Information till Bolidens aktieägare avseende transaktionen mellan Boliden och Outokumpu

Transkript

1 Information till Bolidens aktieägare avseende transaktionen mellan Boliden och Outokumpu En extra bolagsstämma i Boliden AB hålls den 18 december 2003

2 Innehåll Bakgrund och motiv... 2 Transaktionsstruktur och finansiering... 3 Nya Boliden... 6 Marknadsbeskrivning Förvärvade Outokumpuenheter Avyttrade Bolidenenheter Riskfaktorer Preliminär tidplan Extra bolagsstämma 18 december 2003 Förväntat godkännande från konkurrensmyndigheter December 2003 Förväntat fullföljande av transaktionen Slutet av december 2003 Förväntad tidpunkt för nyemission Första kvartalet 2004 Oreviderade proformaräkenskaper för Nya Boliden Utlåtande från Boliden AB:s revisorer Oreviderade proformaräkenskaper för Outokumpuenheterna Utlåtande från Outokumpus revisorer Adresser Detta dokument ( Aktieägarinformationen ) har upprättats av Bolidens styrelse för att utgöra underlag för Bolidens aktieägare att fatta beslut på den extra bolagsstämma som äger rum den 18 december I detta dokument avser, om inte annat anges, Boliden och Bolidenkoncernen, beroende på sammanhanget, Boliden AB och dess dotterbolag eller Boliden AB eller något av dess dotterbolag och Outokumpu eller Outokumpukoncernen, beroende av sammanhanget, Outokumpu Oyj och dess dotterbolag eller Outokumpu Oyj eller något av dess dotterbolag. Detta dokument baseras till största del på information från företagsledningarna i Boliden respektive Outokumpu och på information offentliggjord i Bolidens årsredovisningar och delårsrapporter. Tonvikten ligger på Nya Boliden, de enheter som förvärvas från Outokumpu och de enheter som avyttras från Boliden. För ytterligare information om nuvarande Boliden hänvisas till tidigare årsredovisningar och delårsrapporter. Detta dokument utgör inte ett prospekt varken i enlighet med lagbestämmelse eller några därmed sammanhängande förordningar eller stadgar eller i enlighet med bestämmelserna i någon rekommendation. Detta dokument har följaktligen inte varit föremål för någon annan granskning av Bolidens revisorer än vad som anges i deras utlåtande på sidan 52. Svensk rätt skall tillämpas på detta dokument och tvist rörande detta dokument skall avgöras enligt svensk lag och av svensk domstol exklusivt. Detta dokument är, förutom Utlåtande från Boliden AB:s revisorer på sidan 52, en översättning av det engelska originaldokumentet. Om någon skillnad skulle föreligga mellan denna översättning och det engelska originalet, gäller det engelska originalet.

3 Extra bolagsstämma Genom annons i Post- och Inrikes Tidningar och Svenska Dagbladet den 28 november 2003 kallades aktieägarna i Boliden AB till en extra bolagsstämma torsdagen den 18 december 2003 klockan i Expolaris Kongresscenter, Kanalgatan i Skellefteå. Aktieägare som vill delta i bolagsstämman skall dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken den 8 december 2003 dels senast klockan den 12 december 2003 anmäla sig för deltagande i bolagsstämman. Anmälan om deltagande i bolagsstämman kan göras per brev under adress Boliden AB, Koncernstab Juridik, Box 5001, Upplands Väsby; per telefon vardagar klockan och ; per fax ; eller på Bolidens hemsida Vid anmälan ska aktieägare uppge namn, person-/organisationsnummer, adress, telefonnummer (dagtid) och uppgift om antal biträden samt uppgift om ställföreträdare eller ombud. Till anmälan bör i förekommande fall bifogas fullständiga behörighetshandlingar såsom registreringsbevis och fullmakt. Anmälan bekräftas med ett inträdeskort som uppvisas vid bolagsstämman. Bakgrund till förslagen vid bolagsstämman Boliden offentliggjorde den 25 oktober 2003 att Boliden träffat avtal angående förvärv av det finska bolaget Outokumpus gruv- och smältverksamheter inom zink och koppar samt om avyttring av verksamheterna Fabrication och Teknikförsäljning till Outokumpu. Av nämnda avtal, som hädanefter benämns transaktionsavtalen, följer att genomförandet av affären med Outokumpu förutsätter att bolagsstämman beslutar i enlighet med styrelsens förslag till beslut och aktieägares förslag till val av styrelseledamöter (se nedan). Detta innebär att aktieägarna på bolagsstämman ges tillfälle att ta ställning till affären med Outokumpu. Emissionsbemyndiganden Med anledning av transaktionsavtalen föreslår styrelsen att den extra bolagsstämman beslutar att bemyndiga styrelsen att längst intill tiden för nästa ordinarie bolagsstämma besluta om: dels emission av nya aktier med betalning genom överlåtelse av apportegendom, dels emission av nya aktier med företrädesrätt för aktieägarna. Styrelsen skall endast äga rätt att utnyttja bemyndigandena för beslut om apportemission varigenom förvärvas sådana tillgångar som avses i transaktionsavtalen samt för beslut om företrädesemission vari de aktier som ges ut genom nämnda apportemission äger rätt att delta. Styrelsens fullständiga förslag till emissionsbemyndiganden, jämte handlingar enligt 4 kap. 4 såväl som 6 aktiebolagslagen, hålls från och med den 11 december 2003 tillgängliga hos bolaget på ovanstående adress samt skickas till aktieägare som så begär och uppger sin postadress. Val av nya styrelseledamöter Aktieägare representerande cirka 30 procent av röster och kapital i bolaget föreslår att styrelsen, till den del den utses av bolagsstämman, fortsatt ska bestå av åtta ordinarie ledamöter utan suppleanter och att Satu Huber, Tapani Järvinen, Christoffer Taxell och Risto Virrankoski väljs till nya styrelseledamöter i Boliden, efterträdande Gun Berglund, Göran Collert, Sverker Martin-Löf och Kjell Nilsson. Som styrelseledamöter kvarstår de av ordinarie bolagsstämman valda styrelseledamöterna Carl Bennet, Marie Berglund, Jan Johansson och Anders Sundström. Styrelsen i Nya Boliden kommer sammantaget att bestå av 11 ledamöter inklusive tre arbetstagarrepresentanter. Risto Virrankoski föreslås bli ordförande och Carl Bennet föreslås bli vice ordförande i styrelsen för Nya Boliden. Besluten rörande förändringar i styrelsen skall avse tiden intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma och skall gälla under förutsättning av, och med verkan från tidpunkten för, Bolidens tillträde till de tillgångar som förvärvas från Outokumpukoncernen i enlighet med transaktionsavtalen. 1

