sammanträde. Ledamot som är förhindrad deltaga i sammanträde inkallar vederbörande ersättare att tjänstgöra.

Transkript

1 1 KALLELSE/underrättelse till sammanträde Ledamot som är förhindrad deltaga i sammanträde inkallar vederbörande ersättare att tjänstgöra. Öppna sammanträdet börjar kl. 08:30 Ärenden 1-5 Plats och tid Centrumhuset, Högholmen, torsdag kl. 08:15 Anne-Marie Petersson Raymond Johansson *Birthe Hellman Bengt Olsson Sten-Inge Kedbäck Anne Kolni Anders Hygrell Catharina Eriksson Peter Lanzén Anders Tenghede Övriga Arne Hultgren, miljöchef Simon Sällström, bygglovschef Pauline Rossödal, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid s expedition, Henån, tisdag kl. 15:00

2 2 Ärende Dnr Föredragande 1. Fastställande av dagordning MBN/2018:1 2. Kommunrevisionens förstudie avseende verksamhetsstyrning inom miljö- och byggnadsnämnden MBN/2017:1813 Arne/Simon 3. Kvalitetskontroll av delegationsbeslut MBN/2018:13 Arne 4. Internkontrollplan 2018 för miljö- och byggnadsnämnden 5. Information om projekt "Mellankommunal kustzonplanering" och KOMPIS-projektet Kust- och havsplanering för Orust och Tjörn. 6. Prövning av förhandsbesked för bygglov för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten Kollungeröd 1:18 7. Prövning av förhandsbesked för bygglov för nybyggnad av enbostadshus och garage på fastigheten Tönsäng 2:4 8. Prövning av ansökan om bygglov för nybyggnad av enbostadshus och garage på fastigheten Hals 2: Prövning av ansökan om bygglov för tillbyggnad av fritidshus på fastigheten Nösund 1: Prövning av sanktionsavgift för bygglovspliktig eller marklovspliktig åtgärd som påbörjats utan startbesked, samt avskrivning av tillsynsärende på fastigheten Svanvik 1: Prövning av bygglov för nybyggnad av sjöbodar/förråd samt tillhörande parkering på fastigheten Hällevik 3:47 MBN/2018:15 MBN/2016:996 MBN/2017:1664 MBN/2017:1672 MBN/2017:1331 MBN/2017:752 MBN/2017:1612 MBN/2017:1112 Arne/Simon Ulrika Kerstin Kerstin Kati Kati Kati Anna

3 3 Ärende Dnr Föredragande 12. Prövning av bygglov för ändrad användning av kontor/lagerbyggnad på fastigheten Långelanda-Stala 1: Prövning av strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus samt Attefallshus och friggebod på fastigheten Morlanda 2: Prövning av bygglov för nybyggnad av enbostadshus samt garage på fastigheten Morlanda-Slätthult 2: Prövning av bygglov för nybyggnad av fritidshus/maskinhall på fastigheten Övre-Dale 2:5 16. Prövning av anmälan för nybyggnad av komplementbyggnad på fastigheten Barrevik 1: Prövning av ansökan om bygglov för tillbyggnad av fritidshus på fastigheten Mollösund 27:13 MBN/2017:1408 MBN/2017:1693 MBN/2017:1099 MBN/2017:1373 MBN/2017:1411 MBN/2017:662 Anna Anna Anna/Simon Anna Elisabeth Elisabeth 18. Anmälan om inkomna skrivelser/beslut MBN/2018:2 19. Anmälan av delegeringsbeslut MBN/2018:3 20. Deltagande vid politikerforum 2018 samt samrådsmöten för bättre vatten och hav MBN/2018:4 ORUST KOMMUN

