Uddevalla. Industrialiseringen FÖRE, UNDER &EFTER. ETT PROJEKTARBETE HT-00- AV EMMA-Sophie Borgland sp2b Camilla friberg sp2b

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uddevalla. Industrialiseringen FÖRE, UNDER &EFTER. ETT PROJEKTARBETE HT-00- AV EMMA-Sophie Borgland sp2b Camilla friberg sp2b"

Transkript

1 Uddevalla FÖRE, UNDER &EFTER Industrialiseringen ETT PROJEKTARBETE HT-00- AV EMMA-Sophie Borgland sp2b Camilla friberg sp2b

2 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 1 Sammanfattning Vet du hur Uddevalla har blivit den stad som den är idag? Syftet med detta projektet var att vi ville fördjupa oss i utvecklingen av Uddevalla före, under och efter industrialiseringen. Som källor använde vi oss mest av speciell facklitteratur om Uddevalla. Innan industrialiseringen kom till Uddevalla var de flesta resurserna snålt tilltagna. Uddevalla inte hade så stor befolkning och befolkningen i sin tur hade inte så höga krav. Detta resulterade i att varken utbildning, kommunikationer eller service var av en högre prioritet. När Kampenhof s bomullsspinneri kom till staden kom också industrialiseringen. I och med detta ökade befolkningen väsentligt och samtidigt kraven på Uddevalla som stad. Nu var Uddevalla stad tvingade att utveckla och modernisera för att invånarna skulle trivas och stanna kvar. Man satsade på komfort och att Uddevalla skulle bli en bra, säker och trevlig stad att bo i. Trivseln utvecklades bl.a. genom att avloppet grävdes ner istället, för att som förr, ha legat synligt i bäckar och i Bäveån. Komfort fick invånarna genom att allt fler vattenledningar drogs och fler och fler fastighetsägare valde att dra in det i sina fastigheter. Vattenklosett blev nu även det en nymodighet som installerades av allt fler. Elektriciteten tog ett stort steg framåt när ett privat elverksbolag etablerades. Uddevalla fick ett bättre brandförsvar och en motordriven ambulans. Detta påverkade naturligtvis säkerheten till det bättre. Även sjukvården blev bättre och Uddevalla lasarett byggdes ut och moderniserades gång på gång. I Uddevalla har det funnits ett fåtal, över landet, kända företag. Varvet, Nordverk och Tiger, vilka alla tre nu har upphört med sin verksamhet. Staden kan inte idag, så som förr, betraktas som en industristad.

3 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 2 Uddevalla före, under och efter industrialiseringen Inledning Tänk dig en stad som gång på gång har drabbats av svåra och förödande bränder. En stad med ganska små odds att leva vidare. Tänk att den staden fortfarande finns kvar och att den t.o.m. har några kända industrier tex. Volvo. För 2 år sedan firade staden 500-års jubileum och det uppmärksammades med dunder och brak! Vi har valt att skriva om Uddevallas historia i samband med industrialiseringen. Detta ämne har vi valt beroende på ett stort intresse för just historia och för att vi vill veta mer om vad som egentligen har gjort Uddevalla till den stad som den är idag. Syfte Syftet med vårt arbete var att på ett bra sätt visa hur staden Uddevalla industrialiserades och vilka följder detta fick. Vi koncentrerade oss på fäljande tre huvudämnen: Uddevalla före, under och efter industrialiseringen För att kunna fördjupa oss i dessa ämnen ställde vi oss följande frågor: 1. Hur såg Uddevalla ut före industrialiseringen? 2. När, var och hur startade industrialiseringen? 3. Hur såg Uddevalla ut efter industrialiseringen? Angående beskrivnigen av företagen i rapporten har vi försökt svara på följa n- de frågestälning: 1. Hur ser företagets historia ut? 2. Hur var organisationen? 3. Befinner sig företagen kvar i Uddevalla idag?

4 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 3 Avgränsningar Vi har gjort vissa avgränsningar inom projektarbetet. När vi går in på huvudfrågorna hur Uddevalla såg ut före och efter industrialiseringen berör vi endast ämnena utbildning, handel, sysselsättning, kommunikationer, service och befolkning. Angående presentationen av företagen har vi begränsat oss till ett fåtal. Metod För att få information till vårt projektarbete har vi mestadels använt oss av faktaböcker inom ämnet. Men vi har dessutom använt oss av en del artiklar ur uppslagsverk och en del Internetmaterial. Statyinvigning 1915 på Uddevalla torg

5 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 4 Uddevalla före industrialiseringen Utbildning Redan i början på 1800-talet fanns det en lägre lärdomskola i Uddevalla. Denna skola blev tyvärr offer för branden år 1806 och var tvungen att ligga vilade ett år samlade dock ett fåtal studieangelägna elever i det som återstod av kyrkan efter branden och fick i sakristian undervisning som visade sig vara av hög klass köpte Uddevalla stad stenhus nummer 242 (nuvarande Kungsgatan 30) och en omorganisation av skolsystemet skedde. Skolan blev 3-årig och en ny linje skapades. Den fick namnet apologistlinjen och innebar en huvudinriktning på matematik, naturlära och praktiska ämnen. Denna linje kom att bli mycket populär. Stenhuset nummer 242 blev snart för litet och 1856 beslutade man att uppföra en ny byggnad för skolverksamhet. Arkitekten Edelsvärd kontaktades och han bestämde att tomten vid Kungsgatans östra ända skulle bebyggas. Hans ritningar godkändes och 1860 fick byggmästare Rapp börja med huvudbyggnaden. Den skulle vara 66 alnar lång och 36 alnar bred. Den 12:e november 1862 invigdes byggnaden,som förövrigt är nuvarande Agnebergsgymnasiets äldsta del. Med på invigningen fanns regementschefen (om representant för biskopen), officerskåren och regementets musikkår. Efter dessa kom rektorn, lärarna och eleverna när de tågade Kungsgatan upp till en högtidsstund i skolan. Elevantalet uppgick till 106 stycken och uppdelades på 5 klasser. Rektorn och första Collegan bodde i skolans nedervåning. Rektorn hade 5 rum och kök, medan hans underordnade hade det betydligt mindre. Belysningen i skolan skedde med hjälp av gas från det nya gasverket vid Kampenhof, uppvärmningen skedde via vedeldade kaminer. Gymnastiksalen låg på första våningen och på våningen över fanns det en bönsal samt 4 klassrum. Skolan utvecklades därefter inte så mycket. Det fanns ej behovet av fler och större lokaler, eftersom elevantalet inte ökade. Det enda som hände med skolan var att det 1885 byggdes en separat byggnad att använda som gymnastiksal.