4 Bakgrund och motiv Bakgrund till transaktionen Diskussioner angående ett eventuellt samgående eller samarbete mellan Bolidens och Outokumpus gruv- och smältverksamheter har pågått under en längre tid med varierande intensitet. Till följd av marknadsutvecklingen samt de båda företagens strategiska fokusering återupptogs diskussionerna i slutet av 2002, med avsikt att bidra till konsolideringen av gruv- och smältverksindustrin i norra Europa. Den 25 oktober 2003 offentliggjorde Boliden och Outokumpu undertecknandet av ett slutligt överlåtelseavtal där Boliden kommer att förvärva Outokumpus gruv- och smältverksamheter inom zink och koppar samt avyttra verksamheterna Fabrication och Teknikförsäljning till Outokumpu ( transaktionen ) och därigenom skapa Nya Boliden förutsatt vissa villkor (se avsnittet Transaktionsstruktur och finansiering ). Motiv till transaktionen Efter att ha genomgått en svår period under de senaste åren, gör nu Boliden positiva framsteg efter en lyckad omstrukturering av bolaget. Lönsamhet och finansiell ställning har förbättrats till följd av ökad effektivitet och kostnadsbesparingar samt fördelaktiga valutasäkringsavtal. Bolidens begränsade storlek medför dock att konkurrenskraften behöver stärkas ytterligare för att förbättra lönsamheten på längre sikt. Konsolideringen av gruv- och smältverksindustrin, inom koppar och zink, har fortsatt under de senaste åren, vilket satt ytterligare press på framförallt mindre bolag. Kopparindustrin domineras idag av ett fåtal stora aktörer medan zinkindustrin fortfarande är relativt fragmenterad även om en konsolidering pågår. De stora koppar- och zinkproducenterna finns huvudsakligen i Chile, Australien, Indonesien och Kina. Fristående smältverk i Europa är beroende av leveranser av koncentrat från dessa stora aktörer. Ett större, mer integrerat gruvoch smältverksbolag, kommer att ha en starkare marknadsposition. Det finns därför en tydlig industriell logik i att kombinera Outokumpus gruv- och smältverksamheter inom koppar och zink med Bolidens, med betydande industriella synergier, eftersom ett större, mer integrerat företag inom koppar och zink skapas. Samgåendet kommer att skapa ett av världens ledande smältverksföretag och världens fjärde största gruvbolag inom zink Nya Boliden kommer att bli ett starkare, mer fokuserat företag med mer diversifierad intjäningsbas och förbättrad konkurrenskraft, även vid svaga basmetallmarknader Förbättrad finansiell position Större potential för betydande vinsttillväxt Ökad finansiell styrka och flexibilitet Fokusering på gruv- och smältverksamheterna Transaktionen möjliggör en avyttring av verksamheterna inom Fabrication och teknikförsäljning för att därigenom kunna fokusera på kärnverksamheterna, det vill säga gruvor och smältverk Ytterligare integration i förädlingskedjan för zink minskar risken Balansen mellan gruv- och smältverksamheten inom zink kommer att skapa ett naturligt skydd mot förändringar i smältlöner, vilket minskar risken och förbättrar intjäningspotentialen Betydande synergier kan uppnås Verksamhetssynergier hänförliga främst till råmaterial och kommersiell optimering Dessutom kommer Nya Boliden att kunna dra fördel av framtida investeringssynergier. Betydande potential för synergier finns i att minska gemensamma investeringar inom kopparsmältning, där ny kapacitet kan adderas på ett mycket kostnadseffektivt sätt, för att ytterligare förbättra konkurrenskraften Nya Boliden kommer att ha bättre möjligheter att delta i ytterligare konsolidering av branschen Ett stort företag ger trovärdighet samt möjliggör för Nya Boliden att undersöka möjligheten till nya strategiska partnerskap i den pågående konsolideringen av gruv- och smältverksindustrin. Samgåendet kommer att skapa ett starkare företag med ökad finansiell och operativ styrka och flexibilitet samt ökad potential för framtida tillväxt till nytta för samtliga aktieägare. Stockholm den 4 december 2003 Boliden AB (publ) Styrelsen 2

5 Transaktionsstruktur och finansiering Transaktionen De tillgångar som förvärvas av Boliden är Outokumpus gruv- och smältverksamheter inom zink och koppar, bestående av samtliga aktier i följande bolag (inklusive dotterbolag) samt räntebärande fordringar som Outokumpukoncernen har på bolagen, liksom även vissa rättigheter avseende dessa bolag: Tara Mines Holding Ltd; äger och driver en zinkgruva på Irland ( Tara ) Outokumpu Harjavalta Metals Oy; äger och driver ett koppar- och nickelsmältverk i Harjavalta, Finland och ett kopparraffineringsverk i Pori, Finland ( Harjavalta Metals ) Outokumpu Zinc Oy; äger och driver ett zinksmältverk i Kokkola, Finland ( Kokkola ) Outokumpu Norzink A/S; äger och driver ett zinksmältverk i Odda, Norge ( Odda ) Outokumpu Zinc Commercial BV; ett bolag som bedriver handel med zink i Nederländerna ( Zinc Commercial ) Tillgångarna som kommer att förvärvas från Outokumpu beskrivs mer i detalj i avsnittet Förvärvade Outokumpuenheter. När hänvisning görs till samtliga enheter ovan används i detta dokument begreppet Outokumpuenheterna. Tillgångarna som kommer att förvärvas från Outokumpu värderas till EUR 736 1) miljoner (SEK 6,6 2) miljarder) (kommer att justeras enligt nedan). Bolidens vederlag för de tillgångar som kommer att förvärvas från Outokumpu utgörs av: nyemitterade aktier i Boliden eller sådant annat antal nyemitterade aktier som motsvarar 49,0 procent av samtliga aktier och röster i Boliden 3) efter emissionen ( apportemissionen ) ett kontantbelopp om EUR 373 miljoner (SEK 3,3 miljarder 2) ); och ett förlagslån emitterat av Boliden om EUR 56 miljoner (SEK 0,5 miljarder 2) ) (kommer att justeras enligt nedan). Kopparsmältverk Nya Outokumpuaktier Zinksmältverk Zinkgruva Förvärvade Outokumpuverksamheter 4) Boliden Outokumpu Fabrication Teknikförsäljning Avyttrade Bolidenverksamheter Kontanter/ förlagslån Nya Bolidenaktier 1) Exklusive transaktionskostnader. 2) Omräknat till SEK med växelkursen EUR/SEK 8,91 (per 30 september 2003). 3) Aktiemarknadsnämnden har medgivit Outokumpu undantag från den budplikt som annars skulle uppkomma då Outokumpu efter den planerade apportemissionen i Boliden skulle komma att inneha aktier representerande 30 procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. 4) Bestående av fem enheter: Tara, Harjavalta Metals, Kokkola, Odda och Zinc Commercial. 3