4 4 Anne-Marie Pettersson Ordförande Pauline Rossödal Sekreterare

5 5 Omröstningsprotokoll Parti 1 Ledamot/ersättare 2 Närvarande Omröstningsprotokoll S C MP M L o Anne-Marie Petersson o Birthe Hellman o Sten-Inge Kedbäck o Anders Hygrell o Peter Lanzén Mbn Mbn Mbn ja nej avst ja nej avst ja nej avst Ob OP V M L e Raymond Johansson e Bengt Olsson e Anders Tenghede e Anne Kolni e Catharina Eriksson Summa ¹ o = ordinarie, e = ersättare ² närvaro markeras med x frånvaro markeras med -

6 6 Fastställande av dagordning Dnr MBN/2018:1 Förslag till beslut beslutar att fastställa dagordningen med följande ändringar och tillägg:

7 7 Kommunrevisionens förstudie avseende verksamhetsstyrning inom miljö- och byggnadsnämnden Dnr MBN/2017:1813 Förslag till beslut Miljö och byggnadsnämnden beslutar att vidta lämpliga förbättringsåtgärder för att förbättra verksamhetsstyrningen inom miljö- och byggnadsnämnden. att åtgärderna skall vidtas under 2018 och återrapporteras till nämnden i samband med budget/delårsrapport/bokslut och verksamhetsplanering (verksamhets- /tillsynsplan). att åtgärda bristen på juridisk kompetens anses vara en central fråga. Möjligheten att vidta åtgärder i detta avseende är därför begränsat. Bakgrund Ernst & Young AB, (E Y) har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Orust kommun genomfört en förstudie avseende verksamhetsstyrning inom. Syftet med förstudien har varit att översiktligt kartlägga miljö- och byggnadsnämnden styrning och ledning av verksamheten och identifiera eventuella risker. Förstudiens sammanfattande slutsatser är att det finns risker som medför utvecklingsområden, främst kopplade till nämndens målarbete, styrning och ärendehantering. Kommunrevisionen önskar, senast den 15 februari 2018, få ett skriftligt svar på vilka eventuella åtgärder som miljö- och byggnadsnämnden planerar att vidta med anledning av de iakttagelser och identifierade risker som redovisas i rapporten. Ärendebeskrivning/sammanfattning Förstudien har identifierat vissa risker; 1. Risk för att nämnden inte säkerställt tillräcklig styrning utifrån förvaltningens av ett närvarande och strategiskt ledarskap 2. Risk för otydlig styrning utifrån att de begrepp som används i nämndens uppdragsdokument inte tydligt knyter an till fullmäktiges budget 3. Risk för otydlig styrning utifrån att förvaltningens och enheternas årliga planering inte följer en standardiserad mall som är kopplad till nämndens uppdragsdokument

8 8 4. Risk för ineffektiv ärendehandläggning på grund av ett icke ändamålsenligt ärendehanteringssystem samt begränsat stöd till användarna 5. Risk för att rutiner, styrdokument och mallar inte ses över systematiskt 6. Risk för att bristen på juridisk kompetens påverkar myndighetsutövningen negativt 7. Risk för att nämndens uppföljning av myndighetsutövningen inte dokumenteras Bedömning Miljö- och byggnadssektors synpunkter/planerade åtgärder vid bedömning av kommunrevisionens rapport över identifierade risker inom miljö- och byggnadsnämndens verksamhetsområde; 1. Risk för att nämnden inte säkerställt tillräcklig styrning utifrån förvaltningens behov av ett närvarande och strategiskt ledarskap Mål och strategi har skapats utifrån verksamhetens planering och strategier. Nämnden arbetar fortlöpande med att ta fram tydliga målbilder och nyckeltal för verksamheterna. Målstyrningen är något oklar. Ledning och styrning via förvaltningschef har varit begränsad. Åtgärder: Styrning av kommunchef via kommunchefens ledningsgrupp vari sektorn ingår har succesivt förstärkt verksamheten kvalitativt. Sektorn kommer att kommungemensamt arbeta med uppföljning och kvalitet med ledningssystem (Stratsys). Från 1 januari 2018 övertas sektorsansvaret för miljö- och bygg av en sektorschef. Förändringen kommer att medföra ett tydligare strategiskt ledarskap. Chefssamordning mellan miljö- och byggverksamheterna sker regelbundet och även samverkan med personalen via arbetsplatsträffar. Sektorn avser att kvalitativt förbättra målstyrningen och renodla begreppen i dokumentationen med tydligare koppling till kommunens övergripande målarbete. Miljö- respektive byggenheternas uppdragsdokument skall i högre grad integreras där så är möjligt i förhållande till lagstiftningens allmänna krav. Detta är en övergripande och strategisk utmaning för ledarskapet. Ansvariga chefer anser dock att det i grunden finns godtagbar verksamhetsstyrning med tillsyns- /verksamhetsplaner som är anpassad till lagstiftningens krav. En förbättrad målstyrning med ett strategiskt ledarskap kommer därför att i högre grad anpassa planering och uppföljning på sätt att det enklare går att avläsa verkan av insatta åtgärder och utfall. Nämnden skall under 2018 tillgodose en förbättring i detta avseende.