6 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 5 Kommunikationer Vägar Ehwart Du vill resa, Du må Dig Gud befalla. Här utgår vägen till Bohus och Uddevalla Detta stod på en tullport i Vänersborg. Vägarna i Uddevalla hade inte sämre rykte än några andra vägar i Sverige, men det vill i och för sig inte säga mycket. De var krokiga, smala och branta. Speciellt vid Grytinges storskog, belägen 7 km nordväst om Uddevalla, var det stor risk att råka på ohederliga personer och deras handlingar på dessa mörka och smala vägar. Den s.k. Vänersborgsvägen var duktigt trafikerad under 1700 och 1800-talet. Detta berodde främst på alla järnfororna från Vänersborg och den ökade havrehandeln. Vägen till Göteborg var svår. Den biten söder om Uddevalla tex. Kapellebackarna, lertrapporna vid Höjentorp och oxskallebackarna mot Lilla Hässleröd var speciellt svåra pga. de stora stigningarna. Broar När det Nordiska kriget bröt ut 1700 ansåg man att de gamla träbroarna i Uddevalla stad, inte skulle hålla för tunga artilleripjäser. Man beslutade då om en ny bro som blev 1711 klar. Den var konstruerad av ek. Bron förstördes ca 100 år senare i branden 1806 och ersattes av en provisorisk byggd bro som enbart användes i 3+ år. Därefter byggdes Träbron. Det sägs att det var en vacker bro i två spann som var bra konstruerad för den höll till 1957 med endast vissa justeringar och reparationer. Det byggdes även andra broar på 1700-talet.Bland annat en som uppfördes 1726 men även den förstördes i en brand Denna bro som legat ca 50 m nedanför träbron, ersattes aldrig. Först 1740 kom en ersättningsbro som placerades mellan nuvarande Järnbron och Ludvig Hanssons bro, men även den brann upp. Denna gången var det i branden Efter branden 1806 skulle det ske en återuppbyggnad. Träbron fick ligga kvar på dess ursprungsplats medan de andra broarna flyttades längre ner på nuvarande, Norra Hamngatan mitt för Drottninggatan.

7 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 6 Hamnen Ända fram till mitten av 1800-talet och början av industrialiseringen var Uddevalla hamn och hamninlopp mycket dåligt. Det var grunt, smalt, och krokigt. Vid normalt vattenstånd var det ca 4 fot djupt, dvs. lite drygt en meter. Fartygen fick stanna vid Skeppsholmen och lossa av till pråmar som förde frakten ut och in ur hamnen. Det smalaste stället i Byfjorden var Sunningen och en av orsakerna till det var att sågverken tömde ut en hel del sågspån och täppte till flödet. Järnvägen Innan 1862 fanns det inga tågförbindelser till Uddevalla. Det fanns planer på det 1846 men eftersom det skulle kosta två miljoner rdr, blev Uddevalla avskräckt. Iden till järnvägen kom från Jakob Trahn. En man från Hamburg som ägde sockerbruket i Uddevalla. Under ett besök i sitt hemland åkte han tåg och tyckte att detta borde det finnas i Uddevalla. Han ville ordna en förbindelse mellan Uddevalla och Vänersborg och bjöd in den preussiska överingenjören G Köenigh för att kostnadsberäkna och planera järnvägen. Men priset avskräckte och det blev inget med byggnationen förrän Vattenförsörjning Service I början av 1800-talet var vattenförsörjningen ett stort problem i Uddevalla. Allt åvattnet gick åt till tvätt och matlagning, samtidigt som vattenåtkomsten i ett begränsat antal brunnar oftast var dåligt och infekterat. Detta berodde på att gårdarna i åratal hade indränkts med gödsel, slakteriavfall och andra orenligheter. I mitten av 1800-talet var det Sörkällan som hade det bästa vattnet. Där lämnades det 30 liter vatten i minuten. Trots den relativt goda vattenstandarden var det ändå en besvärlig lösning. Vägen till och omkring källan gjordes ofta oframkomlig pga. att både fordon och människor använde den flitigt försökte man vidta återgärder för att förbättra detta, genom att bygga över källan för att skydda den. Överbyggnaden var dock tvungen att repareras gång på gång.