6 Transaktionsstruktur och finansiering Förlagslånedelen av vederlaget kommer att justeras baserat på förändringen i sysselsatt kapital mellan den 31 december 2002 och överlåtelsetidpunkten samt för förekomsten av skulder (netto) till tredje part, allt enligt överlåtelseräkenskaperna som upprättas efter transaktionens genomförande. För närvarande uppskattas att det sysselsatta kapitalet kommer att öka med EUR miljoner (cirka SEK miljoner) under 2003, vilket kommer att leda till en motsvarande ökning i det totala vederlaget avseende de tillgångar som kommer att förvärvas från Outokumpu, förutsatt att transaktionen fullföljs den 31 december 2003 (korrigeringar för skulder (netto) till tredje part är inte beaktade). De tillgångar som kommer att avyttras av Boliden till Outokumpu är följande bolag (inklusive dotterbolag) samt räntebärande fordringar som Bolidenkoncernen har på bolagen, liksom även vissa rättigheter avseende dessa bolag: Boliden Fabrication AB; driver Bolidens verksamhet inom affärsområde Fabrication (kopparrör och mässingsprodukter) i Sverige, Belgien, Nederländerna och Storbritannien ( Fabrication ) Boliden Contech AB; driver Bolidens verksamhet inom teknikförsäljning ( Contech ) De tillgångar som kommer att avyttras av Boliden beskrivs i detalj i avsnittet Avyttrade Bolidenenheter. Som vederlag för de tillgångar som kommer att avyttras av Boliden kommer Boliden att erhålla nyemitterade aktier i Outokumpu, motsvarande cirka 2,8 procent av samtliga aktier och röster i Outokumpu. Aktieinnehavet värderas till EUR 52 miljoner (SEK 464 miljoner) baserat på stängningskursen för Outokumpuaktien på Helsingforsbörsen den 31 oktober Särskilda utfästelser m.m. enligt transaktionsavtalen Samgåendeavtalet, vilket rör de tillgångar som skall förvärvas av Boliden från Outokumpu, innehåller begränsade garantier mellan Boliden och Outokumpu. Aktieöverlåtelseavtalet, vilket rör de tillgångar som skall förvärvas av Outokumpu från Boliden, innehåller garantier och skadeslöshetsförbindelser från Boliden till Outokumpu vilka i huvudsak (förutom såvitt avser full och obegränsad äganderätt av tillgångar) är begränsade till ett maximalt belopp om EUR 25 miljoner, undantaget krav relaterat till den så kallade kopparrörskartellen för vilken skadeslöshet har utfästs separat. Se avsnittet Avyttrade Bolidenenheter. Förutsättningar för transaktionens fullgörande Per dagen för detta dokuments upprättande är fullgörandet av transaktionen villkorat av flera förutsättningar. Dessa förutsättningar omfattar huvudsakligen: att Bolidens aktieägare har (i) bemyndigat Bolidens styrelse att fatta beslut om emission av aktier till Outokumpu (apportemissionen) och att emittera aktier med företrädesrätt till aktieägarna (företrädesrättsemissionen) och (ii) utsett en ny styrelse som angivet i kallelsen till den extra bolagsstämman i Boliden som skall hållas den 18 december 2003, att Boliden har ingått avtal om en ny kreditfacilitet avseende lånebelopp ej understigande EUR 373 miljoner, att samtliga relevanta tillstånd m.m. enligt tillämpliga lagar och regleringar har erhållits, inkluderande att tillämpliga legala tidsfrister (eller förlängningar av dessa) enligt någon konkurrens-, förvärvskontroll- eller liknande lag eller reglering, inklusive EU-förordning 4064/89, har löpt ut eller avbrutits, och att det inte har inträffat någon väsentlig negativ förändring i omsättning, tillgångar, verksamheter eller finansiell ställning i Boliden eller Outokumpuenheterna eller i Bolidens marknadsvärde. Finansiering av transaktionen För att finansiera förvärvet måste Bolidens totala skuldfinansiering omförhandlas och slutligen överenskommas och undertecknas, vilket innefattar att Boliden måste ingå nya kreditavtal, med ett konsortium av kreditinstitut till ett totalt belopp om minst EUR 373 miljoner. Kreditgodkännande avseende den nya lånefinansieringen, samt de medgivanden som krävs från Bolidens nuvarande långivare, har erhållits villkorat av att dokumentation färdigställts. Förvärvet av verksamheterna från Outokumpu finansieras vidare av ett förlagslån emitterat av Boliden till Outokumpu om preliminärt EUR 56 miljoner. Detta belopp kommer att justeras för förändringar i sysselsatt kapital i Outokumpuenheterna från den 31 december 2002 till datumet för överlåtelsebalansräkningen samt för förekomsten av skulder (netto) till tredje part enligt överlåtelseräkenskaperna såsom beskrivits ovan. 4

7 Transaktionsstruktur och finansiering De närmare och slutliga villkoren för den nya lånefinansieringen och förlagslånet förutsätter bland annat förhandlingar mellan berörda parter, färdigställande av lånedokumentation och att Boliden tillhandahåller sedvanliga säkerheter. Processen för att fastställa dessa villkor kan nu avslutas sedan de medgivanden som krävs från Bolidens nuvarande långivare har erhållits. Se avsnittet Nya Boliden Nya Bolidens finansiering före nyemission på sida 17 för ytterligare information. Företrädesrättsemissionen Som en integrerad del av affären, planerar Nya Boliden en garanterad företrädesrättsemisson i storleksordningen EUR 150 miljoner (SEK 1,3 miljarder). Företrädesrättsemissonen förväntas genomföras under första kvartalet 2004 givet gynnsamma marknadsförutsättningar. Outokumpu och Carl Bennet har förbundit sig att teckna aktier motsvarande samtliga deras respektive teckningsrätter (tillsammans kommer de att äga 51,6 procent av aktierna och rösterna i Nya Boliden). Villkoren för företrädesrättsemissionen, inklusive emissionskursen, har ännu inte fastställts. Av emissonslikviden kommer EUR 50 miljoner att användas till att amortera skulder under den nya kreditfaciliteten och EUR 50 miljoner kommer att användas till att amortera skulder under existerande kreditfaciliteter. Avtal relaterade till tjänster efter transaktionens genomförande Boliden och Outokumpu kommer vid eller före fullgörandet av transaktionen att ingå avtal avseende tjänster och teknologiskt utbyte mellan Boliden och Outokumpu efter transaktionens genomförande. Såväl Boliden som Outokumpu anser att dessa avtal kommer att innebära affärsmässiga relationer på marknadsmässiga villkor. Vissa avtal har ingåtts för att möjliggöra avskiljandet av Outokumpuenheterna från Outokumpukoncernen. Aktieägarintentioner Outokumpu har uttalat sin avsikt att inte eftersträva ett majoritetsägande i Nya Boliden. Som en betydande aktieägare kommer Outokumpu att bidra till att det nya bolaget blir framgångsrikt genom att aktivt delta i styrelsearbetet och genom teknologi- och andra samarbetsavtal. Outokumpu kan med tiden komma att, under ordnade former, reducera sitt aktieinnehav i Nya Boliden. Det finns inga aktieägaravtal mellan Outokumpu, Boliden eller dess aktieägare. Boliden betraktar inte de Outokumpuaktier som emitteras till Boliden som ett långsiktigt innehav. 5

