ALLMÄN ANVISNING OM UPPTAGNING AV INKOMSTEN AV EN PRESTATION SOM KRÄVER LÅNG FRAMSTÄLLNINGSTID SOM INTÄKT PÅ GRUNDVAL AV TILLVERKNINGSGRADEN
|
|
- Ingvar Martinsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BOKFÖRINGSNÄMNDEN Handels- och industriministeriet Helsingfors ALLMÄN ANVISNING OM UPPTAGNING AV INKOMSTEN AV EN PRESTATION SOM KRÄVER LÅNG FRAMSTÄLLNINGSTID SOM INTÄKT PÅ GRUNDVAL AV TILLVERKNINGSGRADEN 1. INLEDNING 2 2. FASTSTÄLLANDET AV EN PRESTATION SOM KRÄVER LÅNG FRAMSTÄLLNINGSTID 3 3. DE INKOMSTER OCH UTGIFTER SOM KAN HÄNFÖRAS TILL EN PRESTATION SOM KRÄVER LÅNG FRAMSTÄLLNINGSTID 4 4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT EN INTÄKT SKALL UPPTAS PÅ GRUNDVAL AV TILLVERKNINGSGRADEN Möjligheterna att förutse speciellt täckningsbidrag Bokföringssättets kontinuitet 7 5. FASTSTÄLLANDE AV TILLVERKNINGSGRADEN 7 6. PRESENTATION AV INTÄKTSFÖRINGEN PÅ GRUNDVAL AV TILLVERKNINGSGRAD I BOKSLUTET Resultaträkningen Balansräkningen Bilageuppgifter ÖVERGÅNG TILL ATT UPPTA INKOMST SOM INTÄKT PÅ GRUNDVAL AV TILLVERKNINGSGRADEN 11
2 2 1. INLEDNING Enligt första meningen i 16 1 mom. bokföringslagen (1572/92) upptas räkenskapsperiodens inkomster i bokslutet som intäkter. I regel upptas inkomsten som intäkt i bokslutet för den räkenskapsperiod under vilken prestationen har överlåtits till kunden. I paragrafens 2 mom. finns ett undantagsstadgande enligt vilket inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid får upptas som intäkt på grundval av tillverkningsgraden. Texten i 16 1 och 2 mom. bokföringslagen om prestationer som kräver lång framställningstid lyder som följer: " I bokslutet upptas räkenskapsperiodens inkomster som intäkter. Från intäkterna avdras såsom kostnader de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga utgifter får aktiveras i enlighet med vad som stadgas nedan. Inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid får upptas som intäkt på grundval av tillverkningsgraden. Det täckningsbidrag som uppstår av prestationen skall härvid kunna förutsägas på ett tillförlitligt sätt. Den bokföringsskyldige skall iaktta samma grund då alla inkomster som avses här upptas som intäkter." Metoden enligt 1 momentet i paragrafen som baserar sig på överlåtelse av prestationen (den s.k. Completed Contract Method) utgör den huvudsakliga upptagningsprincipen för intäkt då det gäller en prestation som kräver lång framställningstid. Enligt denna princip upptar den bokföringsskyldige inkomst som intäkt och utgift som kostnad för prestationer som kräver lång framställningstid det år då leveransen till kunden har skett. Principen för upptagning av intäkt enligt 2 mom. i paragrafen baserar sig på prestationens tillverkningsgrad (s.k. Percentage of Completion Method), den är en alternativ upptagningsprincip för en prestation som kräver lång framställningstid och den tillämpas vid enstaka transaktioner. Enligt denna princip upptar den bokföringsskyldige inkomsten som intäkt och utgiften som kostnad för prestationer som kräver lång framställningstid i enlighet med hur tillverkningsprocessen framskrider. Då man förfar på detta sätt uppkommer den bokföringsskyldiges omsättning och resultat jämnare under de olika räkenskapsperioderna och detta leder till att räkenskapsperioderna bättre kan jämföras. Principen får dock endast tillämpas ifall de förutsättningar för tillämpningen av den som närmare definieras i denna anvisning uppfylls. När båda upptagningsprinciperna tillämpas skall stadgandet i 16 a bokföringslagen beaktas. Enligt detta stadgande avdras från intäkterna utöver vad som stadgas i 16 de framtida utgifter som den bokföringsskyldige har förbundit sig att betala och som sannolikt inte medför motsvarande inkomst samt de framtida förluster som kan anses uppenbara. En ännu inte realiserad förlust för en prestation som kräver lång framställningstid och som enligt kalkylerna blir förlustbringande skall alltså upptas i bokslutet så att den påverkar resultatet genast då den har konstaterats. Med stöd av 9 2 mom. bokföringslagen skall bokslutet ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och ekonomiska ställning. De tilläggsuppgifter som krävs för detta skall lämnas i bilagorna till resultaträkningen och balansräkningen. Det att inkomst av prestationer som kräver lång framställningstid upptas som intäkt på grundval av tillverkningsgraden kan i väsentlig grad påverka räkenskapsperiodens resultat och den bild som balansräkningen ger över den ekonomiska ställningen jämfört med om inkomst