8 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT bestämdes därför att, pga. influenser från Göteborg, ordna en vattenledning från Sörkällan till en reservoar till Södra Hamngatan. Ledningen som hade en diameter av 2,5 tum, grävdes ner. Den var tillverkad av raka furustammar, som hade borrats ut och kopplats ihop. Vattenkvantiteten var dock för liten och vid sommarens torrtider var det endast tillåtet att hämta vatten i bärbara kärl. Redan 1 år innan denna ledning kom till hade man börjat driva en idé om en vattenledning från Mariebergskällan, vid Rimnersvallen. Denna källa kunde lämna 100 liter vatten/minut och det var betydligt bättre än Sörkällan. Projektet gick aldrig att genomföra, beroende på att mannen som ägde marken vägrade. Det skulle,efter att de nya rören grävts ner till Södra Hamngatan, dröja drygt 20 år innan frågan om vattnet kom upp igen. Avlopp På 1800-talet flöt vattnet på öppna rännor genom staden. De bäckar som fanns och även Bäveån fick indirekt eller direkt ta emot både slask- och regnvatten. På detta sätt såg det ut i nästan alla svenska städer och samhällen innan man började göra något åt det. Då var Uddevalla en av de första städerna som förändrades lade man igen den delen av Kilbäcken (som korsade nuvarande Margeretegärdeparken) närmast mynningen, och ledde vattnet i en grävd ränna utöver nuvarande parkeringsplatsen på Kampenhof. Den sammanfogades istället med Bävebäcken ungefär vid nuvarande brandstationen. Ljus och värme Långt in på 1800-talet fanns det bara enstaka enskilda och allmänna lyktor i staden. Lyskraften var inte särskilt stark och många fastighetsägare bröt mot lagen genom att inte ha belysning ut mot gatan. Belysningen inomhus var också minimal och fattigt folk fick nöja sig med elden som ljus- och värmekälla. I de rikare hemmen var tända ljus i kronor och kandelabrar lyx som bara användes på helgen och vid stora högtider beslöt man skaffa ett 40-tal lyktor. Dessa lyktor skulle vara av typen som hade rundbrännare, lampgas och oljehus. Dessa lampor hade betydligt större lyskraft än de förra och uddevallaborna tyckte det var ett stort steg i rätt riktning. Flera borgare i Uddevalla tyckte att man skulle skaffa ett gasverk, ett liknande det som redan fanns i Göteborg och som ledde ut gas till stora gaslyktor. Det genomfördes möten för att planera detta och där ansågs att ett gasverk inte skulle behöva vara Uddevallas stads skyldighet,utan en privat angelägenhet.

9 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 8 Istället för att Uddevalla skulle ordna gasverket skulle ett privat bolag bildas och kommissionen fick i uppgift att göra en kostnadsberäkning på anläggningen och ordna aktietäckning. Tyvärr kunde kommissionen ett halvår senare konstatera att intresset inte hade vart tillräckligt stort. Det hade inte tecknats tillräckligt med aktieandelar för att täcka kostnaderna, för vad projektets genomförande. Tills vidare fick därför frågan om gasverket ligga vilande gjordes ett nytt försök att bygga ett gasverk. Drätselkommissionen tog kontakt med Kampenhof s bommulsspinneri och föreslog att spinneriet och staden skulle betalat riksdaler var blev frågan slutligt avgjord till det positiva. Uddevalla skulle få ett gasverk! Den allmänna rådstugan betalade riksdalen och återstående summa fick Kampenhof svara för. Det tillsattes ytterligare en kommission vars uppgift var att dels upprätta ett kontrakt mellan staden och Kampenhof och dels se till att byggnationen blev av. Bygget försenades och blev inte klart förrän 20 september Då kunde de första 104 gaslamporna tändas. I syfte att spara fick lamporna bara brinna på vintern och absolut inte nattetid, när ändå ingen var ute. Efter hand så drogs belysning in i offentliga byggnader och enskilda fastighetsägare fick möjligheten att dra in ledningar i sina hus. Sjukvård Uddevalla fick på mitten av 1700-talet sin första läkare. Något senare fick vårt län även sin första provinsialläkare som också han placerades i Uddevalla. De sjuka vårdades hemma, med undantag för de veneriskt smittade, som sannolikt togs in för allmänpreventiva skäl och vårdades på speciella kurhus. I slutet av 1700-talet fanns det ett kurhus på gården Halla som låg mittemot nuvarande entrén till I17. På den tiden fanns det vissa principer som sa att kurhusen skulle placeras så långt från centrum som möjligt. Därför blev det starka protester, när de som vårdades på Halla, flyttades ner till en fastighet som låg i närheten av Östertull (nuvarande Lilla torget), runt år För första gången blandades nu de allmänt sjuka med de veneriskt sjuka. Sjukrummen var små och låga i tak, man höll hygienen genom att strö fin sjösand och hackat granris på golven. Förutom läkaren som fanns på kurhuset fanns det också en sjuksköterska och en sjukvårdare. De två sistnämna bodde i anläggningen. Vid branden 1806 förintades hela sjukhuset och alla dess inventarier. Vissa delar av kurhuset flyttades till Strömstadsvägen, där man väntade på en återuppbyggnad köptes och inreddes nya lokaler på Kungsgatan 37. De bestod av dels ett stort trähus och ett hus i tegel. I tegelhuset fanns det läkarmottagning, laboratorium och tjänstebostäder. I träbyggnadens båda våningar rymdes det sammanlagt ca 60 patienter.