8 Nya Boliden Introduktion Nya Boliden är ett gruv- och smältverksföretag som fokuserar på produktion av koppar, zink, bly samt ädelmetaller. Det är en stark europeisk aktör med en betydande global marknadsposition. Nya Bolidens nettoomsättning proforma för 2003 uppskattas till cirka SEK 14,7 miljarder. Det totala antalet anställda i Nya Boliden uppgår till cirka personer. Nya Boliden Gruvor Smältverk Aitik Boliden Garpenberg Myra Falls Tara Rönnskär Harjavalta Kokkola Odda Bergsöe Strategi Nya Bolidens vision är att bli ett världsledande, fokuserat och kostnadseffektivt gruv- och smältverksföretag inom koppar och zink. För att uppnå denna position avser Nya Boliden att utnyttja möjligheter till stordriftsfördelar, starkare förhandlingsposition, teknologiskt avancerad och kostnadseffektiv produktion, strategiska fusioner och uppköp samt selektiva avyttringar. Fokusering Boliden fokuserar på gruv- och smältverksamheterna inom koppar och zink. Nya Boliden producerar och säljer även ädelmetaller, svavelprodukter, bly- och tennlegeringar samt metallkoncentrat som biprodukter. Nya Boliden kommer att fokusera sin verksamhet på det tidigare processledet av metallindustrins förädlingskedja, se bilden nedan. Nya Boliden Mineraler Gruvbrytning Smältning & raffinering Fabrication Komponenter Slutprodukter Kostnadseffektivitet Nya Bolidens mål är att bli ett av de mest kostnadseffektiva gruv- och smältverksföretagen i världen. För att öka effektiviteten inom koppar är målet att öka integrationen mellan gruvor och smältverk genom partnerskap, joint ventures eller förvärv av minoritetsposter i gruvverksamheter inom koppar. Nya Boliden har till en låg investeringskostnad per enhet även goda förutsättningar för att utöka kapaciteten för smält- och raffineringsverken vid anläggningarna i Rönnskär och Harjavalta. Inom zinkverksamheten är strategin att bibehålla och förbättra kostnadsfördelarna genom att utnyttja den mest avancerade produktionsteknologin. Nya Bolidens kapacitet inom gruv- och smältverksamheterna inom zink är i balans för att uppnå ett naturligt skydd mot förändringar i smältlöner. I början av 2003 offentliggjorde Boliden planerna på ett kostnadsbesparingsprogram för att förbättra effektiviteten och lönsamheten. Nya Boliden kommer att fullfölja detta kostnadsbesparingsprogram enligt plan. 6

9 Nya Boliden Storlek och marknadsposition Kombinationen av Bolidens och Outokumpus smältverksamheter inom koppar och zink skapar en stark europeisk aktör med en betydande global marknadsposition. Den kombinerade kapaciteten för smältverken i Rönnskär och Harjavalta kommer att skapa det största kopparsmältverksbolaget i Europa och det åttonde största i världen. Ytterligare kapacitet kan adderas i framtiden i Nya Bolidens kopparsmältverk med betydande investeringssynergier. Nya Boliden kommer även att bli det största zinksmältverksbolaget i Europa och det femte största i världen. Skulle expansionen av anläggningen i Odda (Odda fas II, vilket skulle öka kapaciteten med cirka ton) genomföras kommer det nya bolaget att ha världens fjärde högsta kapacitet för zinksmältverk. Möjligheten att tillvarata synergier i kombinationen av verksamheterna ökar Nya Bolidens kostnadsfördelar, både som ett resultat av faktiska kostnadsbesparingar och även lägre enhetskostnader till följd av stordriftsfördelar. Kopparsmältning global kapacitet 2003 Zinksmältning global kapacitet ton per år ton per år Codelco Norilsk KGHM Noranda Kazakhmys Nippon LG Metals Nya Boliden Norddeutsche Mex de Cobre Boliden/Rönnskär Outokumpu/Harjavalta 0 Pasminco Korea Zinc Umicore/Padaeng Nya Boliden inkl. expansion Xstrata Nya Boliden Teck Cominco Noranda Outokumpu/Kokkola Mitsui Penoles Young Poong Outokumpu/Odda Källa: CRU Januari 2003, data för 2003E, Boliden Källa: CRU Januari 2003, data för 2003E, Boliden Inom zink blir Nya Boliden Europas största gruvbolag och världens fjärde största. Det nya bolaget kommer att ha en balans mellan zinkgruvor och zinksmältverk, vilket kommer att skapa en ökad stabilitet. Nya Boliden kommer att gynnas fullt ut av en prisuppgång på zink utan att påverkas negativt av smältlönerna. 000 ton per år Global gruvproduktion zink Pasminco Teck Cominco Noranda Nya Boliden MIM Holdings Volcan Penoles Anglo American Breakwater Res BHP Billiton Hindustan Zinc Outokumpu Western Metals Glencore Grupo Mexico Boliden Minera Votorantim Mitsui Outokumpu Kumba Res Dowa Mining Umicore Källa: CRU, Boliden Outokumpu (Tara) avser planerad produktion för 2003 eftersom Tara stängdes under

10 Nya Boliden Synergier Verksamhetssynergier har uppskattats till SEK miljoner per år. Synergier har identifierats inom följande områden. Råvaror kommersiell optimering logistik Produktionsoptimering Marknadsföring Förbrukningsmaterial Operationellt best practice Administration De huvudsakliga synergierna består av kommersiell optimering av flödet av råmaterial till smältverken från både interna och externa gruvor. För att uppnå detta kommer en kommersiell organisation att inrättas på bolagsnivå med ansvar för allt inköp av råmaterial, produktförsäljning (metall), logistik, riskhantering samt optimering av materialflöden. Utöver verksamhetssynergier tillkommer även betydande potential för investeringssynergier. Betydande potential för synergier finns genom att minska gemensamma investeringar inom kopparsmältning där ny kapacitet kan adderas på ett mycket kostnadseffektivt sätt för att ytterligare förbättra konkurrenskraften. 50 procent av synergierna förväntas realiseras under 2004 och full effekt kommer att nås från och med början av Integrationsprocess För att säkerställa att de potentiella synergierna (se ovan) realiseras, kommer Nya Bolidens ledning, efter genomförandet av transaktionen att påbörja integrationen av verksamheterna. Integrationsgrupper kommer att bildas inom följande områden: Optimering av kommersiella funktioner Processtyrning (Rönnskär och Harjavalta) Service av anläggningar Finans och administration Personal Miljö Energi Kommunikation och IT Juridik Den preliminära tidplanen innebär att åtgärderna för att uppnå integrationsfördelarna är implementerade vid slutet av år 2004 för att nå full effekt på kostnadsbesparingar från och med början av Omstrukturering Nya Boliden avser att fortsätta dra nytta av möjligheter som uppstår genom strategiska förvärv. Nya Boliden kommer även att fortsätta renodla verksamheten genom selektiva avyttringar av verksamheter som inte bedöms tillhöra kärnverksamheten. All omstrukturering genomförs med målet att renodla Nya Bolidens verksamhet för att förbättra marknadspositionen på de strategiskt och geografiskt viktiga marknaderna samt att utnyttja stordriftsfördelar. Viktiga anläggningar och fyndigheter Nya Boliden kommer att ha en stark nordisk närvaro med sina viktiga anläggningar förmånligt lokaliserade sett ur ett logistiskt perspektiv, samt nära de huvudsakliga kundmarknaderna i Europa. Nya Boliden kommer att ha sin hemvist i Sverige och bolagets huvudkontor kommer att ligga i Stockholm. 8