9 9 2. Risk för otydlig styrning utifrån att de begrepp som används i nämndens uppdragsdokument inte tydligt knyter an till fullmäktiges budget Kommunen centralt har tagit fram gemensamma mallar som även används av miljö- och byggnadsnämnden. Verksamhetens dokumentation skiljer sig av naturliga skäl eftersom mallarna inte anpassats på nämndsnivå. Miljöverksamheten har behov att anpassa verksamhetsplaneringen i förhållande till de nationella/regionala miljömålen. Kommunfullmäktiges övergripande mål saknar i allmänhet en koppling till de nationella miljömålen och av detta skäl kommer nämndens uppdragsdokument på nämndsnivå att avvika från de övergripande målen. Kommunfullmäktiges mål innehåller endast ett övergripande nationellt miljömål klimatmålet. Åtgärder: Verksamheten bör i likhet med övriga verksamhetsområden tydligare arbeta med controllerstöd efter gemensamma kvalitetsprinciper och utvärdering. Nämnden anser också att kommunfullmäktiges mål i högre grad bör omfatta fler övergripande nationella miljömål vilket underlättar enhetligheten för lokala miljömål. Den otydliga styrningen i dokumentationen som det uppfattas av rapporten kan i mångt och mycket härledas till miljö- och byggnadsnämndens ambition att uppfylla de nationella miljömålen som naturligtvis inte skall avvika från kopplingen till fullmäktiges budget. Nämnden skall under 2018 förbättra och tydliggöra den del av uppdragsdokumentationen som är kopplad till fullmäktiges budget. De nämndsegna begreppen kommer dock fortsatt att i styrdokumenten vara kopplade till verksamhetens miljömålsarbete. 3. Risk för otydlig styrning utifrån att förvaltningens och enheternas årliga planering inte följer en standardiserad mall som är kopplad till nämndens uppdragsdokument Det finns alltid en risk att avsaknad av en standardiserad mall för verksamhetens planering kan leda till såväl otydlighet som brister i uppföljningshänseende. Verksamhetsplaneringen inom miljö- respektive byggnadsenheten skiljer i vissa väsentliga avseenden beroende på lagstiftningens grundläggande krav. Önskvärt är naturligtvis att integrera mallarna för styrning och verksamhetsuppföljning. Åtgärder: Se svar under punkt 1. Verksamheten skall under 2018 ta fram en gemensam standardiserad mall anpassad till nämndens uppdragsdokument. 4. Risk för ineffektiv ärendehandläggning på grund av ett icke ändamålsenligt ärendehanteringssystem samt begränsat stöd till användarna Internkontrollplanen för miljö- och byggnadsnämnden har belyst detta riskområde. Nämnden beslutade , 201, avseende granskning av

10 10 ärendehanteringssystemets funktionalitet att det föreligger betydande brister i funktionalitet. Ärendehanteringssystemet har låg funktionalitet för handläggning som medför betydande merarbete och i viss mån arbetsmiljöproblem. Systemstöd för ärendehantering (LEX2) håller mycket låg funktionskvalitet. Endast små förändringar har skett, dock är statistik fortfarande svårhanterligt och mallarna är inte fullt fungerande. Åtgärder: Under 2018 skall sektorn påbörja en systemspecifikation samt ett upphandlingsunderlag i syfte att ersätta det nuvarande ärendehanteringssystemet. Det är redan avsatt en investering under 2019 för ett nytt ärendehanteringssystem. Detta är en relativt omfattande och långdragen process som också förutsätter att investeringen får önskad effekt. Kravet är också att ett nytt ärendehanteringssystem skall kunna integreras med kommunens gemensamma ärendehanteringssystem. Arbetet kommer att ske tillsammans med digitaliseringsenheten och upphandlingsenheten. 5. Risk för att rutiner, styrdokument och mallar inte ses över systematiskt Arbete med rutiner/styrdokument/mallar sker kontinuerligt på enhetsnivå om än inte till alla delar systematiskt. Problematiken framgår under punkt 4. Sektorn har hittills saknat möjlighet att påverka ärendehanteringssystemet i någon betydande grad med grundläggande behörighet att kunna göra egna ändringar (mallar etc.). Åtgärder: Sektorn skall under 2018 samordna utvecklingsarbetet och redovisa hur utvecklingsarbetet kan systematiseras inom respektive ansvarsområde. Utvecklingsarbetet är delvis beroende av specifikation för funktionalitet inom ärendehanteringssystemet. 6. Risk för att bristen på juridisk kompetens påverkar myndighetsutövningen negativt I nuläget saknas lokal allmän juristkompetens. Juridisk kompetens av mer övergripande slag eller rådgivning saknas helt. Verksamheten upphandlar specifik juridisk spetskompetens i mera komplexa frågor (PBL, Miljöbalken etc). Därutöver anlitas enklare rådgivning via de rättsdatabaser till vilket sektorn har licens. Denna brist på allmän juriskompetens har såväl nämnd som tidigare förvaltningen påtalat vid åtskilliga tillfällen till kommunstyrelsen. Bristen som påverkar myndighetsutövningen negativt kommenterades särskilt vid förvaltningens svar efter genomlysning Åtgärder: Kommunen bör tillhandahålla sådan allmän juridisk spetskompetens. Detta är snarare en central funktion som inte enbart berör sektorns anspråk. Nämnden anser sig därmed inte kunna vidta egna åtgärder utöver redan vidtagna.

11 11 6. Risk för att nämndens uppföljning av myndighetsutövningen inte dokumenteras Nämnden har en grundläggande kvalitetskontroll av sektorns delegationsbeslut. I samband med nämndens sammanträden väljs ett antal delegationsbeslut för särskild granskning för kontroll att nämndens riktlinjer följs samt att besluten har tillräcklig kvalitet och rättssäkerhet. Granskningen följer de krav som kan ställas på myndighetsbeslut av detta slag. Bristen i detta sammanhang kan möjligen härledas till avsaknad av dokumentation av granskningen. Nämnden har enligt reglementet ett ansvar att uppmärksamt följa verksamhetens utveckling och särskilt ordföranden att närmast under miljö- och byggnadsnämnden ha inseende över nämndens verksamhetsområde och uppmärksamt följa frågor av betydelse för nämndens verksamhet. Ordföranden träffar regelbundet enhetsansvariga för avstämning av pågående ärenden och information av mer komplexa frågor. Vid prövning av beslut fattade av nämnden (ingår även delegationsbeslut) så företräder ordföranden nämnden. Regelbunden uppföljning sker av sektorns fortlöpande arbete och därutöver via beredning av specifika ärenden inför nämndens sammanträde. Regelbundna avstämningar sker vid delårsprognoser/bokslut och i budgetsammanhang. Åtgärder: För att tillgodose dokumentationen av nämndens granskning kommer rutinen att förtydligas genom redovisning av de beslut som varit föremål för kontrollen. Detta genomförs enklast genom ett separat beslut vid nämndsammanträdet. Vid eventuella avvikelser gäller de generella och allmänna villkor som avser förutsättningarna för nämndens delegation. Nämnden anser därutöver inte att det finns sådana brister att det motiverar en utförligare granskning av verksamhetens myndighetsutövning. I allt väsentligt sker en ändamålsenlig uppföljning och dokumentation. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunchef

12 12 Kvalitetskontroll av delegationsbeslut Dnr MBN/2018:13 Förslag till beslut Miljö och byggnadsnämnden beslutar att fortlöpande granska delegationsbesluten genom anteckning i beslutet. att efter genomförd kontroll vidta åtgärder om det föreligger någon avvikelse samt att lägga granskningen till handlingarna. Bakgrund skall enligt reglementet 2, OKFS 3.2.1, tillse att verksamheterna bedrivs i enlighet med de mål, inriktning, och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de lagar och föreskrifter, som reglerar verksamheterna. Nämnden skall som ett led i denna verksamhetsstyrning och uppföljning kontrollera att riktlinjerna följs så att delegationsbesluten har tillräcklig/likvärdig kvalitet och rättssäkerhet. Delegationsordningen upptar förutsättningarna för nämndens delegation. Om nämnden vid kontroll finner att avvikelse i beslutsfattandet skett från nämndens normer och anvisningar kan den, för att tillse att avvikelsen ej upprepas, - förtydliga sina riktlinjer och anvisningar - begränsa given beslutanderätt - återkalla given beslutanderätt. Bedömning Internkontrollplanen för 2018 upptar förutsättningarna för kontrollen. Granskningen dokumenteras varje månad vid respektive nämndssammanträde genom ett separat beslut. Vid eventuella avvikelser gäller de generella och allmänna villkor som avser förutsättningarna för nämndens delegation. Nämnden granskar vid sammanträdet slumpmässigt minst 5 delegationsbeslut. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Revisionen Kommunchef

13 13 Internkontrollplan 2018 för miljö- och byggnadsnämnden Dnr MBN/2018:15 Förslag till beslut Miljö och byggnadsnämnden beslutar att för verksamhetsområdet anta en internkontrollplan 2018 med riskvärdering och risk- och väsentlighetsanalys. Bakgrund Nämndernas ansvar i arbetet med intern kontroll framgår av kommunallagens 6 kap 7. Nämnderna ansvarar för den interna kontrollens utformning och funktion inom sitt verksamhetsområde. Revisorernas uppgift är att enligt kommunallagens 9 kap 9 pröva om den kontroll som nämnderna utför anses tillräcklig. Orust kommuns ekonomistyrningsprinciper som beslutades av kommunfullmäktige , 197 (kap 12) beskriver den interna kontrollen som en viktig del av kommunens styrsystem. Begreppet internkontroll omfattar hela organisationen och alla de rutiner och olika samverkande aktiviteter som syftar till att: Öka effektiviteten inom alla nivåer i organisationen Säkerställa att lagar, riktlinjer mm efterlevs Trygga tillgångar och förhindra att kommunen drabbas av extra kostnader på grund av oavsiktliga eller avsiktliga fel Säkerställa en riktig eller fullständig ekonomisk redovisning Säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner Som grund för verksamhetens planering/prioritering/uppföljning skall nämnden därmed värdera risker samt upprätta en risk och väsentlighetsanalys. Nämnden skall löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom dess ansvarsområde. Senast december skall en plan antas för påföljande år. Rapportering görs årligen i samband med årsredovisningen till kommunstyrelsen och revisorerna.

14 14 Bedömning Internkontrollplanen för 2018 har inriktats mot 2 områden (uppföljning handläggningstider och kvalitetskontroll av delegationsbeslut). Internkontrollen innefattar återrapportering för 2018 vid delårsrapportering samt årlig rapportering i bokslut. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonomi Kommunchef Sektorchef Miljöchef Bygglovschef

15 15 Information om projekt "Mellankommunal kustzonplanering" och KOMPIS-projektet Kust- och havsplanering för Orust och Tjörn. Dnr MBN/2016:996 Förslag till beslut beslutar att notera informationen och lägga denna till handlingarna. Miljöstrategen lämnar föredragning av arbetet med kust- och havsplanering FÖP (fördjupad översiktsplan)program för kust- och havsplanering Tjörn och Orust Bakgrund Under 2016 och 2017 har det funnits möjlighet for kustkommuner att söka bidrag för översiktsplanering i havet. Bidraget går under namnet KOMPIS kommunal planering i statlig samverkan. Målet med bidraget är att uppmuntra kommuner att genomföra projekt i vilka underlag tas fram som kan underlätta samverkan och samordning mellan statlig och kommunal planering i havet. Havs- och vattenmyndigheten har fördelat bidraget till landets 14 kustlansstyrelser vilka i sin tur valt ut vilka kommunala projekt som ska få ta del av bidraget utifrån regionala förutsättningar och behov. Detta program och processen under vägen till färdig rapport ar resultatet av KOMPIS-bidraget till Tjörn och Orust. Det är ett inledande programarbete for att ta fram fördjupningar av översiktsplanerna på Tjörn och Orust med fokus på kust & hav. Syfte Programmet ska fungera som underlag för kommande gemensamma avvägningar och inriktningar i framtida översiktsplanering. I programuppdraget ligger i första hand att studera förutsättningarna på ett mångsidigt sätt men också att ur ett översiktligt perspektiv föreslå en utveckling som uppfyller målsättningarna om ett hållbart och attraktivt kust- och havsområde. Programmet fokuserar på beskrivning och analys av förutsättningar men innehåller även resonemang kring långsiktiga övergripande mål samt strategier för hur havets & kustens strukturer bör utvecklas. Det övergripande syftet har varit att starka kommunernas planering och utvecklingsarbete i kusten och havet. Arbetet syftar också till att kommunerna, i samverkan på tjänstemanna- och politikernivå, gemensamt ska utöva konkret

16 16 samhällsplanering. Kommunerna delar betydelsefulla kustnära havsområden som Stigfjorden och har många gemensamma förutsättningar vad gäller samhällsstruktur, logistik, befolkning, näringsliv etc. Kommunerna ska gemensamt skapa en övergripande bild av och tydliggöra vilka värden som finns i kustzonen samt hur dessa värden ska varnas och användas på bästa sätt. Mer konkret kan planeringsinsatserna förväntas att: öka den gemensamma kunskapen om kust- och havsområdet, leda till framtida ställningstaganden i översiktsplanerna i respektive kommun, kommunernas översiktsplaner och den nationella havsplanen överensstämmer och samverkar så långt som möjligt samt projektets slutrapport kan användas av andra kustkommuner i landet som inspiration och vägvisare. Projektet pågår from den 1 maj 2017 tom den 30 april 2018 Se bifogat utkast KUSTEN OCH HAVET Mål och strategier Den geografiska avgränsningen för havsplaneringen omfattar området från en nautisk mil (1 852m) utanför baslinjen och ut över territorialhavet och Sveriges ekonomiska zon. I arbetet med att sammanställa och analysera underlagsmaterialet till havsplanerna är det dock av yttersta vikt att även planeringsunderlag i de inre kustvattnen (från strandlinjen och utåt) tas i beaktande för att få med helheten. I arbetet med att sammanställa och analysera dessa underlag kommer kustlänen att få ta ett särskilt ansvar inom havsplaneringen.

17 17 Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Bakgrund och syfte Syftet med projektet Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla är att etablera en fördjupad samverkan mellan kommuner, myndigheter och andra relevanta aktörer för att uppnå en hållbar utveckling av kust- och havsområdet i de åtta deltagande kustkommunerna; Uddevalla, Orust, Tjörn, Stenungssund, Kungälv, Öckerö, Göteborg och Kungsbacka. Projektet pågår under en treårsperiod mellan 1 juli 2016 till 30 juni Målet med projektet är att ta fram regionala överenskommelser, som kan ligga till grund för kommunernas översiktliga planering. På lång sikt handlar det om att använda marina resurser på ett hållbart sätt samt stärka kopplingen mellan samhällsplanering, miljöskydd och näringslivsutveckling. I projektet finns fyra arbetsgrupper som består av deltagare som har kompetens inom plan-, miljö- och näringslivsfrågor. Grupperna kartlägger vilka kunskapsunderlag som finns, eventuella brister samt kompletterar där behoven är störst. Grupperna är indelade teman: Struktur, Havsanvändning, Upplevelser och Miljö. För mer information se Se bifogad Projektplan samt hemsidan