3 3 av prestationer som kräver lång framställningstid skulle upptas som intäkt på grundval av överlåtelse. Till följd av detta ges i bilagorna till resultaträkningen och balansräkningen de uppgifter som god bokföringssed kräver om använd upptagningsprincip och om hur ändringarna av den påverkar räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen bokslutsdagen. För att bokföringsprinciperna skall bli enhetliga bör de bokföringsskyldiga som hör till en koncern då en prestation som kräver lång framställningstid upptas som intäkt tillämpa den upptagningsprincip som koncernen har valt enligt 16 1 eller 2 mom. bokföringslagen, ifall detta är möjligt. 2. FASTSTÄLLANDET AV EN PRESTATION SOM KRÄVER LÅNG FRAMSTÄLLNINGSTID En prestation som kräver lång framställningstid är hela framställningsprocessen för en enskild beställd produkt eller en process där olika färdiga produkter kombineras, vilken bildar en helhet, en prestation (eller ett projekt) som kräver lång framställningstid. För en prestation som kräver lång framställningstid används i fortsättningen benämmningen långtidsprojekt eller projekt. I motiveringarna till regeringens proposition (RP 111/92 rd) med förslag till revidering av bokföringslagen fastslogs att en lång framställningstid för ett projekt är minst ett år. Några ovillkorligt exakta tidsgränser kan emellertid inte ställas för hur lång framställningstiden skall vara för långtidsprojekt. Framställningstiden för ett långtidsprojekt är i typiska fall längre än ett år, men också projekt, vilkas framställningstid är kortare än ett år men vilka till omfattningen är betydande, kan anses som långvariga, då deras begynnelse- och slutdatum infaller inom olika räkenskapsperioder och upptagningen av dem som intäkt i väsentlig grad påverkar omsättningen och resultatet under de olika räkenskapsperioderna. Som begynnelsedatum för ett långtidsprojekt anses den dag då ett bindande avtal om projektet undertecknas eller beställningen av projektet på något annat sätt garanteras bindade och realiserandet av projektet inleds. Som slutdatum för projektet räknas den dag då projektet till väsentliga delar i färdigt skick överlåts till kunden och kunden godkänner mottagandet av det. Långtidsprojekt är t.ex. fartyg, pappersmaskiner, soda- eller kraftpannor, generatorer, datatrafiknätverk, byggnader, broar och större prestationer inom servicebranschen såsom planeringsarbeten. Någon minimigräns kan inte ställas för penningbeloppet i ett långtidsprojekt, men det bör vara väsentligt i förhållande till omfattningen av den bokföringsskyldiges verksamhet. Dessutom baserar sig ett långtidsprojekt på ett bindande beställningsavtal. Utöver projektets varaktighet och omfattning anses som kännetecken på ett långtidsprojekt att projektets framskridande följs upp genom en separat projektkostnadsberäkning. En tillförlitlig projektkostnadsberäkning som görs projektvis och som baserar sig på den bokförings-skyldiges erfarenheter är en förutsättning för att intäktsföring på grundval av tillverkningsgraden skall kunna tillämpas, för att de utgifter för ett långtidsprojekt som har realiserats prestationsenligt bokslutsdagen, totalinkomsterna av detta och totalutgifterna av att projektet slutförs samt tillverkningsgraden på ett tillförlitligt sätt skall kunna påvisas vid bokslutstidpunkten, vilket förutsätts enligt god bokföringssed.
4 4 3. DE INKOMSTER OCH UTGIFTER SOM KAN HÄNFÖRAS TILL EN PRESTATION SOM KRÄVER LÅNG FRAMSTÄLLNINGSTID Ett enskilt långtidsprojekts inkomster och utgifter uppkommer i regel under tiden mellan projektets begynnelse- och slutdatum. Utgifter som uppkommit före projektets begynnelsedatum (t.ex. marknadsförings- eller offertutgifter) hänförs inte till projektet. Utgifter och förluster efter projektets slutdatum, vilka inte har realiserats prestationsenligt men vilka kan förutsägas hänförs till slutdatumet, d.v.s. periodiseras som utgifter i anslutning till projektet i form av en obligatorisk reservering som kostnad i bokslutet för slut-året. Om beställaren har godkänt ett projekt, som till väsentliga delar är klart, som om det i sin helhet vore mottaget, fastän det i fråga om betydande slutarbeten enligt avtalet är oavslutat, redovisas den andel av försäljningsinkomsterna som ansluter sig till de ogjorda slutarbetena som intäkt och motsvarande utgifter som kostnad först då slutarbetena har utförts. Projektets inkomster och inkomstkorrigeringar: 1. Försäljningspriset enligt det ursprungliga avtalet 2. Tillägg till försäljningspriset som - försäljningspris för extra arbeten som nära anknyter till projektet och som har beställts separat men som inte hör till det ursprungliga avtalet och som inte kan anses utgöra ett eget separat projekt, - ersättningar som tillverkaren debiterat av beställaren eller utomstående och vilka denne kan debitera t.ex. på grund av att tillverkaren har åsamkats dröjsmål eller tilläggsutgifter till följd av ändringar i de ursprungliga planerna, - extra arvoden eller bonus som tillverkaren har fått t.ex. p.g.a. arbetets goda kvalitet eller för att det har blivit klar tidigare än lovat.