11 Nya Boliden Aitik (Sverige) Koppargruva Rönnskär (Sverige) Kopparsmältverk Boliden area (Sverige) Zinkgruvor Kokkola (Finland) Zinksmältverk Garpenberg (Sverige) Zinkgruvor Harjavalta/Pori (Finland) Kopparsmältverk Tara (Irland) Zinkgruva Odda (Norge) Zinksmältverk Bergsöe (Sverige) Blysmältverk Myra Falls (Kanada) Zinkgruva Huvudkontor (Sverige) Stockholm Smältverk Gruva Nya Boliden kommer att bedriva sin gruv- och smältverksamhet genom följande enheter lokaliserade i Europa och Nordamerika: Gruvor Aitik ( Aitik ) (Sverige) bryter och anrikar kopparmalm för att producera kopparkoncentrat. Bolidenområdet ( Bolidenområdet ) (Sverige) bryter och anrikar malmer för att producera zink-, koppar-, koppar/guld- och blykoncentrat. Garpenberg ( Garpenberg ) (Sverige) bryter och anrikar malmer för att producera zink-, koppar/ädelmetaller- och blykoncentrat. Myra Falls ( Myra Falls ) (Kanada) bryter och anrikar malmer för att producera zink- och koppar/ädelmetallkoncentrat. Myra Falls, som blir Nya Bolidens enda verksamhet utanför Europa, har sin huvudsakliga kundbas i Japan och Sydkorea. Tara Mine ( Tara ) (Irland) bryter och anrikar malmer för att producera zink- och blykoncentrat. 9

12 Nya Boliden Följande tabell illustrerar Nya Bolidens malmreserver och mineraltillgångar den 1 januari För mer detaljer, se årsredovisningar (förutom för Tara). Malmreserver Mineraltillgångar Kvantitet (Kton) Bevisad Sannolik Känd Indikerad Antagen Metaller Bolidenområdet 1) Sulfidmalmer Zink, koppar Guld Guld Garpenberg Zinc, silver Aitik Koppar Myra Falls Zink, koppar Tara Zink, bly 1) Exklusive Bolidens andel i NANs gruva i Storliden. Bolidens andel i NAN är 38%, malmen anrikas i Bolidens anrikningsverk. I Bolidens rapportering redovisas malmreserverna och mineraltillgångarna separat. Malmreserverna och mineraltillgångarna har beräknats och sammanställts i enlighet med Australasian Institute of Mining and Metallurgy s JORC code. Dessa är jämförbara med CIM Standards on Mineral Resources and Mineral Reserves, Definitions and Guidelines antagna av CIM den 20 augusti 2000 och som utgör den del av Ontario Securities Commissions (OSC) regelverk National Instrument , som reglerar hur malmreserver och mineraltillgångar ska redovisas. Boliden rapporterar i enlighet med NI och de rekommendationer som Svenska Gruvföreningen antagit, och som i tillämpliga delar är identiska med de kanadensiska reglerna. Bolidens mineraltillgångar och malmreserver har sammanställts under ledning av Mati Sallert, chef för Malmreserver och Projektvärdering. Mati Sallert är Qualified Person enligt NI , Kvalificerad Person enligt Svenska Gruvföreningen, medlem i the Australasian Institute of Mining and Metallurgy, AusIMM och har mer än 30 års erfarenhet från gruv- och mineralindustrin. Taras mineraltillgångar och malmreserver har sammanställts av John Ashton, Chief Mine Geologist, Tara Mines Ltd. John Ashton är, till följd av hans medlemskap i Institute of Materials, Minerals and Mining samt Institute of Geologists Ireland, erkänd som en Competent Person enligt Australasian Institute of Mining and Metallurgy, AusIMM, JORC Recognised Overseas Professional Organisations ( ROPO ) enligt Australiensiska börsen ( ASX ); han har 25 års erfarenhet gruv- och mineralindustrin. Smältverk Rönnskär ( Rönnskär ) (Sverige) smälter och raffinerar koppar- koppar/guld-, guld- och blykoncentrat från Aitik Bolidenområdet och Garpenberg samt tredje part och bearbetar, smälter och raffinerar sekundärmaterial från tredje part. För närvarande kommer cirka hälften av kopparkoncentratet som levereras till Rönnskär från Aitik, Bolidenområdet och Garpenberg. Resterande del köps till marknadspris från tredje part, som Rönnskär har långtgående relationer med. Harjavalta Metals ( Harjavalta ) (Finland) smälter och raffinerar koppar samt smälter nickel från leverantörer världen över. Kokkola ( Kokkola ) (Finland) smälter och raffinerar zinkkoncentrat från Bolidenområdet, Garpenberg och Tara samt även externa källor. Odda ( Odda ) (Norge) smälter och raffinerar zinkkoncentrat från Bolidenområdet, Garpenberg och Tara samt även externa källor. Boliden Bergsöe AB ( Bergsöe ) (Sverige) bearbetar, smälter och raffinerar sekundärmaterial från tredje part (förbrukade blybatterier insamlade i det svenska returbattsystemet och inköpta från tredje part). 10

13 Nya Boliden Fakta Nya Boliden Tabellen nedan illustrerar relativt bidrag i termer av produktion samt finansiell information för Boliden och de förvärvade Outokumpuenheterna inom gruv- och smältverksamheterna. Outokumpu- Boliden enheterna 1) Nya Boliden 2) Gruvor Metallproduktion (jan sept 2003) Koppar (ton) Zink (ton) Bly (ton) Guld (kg) Silver (kg) Finansiell information (MSEK) EBITDA (jan sept 2003) EBIT (jan sept 2003) Investeringar (jan sept 2003) Sysselsatt kapital (30 sept, 2003) Anställda Smältverk Metallproduktion (jan sept 2003) Primärkoppar (ton) Katodkoppar (ton) Zink (ton) Zinkklinker (ton) Bly (ton) Guld (kg) Silver (kg) Blylegeringar (ton) Finansiell information (MSEK) EBITDA (jan sept 2003) EBIT (jan sept 2003) Investeringar (jan sept 2003) Sysselsatt kapital (30 sept, 2003) Anställda ) Outokumpuenheternas finansiella information inkluderar inte Nickel og Olivin, elimineringar eller justeringar av FIFO lagervärde (se avsnittet Oreviderade proformaräkenskaper för Outokumpuenheterna ). 2) Kombinerad finansiell information för Nya Boliden är inte redovisad eftersom de finansiella effekterna av förvärvet inte har fördelats mellan affärsområdena Gruvor och Smältverk. 11