10 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 9 År1836 var det knappt 300 personer inlagda på kurhuset för vård. Uddevalla lasarett var den enda inrättningen i hela landskapet. Dessa 60 platser som fanns på lasarettet skulle täcka invånare. Härmed ökades kraven på Uddevallas lasarett i både storlek och standard. De gamla byggnaderna på Kungsgatan, var på gränsen till för små. Flera träbyggnader uppfördes i anslutning till tegelbyggnaden och 1850 hade lasarettet ökat sin kapacitet från 60 platser till hundratals. 5 år senare vårdades det 513 allmänt sjuka och 106 veneriskt sjuka under året. Vårdtiderna var långa för lasarettspatienterna var tiden ca 3 månader och för de veneriskt sjuka omkring 30 dagar. Trots att lasarettet bara tio år tidigare hade utökat sina lokaler behövdes det nu ännu flera platser. Uddevalla ordnade 2 tomter p Annegreteberg, som skulle användas till detta ändamålet. På den övre tomten uppfördes 1868 av byggmästare Rapp, mannen som tidigare uppfört läroverket i Uddevalla, ett tvåvåningslasarett med en nedervåning i gråsten och den övre våningen beklädd med tegel. Ängen framför byggnaden gjordes till park. Det nya lasarettet stod klart sommaren Brandförsvar Efter många i bränder som gång på gång förstört Uddevalla, hade man, i förebyggande syfte, nattetid patrullerade vakter. Dessa var inte alltid så uppmärksamma pga. att deras brännvinsförtäring var alltför hög. Ibland gjordes razzior där man avskedade de som misskötte sig. År1841 försökte man ordna en halvobligatorisk medborgarbevakning nattetid, tyvärr var det inte många som ville engagera sig. När det var dåligt väder med hårda vindar och stark kyla, försvann ofta de vakter, som ändå ställde upp, från gatorna och bevakningen upphörde, just vid den tiden som det antagligen behövdes mest gjordes ett nytt försök till bevakning genom att sätta två nattvakter i kyrktornet, som senare utökades till fyra. Samtidigt hade man ett antal anställda nattvakter som patrullerade på gatorna. Varje kvart skulle väktarna i kyrktornet tuta sina kopparlurar i alla fyra väderstreck och de patrullerande skulle ropa ut varje hel timma. Vid en eventuell brand skulle man larma staden genom att skjuta ut varningskanoner från Agneberget. Den frivilliga brandkåren som herrarna Signeul och Engelke hade skapat 1834 fungerade alltså bra. Handel, befolkning och sysselsättning Uddevallas betydelse som handelsstad ökade omkring 1496, pga. läget vid åmynningen som var gynnsamt för gränshandel. I början av 1620-talet märktes för första gången i handelsstatistiken. Allt fler fartyg från Uddevalla fraktade timmer, plankor, kött, ved, hudar, smör mm till Danmark och till hamnar i

11 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 10 Östersjön och runt Nordsjön. Och i lasten som fartygen förde med sig tillbaka fanns grönsaker, salt och andra specerier. År 1640 avseglade inte mindre än 231 lastfartyg från Uddevalla och staden blev ett allt större handelscentrum. Gränshandeln varade ända fram till 1658, då Bohuslän blev svenskt blev ett glansår för Uddevalla. Staden blev ett av rikets mest betydelsefulla handelsstäder. Befolkningen nästan tredubblades under denna tid och det var utförsel av järn och sågat virke från Värmland och Dalsland som lade grunden för välståndet. År 1747 kompletterades handeln av virke och järn med ytterligare en stor näring, sillen. Från 1747 fram till 1808 fanns det sill i stora mängder. Denna tid har kallats för "Uddevallas guldålder". Sillperioden innebar ett väldigt uppsving för Bohuslän och Uddevalla som under fem år av sillperioden exporterade mer än tunnor sill per år. Detta resulterade i att nya sillsalterier och trankokerier byggdes i skärgården och i staden. År 1775 hade Uddevalla 19 salterier och trankokerier samt ägde 23 salterier och 6 trankokerier utanför stadens gränser ägde uddevallaborna 115 salterier och 22 trankokerier anlades repslagarbanan pga. att behovet av tågvirke var så stort till de många fartyg som byggdes på stadens fyra varv. Under denna tiden växte Uddevallas befolkning kraftigt och många "lycksökare" sökte sig till staden från södra Sverige. År 1800 hade Uddevalla ca inv. och låg då på 8:e plats i befolkningsstatistiken för Sverige-Finland, vilket var en stor ökning från 1750 då Uddevalla låg på 20:e plats. År 1822 kom William Thorburn med familj från Scottland till Uddevalla. Och han blev så förälskad i staden att han beslöt sig för att stanna. Thorburn var en köpman så han skapade Thorburns handelshus som så småningom blev landets näst största havreexportör. Andra sysselsättningar än handel var bl.a. tjänster och service såsom värdshus och restauranger.

12 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 11 Industrialiseringen i Uddevalla Det är svårt att fastställa ett speciellt årtal som industrialiseringen kom till Uddevalla. Expansionen skedde inte i samma takt i alla branscher, utan vissa utvecklades snabbare än andra. På 1880-talet fanns det,i Uddevalla, ett antal industrier bl.a. 3 borstfabriker, 3 tegelbruk, 3 färgerier, 3 ölbryggerier och inte mindre än 5 garverier. Det industriella genombrottet för Uddevalla kom i samband med Kampenhof AB. Kampenhof var en stor bomullsfabrik som började anläggas i Uddevalla redan Etableringen av industrin skedde relativt tidigt. Det var ändå inte förrän långt senare som industrialiseringen började att märkas i Uddevalla och staden förändrades för folkets räkning. Genom industrialiseringen fick man även tändsticksindustrin som kom till Uddevalla Under perioden var denna industri mycket viktig för Uddevalla. Kampenhof s bomullsspinneri Tändstickfabriken

13 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 12 En av de främsta konsekvenserna av Uddevallas utveckling var befolkningstillväxten, som främst berodde på en omfattande inflyttning i staden. Stadens befolkningstillväxt stimulerades av näringslivets återhämtning och industrins expansion. År 1860 utgjorde andelen industriarbetare ca 7 % av stadens totala befolkning och 1910 utgjorde den 11%. Uddevalla hade ett inflyttningsöverskott (dvs. inflyttningsfrekvens minus utflyttningsfrekvens) under nästan hela perioden En stor del av de nyinflyttade invånarna var kvinnor. Kvinnorna tog tjänst som pigor och hembiträden hos Uddevallas välbärgade medelklassfamiljer. Men främst fanns de stora grupperna av förvärvsarbetande kvinnor vid Kampenhof och vid tändsticksfabriken. Till Kampenhof kom folk från hela Bohuslän men även från Dalsland och Västergötland. Diagram 1.1. och 1.2. Könsfördelning bland arbetarna vid Kampenhof och tändsticksfabriken år Kampenhof Män 59% Kvinnor 41% Kvinnor Män Tändsticksfabriken Män 36% Kvinnor 64% Kvinnor Män