18 18 Projektets tidsplan: Höst 2016: Projekt och uppstartsfas (Fokus ligger på att bygga strukturen och organisationen runt projektet) Vår- sommar 2017: Kartläggning av planeringsunderlag (Fokus under kartläggningsfasen ligger på att identifiera och samla in befintligt planerings- och kunskapsunderlag) Höst 2017 Vår 2018: Framtagande av nytt planeringsunderlag (Fortsatt analys av det framtagna planeringsunderlaget). Arbetsgrupperna tar fram delrapporter (4 st.) med tillhörande kartor som visualiserar rådande förutsättningar kopplade till temaområdena se nedan). Tematisk avgränsning: arbetsgrupp struktur (behandlar tillgänglighet till kusten, principer för byggande och transportinfrastruktur), havsanvändning (behandlar vattenbruk och fiske, energiproduktion till havs, muddertippningsplatser), upplevelser (behandlar båtliv, besöksnäring), miljö (behandlar miljötillståndet i havet). Vår höst 2018: Framtagande av fördjupad strukturbild (Under våren kommer projektledningen tillsammans med GR:s planeringschef och kommunikationsstrateg genomföra politiskt visionsarbete bland annat med den politiska styrgruppen för projektet. Den operativa projektgruppen arbetar fram förslag på fördjupad strukturbild för kustzonen som innefattar gemensamma överenskommelser för planering av kust- och havsområdet. Under 2018/2019 ställs Havsplan - Västerhavet ut för granskning. GR:s förbundsstyrelse samt Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad kommer att ges tillfälle att lämna synpunkter på förslaget till havsplan. Projektledningen bereder remissvaret inför den politiska behandlingen). Vår 2019: Förslag till fördjupad strukturbild på remiss. (I början av 2019 beslutar den politiska styrgruppen om remissrunda gällande förslaget till fördjupad strukturbild för kustzonen. Remisstiden är tre månader under våren Under remisstiden kommer ett större möte att hållas där deltagande kommuner, övriga GR-kommuner samt relevanta aktörer bjuds in. Projektledningen erbjuder även samtliga deltagande kommuner möten i respektive kommun. Utsedda kommunkontaktpersoner och arbetsgruppdeltagare är viktiga aktörer under den här tiden. När remisstiden är slut, sammanställs synpunkterna och relevanta ändringar görs i strukturbilden inför dess politiska godkännande).

19 19 Höst 2019: Godkännande av fördjupad strukturbild för kustzonen och slutseminarium. (Projektledningen slutredovisar projektet i augusti 2019 till finansiärerna Västra Göta-landsregionen och Havs- och vattenmyndigheten via Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Hösten 2019 går ett slutgiltigt förslag på strukturbild upp till GR:s förbundsstyrelse för beslut om godkännande. Då Orust och Uddevalla kommun inte ingår i förbundsstyrelsen, behöver dessa två kommuner godkänna slutprodukten politiskt. Eventuellt godkänns slutprodukten politiskt även i de övriga kommunerna. Slutseminarium hålls efter att den fördjupade strukturbilden godkänts, hösten 2019). Fotnot 1 Havspolitiska propositionen en sammanhållen svensk havspolitik. 2008/09: Havsplaneringsutredningen Planering på djupet fysisk planering av havet (SOU 2010:91) 1 Havsplaneringsutredningen tilläggsbetänkandet Kunskap på djupet Kunskapsunderlag för havsplanering (SOU 2011:56) Bilagor Projektplan - Mellan kommunal kustzonsplanering Utkast KUSTEN OCH HAVET Mål och strategier för Tjörn och Orust