14 Nya Boliden Oreviderade profromaräkenskaper i sammandrag De oreviderade proformaräkenskaperna har upprättats för att illustrera effekterna av den föreslagna transaktionen med antagandet att transaktionen redan inträffat. I detta avsnitt presenteras ett sammandrag av dessa oreviderade proformaräkenskaper. För en mer ingående beskrivning av de antaganden som gjorts vid upprättandet av dessa proformaräkenskaper hänvisas till avsnittet Oreviderade proformaräkenskaper för Nya Boliden samt avsnittet Oreviderade proformaräkenskaper för Outokumpuenheterna. För att presentera de oreviderade proformabalansräkningarna, antas att transaktionen, vilken beskrivs i avsnittet Transaktionsstruktur och finansiering Transaktionen på sidorna 3 4, fullbordades den 30 september ). De oreviderade sammanslagna proformaresultaträkningarna och -kassaflödesanalyserna presenteras med antagandet att transaktionen genomfördes den 1 januari 2002 ( den antagna transaktionsdagen för balansräkningen, resultaträkningarna respektive kassaflödesanalyserna). Efter det att transaktionen genomförts planeras en garanterad nyemission. De oreviderade proformaräkenskaperna har upprättats med antagandet att nyemissionen genomförts på den antagna transaktionsdagen och att EUR 50 miljoner av nyemissionen använts för amorteringar till de nya kreditgivarna, EUR 50 miljoner använts för amorteringar till befintliga kreditgivare och att EUR 50 miljoner ökat Bolidens likvida medel. 1) Nya aktier i Boliden AB antas emitterade till SEK 32,50 per aktie (aktiens stängningskurs för Boliden AB på Stockholmsbörsen den 31 oktober 2003). Anskaffningsvärdet för Outokumpuaktierna som förvärvas av Boliden AB antas vara SEK 92,70 per aktie (aktiens stängningskurs för Outokumpu Oyj på Helsingforsbörsen den 31 oktober 2003, till en växelkurs EUR/SEK om 8,91). 12

15 Nya Boliden Oreviderade proformaresultaträkningar Belopp i MSEK Jan sept 2003 Jan sept 2002 Helår 2002 Nettoförsäljning Kostnad för sålda varor Bruttoresultat Försäljningskostnader Administrationskostnader Forsknings- och utvecklingskostnader Övriga rörelseintäkter kostnader Resultatandelar i intressebolag Rörelseresultat Finansiella poster, netto Resultat efter finansiella poster Oreviderad proformabalansräkning Belopp i MSEK 30 sept 2003 Immateriella anläggningstillgångar 67 Materiella anläggningstillgångar Uppskjutna skattefordringar 525 Räntebärande fordringar 247 Övriga finansiella anläggningstillgångar 110 Varulager Räntebärande kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga placeringar 464 Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital Uppskjutna skatteskulder Övriga avsättningar 647 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 64 Räntebärande långfristiga skulder Räntebärande förlagslån (Outokumpu) Övriga långfristiga skulder 129 Räntebärande kortfristiga skulder 580 Övriga kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Oreviderade proformakassaflöden Belopp i MSEK Jan sept 2003 Jan sept 2002 Helår 2002 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändring i rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde

16 Nya Boliden Oreviderade proformanyckeltal Jan sept 2003 Jan sept 2002 Helår 2002 Marginaler, % Bruttomarginal 6,3 5,4 6,6 Rörelsemarginal 2,4 1,6 2,3 Avkastning på kapital, % Avkastning på sysselsatt kapital 3,0 Kapitalstruktur Sysselsatt kapital, MSEK Nettoskuld, MSEK (A) Nettoskuld (exklusive förlagslån till Outokumpu) (B) Soliditet, % 33,4 Nettoskuldsättningsgrad, % (A) 101,4 Nettoskuldsättningsgrad, % (B) 84,5 Räntetäckningsgrad, ggr 0,8 0,7 0,8 Investeringar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Antal anställda vid periodens slut e/t e/t Data per aktie Nettoresultat för perioden, SEK 1) 0,05 Eget kapital, SEK 32,94 Antal aktier vid periodens slut 2) ) Beräknat baserat på rullande 12 månader med en schablonskatt om 28%. 2) Beräknat baserat på antal aktier per 30 september 2003 plus aktier plus beräknat antal aktier från nyemissionen om EUR 150 miljoner baserat på en emissionskurs om 32,50 SEK per aktie och valutakursen per 30 september Definitioner Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av nettoomsättningen Bruttoresultat Nettoomsättningen minus kostnad för sålda varor Nettoskuld Räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder (inklusive pensionsskulder) minskade med likvida tillgångar Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i procent av eget kapital och minoritetsintressen Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat med sysselsatt kapital Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen Rörelseresultat Rörelseresultat efter avskrivningar Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med räntebärande investeringar och ej räntebärande rörelseskulder 14

17 Nya Boliden Nyckelfaktorer som påverkar intäkter och resultat Gruv- och smältverksamhet påverkas av flera nyckelfaktorer. De viktigaste faktorerna är valutakursrörelser, metallpriser och smältlöner. I tabellen nedan visas metallpriser och valutakurser för tidsperioderna i proformaräkenskaperna. Det bör uppmärksammas att proformaräkenskaperna påverkas av valutakurssäkringar. Metallpriser (genomsnitt LME/LBMA) Jan sept 2003 Jan sept Koppar (USD/lb) 0,77 0,71 0,71 Zink (USD/lb) 0,36 0,35 0,35 Bly (USD/lb) 0,22 0,21 0,21 Guld (USD/oz) Silver (USD/oz) 4,75 4,63 4,60 Valutakurser (genomsnitt) Jan sept 2003 Jan sept SEK/USD 8,26 9,93 9,72 SEK/EUR 9,16 9,18 9,16 EUR/USD 1,11 0,93 0,95 USD/CAD 1,43 1,57 1,57 Källa: EcoWin Valutarisker Transaktionsexponering Nya Boliden har huvudsakligen kostnader i svenska kronor, euro, norska kronor, och kanadensiska dollar medan intäkterna huvudsakligen är i amerikanska dollar. Den amerikanska dollarkursen har således en väsentlig inverkan på resultatet. Nya Boliden har en strategisk syn på valutakurser och delar av det prognostiserade kassaflödet i USD/SEK samt EUR/USD är valutasäkrat. Nya Boliden kan vidta ytterligare valutasäkringsåtgärder av kassaflödet när bolaget bedömer att marknadssituationen och ekonomiska situationen motiverar detta. I tabellen nedan uppskattas effekterna av förändringar i valutakurser på Nya Bolidens rörelseresultat för hela året, med utgångspunkt från planerade produktionsnivåer för Känsligheten beaktar inte effekterna av valutakurssäkringar. Valutakursförändringar Boliden Outokumpuenheter Nya Boliden Effekt på rörelseresultatet, Effekt på rörelseresultatet, Effekt på rörelseresultatet, Förändring av priser, +/ +/ (MSEK) +/ (MSEK) +/ (MSEK) USD 10% 1) 367,8 270,2 638,0 1) Samtidig förändring i amerikanska dollar gentemot svenska kronor, euro, kanadensiska dollar och norska kronor. Omräkningsexponering Vid omräkning av de utländska koncernbolagens nettotillgångar (eget kapital) till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens vid valutakursförändringar, vilken påverkar koncernens egna kapital. Nya Bolidens målsättning är att minimera effekten av denna exponering genom lån i utländsk valuta och positioner i valutaterminer. Metallpris Nya Bolidens viktigaste metaller är koppar, zink, bly, guld och silver. Basmetallpriserna fortsatte att sjunka till historiskt mycket låga nivåer under Under år 2003 har dock metallpriserna börjat att stiga. Nya Bolidens metaller är i allt väsentligt osäkrade, förutom försäljningen av guld. I tabellen nedan uppskattas de enskilda effekterna av förändringar i respektive metallpris på Nya Bolidens resultat för hela året, med utgångspunkt från planerade produktionsnivåer för Känsligheten beaktar inte effekterna av metallprissäkringar. Notera att de antagna hypotetiska förändringarna varierar i relativ storlek mellan metallerna på grund av olika prisnivåer (se ovan). 15

18 Nya Boliden Metallprisförändringar Boliden Outokumpuenheter Nya Boliden Effekt på rörelseresultatet, Effekt på rörelseresultatet, Effekt på rörelseresultatet, Förändring av priser, +/ +/ (MSEK) +/ (MSEK) +/ (MSEK) Koppar 0,10 USD/lb 177,8 5,5 183,3 Zink 0,05 USD/lb 141,9 214,6 356,5 Bly 0,05 USD/lb 44,5 31,6 76,1 Guld 10,00 USD/oz 17,6 0,0 17,6 Silver 0,10 USD/oz 8,1 0,0 8,1 Smält- och raffineringslöner Nya Bolidens gruvor och smältverk påverkas av den globala marknadens prissättning på smältlöner och raffineringslöner. Dessa utgör den ersättning som smältverken erhåller för att förädla gruvornas metallkoncentrat till raffinerade metaller. Ersättningarna omförhandlas årligen mellan världens stora gruv- och smältverksbolag och deras villkor blir sedan normgivande för resten av marknaden. Smält- och raffineringslönerna påverkas av metallpriserna och av tillgång och efterfrågan på metallkoncentrat. Enskilt påverkas ersättningen också av metallkoncentratets kvalitet samt av respektive smältverks geografiska läge i förhållande till gruvorna. Den långvariga perioden med mycket låga koppar och zinkpriser har bidragit till att den fallande trenden för smält- och raffineringslöner fortsatt även under år Eftersom Nya Boliden är nettoköpare av kopparkoncentrat är detta negativt för företaget. Vad gäller zink kommer Nya Boliden i stort sett att ha en balans mellan gruvoch smältproduktionen. Smält- och raffineringslöner, känslighet Boliden Outokumpuenheter Nya Boliden Effekt på rörelseresultatet, Effekt på rörelseresultatet, Effekt på rörelseresultatet, Förändring av priser, +/ +/ (MSEK) +/ (MSEK) +/ (MSEK) Smält- och raffineringslön, koppar +10 USD/ton 27,8 37,1 64,9 Smältlön, zink +10 USD/ton 14,0 17,2 3,2 Skattesituation i Sverige Boliden har underskottsavdrag och andra temporära skillnader som i svenska bolag uppgår till cirka SEK 5 miljarder (det finns ytterligare underskottsavdrag som uppgår till SEK 2 miljarder, vilka skattemyndigheten ifrågasatt), vilket innebär att Bolidens betalbara skatt i Sverige förväntas under överskådlig framtid vara obetydlig. Utdelningsrestriktioner Boliden kommer inte på grund av restriktioner i låneavtalen och i Nya Bolidens balansräkning att betala utdelning inom den närmaste framtiden. 16

19 Nya Boliden Nya Bolidens finansiering före nyemission Räntebärande skulder 30 september 2003 Amorteringar MSEK Proforma Okt dec Nuvarande kreditfaciliteter Kreditfacilitet A Kreditfacilitet B Kreditfacilitet D Obligationslån Finansiell leasing Övrig extern skuld Totalt Nya kreditfaciliteter 1) Kreditfacilitet E Kreditfacilitet F Totalt Förlagslån 2) Förvärvade räntebärande skulder 33 Totalt Nya Boliden ) De nya kreditfaciliteterna har omräknats till kronor genom att använda växelkursen EUR/SEK 8,91, per 30 september ) Justerat för förändringar i sysselsatt kapital under perioden 31 december 2002 till 30 september 2003 samt utestående skulder till tredje part (netto) den 30 september Dessa belopp skall slutligt justeras på transaktionsdagen. Bolidens långsiktiga finansiering baseras på den syndikerade lånefacilitet som undertecknades i juli 2001 (kreditfacilitet A, B och D i tabellen ovan) med slutligt förfallodatum i juni Faciliteten tillhandahålls Boliden av 18 internationella bankinstitut. Kreditfacilitet A och D är banklån med avtalad förfallodagsstruktur och kreditfacilitet B är ett revolverande kreditarrangemang. Den nya syndikerade lånefaciliteten om EUR 373 miljoner (SEK miljoner) och förlagslånet till Outokumpu kommer att utgöra skuldfinansieringen i den totala finansieringen för de tillgångar som kommer att förvärvas av Outokumpu. Lånefaciliteten kommer att bestå av kreditfaciliteterna E och F, vilka båda kommer att införlivas i det existerande låneavtalet. Kreditfacilitet E förfaller till slutlig betalning i juni Kreditfacilitet F är huvudsakligen en bryggfinansiering för den planerade nyemissionen om EUR 150 miljoner (i svenska kronor) som beräknas äga rum under första kvartalet 2004 beroende på marknadsförutsättningarna. Det subordinerade lånet utgivet av Outokumpu har en löptid fram till Lånet är efterställt banklånen i relation till räntebetalningar och säkerheter etc. Den totala summan av Bolidens räntebärande skulder kommer att öka från SEK miljoner till SEK miljoner efter transaktionen. Garantiåtagandena för den nya lånefaciliteten undertecknades av Boliden och en liten grupp av banker i oktober Godkännande från långivare under Bolidens nuvarande kreditfaciliteter erhölls i november Den slutliga lånedokumentationen kommer att undertecknas före transaktionens slutförande i december Säkerheter och garantier Såväl den nuvarande som den nya lånefaciliteten kommer att knytas till ett säkerhetspaket baserat på Nya Bolidens tillgångar. Boliden AB kommer att garantera Boliden Mineral ABs förpliktelser enligt lånefaciliteterna. Lånevillkor (covenants) Lånefaciliteterna kommer att kräva att Nya Boliden uppnår vissa nyckeltal avseende skuldsättning och räntetäckningsgrad. 17