14 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 13 Uddevalla efter industrialiseringen Utbildning Under 1900-talets första årtionde ökade elevantalet i Uddevalla och 1906 blev skolan 6-årig. Det största problemet var att man saknade lokaler. Olika provisoriska lokaler fick bli lösningen hade elevantalet ökat till 200 till skillnad mot de 106 eleverna som fanns när skolan startade. En annan anledning till att man behövde lektionssalar var att man redan 1906 hade ansökt hos Kungliga Maj:t om att få inrätta en kommunalt gymnasium som påbyggnad till realskolan. De tillbyggnader som gjordes i samband med detta var klara Tillbyggnaden, blev dyr för Uddevalla eftersom både lärarlöner och administration fick betalas med kommunala medel. Uddevalla försökte år efter år att få Uddevalla gymnasium statligt. Skolan växte mer och mer och inte minst efter 1923, när flickor som gått ut den 8-åriga flickskolan ville söka till gymnasiet gjordes en överenskommelse med staten som innebar att Uddevalla kommun svarade för undervisningslokaler och lärarbostäder, samtidigt som staten skulle stå för övriga utbildningskostnader. I och med denna överenskommelse med staten hade skolan blivit Högre Allmänt Läroverk. Vägar Kommunikationer 1873 påbörjades diskussioner om en omläggning av södra landsvägen men det gällde först och främst att förbättra Kappellebackarna. Det blev ingen respons på diskussionerna kom en annan vägfråga upp som denna gång gällde en ny utfartsväg. Inte heller denna gången var diskussionerna besvarade. I maj 1885 ställde sig stadsfullmäktige positiv till en ny väg från Höjentorp till Bratteröd för att på det sättet slippa de förfärliga Oxskallebackarna. I oktober 1892 godkände staten vägbygget över Hästepallarna men det skulle ändå dröja fram till 1907 innan arbetet med vägen kunde börja var hela sträckan från Bratteröd till Grohed klar. Det som saknades var en väg upp mot Dalsland över stadsfjället och havsfjordens mosse. Ända in på 1800-talet fanns det ingen väg där. Det var endast på vintrarna som man kunde färdas där tack vare isen på mossarna. Det fanns önskemål om att dra handeln till Uddevalla över denna väg och 1886 beslutade man bygga den önskade vägen. Villkoret var att man fick 2/3 av kostnaderna täckta av staten. Arbete var klart hösten 1891 och vägen kostade Uddevalla knappt kronor.

15 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 14 En allmän väg över Sigelhult-Rosseröd till Stenshult var klart så sent som 1920 och i samma årtionde byggde man en väg till Dragsmark, där man även använde sig av en lindragen färja som gick över till Skaftö. Broar Efter det industriella genombrottet i Uddevalla var broarna fortfarande de samma. Några broar revs och andra byggdes upp som ersättningsbroar, men inget som förändrade Uddevallas stadsbild ur vägsynpunkt hände. Hamnen År 1858 ersattes mudderverket med ett nytt. Redan ett år senare investerade man i ett ångmudderverk och fick nu ett mycket bättre resultat. Samtidigt som järnvägen kom till Uddevalla 1867 hade man lyckats muddra ett djup på 11 fot inne i hamnen. Arbetet med att kajmuddra fortsatte och bryggor började att byggas. Två år senare kunde man stolt visa upp ett djup på fot. På talets mitt var det också ett genombrott för ångdrivna fartyg. De gamla seglande skeppen startade säsongen när isarna försvann och slutade när isen på nytt hindrade framfarten. Med hjälp av nya isbrytare kunde man förlänga säsongen köptes en lyftkran och placerade på norra kanalsida ett femtiotal meter väster om nuvarande Bohusläns museum. Kranen hade möjlighet att lyfta 250 centner ( 1 centner = 42.5 kg) muddrades det ner till 20 fots djup ute vid det smala sundet Sunningen, lite senare fördjupades och breddades farleden i flera omgångar. År 1910 tillkom två stycken fyrar som underlättade navigeringen. Trots all muddring var ännu farleden långt in på 1900-talet för grund för stora fartyg. När renovering, ombyggnationer och muddring vid Sunningen var klar ville hamnen även utöka sina resvägar kunde man släppa fram trafiken mot Tjörn. Det blev tyvärr inte riktigt som planerat. Farleden var smal, krokig och strömsättningen ställde ofta till bekymmer. De flesta fartygen tog hellre den längre vägen över Marsstrand och slapp då risken för grundstötning och liknade behövde hamnen renoveras och moderniseras. Problemet var, som så ofta, pengar. Det skulle kosta 50 miljoner, därför tog det långt tid innan det hände något blev i alla fall en 90 meter lång kaj klar med ett djup på 8 meter och i nästa rät vinkel mot den nämnda kajen byggdes en lite kortare kaj med ett djup på 6 meter.