5 5 3. Avdrag från försäljningspriset, som - avdrag från försäljningspriset till följd av att projektet har fördröjts, ifall detta enligt avtalet sänker försäljningspriset. För att de ovan nämnda tilläggen och avdragen skall kunna inbegripas som inkomst för eller minskning av projektet förutsätts att det är uppenbart att de kommer att realiseras och att beloppet av dem kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Projektets utgifter är: 1. De föränderliga utgifter som föranleds av att ett projekt anskaffas och realiseras. Sådana utgifter är t.ex. de till projektet direkt anslutna löneutgifterna, inklusive löneutgifterna för den övervakande arbetsledningen, material- och planeringsutgifter, utgifter i anslutning till underleveranser, garanti-, borgens- och försäkringsutgifter, dröjsmålsböter samt utgifter som föranleds av att utomstående för tillverkaren företer rättsliga anspråk. 2. Den andel som hänförs till ett långtidsprojekt av de fasta utgifter i anslutning till anskaffningen och realiserandet av projektet, vilka enligt förorsakarprincipen separat kan hänföras till detta projekt. Principerna för hur utgifterna hänförs bör i fråga om hela bokföringen vara systematiska och konsekventa och de bör tillämpas kontinuerligt. Sådana utgifter är t.ex. avskrivningar enligt plan av separata produktionsutrymmen, maskiner och apparatur som har använts i projektet i fråga samt driftsoch underhållsutgifter och en andel av utgifterna för den tekniska stöd- och kvalitetsövervakningsorganisationen samt för övrig projektförvaltning. Inräknandet av fasta utgifter som en del av anskaffningsutgiften för ett långtidsprojekt är att rekommendera till följd av långtidsprojektets karaktär. I övrigt iakttas i fråga om inräknandet av fasta utgifter i anskaffningsutgiften för långtidsprojektet de allmänna anvisningarna om hur fasta utgifter i anslutning till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet skall inbegripas i anskaffningsutgiften som bokföringsnämnden gav den 15 mars De övriga fasta utgifterna i en bokföringsskyldigs rörelse räknas inte som utgifter för ett enskilt projekt. Sådana utgifter är t.ex. utgifter för allmän förvaltning, försäljning och marknadsföring samt avskrivningar av produktions- och andra utrymmen och maskiner och apparatur som inte ansluter sig till projektet. Som anskaffningsutgift för ett långtidsprojekt räknas i allmänhet inte heller forsknings- och utvecklingsutgifter. Produktutvecklingsutgifter som är specifika för beställningen och dylika andra separata produktutvecklingsutgifter som ett enskilt projekt har förorsakat kan dock räknas in som anskaffningsutgift för projektet. I kostnadsberäkningen kan det förekomma kostnader som inte registreras som utgifter i rörelsebokföringen eller som till värderingen eller periodiseringen avviker från utgifterna enligt rörelsebokföringen. Dylika kostnader är t.ex. bidragstilläggen i den bokföringsskyldiges interna debiteringar, avskrivningar som baserar sig på återförsäljningspriset och den kalkylmässiga räntan på bundet kapital. Till den anskaffningsutgift för långtidsprojekt som bokföringslagen avser räknas endast verkliga utgifter i anslutning till anskaffningen och realiserandet av ett långtidsprojekt.
6 6 En bokföringsskyldig som tillämpar intäktsföringsprincipen på grundval av tillverkningsgraden skall beakta stadgandet i 16 a i bokföringslagen, enligt vilket från intäkterna avdras utöver vad som stadgas i 16 de framtida utgifter som den bokföringsskyldige har förbundit sig att betala och som sannolikt inte medför motsvarande inkomst samt de framtida förluster som kan anses uppenbara. När de uppskattade totalutgifterna för ett långtidsprojekt överskrider dess uppskattade totalinkomster skall den andel av totalutgifterna som överskrider totalinkomsterna oberoende av projektets tillverkningsgrad omedelbart bokföras som kostnad i resultaträkningen. Det ovan nämnda gäller också totalförlusten i opåbörjade projekt (orderstock). Granskningen av hur förlustbringande ett specifikt projekt är görs beroende på den bokföringsskyldiges sätt att fastställa långtidsprojekts anskaffningsutgift på basis av totalutgifterna antingen på grundval av enbart rörliga utgifter eller på grundval av rörliga och fasta utgifter. 4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT EN INTÄKT SKALL UPPTAS PÅ GRUNDVAL AV TILLVERKNINGSGRADEN Intäktsföring på grundval av tillverkningsgraden får tillämpas endast om de tillämpningskriterier som nämns i punkterna 4.1 och 4.2 uppfylls. I annat fall skall den bokföringsskyldige tillämpa intäktsföring på grundval av överlåtelse. 4.1 Möjligheterna att förutse speciellt täckningsbidrag Det speciella täckningsbidraget fastställs vid utgången av varje räkenskapsperiod. Ifall den bokföringsskyldige gör upp ett mellanbokslut som skall offentliggöras, bör det speciella täckningsbidraget också fastställas i samband med mellanbokslutet för intäktsföring på grundval av tillverkningsgraden. Det speciella täckningsbidraget för ett långtidsprojekt fås, då anskaffningsutgiften för projektet dras av från försäljningsinkomsten. För att det speciella täckningsbidraget skall kunna verifieras på ett tillförlitligt sätt som är förenligt med god bokföringssed förutsätts att den bokföringsskyldige har en fungerande och systematisk projektspecifik kostnadsberäkning, varvid 1. projektets totalinkomster och totalutgifter, inklusive utgifterna under garantitiden, kan utredas eller uppskattas på ett tillförlitligt sätt, 2. de utgifter som vid projektets bokslutsdag har realiserats prestationsenligt kan utredas på ett tillförlitligt sätt på basis av bokföringen, 3. projektets tillverkningsgrad bokslutsdagen kan påvisas på ett tillförlitligt sätt. Vid bedömningen av projektets speciella täckningsbidrag iakttas försiktighet i enlighet med god bokföringssed när projektets inkomster, utgifter och tillverkningsgrad fastställs. Ifall det inte finns tillförlitlig kunskap som baserar sig på erfarenhet om hur projektets speciella täckningsbidrag beräknas, bör intäktsföring på grundval av tillverkningsgraden inte användas. Försiktighetsprincipen vid bedömningen av det speciella täckningsbidraget förutsätter att väsentliga kassaflöden i utländska belopp, som ingår i ett långtidsprojekt, skyddas mot ändringar i valutakurserna för att den andel och det speciella täckningsbidraget som skall upptas som