20 Nya Boliden Förslag till ny styrelse Namn Ålder Position Nya styrelsemedlemmar Satu Huber 45 Finansdirektör och chef för ekonomiavdelningen, finska finansdepartementet Tapani Järvinen 56 Divisionschef för Outokumpu Technology och ledamot i koncernledningsgruppen i Outokumpu Christoffer Taxell 55 Styrelseordförande i Finnair Abp och Stiftelsen för Åbo Akademi Risto Virrankoski 57 Vice koncernchef och vice verkställande direktör, Outokumpu Oyj Nuvarande styrelsemedlemmar Carl Bennet 52 Styrelseordförande i Getinge AB, Elanders AB, etc. Marie Berglund 45 Miljödirektör Botniabanan AB Jan Johansson 49 VD och koncernchef i Nya Boliden Anders Sundström 51 Styrelseordförande i Sparbanken Nord Ledande befattningshavare i Nya Boliden Nya Bolidens ledande befattningshavare har bred kompetens och erfarenheter från industrin. Namn Ålder Position Från Operativ ledning Jan Johansson 49 VD och koncernchef Boliden Tom Niemi 53 Vice VD, Integration, Affärsutveckling, FoU Outokumpu Jan Öhman 42 Ekonomi- och finansdirektör Boliden Jukka Järvinen 55 Affärsområdeschef Koppar Outokumpu Harri Natunen 48 Affärsområdeschef Zink Outokumpu Svante Nilsson 47 Affärsområdeschef Gruvor Boliden L-G Björkvist 52 Marknadsdirektör Outokumpu Stabsfunktioner Staffan Jähkel 60 Direktör Specialprojekt Boliden Marianne Lindholm 53 Direktör Juridik Boliden Bengt Lindahl 54 Personaldirektör Boliden Ulf Söderström 38 Informationsdirektör Boliden 18

21 Nya Boliden Aktieägare före och efter transaktionen 1) Före transaktionen Andel av Efter transaktionen Andel av Aktieägare Antal aktier kapital,% Antal aktier kapital, % Outokumpu Oyj ,00 Skandia , ,59 Catella fonder , ,93 Carl Bennet AB , ,55 SEB fonder , ,31 Canadian Depository for Securities 2) , ,26 Nordea , ,77 SEB , ,21 Landesbank Schleswig-Holstein , ,96 Försäkringsbolaget Pensionsgaranti , ,80 Commerzbank AG , ,77 Totalt största , ,16 Övriga , ,84 Totalt , ,00 Källa: VPC per 31 oktober 2003 och därefter av Boliden kända förändringar 1) Efter apportemission. 2) Aktieägare genom kanadensiska CDS. Aktiekursutveckling Kr 50 Omsättning SIX Boliden-aktien SX All-Share Index Omsatt antal aktier tal (inkl. efteranmmälningar) Källa: SIX 19

22 Marknadsbeskrivning Gruvor, metaller och marknader Basmetallpriser är beroende av ett antal faktorer, varav den viktigaste är förändringar i utbud och efterfrågan från industrin. Även finansiella aktörers aktiviteter har numera stor inverkan på priset. Politiska faktorer har en större inverkan på prissättningen av ädelmetaller. Behandlingslöner, som för basmetaller består av smält- och raffineringslöner, är de huvudsakliga ersättningskomponenterna vid försäljning av koncentrat från gruvor till smältverk. De förhandlas årligen av de stora aktörerna inom gruv- och smältverksindustrin. De framförhandlade lönerna fungerar som benchmark för mindre aktörer medan vissa transaktioner med koncentrat sker till spotpris. Basmetallpriserna sätts dagligen på London Metal Exchange (LME) medan priset på ädelmetaller fastställs av London Bullion Market Association (LBMA). Ersättningen för gruvverksamheten härleds vanligtvis genom att beräkna värdet på koncentratet baserat på det nuvarande metallpriset med avdrag för smält- och raffineringslöner samt med justering för kvalitet och metallinnehåll. Gruvor tjänar på höga metallpriser samt låga smältlöner. Motsatt förhållande gäller för smältverk. Efter en period av låg konsumtionstillväxt samt låga priser sedan slutet av 1990-talet börjar marknaden för basmetaller nu att spegla förbättringen av världsekonomin. Enligt CRU har konsumtionen av koppar och zink vuxit med 3,2 procent respektive 2,4 procent under de första nio månaderna 2003 jämfört med de första nio månaderna I mitten av november 2003, hade metallpriserna för koppar, zink och bly stigit med 35 procent, 24 procent respektive 45 procent jämfört med årets början. Guldpriset är nu strax under USD 400 per oz, vilket innebär en ökning med 15 procent under Silverpriset har under samma period ökat med 20 procent. Ökningen av dessa priser i amerikanska dollar inträffade samtidigt som den amerikanska dollarn försvagades mot övriga valutor. Förändringar av metallagren signalerar dock en modest återhämtning i ekonomin och priserna har även ökat i europeiska valutor. Nuvarande metallpriser jämfört med historiska genomsnitt Senaste Senaste Sedan 14 november åren 10 åren 1990 Koppar cash USD/t C/lb 95,4 74,7 89,4 93,8 Zink cash USD/t C/lb 42,1 42,6 45,8 48,4 Bly cash USD/t C/lb 28,6 21,6 24,9 25,3 Guld USD/oz Silver USD/oz 5,3 4,8 5,0 4,8 Källa: LME och LBMA Koppar Användningsområden och produktionstekniker Koppar och dess legeringar, mässing och brons, tillhör världens viktigaste metaller och koppar är också en av de viktigaste metallerna för Nya Boliden. En betydande andel av den koppar som produceras används till kopparrör och elkablar. Koppars utmärkta förmåga att leda värme och elektricitet gör att den används i ledningsnät, elektrisk utrustning samt värmeväxlare. Koppar korroderar mycket långsamt i luft och vatten, vilket leder till användningen av koppar i rör, tak och plätering. Byggindustrin svarar för cirka 37 procent av världsförbrukningen, medan el- och elektronikindustrin svarar för cirka 26 procent. Koppar används också i stor utsträckning i bilar och vitvaror. Den slutliga produkten från gruv- och smältverksindustrin inom koppar och råmaterial för ytterligare bearbetning är raffinerad koppar eller katodkoppar. Inom den traditionella framställningsprocessen förvandlas bruten malm till ett koncentrat. Fristående kopparsmältverk såsom Harjavalta köper koncentrat från gruvor till ett 20