16 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 15 Järnvägen I den allmänna rådstugan fattades beslutet att en smalspårig järnvägsbana den 19 juli Mindre än en månad senare hade man slagit sig ihop med Vänersborg och bestämde att banan skulle gå över Håkantorp till Herrljunga. På det sättet kunde man få en bra kontakt med västra stambanan. Det ständiga problemet med pengar fanns även här och efter ett år hade aktietecknandet inte ens täckt halva kostnaden lyckade man dock övertala The English and Swedish bank limited att köpa obligationer för kronor. I maj 1867 kunde en av de första enskilda järnvägarna i Sverige invigas, efter både ekonomiska och tekniska problem. I och med den nya järnvägen kunde nu Borås erbjudas att exportera över Uddevalla istället för att lasta om till västra stambanan i herrljunga för att sedan utnyttja Göteborgs hamn. Detta var naturligtvis en följd av industrialiseringen i och med att det var praktiskt och relativt billigt att frakta på järnvägen. Vattenförsörjning Service Idén från1851 att dra vattenledningar från Marieberg, kom upp igen efter 20 år. Denna gång med framgång sattes det nya vattenledningsprojektet igång nu med järnrör. En ledning på 6 tum drogs från Mariebergskällan till Östergatan- Drottninggatan-Kungsgatan. Utifrån stamledningen drogs även 4 tums ledningar som grenade ut i sidogator. En reservoar byggdes även på klocktornet. Sörkällevattnets slutstation slutade att användas och är nu en kvarleva i staden från den tiden. Fortfaraden var det inte fråga om någon indragning av vatten i hemmen. Brunnar kom så småningom till de flesta gatuhörnen. Utöver att hemmen fick en betydligt bättre kvalitet på sitt vatten, blev också brandskyddet säkrare. Efter några år konstaterades att Mariebergkällan inte räckte till och vatten togs nu även från Bäveån. Vid samma tidpunkt beslutades att fastighetsägare fick dra in vatten i husen. Vattentillgången ökade även beroende på att ett pumpverk på Bävåns strand öster om Bräcke byggdes. Avlopp På 1880-talet tröttnade man på det illaluktande avloppssystemet. Det var dessutom farligt att ha avloppet öppet eftersom drunknigolyckor inträffade. Ändå fick avloppsvattnet rinna fritt, ett par år till in på 1880-talet, till bäckarna och Bäveån, och det var inte ovanligt att spillvattnet rann i gatornas rännsten.

17 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 16 När väl avloppsarbetet sattes igång, med en rejäl modernisering, hade det hunnit bli slutet på 1880-talet.1887 gjordes det en plan för avloppsledningar som skulle finnas i samtliga gator. Arbete kom igång snabbt och redan 1883 var den centrala delen av staden dränerad och tio år senare var avloppsledningar nedlagda. Nu kunde de centrala byggnaderna ansluta sig till systemet. Rören som grävdes ner i marken var gjorda av bränd och glaserad lera. Anledningen till detta val material, berodde på att det var billigt och att rören fanns i olika dimensioner. Att det fanns olika storlekar utnyttjades, och det lades 21 tums ledningar i huvudgatorna och lite tunnare i mer perifera delar av staden. Den släta ytan, pga. den glaserade ytan gjorde rören självrenande, sades det. Detta var en nödvändighet, för reningsanordningar sakandes. Enligt de ansvariga behövdes ingen rening eftersom Bäveåns vattenflöde skulle räcka för att skölja bort orenligheten. Efter hand som staden växte måste avloppssystemet utökas. Nya ledningar kopplades till de gamla, vilket resulterade i att de gamla ledningarna blev överansträngda och behövde ersättas kom frågan om vattenklossetter upp. Förslaget lades ner pga. att avloppsledningarna ansågs för svaga. Efter att frågan många gånger tagits upp godkändes den 2 år senare av stadsfullmäktige. Vilkoret var att beslut skulle fattas om varje enskild fastighet. Sådana beslut fattades av stadsfullmäktige på nästan varenda möte ända fram till år1920. Då frågan överlämnades till underställda myndigheter. Ljus och värme Uddevalla Elektricitetsverk bildades på 1890-talet fick företaget, efter samråd mellan staden och kyrkan, ett femårigt tillstånd att utnyttja Strömbergsfallet (vid Hasselbacken) för elektrisk produktion. De skulle leverea ström till intresserade spekulanter i Uddevalla. Responsen blev stor och Strömbergsfallet räckte inte till ansökte Uddevalla Elektricitetsverk om att få bygga en luftledning till Trollhättan. Det tog två år att få igenom förslaget. Efter att arbetet var klart kunde distributionsnätet byggas ut tog staden över ägandet av elverksbolaget, och köpte anläggningen vid Strömbergsfallet, luftledningen till Trollhättan och distributionen inom staden.

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. Startplats

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Vilka föroreningar är det som förekommer inom området?

Vilka föroreningar är det som förekommer inom området? Dokumentnamn Minnesanteckning Datum Diarienummer 2015-18-12 KS 2014/155 1(5) Adress - Minnesanteckningar från samrådsmöte ang. DP 537 Karlholms strand Närvarande från kommunen: Jonas Nyberg (ordf. Utskottet

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Gullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010

Gullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010 Östra Centralbanan Gullringen Gullringens stationshus Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010 Tryckta källor: Östra Centralbanan Linköping Hultsfred - De första hundra

Läs mer

Kundenkät gatumark hösten 2013

Kundenkät gatumark hösten 2013 Kundenkät gatumark hösten 2013 En kundenkät med totalt 13 frågor skickats under hösten 2013 ut till 500 slumpvis utvalda kommuninvånare. Syftet är att få en överblick av hur nöjda invånarna kunderna är

Läs mer

Övrigt Fastigheten är välbelägen utefter trafikerad väg i vacker omgivning.