7 7 intäkt i projektet skall kunna uppskattas på ett tillförlitligt sätt. När kassaflödena i samband med inkomsterna och utgifterna i ett långtidsprojekt genom avtal har bundits vid en viss kurs eller de uttryckligen har getts ett skydd, fastställs den andel och det speciella täckningsbidraget som skall redovisas som intäkt med användning av dessa kurser. Dock används de verkliga kurserna vid beräkningen av de verkliga inkomsterna och utgifterna och avtals- eller skyddskursen vid beräkningen av ännu inte realiserade inkomster och utgifter. Vid begynnelseskedet av ett långtidsprojekt är det att rekommendera att som kostnad redovisa ett belopp som motsvarar försäljningsintäkten på grundval av tillverkningsgraden (nollbidrag) tills projektets speciella täckningsbidrag kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Intäktsföringen på grundval av tillverkningsgraden bör inte användas, om projektets slutresultat inte kan uppskattas på ett sådant tillförlitligt sätt som god bokföringssed förutsätter och det inte finns något erfarenhetsbaserat prov på metoder för att bedöma det speciella täckningsbidraget. Principerna för och genomförandet av kostnadsberäkningen per projekt bör dokumenteras skriftligen och justeras med regelbundna intervaller. 4.2 Bokföringssättets kontinuitet God bokföringssed förutsätter att vid bokföringen av intäkter i ett långtidsprojekt kontinuerligt iakttas samma principer. I det kontinuerliga iakttagandet av samma förfaringssätt vid bokföringen av intäkter i ett långtidsprojekt ingår att den bokföringsskyldige väljer förfarandet antingen enligt 1 mom. eller enligt 2 mom. i 16 bokföringslagen vid bokföringen av intäkter för samtliga långtidsprojekt av samma slag. Ifall den bokföringsskyldige tillämpar principen om redovisning av intäkter på grundval av tillverkningsgraden, är det att rekommendera att denne tillämpar principen på alla de projekt som följs upp med hjälp av den projektkostnadsberäkning som görs projektvis trots att ett enskilt projekts framställningstid och omfattning inte förutsätter att intäktsföring på grundval av tillverkningsgraden tillämpas. Med iakttagande av väsentlighetsprincipen får dock mindre projekt intäktsföras på grundval av överlåtelsen av projektet. Med tanke på mellanbokslutens kontinuitet och jämförbarhet är det motiverat att i mellanbokslut som skall offentliggöras redovisa en andel av intäkten på grundval av tillverkningsgraden också för de projekt vilkas begynnelse- och slutdatum befinner sig inom olika mellanbokslutsperioder, fastän den tid hela projektet pågår inte fördelar sig på olika räkenskapsperioder. I enlighet med väsentlighetsprincipen behöver projekt som till hela sin realiseringstid befinner sig inom en räkenskapsperiod inte redovisas som intäkt på grundval av tillverkningsgraden i mellanbokslutet. 5. FASTSTÄLLANDE AV TILLVERKNINGSGRADEN Enligt 9 2 mom. bokföringslagen skall bokslutet ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och ekonomiska ställning. Detta stadgande samt god bokföringssed förutsätter tillräcklig försiktighet då ett långtidsprojekts tillverkningsgrad fastställs så att riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och den ekonomiska ställningen bokslutsdagen fås.
8 8 Fastställandet av tillverkningsgraden för ett långtidsprojekt förutsätter att projektledningen och den ekonomiska förvaltningen samarbetar för att skapa principer för projektkostnadsberäkningen. Principerna för projektkostnadsberäkningen och grunderna för hur tillverkningsgraden fastställs bör dokumenteras gemensamt samt justeras med regelbundna intervaller. Tillverkningsgraden kan fastställas t.ex. med hjälp av följande beräkningsmetoder eller kombinationer av dem: A. Projektets verkliga utgifter i förhållande till de uppskattade totalutgifterna för hela projektet Ifall tillverkningsgraden beräknas genom att de verkliga utgifterna ställs i förhållande till den färskaste tillbudsstående uppskattningen av projektets totalutgifter, skall endast de utgifter beaktas för vilka arbete har utförts. Följaktligen skall t.ex. material som anskaffats för ett långtidsprojekt men ännu inte installerats eller använts i projektet inte räknas med i de verkliga utgifterna. Detsamma gäller också förskottsavgifter som har utbetalts till en underleverantör för ännu inte utfört arbete. Ifall andelen material som redan har anskaffats och som ansluter sig till ovan nämnda ogjorda arbete inte är väsentlig och avskiljandet av den skulle kräva orimligt stora utgifter i förhållande till åstadkommen nytta, får den räknas som en del av de verkliga utgifterna. Ifall tillverkaren vid bokslutstidpunkten ännu inte har fakturerat en väsentlig del av ett redan utfört arbete och det material som använts till detta, bör denna del på motsvarande sätt enligt väsentlighetsprincipen prestationsenligt periodiseras som kostnad i bokslutet och beaktas vid beräkningen av tillverkningsgraden. B. Utgående från projektets fysiska tillverkningsgrad Tillämpningen av denna metod förutsätter att projektets tillverkningsprocess delas i olika mellanetapper, varvid projektets fysiska tillverkningsgrad fastställs genom att det realiserade jämförs med dessa mellanetapper. På långtidsprojekt av olika slag får man tillämpa olika sätt att fastställa tillverkningsgraden. För långtidsprojekt av samma slag bör dock samma sätt att fastställa tillverkningsgraden tillämpas enligt god tillverkningssed. Det sätt som valts bör iakttas kontinuerligt. Tillverkningsgraden för den arbetsprestation som en underleverantör har utfört för ett långtidsprojekt bör fastställas i samverkan med underleverantören och beaktas då huvudprojektets tillverkningsgrad fastställs. I enlighet med väsentlighetsprincipen får underleverantörens prestation beaktas på grundval av överlåtelsen av prestationen. En särskild tolkning av försiktighetsprincipen, som ingår i god boföringssed, skall nämnas i samband med grundarentreprenads- och grundarbyggherrerörelsen eller motsvarande rörelse. På fastställandet av tillverkningsgraden för ett objekt (byggnad o.a. dyl.) som en byggnadsrörelse som är verksam som grundarentreprenör skall bygga inverkar både tillverkningsgraden för byggandet av objektet och försäljningen av aktier som berättigar till besittning av objektet till utomstående köpare. När en byggnadsrörelse tillämpar intäktsföringssättet på grundval av
9 9 tillverkningsgraden skall den inte som intäkt uppta mer än en andel enligt objektets tillverkningsgrad av det skuldfria försäljningspriset på de aktier som sålts till utomstående. I bilaga 2 utreds närmare beräkningen enligt tillverkningsgrad i anslutning till grundarentreprenörs- och grundarbyggherrerörelsen. 6. PRESENTATION AV INTÄKTSFÖRINGEN PÅ GRUNDVAL AV TILLVERKNINGSGRAD I BOKSLUTET Med stöd av 9 2 mom. bokföringslagen skall bokslutet ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och ekonomiska ställning. De tilläggsuppgifter som krävs för detta skall lämnas i bilagorna till resultaträkningen och balansräkningen. I bilaga till resultaträkningen och balansräkningen ges den uppgift som god bokföringssed kräver om upptagningsprincipen för långtidsprojekt och om hur ändringen av den påverkar räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen bokslutsdagen. 6.1 Resultaträkningen Utredningen nedan och exemplen i kapitel 8 om upptagning av intäktsföring på grundval av tillverkningsgrad i resultaträkningen har gjorts för en bokföringsskyldig som följer resultaträkningsschemat i 1 bokföringsförordningen. I ett resultaträkningsschema enligt 1 förordningen upptas ökning eller minskning av lager som en separat post. I ett resultaträkningsschema som uppgjorts funktionsvis enligt 2 förordningen upptas ökning eller minskning av lager inte som en separat post.
10 10 A. Omsättning B. Kostnader C. Lagerändring En andel på grundval av tillverkningsgraden av försäljningsinkomsten i ett långtidsprojekt, vilken har periodiserats till räkenskapsperioden, upptas som omsättning. Utgifter som har realiserats under räkenskapsperioden enligt prestationsgrunden upptas som kostnad i resultaträkningen. Utgifter som periodiserats till räkenskapsperioden på grundval av prestationsgrunden korrigeras så att de motsvarar tillverkningsgraden på raden "lagerändring" i resultaträkningen. Med hjälp av kontot "lagerändring" blir även ett belopp av totalutgifterna som motsvarar tillverkningsgraden, till den del som dessa överskrider beloppet av motsvarande försäljningsinkomster, upptaget som kostnad i resultaträkningen (en andel på grundval av tillverkningsgraden av projektets totalförlust). D. Kostnader (obligatorisk reservering) Beloppet av ännu orealiserade men uppskattade utgifter upptas, till den del som det överskrider ett förlustbringande långtidsprojekts belopp av de totala försäljningsinkomsterna som på bokslutsdagen ännu inte har upptagits som intäkt, i form av en obligatorisk reservering som kostnad i resultaträkningen (den del av den totala förlusten som överskrider tillverkningsgraden). 6.2 Balansräkningen E. Omsättningstillgångar Utgifter som har realiserats prestationsenligt korrigeras med hjälp av lagerändringen så att de motsvarar tillverkningsgraden. Utöver de utgifter som motsvarar tillverkningsgraden tas de utgifter som har realiserats enligt prestationsgrunden men överskrider tillverkningsgraden upp i omsättningstillgångarna som halvfärdig produktion. F. Resultatregleringsfordringar En fordran som motsvarar försäljningsinkomst på grundval av tillverkningsgraden tas upp t.ex. som "ofakturerad fordran" i gruppen resultatregleringsfordringar av omsättnings- och finansieringstillgångar.
11 11 G. Förskottsbetalningar Förskott som erhållits av beställaren upptas som förskottsbetalningar under kortfristigt främmande kapital i balansräkningen. H. Obligatorisk reservering En förlust som kan förväntas och som överskrider tillverkningsgraden i ett förlustbringande långtidsprojekt tas upp till sitt fulla belopp som en obligatorisk reservering i balansräkningen. Balansräkningens poster E, F och G får tas upp projektvis i netto i balansräkningen och posterna får meddelas separat i bilageuppgifterna till balansräkningen. Den obligatoriska reserveringen, post H, får inte beräknas i netto tillsammans med övriga poster. 6.3 Bilageuppgifter I bilageuppgifterna (eller i verksamhetsberättelsen) ges följande uppgifter: - det intäktsföringssätt som tillämpats på långtidsprojekten och kriterierna för hur det valts, - sättet att fastställa tillverkningsgraden för ett långtidsprojekt, - övergången till intäktsföringssätt på grundval av tillverkningsgraden och dess inverkan på räkenskapsperiodens resultat, ifall detta inte direkt framgår av resultaträkningen och balansräkningen, - de separata belopp för balansposterna som upptagits som nettosummor i balansräkningen i sammanlagda summor per balanspost, - obligatoriska reserveringar i anslutning till långtidsprojekt, - beloppet av den omsättning som upptagits som intäkt på grundval av tillverkningsgraden av omsättningen för hela räkenskapsperioden, - belopp som har upptagits som intäkt under räkenskapsperioden och under tidigare räkenskapsperioder för långtidsprojekt som har upptagits som intäkt men inte överlåtits, - belopp som inte har upptagits som intäkt för långtidsprojekt (orderstock) specificerat i projekt som skall inkomstföras på grundval av överlåtelse och av tillverkningsgrad, ifall båda upptagningsprinciperna tillämpas. 7. ÖVERGÅNG TILL ATT UPPTA INKOMST SOM INTÄKT PÅ GRUNDVAL AV TILLVERKNINGSGRADEN Övergången till att uppta inkomst på grundval av tillverkningsgraden görs så att den påverkar resultatet. Härvid upptas försäljningsinkomsten enligt tillverkningsgraden både för sådana långtidsprojekt som har påbörjats under övergångsräkenskapsperioden och för sådana som har påbörjats redan under tidigare räkenskapsperioder och motsvarande utgifter som intäkt och kostnad i resultaträkningen för övergångsräkenskapsperioden enligt följande:
12 12 - Försäljningsinkomst som har influtit innan övergångsräkenskapsperioden börjar och motsvarande utgifter upptas som intäkt och kostnad i resultaträkningens extraordinära poster, varvid den extraordinära intäkten eller kostnaden blir den täckning eller den förlust som har uppkommit inom projekten före övergångsräkenskapsperioden. Det rekommenderas att intäkts- och kostnadsposterna tas upp separat (brutto) i de extraordinära posterna. - Övergångsräkenskapsperiodens andel av försäljningsinkomsten på grundval av tillverkningsgraden tas upp i omsättningen och motsvarande utgifter tas upp som kostnader, varvid den täckningsbidragsandel som hänförs till övergångsräkenskapsperioden tas upp som en del av rörelsevinsten. Övergången till att redovisa intäkten på grundval av tillverkningsgrad kan ha en väsentlig inverkan på den bild som den bokföringsskyldiges resultaträkning och balansräkning ger av verksamhetens resultat och den ekonomiska ställningen. De tilläggsutgifter som 9 2 mom. bokföringslagen förutsätter om ändring av upptagningssättet och om effekterna av detta skall då meddelas i bokslutet. Då bokslut görs upp för aktiebolag skall dessutom beaktas de krav på uppgifter om vilka särskilt stadgas i lagen om aktiebolag. Enligt 11 kapitlet 8 5 punkten lagen om aktiebolag skall i resultaträkningen eller balansräkningen eller i en bilaga till dessa lämnas en motiverad redogörelse bl.a. i det fall att avvikelse från tidigare tillämpade principer har skett vid bestämmandet av anskaffningsutgiften för omsättningstillgångarna så att en jämförelse av resultatet med föregående bokslut försvåras.
ALLMÄN ANVISNING OM REDOVISNING AV INKOMST SOM INTÄKT ENLIGT TILLVERKNINGSGRAD
BOKFÖRINGSNÄMNDEN Handels- och industriministeriet Helsingfors 4.9.2000 ALLMÄN ANVISNING OM REDOVISNING AV INKOMST SOM INTÄKT ENLIGT TILLVERKNINGSGRAD 1. INLEDNING... 2 1.1 SYFTET MED DENNA ALLMÄNNA ANVISNING...
Läs mer1 (8) År 1 År 2. Realiserade utgifter Erhållna förskott
1 (8) Bilaga 2 Exempel på redovisning av inkomst som intäkt enligt tillverkningsgrad Exempel 1 Projektets tillverkningsgrad har fastställts genoma att ställa de utgifter som enligt prestationsprincipen
Läs merRESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000
1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas
Läs merLag. om ändring av bokföringslagen
Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen (1336/1997) 3 kap. 2, 2 a, 3, 4, 12 och 13, sådana de lyder, 2, 2 a, 3 och 4 i lag 1620/2015, 12 i lagarna 1208/2015
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag
1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande
Läs merFastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring
1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 94 20.4.2010. Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal. 1 Begäran om utlåtande
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 94 20.4.2010 Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal 1 Begäran om utlåtande Staden X har bett om anvisningar för bokföringen i fråga om markanvändningsavtal.
Läs mer1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE UTLÅTANDE OM HANTERING AV RÄNTESWAPAVTAL INGÅNGNA I SÄKRINGSSYFTE I KOMMUNALA BOKSLUT
1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 116 21.3.2017 UTLÅTANDE OM HANTERING AV RÄNTESWAPAVTAL INGÅNGNA I SÄKRINGSSYFTE I KOMMUNALA BOKSLUT 1 Grunden för utlåtandet Enligt 112 i kommunallagen
Läs merALLMÄN ANVISNING OM OMRÄKNING AV FORDRINGAR SAMT SKULDER OCH ANDRA FÖRBINDELSER I UTLÄNDSK VALUTA TILL FINSK VALUTA
1 Bokföringsnämnden Handels- och industriministeriet Helsingfors 14.6.1993 ALLMÄN ANVISNING OM OMRÄKNING AV FORDRINGAR SAMT SKULDER OCH ANDRA FÖRBINDELSER I UTLÄNDSK VALUTA TILL FINSK VALUTA 1. INLEDNING
Läs merArbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen
Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen
Läs mer16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 108 1 (5) 16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR 1 Begäran om utlåtande Sjukvårdsdistrikten A och B (nedan sökandena)
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (3) Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 105 1 (3) 6.3.2012 Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet 1 Begäran om utlåtande Ordföranden i revisionsnämnden i stad X har bett bokföringsnämndens
Läs merUTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR
UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen
Läs merVARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING
VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från
Läs merJobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida.
Inlämningsuppgift 1 Grundkurs i redovisning våren 2008 Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. 1. Läs igenom frågorna nedan och diskutera tillsammans utgående från föreläsningarna
Läs merBOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA ANVISNING OM BEHANDLINGEN AV GRYNDERENTREPRENAD I BOKSLUT
1 Bokföringsnämnden Arbets- och näringsministeriet 5.6.2017 BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA ANVISNING OM BEHANDLINGEN AV GRYNDERENTREPRENAD I BOKSLUT 1. Anvisningens bakgrund och syfte 2. Beskrivning av grynderverksamhet
Läs merRP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och temporär ändring av lagens 19 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Läs merFÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT
understrykning. 1 (5) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 14 1 mom. lagen om finansinspektionen
Läs mer17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet
Läs merdet år under vilket egendomen har tagits i bruk.
RP 27/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och 114 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merUpprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten
Statskontoret Föreskrift 1 (8) 20.11.2014 Dnr VK/1077/00.01/2014 Bokföringsenheterna Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten Enligt 55 1 mom. i förordningen om
Läs mer37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999
Bokföringsnämndens kommunsektion, 8.12.1998 37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion har beslutat
Läs mer65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas
Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat
Läs mer+ 22 % mervärdesskatt 2 027,30 Avdragbar skatt, räknas inte till anskaffningsutgiften Anskaffningen totalt ,30
Allmän anvisning om avskrivningar enligt plan 27.9.1999 Bilaga 1 Exempel på beräkning av anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar Exempel 1 Dator 4 900,00 Tilläggsminne 2 200,00 Skivminne 2 600,00
Läs merALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2018 ISBN 978-952-293-603-5 (pdf) Femte reviderade
Läs merByte av aktier av samma slag mellan kommuner för uppskrivning av aktierna och resultatföring av försäljningsvinsten
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 84 24.6.2008 Byte av aktier av samma slag mellan kommuner för uppskrivning av aktierna och resultatföring av försäljningsvinsten 1 Begäran om utlåtande Sökanden
Läs merBILAGOR Exempel på bokföring av försäljningar Exempel på bokföring av inköp Exempel på bokföring av tagande i eget bruk Exempel på bokföring av
BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Exempel på bokföring av försäljningar Exempel på bokföring av inköp Exempel på bokföring av tagande i eget bruk Exempel på bokföring av gemenskapsinterna
Läs merALLMÄN ANVISNING OM OMRÄKNING AV FORDRINGAR SAMT SKULDER OCH ANDRA ÅTAGANDEN I UTLÄNDSK VALUTA TILL FINSK VALUTA
1 BOKFÖRINGSNÄMNDEN Handels- och industriministeriet 15.11.1999 ALLMÄN ANVISNING OM OMRÄKNING AV FORDRINGAR SAMT SKULDER OCH ANDRA ÅTAGANDEN I UTLÄNDSK VALUTA TILL FINSK VALUTA 1 INLEDNING 2 1.1 Anvisningens
Läs merALLMÄN ANVISNING OM HUR FASTA UTGIFTER KAN RÄKNAS IN I ANSKAFFNINGS- UTGIFTEN FÖR EN TILLGÅNG
BOKFÖRINGSNÄMNDEN Handels- och industriministeriet Helsingfors 4.9.2000 ALLMÄN ANVISNING OM HUR FASTA UTGIFTER KAN RÄKNAS IN I ANSKAFFNINGS- UTGIFTEN FÖR EN TILLGÅNG 1. INLEDNING...2 1.1 SYFTET MED DENNA
Läs mer1 Begäran om utlåtande
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 75 20.12.2005 BOKFÖRING MELLAN ETT RÄDDNINGSVERK SOM FUNGERAR SOM AFFÄRSVERK I EN STAD OCH DE ÖVERLÅTANDE KOMMUNERNA AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM ÖVERLÅTS AV
Läs merStatliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd
Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av
Läs merALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans
Läs merBilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)
1934 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Förändring av premieansvaret Återförsäkrares andel Andel av placeringsverksamhetens
Läs merDnr 11/002/2002
FÖRESKRIFT 30.12.2002 Dnr 11/002/2002 Till begravnings- och avgångsbidragskassor underställda lagen om försäkringskassor Fullmaktstadgande: Lagen om försäkringskassor (1164/1992) 74 c, 77, 83, 83 f, 96,
Läs merFÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT
tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen
Läs merFÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)
1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens
Läs merSTATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/ DNr 3/51/2001
STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/2001 20.8.2001 DNr 3/51/2001 Statens bokföringsnämnds utlåtande om försvarsministeriets ansökan, där ministeriet bett om utlåtande om definition av ersättningar
Läs merBOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-
Läs merBilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)
5504 Nr 1340 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Förändring av premieansvaret Andel av placeringsverksamhetens nettointäkt 2) Övriga försäkringstekniska
Läs merNYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE
1 (6) NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE I noter till bokslutet skall redovisas nyckeltal för kreditinstitutets ekonomiska utveckling och nyckeltal per aktie för de fem senaste
Läs merRedovisning intäkter och kostnader
Redovisning intäkter och kostnader Disposition Redovisningens betydelse för beskattningen m.m. Skillnaden mellan balansräkning och resultaträkning Inkomster och intäkter Utgifter och kostnader Lager och
Läs merALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2008 ISBN 978-952-213-454-7 (pdf) ISBN 978-952-213-426-4
Läs merStatrådets förordning
Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag
Läs merlägga till kontona 1603, 2406, 2407, 2416, 2417, 2471, 2526, 2527, 2528 och 5111 enligt följande:
STATSKONTORET FÖRESKRIFT 23.4.2003 Dnr 102/03/v107/531/2003 Räkenskapsverken och de statliga fonderna utanför budgeten BOKFÖRINGSKONTON Enligt 42 b 4 momentet i förordningen om statsbudgeten (11.12.1992
Läs merSTATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 9. Hänvisning: Statskontorets begäran om utlåtande
1 STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 9 8.7.1996 Statskontoret Hänvisning: Statskontorets begäran om utlåtande 11.3.1996 STATENS BOKFÖRINGSNÄMNDS UTLÅTANDE OM PRINCIPLÖSNINGARNA FÖR STATENS BOKFÖRINGS-
Läs merBilaga 1 RESULTATRÄKNING. Försäkringsteknisk kalkyl
3225 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING Försäkringsteknisk kalkyl Premieintäkter Premieinkomst Förändring av premieansvaret Övriga försäkringstekniska intäkter 1) Ersättningskostnader Utbetalda ersättningar Förändring
Läs merFÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I VÄRDEPAPPERSFÖRETAG
tills vidare 1 (7) Till värdepappersföretagen Till värdepappersföretagens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I VÄRDEPAPPERSFÖRETAG Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten
Läs merKoncernredovisning Repetition
Koncernredovisning Repetition Fördjupad finansiell redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi BokfL 6:7.1 : Koncerninterna poster och minoritetsandelar I koncernbokslutet skall koncernens resultat och
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om statsunderstöd till allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen
Läs merEtt ämbetsverk eller en inrättning som är räkenskapsverk skall för varje finansår göra upp räkenskapsverkets bokslut som består av
11 KAPITEL: UPPGÖRANDE AV RÄKENSKAPSVERKETS BOKSLUT I detta kapitel behandlas uppgörande av bokslut för räkenskapsverk. I kapitlet ges anvisningar för de bestående principer och förfaranden som följs vid
Läs merFinansministeriets föreskrift
FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1603 VM/23/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokföringsenheternas bokslut och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till bokslutet Finansministeriet
Läs merALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors
Läs merFyra kommuner förbereder en kommunsammanslagning där alla kommuner upplöses och en ny kommun bildas i stället.
Bokföringsnämndens kommunsektion, 23.10.2007 81. Utlåtande om bokföringen vid ändring i kommunindelningen 1 Begäran om utlåtande och utlåtandets innehåll Fyra kommuner förbereder en kommunsammanslagning
Läs merSTEA/-RAY-understöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande:
1 (9) 1. Allmänt Den här anvisningen är till för de samfund och stiftelser som får STEA-understöd. Anvisningen är inte bindande för understödsmottagarna, eftersom det i första hand är bokföringsnämndens
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 86 1 (5)
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 86 1 (5) 7.10.2008 Tillsyn över kommunens bokföring 1 Begäran om utlåtande Sökanden är ersättare i revisionsnämnden i X stad. Sökanden ber med hänvisning till
Läs merStaden ber om svar på följande frågor:
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 90 7.4.2009 BOKSLUT OCH KONCERNBOKSLUT EFTER KOMMUNSAMMANSLAGNING 1 Begäran om utlåtande Staden ber kommunsektionen ge ett utlåtande om upprättande av stadens
Läs merUpphäver: Anvisningar 23.12.1999 Dnr 62/02/1999 och 27.4.2000 Dnr 17/02/2000. Biträdande avdelningschef,
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Försäkringsavdelningen ANVISNING Fullmaktsstadgande: 21.6.2000 Finansministeriets beslut om regelbunden informationsskyldighet för värdepappersemittenter (390/1999), 3
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merKonsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)
Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid
Läs merom ändring av lagen om pensionsstiftelser
RSv 205/1998 rd - RP 234/1998 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om pensionsstiftelser och lagen om rörsäkringskassor Till riksdagen har överlämnats
Läs merFinansministeriets föreskrift
FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1602 VM/22/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokslutet för statliga fonder utanför budgeten och de uppgifter som ska ingå i bilagorna
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF SKEPPSBYGGAREN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF RINGSTED I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ 1 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information
Läs merÅrsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö
Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅRSREDOVISNING. HSB Brf Berguven i Malmö
ÅRSREDOVISNING HSB Brf Berguven i Malmö 2007-05-01 2008-04-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2015 31/8 2016 HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅRSREDOVISNING HSB Brf Lessö i Malmö
ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 2007-12-31 HSB Brf Lessö i Malmö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF ÖRESUNDSDAMMARNA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs merom ändring av lagen om försäkringsbolag
RSv 203/1998 rd - RP 226/1998 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om försäkringsbolag Till riksdagen har överlämnats regeringens proposition nr 226/1998
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs merÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF DALSLUND I BURLÖV 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs merIntäkter från avgifter, bidrag och försäljningar
REKOMMENDATION 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar September 2009 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation.
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som
Läs merÅrsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31
Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs merÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information
Läs merÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,
Läs merÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och
Läs mer11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod
11.7 MARIK AB II MARIKAB expanderar sin verksamhet 0X9. Nedanstående balansräkning (IB o UB) och resultaträkning gäller för 0X9 och du ska upprätta en ny kassaflödesanalys för 0X9 - med hjälp av nedanstående
Läs merRP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006
RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition
Läs merBOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD
BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 7849, 103 99 STOCKHOLM Allmänt råd om ändring i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2006:1) om enskilda
Läs merALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2011 ISBN 978-952-213-865-1 (bok) ISBN 978-952-213-866-8
Läs merANVISNING 24.3.2015 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN OM APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER
1 (6) ANVISNING 24.3.2015 ANVISNING AV SÄKERHETS- OCH UTVECKLINGSCENTRET FÖR LÄKEMEDELSOMRÅDET OM ANMÄLAN AV APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER FÖR FASTSTÄLLANDE AV APOTEKSAVGIFTEN 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN
Läs merÅrsredovisning HSB brf Friheten i Malmö
Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 HSB BRF FRIHETEN I MALMÖ 746000-5817 Kallelse Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Friheten kallas härmed till ordinarie föreningsstämma
Läs merÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2016 31/8 2017 HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ Org Nr 746000-5171 HSB Brf Järven Verksamhetsplan 1 Förvaltningsberättelse 5 Resultaträkning 13 Balansräkning 14 Kassaflödesanalys
Läs merFörmögenhetskriterier
Förmögenhetskriterier Övriga I denna anvisning används allmänt termen STEA-understöd, som avser statsunderstöd som beviljas allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social
Läs merFöreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta
understrykning 1 (6) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta Finansinspektionen meddelar
Läs merANVISNING FÖR HANTERING AV KOSTNADER OCH INTÄKTER SOM ÄR FÖRENLIGA MED STÖDBESLUTET
Kommunikationsverket Promemoria 1 (6) ANVISNING FÖR HANTERING AV KOSTNADER OCH INTÄKTER SOM ÄR FÖRENLIGA MED STÖDBESLUTET 1 SYFTE OCH INNEHÅLL I ansökningar om stöd och utbetalning för kommunikationsnät
Läs mer