Övrigt Fastigheten är välbelägen utefter trafikerad väg i vacker omgivning. KUMLA Stene 3:20 Vi har nöjet att till försäljning utbjuda en allroundfastighet med bra kommersiellt läge och bebyggelse, i vackert slättlandskap i mellersta Närke, 1 km väster om Kumla. Lokalerna rymmer

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Nya City-saneringen Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Helheter eller kontraster i ett stadsrum och i en stadsdel? 151120 Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

Köhlers väg 2. Län Skåne Gatuadress Köhlers väg 2 Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område. Tillträde tidigast.

Köhlers väg 2. Län Skåne Gatuadress Köhlers väg 2 Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område. Tillträde tidigast. Län Skåne Gatuadress Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område Börringe Station Tillträde tidigast 2013-02-01 www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Ett äldre hus på en fantastisk tomt

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

Del 6: Konsulerna som byggde Helsingborg. De många likheterna

Del 6: Konsulerna som byggde Helsingborg. De många likheterna De många likheterna De två konsulerna, Petter Olsson och Nils Persson, kom att bli Helsingborgs mest betydande och dominerande personer vad avser stadens utveckling till en modern industristad under ca

Läs mer

Vårviks Backa Bräcke By

Vårviks Backa Bräcke By Län Västra Gatuadress Götaland Kommun Bengtsfors Storlek 3.0 rum (2 sovrum) / 64 m² Område Bräcke By Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning 15 naturtomter

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B

BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B Detaljplane 498 Borgå, Västra åstranden, stranden för kultur och fritid Detaljplaneändring för stadsdelen 22, Kokon skidcentrum, Kokon föredetta reningsverk, åstrandens

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Nya planer för norra Europas största båthamn. Björlanda kile vision 2015.

Nya planer för norra Europas största båthamn. Björlanda kile vision 2015. Nya planer för norra Europas största båthamn. Björlanda kile vision 2015. På Grefab har vi två tydliga, övergripande uppgifter. Genom att erbjuda båtplatser, och den service som hör till, ska vi hjälpa

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

BRANTHOVDAGATAN 27, VÄSTERÅS

BRANTHOVDAGATAN 27, VÄSTERÅS VIKINGATIDEN 2 BRANTHOVDAGATAN 27, VÄSTERÅS 31425.doc Vikingatiden 2, beskrivning.pdf VLMT Näringsfastigheter AB Tel 021-30 92 50 Box 2064 Mobil 070-212 92 50 720 02 VÄSTERÅS E-mail johnny@vlmt.se Hemsida

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Lomma investerar för framtiden

Lomma investerar för framtiden Utbyggnadsprogram för förskolor, skolor och vårdboenden m.m. i Lomma kommun Lomma investerar för framtiden Lomma kommun är den kommun i landet som har vuxit mest under de senaste fem åren. Inte minst har

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 4 26A:1

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 4 26A:1 26A:1 Fastigheter, som kopplats samman med en allmän va-anläggning under 1955 års lags giltighetstid, intogs senare inte i verksamhetsområdet som fastställdes enligt 1970 års va-lag. Fråga om engångsavgift

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Projekt: Nya gator, gatubelysning och annan infrastruktur.

Projekt: Nya gator, gatubelysning och annan infrastruktur. 1 Projekt: Nya gator, gatubelysning och annan infrastruktur. Bakgrund Urbanisationen Caballo Blanco y El Gato är en privat Urbanisation. Den byggdes från början under senare delen av 1960-talet. De flesta

Läs mer

Kommande bostadsprojekt.

Kommande bostadsprojekt. Kommande bostadsprojekt. K Malmbryggshagen tredje etappen 112 bostäder K Strandängen, Brandholmen 179 bostäder K Jakten, Brandholmen 130 bostäder K Västra Skeppsbron, Hamnen 200 bostäder K Linjalen, Fågelbo

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR Ett nytt skräddarsytt hus med charmen hos ett gammalt. Det var Ann-Sofie och Johan Lyckows önskemål när familjen växte. När de gick på visningar föll valet snabbt på Trivselhus.

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

VAXHOLMS STAD Samhällsbyggnadsavdelningen Stadsbyggnadsenheten , rev

VAXHOLMS STAD Samhällsbyggnadsavdelningen Stadsbyggnadsenheten , rev LAGA KRAFT 2002-10-02 1 VAXHOLMS STAD Samhällsbyggnadsavdelningen Stadsbyggnadsenheten 2002-05-08, rev 2002-08-15 Detaljplan för Edholma 1:135 Vaxholms stad, Stockholms län Dp 371 HANDLINGAR Handlingarna

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid Ypres.

Läs mer

Stugors och ladugårdars lägen

Stugors och ladugårdars lägen 13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION Skrifter avseende ENERGIFRAMSTÄLLNING vid Nääs Fabriker i Tollered Utgåva nr. ett (1) 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Förord 2. Förteckning över skrifter 3. Planerade skrifter

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Skapandet är det största i livet

Skapandet är det största i livet Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet

Läs mer

1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg

1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg 1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg Ett av de mest spännande byggprojekten i Helsingborg just nu är S:t Nicolai - förvandlingen av gamla Nicolaiskolan till moderna kontor. Projektet

Läs mer

Exporten 12, Lantmannen 12/13 samt Rangeringen 5, Kävlinge östra centrum Bullerutredning

Exporten 12, Lantmannen 12/13 samt Rangeringen 5, Kävlinge östra centrum Bullerutredning Kävlinge Centrumutveckling AB Att: Johan Plyhr Exporten 12, Lantmannen 12/13 samt Rangeringen 5, Kävlinge östra centrum 2011-01-27 Rev 2011-12-15 med justering av godstågens hastighet till 100km/h samt

Läs mer

Monier presenterar ETT STYCKE SVENSK BYGGNADSHISTORIA

Monier presenterar ETT STYCKE SVENSK BYGGNADSHISTORIA Monier presenterar ETT STYCKE SVENSK BYGGNADSHISTORIA En naturlig produkt som bara blir vackrare med åren Från bränd lera till svensk klassiker På latin betyder tegel bränd lera. Och det är precis vad

Läs mer

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun orebro.se 1 Varje invånare i vår kommun använder ca 100 liter vatten varje dag. Det är dels dricksvatten,

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Med alla 11 Lunkare samlade strax efter kl 12 avtågade vi från Södra och med en ny Lunkare, Kerstin, i vår grupp. Efter Swedenborgsgatan styrdes

Läs mer

Följ med på en 30-årig jubileumsresa i ord och bild!

Följ med på en 30-årig jubileumsresa i ord och bild! jubileum Följ med på en 30-årig jubileumsresa i ord och bild! Bröderna Perssons Specialsnickeri i Bromölla är ett av Sveriges ledande specialsnickerier. Efter 30 års verksamhet är vi idag 23 medarbetare

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Sveriges elektrifiering

Sveriges elektrifiering Sveriges elektrifiering - grunden för vårt moderna samhälle Carl Johan Wallnerström, Kungliga Tekniska högskolan 1999 (en uppgift i kursen 2E1111 Teknikinformation med elektriska mätningar) I Sverige är

Läs mer

Broarna. kommun. i Essunga. över Nossan

Broarna. kommun. i Essunga. över Nossan Broarna över Nossan i Essunga kommun Broarna i Essunga kommun Nossan är en å, som rinner igenom hela Essunga kommun. Namnet Nossan kommer från isländskans hnoss, som betyder smycke. Nossan är ett av de

Läs mer

Vad är en översvämning?

Vad är en översvämning? ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba

Läs mer

Sverige då och nu. Sveriges historia

Sverige då och nu. Sveriges historia Sverige då och nu Sveriges historia Sveriges historia Från fattigt bondesamhälle till modernt samhälle 1800-tal 2000-tal Istiden, ungefär 14000 år sedan De första människorna kommer till Sverige när isen

Läs mer

Bönan 4:6, Strandgården

Bönan 4:6, Strandgården PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-02-03 Antagen av BMN: 2011-03-23 Dnr: 10BMN273 Laga kraft: 2011-04-21 Handläggare: Henry Grew Bönan 4:6, Strandgården Detaljplan för bostadsändamål Gävle kommun,

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

Ab Närpes Dynamo Net Närpiö Oy Verksamhetsberättelse 2004

Ab Närpes Dynamo Net Närpiö Oy Verksamhetsberättelse 2004 Ab Närpes Dynamo Net Närpiö Oy Verksamhetsberättelse 2004 Allmän presentation Den 6 maj 2002 godkände stadsfullmäktige i Närpes enhälligt bildandet av bredbandsbolaget Ab Närpes Dynamo Net Närpiö Oy. Aktiekapitalet

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Detaljplan för Gällö samhälle

Detaljplan för Gällö samhälle Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta

Läs mer

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2013-10-31 DNR: 13BMN72 HANDLÄGGARE: THOBIAS NILSSON Planbeskrivning Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

Eskilstuna stadsmuseum. Eskilstuna. Smedstaden och industrin

Eskilstuna stadsmuseum. Eskilstuna. Smedstaden och industrin Eskilstuna stadsmuseum Eskilstuna Smedstaden och industrin Invigning av Allan Ebelings staty Smederna vid stadens 300-årsjubileum. Foto: Teddy Aarni, Eskilstuna stadsmuseum Rademacher och smidestillverkningen

Läs mer

Ansökan om dragning av vattenslang över allmänning

Ansökan om dragning av vattenslang över allmänning Stockholm 2013-03-18 Ansökan om dragning av vattenslang över allmänning Vår befintliga brunn har saltvatteninträngning och otillräcklig kapacitet. I samband med att vi och alla andra fastighetsägare nu

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL

PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL 1 (5) ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen omfattas av följande handlingar: - Fastighetsförteckning

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta

Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta Vi har bott här på Morkullevägen sedan år 1958. När vi flyttade hit var adressen dock Granvägen 3, men i enlighet med

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Statens fastighetsverk hyr ut tre kontorslokaler på det forna verkstadsområdet Kungliga myntet i centrala Stockholm. Lokalerna har en karakteristisk

Läs mer

FÖRETAGSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA

FÖRETAGSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA FÖRETAGSBESÖK GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA FÖRETAGSBESÖK 2013-11 - 13. PREEM CHARLOTTENBERG Moderaterna i Eda Besök vår

Läs mer

FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS

FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS 1 Innehållsförteckning Beskrivning av försäljningsobjektet... 3 Försäljningsvillkor... 4 Bilaga 1, Kartbild... 6 Bilaga 2, Kartskiss över tänkt fastighetsindelning... 5 Bilaga

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Karlshöjdbrons Historia

Karlshöjdbrons Historia Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag

Läs mer

AESSEAL SWEDEN AB SEALING THE WORLD

AESSEAL SWEDEN AB SEALING THE WORLD AESSEAL SWEDEN AB SEALING THE WORLD AESSEAL GÖR DET MÖJLIGT Redan år 1983 klev AESSEAL in i en bransch som dominerades av några stora internationella aktörer. För att kunna ta sig in på marknaden och överleva

Läs mer

Takstegen skruvades ihop men vädret var dåligt så vi beslöt att inte utmana ödet genom att klättra på det hala taket.

Takstegen skruvades ihop men vädret var dåligt så vi beslöt att inte utmana ödet genom att klättra på det hala taket. Höskörd I dagens städning vid gamla folkskolan tog vi bland annat bort höet som minsann stått där tillräckligt länge. Men lustigt nog var det inte vått annat än på ytan så det brann utmärkt. Takstegen

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer