Uddevalla. Industrialiseringen FÖRE, UNDER &EFTER. ETT PROJEKTARBETE HT-00- AV EMMA-Sophie Borgland sp2b Camilla friberg sp2b

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uddevalla. Industrialiseringen FÖRE, UNDER &EFTER. ETT PROJEKTARBETE HT-00- AV EMMA-Sophie Borgland sp2b Camilla friberg sp2b"

Transkript

1 Uddevalla FÖRE, UNDER &EFTER Industrialiseringen ETT PROJEKTARBETE HT-00- AV EMMA-Sophie Borgland sp2b Camilla friberg sp2b

2 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 1 Sammanfattning Vet du hur Uddevalla har blivit den stad som den är idag? Syftet med detta projektet var att vi ville fördjupa oss i utvecklingen av Uddevalla före, under och efter industrialiseringen. Som källor använde vi oss mest av speciell facklitteratur om Uddevalla. Innan industrialiseringen kom till Uddevalla var de flesta resurserna snålt tilltagna. Uddevalla inte hade så stor befolkning och befolkningen i sin tur hade inte så höga krav. Detta resulterade i att varken utbildning, kommunikationer eller service var av en högre prioritet. När Kampenhof s bomullsspinneri kom till staden kom också industrialiseringen. I och med detta ökade befolkningen väsentligt och samtidigt kraven på Uddevalla som stad. Nu var Uddevalla stad tvingade att utveckla och modernisera för att invånarna skulle trivas och stanna kvar. Man satsade på komfort och att Uddevalla skulle bli en bra, säker och trevlig stad att bo i. Trivseln utvecklades bl.a. genom att avloppet grävdes ner istället, för att som förr, ha legat synligt i bäckar och i Bäveån. Komfort fick invånarna genom att allt fler vattenledningar drogs och fler och fler fastighetsägare valde att dra in det i sina fastigheter. Vattenklosett blev nu även det en nymodighet som installerades av allt fler. Elektriciteten tog ett stort steg framåt när ett privat elverksbolag etablerades. Uddevalla fick ett bättre brandförsvar och en motordriven ambulans. Detta påverkade naturligtvis säkerheten till det bättre. Även sjukvården blev bättre och Uddevalla lasarett byggdes ut och moderniserades gång på gång. I Uddevalla har det funnits ett fåtal, över landet, kända företag. Varvet, Nordverk och Tiger, vilka alla tre nu har upphört med sin verksamhet. Staden kan inte idag, så som förr, betraktas som en industristad.

3 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 2 Uddevalla före, under och efter industrialiseringen Inledning Tänk dig en stad som gång på gång har drabbats av svåra och förödande bränder. En stad med ganska små odds att leva vidare. Tänk att den staden fortfarande finns kvar och att den t.o.m. har några kända industrier tex. Volvo. För 2 år sedan firade staden 500-års jubileum och det uppmärksammades med dunder och brak! Vi har valt att skriva om Uddevallas historia i samband med industrialiseringen. Detta ämne har vi valt beroende på ett stort intresse för just historia och för att vi vill veta mer om vad som egentligen har gjort Uddevalla till den stad som den är idag. Syfte Syftet med vårt arbete var att på ett bra sätt visa hur staden Uddevalla industrialiserades och vilka följder detta fick. Vi koncentrerade oss på fäljande tre huvudämnen: Uddevalla före, under och efter industrialiseringen För att kunna fördjupa oss i dessa ämnen ställde vi oss följande frågor: 1. Hur såg Uddevalla ut före industrialiseringen? 2. När, var och hur startade industrialiseringen? 3. Hur såg Uddevalla ut efter industrialiseringen? Angående beskrivnigen av företagen i rapporten har vi försökt svara på följa n- de frågestälning: 1. Hur ser företagets historia ut? 2. Hur var organisationen? 3. Befinner sig företagen kvar i Uddevalla idag?

4 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 3 Avgränsningar Vi har gjort vissa avgränsningar inom projektarbetet. När vi går in på huvudfrågorna hur Uddevalla såg ut före och efter industrialiseringen berör vi endast ämnena utbildning, handel, sysselsättning, kommunikationer, service och befolkning. Angående presentationen av företagen har vi begränsat oss till ett fåtal. Metod För att få information till vårt projektarbete har vi mestadels använt oss av faktaböcker inom ämnet. Men vi har dessutom använt oss av en del artiklar ur uppslagsverk och en del Internetmaterial. Statyinvigning 1915 på Uddevalla torg

5 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 4 Uddevalla före industrialiseringen Utbildning Redan i början på 1800-talet fanns det en lägre lärdomskola i Uddevalla. Denna skola blev tyvärr offer för branden år 1806 och var tvungen att ligga vilade ett år samlade dock ett fåtal studieangelägna elever i det som återstod av kyrkan efter branden och fick i sakristian undervisning som visade sig vara av hög klass köpte Uddevalla stad stenhus nummer 242 (nuvarande Kungsgatan 30) och en omorganisation av skolsystemet skedde. Skolan blev 3-årig och en ny linje skapades. Den fick namnet apologistlinjen och innebar en huvudinriktning på matematik, naturlära och praktiska ämnen. Denna linje kom att bli mycket populär. Stenhuset nummer 242 blev snart för litet och 1856 beslutade man att uppföra en ny byggnad för skolverksamhet. Arkitekten Edelsvärd kontaktades och han bestämde att tomten vid Kungsgatans östra ända skulle bebyggas. Hans ritningar godkändes och 1860 fick byggmästare Rapp börja med huvudbyggnaden. Den skulle vara 66 alnar lång och 36 alnar bred. Den 12:e november 1862 invigdes byggnaden,som förövrigt är nuvarande Agnebergsgymnasiets äldsta del. Med på invigningen fanns regementschefen (om representant för biskopen), officerskåren och regementets musikkår. Efter dessa kom rektorn, lärarna och eleverna när de tågade Kungsgatan upp till en högtidsstund i skolan. Elevantalet uppgick till 106 stycken och uppdelades på 5 klasser. Rektorn och första Collegan bodde i skolans nedervåning. Rektorn hade 5 rum och kök, medan hans underordnade hade det betydligt mindre. Belysningen i skolan skedde med hjälp av gas från det nya gasverket vid Kampenhof, uppvärmningen skedde via vedeldade kaminer. Gymnastiksalen låg på första våningen och på våningen över fanns det en bönsal samt 4 klassrum. Skolan utvecklades därefter inte så mycket. Det fanns ej behovet av fler och större lokaler, eftersom elevantalet inte ökade. Det enda som hände med skolan var att det 1885 byggdes en separat byggnad att använda som gymnastiksal.

6 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 5 Kommunikationer Vägar Ehwart Du vill resa, Du må Dig Gud befalla. Här utgår vägen till Bohus och Uddevalla Detta stod på en tullport i Vänersborg. Vägarna i Uddevalla hade inte sämre rykte än några andra vägar i Sverige, men det vill i och för sig inte säga mycket. De var krokiga, smala och branta. Speciellt vid Grytinges storskog, belägen 7 km nordväst om Uddevalla, var det stor risk att råka på ohederliga personer och deras handlingar på dessa mörka och smala vägar. Den s.k. Vänersborgsvägen var duktigt trafikerad under 1700 och 1800-talet. Detta berodde främst på alla järnfororna från Vänersborg och den ökade havrehandeln. Vägen till Göteborg var svår. Den biten söder om Uddevalla tex. Kapellebackarna, lertrapporna vid Höjentorp och oxskallebackarna mot Lilla Hässleröd var speciellt svåra pga. de stora stigningarna. Broar När det Nordiska kriget bröt ut 1700 ansåg man att de gamla träbroarna i Uddevalla stad, inte skulle hålla för tunga artilleripjäser. Man beslutade då om en ny bro som blev 1711 klar. Den var konstruerad av ek. Bron förstördes ca 100 år senare i branden 1806 och ersattes av en provisorisk byggd bro som enbart användes i 3+ år. Därefter byggdes Träbron. Det sägs att det var en vacker bro i två spann som var bra konstruerad för den höll till 1957 med endast vissa justeringar och reparationer. Det byggdes även andra broar på 1700-talet.Bland annat en som uppfördes 1726 men även den förstördes i en brand Denna bro som legat ca 50 m nedanför träbron, ersattes aldrig. Först 1740 kom en ersättningsbro som placerades mellan nuvarande Järnbron och Ludvig Hanssons bro, men även den brann upp. Denna gången var det i branden Efter branden 1806 skulle det ske en återuppbyggnad. Träbron fick ligga kvar på dess ursprungsplats medan de andra broarna flyttades längre ner på nuvarande, Norra Hamngatan mitt för Drottninggatan.

7 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 6 Hamnen Ända fram till mitten av 1800-talet och början av industrialiseringen var Uddevalla hamn och hamninlopp mycket dåligt. Det var grunt, smalt, och krokigt. Vid normalt vattenstånd var det ca 4 fot djupt, dvs. lite drygt en meter. Fartygen fick stanna vid Skeppsholmen och lossa av till pråmar som förde frakten ut och in ur hamnen. Det smalaste stället i Byfjorden var Sunningen och en av orsakerna till det var att sågverken tömde ut en hel del sågspån och täppte till flödet. Järnvägen Innan 1862 fanns det inga tågförbindelser till Uddevalla. Det fanns planer på det 1846 men eftersom det skulle kosta två miljoner rdr, blev Uddevalla avskräckt. Iden till järnvägen kom från Jakob Trahn. En man från Hamburg som ägde sockerbruket i Uddevalla. Under ett besök i sitt hemland åkte han tåg och tyckte att detta borde det finnas i Uddevalla. Han ville ordna en förbindelse mellan Uddevalla och Vänersborg och bjöd in den preussiska överingenjören G Köenigh för att kostnadsberäkna och planera järnvägen. Men priset avskräckte och det blev inget med byggnationen förrän Vattenförsörjning Service I början av 1800-talet var vattenförsörjningen ett stort problem i Uddevalla. Allt åvattnet gick åt till tvätt och matlagning, samtidigt som vattenåtkomsten i ett begränsat antal brunnar oftast var dåligt och infekterat. Detta berodde på att gårdarna i åratal hade indränkts med gödsel, slakteriavfall och andra orenligheter. I mitten av 1800-talet var det Sörkällan som hade det bästa vattnet. Där lämnades det 30 liter vatten i minuten. Trots den relativt goda vattenstandarden var det ändå en besvärlig lösning. Vägen till och omkring källan gjordes ofta oframkomlig pga. att både fordon och människor använde den flitigt försökte man vidta återgärder för att förbättra detta, genom att bygga över källan för att skydda den. Överbyggnaden var dock tvungen att repareras gång på gång.

8 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT bestämdes därför att, pga. influenser från Göteborg, ordna en vattenledning från Sörkällan till en reservoar till Södra Hamngatan. Ledningen som hade en diameter av 2,5 tum, grävdes ner. Den var tillverkad av raka furustammar, som hade borrats ut och kopplats ihop. Vattenkvantiteten var dock för liten och vid sommarens torrtider var det endast tillåtet att hämta vatten i bärbara kärl. Redan 1 år innan denna ledning kom till hade man börjat driva en idé om en vattenledning från Mariebergskällan, vid Rimnersvallen. Denna källa kunde lämna 100 liter vatten/minut och det var betydligt bättre än Sörkällan. Projektet gick aldrig att genomföra, beroende på att mannen som ägde marken vägrade. Det skulle,efter att de nya rören grävts ner till Södra Hamngatan, dröja drygt 20 år innan frågan om vattnet kom upp igen. Avlopp På 1800-talet flöt vattnet på öppna rännor genom staden. De bäckar som fanns och även Bäveån fick indirekt eller direkt ta emot både slask- och regnvatten. På detta sätt såg det ut i nästan alla svenska städer och samhällen innan man började göra något åt det. Då var Uddevalla en av de första städerna som förändrades lade man igen den delen av Kilbäcken (som korsade nuvarande Margeretegärdeparken) närmast mynningen, och ledde vattnet i en grävd ränna utöver nuvarande parkeringsplatsen på Kampenhof. Den sammanfogades istället med Bävebäcken ungefär vid nuvarande brandstationen. Ljus och värme Långt in på 1800-talet fanns det bara enstaka enskilda och allmänna lyktor i staden. Lyskraften var inte särskilt stark och många fastighetsägare bröt mot lagen genom att inte ha belysning ut mot gatan. Belysningen inomhus var också minimal och fattigt folk fick nöja sig med elden som ljus- och värmekälla. I de rikare hemmen var tända ljus i kronor och kandelabrar lyx som bara användes på helgen och vid stora högtider beslöt man skaffa ett 40-tal lyktor. Dessa lyktor skulle vara av typen som hade rundbrännare, lampgas och oljehus. Dessa lampor hade betydligt större lyskraft än de förra och uddevallaborna tyckte det var ett stort steg i rätt riktning. Flera borgare i Uddevalla tyckte att man skulle skaffa ett gasverk, ett liknande det som redan fanns i Göteborg och som ledde ut gas till stora gaslyktor. Det genomfördes möten för att planera detta och där ansågs att ett gasverk inte skulle behöva vara Uddevallas stads skyldighet,utan en privat angelägenhet.

9 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 8 Istället för att Uddevalla skulle ordna gasverket skulle ett privat bolag bildas och kommissionen fick i uppgift att göra en kostnadsberäkning på anläggningen och ordna aktietäckning. Tyvärr kunde kommissionen ett halvår senare konstatera att intresset inte hade vart tillräckligt stort. Det hade inte tecknats tillräckligt med aktieandelar för att täcka kostnaderna, för vad projektets genomförande. Tills vidare fick därför frågan om gasverket ligga vilande gjordes ett nytt försök att bygga ett gasverk. Drätselkommissionen tog kontakt med Kampenhof s bommulsspinneri och föreslog att spinneriet och staden skulle betalat riksdaler var blev frågan slutligt avgjord till det positiva. Uddevalla skulle få ett gasverk! Den allmänna rådstugan betalade riksdalen och återstående summa fick Kampenhof svara för. Det tillsattes ytterligare en kommission vars uppgift var att dels upprätta ett kontrakt mellan staden och Kampenhof och dels se till att byggnationen blev av. Bygget försenades och blev inte klart förrän 20 september Då kunde de första 104 gaslamporna tändas. I syfte att spara fick lamporna bara brinna på vintern och absolut inte nattetid, när ändå ingen var ute. Efter hand så drogs belysning in i offentliga byggnader och enskilda fastighetsägare fick möjligheten att dra in ledningar i sina hus. Sjukvård Uddevalla fick på mitten av 1700-talet sin första läkare. Något senare fick vårt län även sin första provinsialläkare som också han placerades i Uddevalla. De sjuka vårdades hemma, med undantag för de veneriskt smittade, som sannolikt togs in för allmänpreventiva skäl och vårdades på speciella kurhus. I slutet av 1700-talet fanns det ett kurhus på gården Halla som låg mittemot nuvarande entrén till I17. På den tiden fanns det vissa principer som sa att kurhusen skulle placeras så långt från centrum som möjligt. Därför blev det starka protester, när de som vårdades på Halla, flyttades ner till en fastighet som låg i närheten av Östertull (nuvarande Lilla torget), runt år För första gången blandades nu de allmänt sjuka med de veneriskt sjuka. Sjukrummen var små och låga i tak, man höll hygienen genom att strö fin sjösand och hackat granris på golven. Förutom läkaren som fanns på kurhuset fanns det också en sjuksköterska och en sjukvårdare. De två sistnämna bodde i anläggningen. Vid branden 1806 förintades hela sjukhuset och alla dess inventarier. Vissa delar av kurhuset flyttades till Strömstadsvägen, där man väntade på en återuppbyggnad köptes och inreddes nya lokaler på Kungsgatan 37. De bestod av dels ett stort trähus och ett hus i tegel. I tegelhuset fanns det läkarmottagning, laboratorium och tjänstebostäder. I träbyggnadens båda våningar rymdes det sammanlagt ca 60 patienter.

10 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 9 År1836 var det knappt 300 personer inlagda på kurhuset för vård. Uddevalla lasarett var den enda inrättningen i hela landskapet. Dessa 60 platser som fanns på lasarettet skulle täcka invånare. Härmed ökades kraven på Uddevallas lasarett i både storlek och standard. De gamla byggnaderna på Kungsgatan, var på gränsen till för små. Flera träbyggnader uppfördes i anslutning till tegelbyggnaden och 1850 hade lasarettet ökat sin kapacitet från 60 platser till hundratals. 5 år senare vårdades det 513 allmänt sjuka och 106 veneriskt sjuka under året. Vårdtiderna var långa för lasarettspatienterna var tiden ca 3 månader och för de veneriskt sjuka omkring 30 dagar. Trots att lasarettet bara tio år tidigare hade utökat sina lokaler behövdes det nu ännu flera platser. Uddevalla ordnade 2 tomter p Annegreteberg, som skulle användas till detta ändamålet. På den övre tomten uppfördes 1868 av byggmästare Rapp, mannen som tidigare uppfört läroverket i Uddevalla, ett tvåvåningslasarett med en nedervåning i gråsten och den övre våningen beklädd med tegel. Ängen framför byggnaden gjordes till park. Det nya lasarettet stod klart sommaren Brandförsvar Efter många i bränder som gång på gång förstört Uddevalla, hade man, i förebyggande syfte, nattetid patrullerade vakter. Dessa var inte alltid så uppmärksamma pga. att deras brännvinsförtäring var alltför hög. Ibland gjordes razzior där man avskedade de som misskötte sig. År1841 försökte man ordna en halvobligatorisk medborgarbevakning nattetid, tyvärr var det inte många som ville engagera sig. När det var dåligt väder med hårda vindar och stark kyla, försvann ofta de vakter, som ändå ställde upp, från gatorna och bevakningen upphörde, just vid den tiden som det antagligen behövdes mest gjordes ett nytt försök till bevakning genom att sätta två nattvakter i kyrktornet, som senare utökades till fyra. Samtidigt hade man ett antal anställda nattvakter som patrullerade på gatorna. Varje kvart skulle väktarna i kyrktornet tuta sina kopparlurar i alla fyra väderstreck och de patrullerande skulle ropa ut varje hel timma. Vid en eventuell brand skulle man larma staden genom att skjuta ut varningskanoner från Agneberget. Den frivilliga brandkåren som herrarna Signeul och Engelke hade skapat 1834 fungerade alltså bra. Handel, befolkning och sysselsättning Uddevallas betydelse som handelsstad ökade omkring 1496, pga. läget vid åmynningen som var gynnsamt för gränshandel. I början av 1620-talet märktes för första gången i handelsstatistiken. Allt fler fartyg från Uddevalla fraktade timmer, plankor, kött, ved, hudar, smör mm till Danmark och till hamnar i

11 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 10 Östersjön och runt Nordsjön. Och i lasten som fartygen förde med sig tillbaka fanns grönsaker, salt och andra specerier. År 1640 avseglade inte mindre än 231 lastfartyg från Uddevalla och staden blev ett allt större handelscentrum. Gränshandeln varade ända fram till 1658, då Bohuslän blev svenskt blev ett glansår för Uddevalla. Staden blev ett av rikets mest betydelsefulla handelsstäder. Befolkningen nästan tredubblades under denna tid och det var utförsel av järn och sågat virke från Värmland och Dalsland som lade grunden för välståndet. År 1747 kompletterades handeln av virke och järn med ytterligare en stor näring, sillen. Från 1747 fram till 1808 fanns det sill i stora mängder. Denna tid har kallats för "Uddevallas guldålder". Sillperioden innebar ett väldigt uppsving för Bohuslän och Uddevalla som under fem år av sillperioden exporterade mer än tunnor sill per år. Detta resulterade i att nya sillsalterier och trankokerier byggdes i skärgården och i staden. År 1775 hade Uddevalla 19 salterier och trankokerier samt ägde 23 salterier och 6 trankokerier utanför stadens gränser ägde uddevallaborna 115 salterier och 22 trankokerier anlades repslagarbanan pga. att behovet av tågvirke var så stort till de många fartyg som byggdes på stadens fyra varv. Under denna tiden växte Uddevallas befolkning kraftigt och många "lycksökare" sökte sig till staden från södra Sverige. År 1800 hade Uddevalla ca inv. och låg då på 8:e plats i befolkningsstatistiken för Sverige-Finland, vilket var en stor ökning från 1750 då Uddevalla låg på 20:e plats. År 1822 kom William Thorburn med familj från Scottland till Uddevalla. Och han blev så förälskad i staden att han beslöt sig för att stanna. Thorburn var en köpman så han skapade Thorburns handelshus som så småningom blev landets näst största havreexportör. Andra sysselsättningar än handel var bl.a. tjänster och service såsom värdshus och restauranger.

12 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 11 Industrialiseringen i Uddevalla Det är svårt att fastställa ett speciellt årtal som industrialiseringen kom till Uddevalla. Expansionen skedde inte i samma takt i alla branscher, utan vissa utvecklades snabbare än andra. På 1880-talet fanns det,i Uddevalla, ett antal industrier bl.a. 3 borstfabriker, 3 tegelbruk, 3 färgerier, 3 ölbryggerier och inte mindre än 5 garverier. Det industriella genombrottet för Uddevalla kom i samband med Kampenhof AB. Kampenhof var en stor bomullsfabrik som började anläggas i Uddevalla redan Etableringen av industrin skedde relativt tidigt. Det var ändå inte förrän långt senare som industrialiseringen började att märkas i Uddevalla och staden förändrades för folkets räkning. Genom industrialiseringen fick man även tändsticksindustrin som kom till Uddevalla Under perioden var denna industri mycket viktig för Uddevalla. Kampenhof s bomullsspinneri Tändstickfabriken

13 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 12 En av de främsta konsekvenserna av Uddevallas utveckling var befolkningstillväxten, som främst berodde på en omfattande inflyttning i staden. Stadens befolkningstillväxt stimulerades av näringslivets återhämtning och industrins expansion. År 1860 utgjorde andelen industriarbetare ca 7 % av stadens totala befolkning och 1910 utgjorde den 11%. Uddevalla hade ett inflyttningsöverskott (dvs. inflyttningsfrekvens minus utflyttningsfrekvens) under nästan hela perioden En stor del av de nyinflyttade invånarna var kvinnor. Kvinnorna tog tjänst som pigor och hembiträden hos Uddevallas välbärgade medelklassfamiljer. Men främst fanns de stora grupperna av förvärvsarbetande kvinnor vid Kampenhof och vid tändsticksfabriken. Till Kampenhof kom folk från hela Bohuslän men även från Dalsland och Västergötland. Diagram 1.1. och 1.2. Könsfördelning bland arbetarna vid Kampenhof och tändsticksfabriken år Kampenhof Män 59% Kvinnor 41% Kvinnor Män Tändsticksfabriken Män 36% Kvinnor 64% Kvinnor Män

14 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 13 Uddevalla efter industrialiseringen Utbildning Under 1900-talets första årtionde ökade elevantalet i Uddevalla och 1906 blev skolan 6-årig. Det största problemet var att man saknade lokaler. Olika provisoriska lokaler fick bli lösningen hade elevantalet ökat till 200 till skillnad mot de 106 eleverna som fanns när skolan startade. En annan anledning till att man behövde lektionssalar var att man redan 1906 hade ansökt hos Kungliga Maj:t om att få inrätta en kommunalt gymnasium som påbyggnad till realskolan. De tillbyggnader som gjordes i samband med detta var klara Tillbyggnaden, blev dyr för Uddevalla eftersom både lärarlöner och administration fick betalas med kommunala medel. Uddevalla försökte år efter år att få Uddevalla gymnasium statligt. Skolan växte mer och mer och inte minst efter 1923, när flickor som gått ut den 8-åriga flickskolan ville söka till gymnasiet gjordes en överenskommelse med staten som innebar att Uddevalla kommun svarade för undervisningslokaler och lärarbostäder, samtidigt som staten skulle stå för övriga utbildningskostnader. I och med denna överenskommelse med staten hade skolan blivit Högre Allmänt Läroverk. Vägar Kommunikationer 1873 påbörjades diskussioner om en omläggning av södra landsvägen men det gällde först och främst att förbättra Kappellebackarna. Det blev ingen respons på diskussionerna kom en annan vägfråga upp som denna gång gällde en ny utfartsväg. Inte heller denna gången var diskussionerna besvarade. I maj 1885 ställde sig stadsfullmäktige positiv till en ny väg från Höjentorp till Bratteröd för att på det sättet slippa de förfärliga Oxskallebackarna. I oktober 1892 godkände staten vägbygget över Hästepallarna men det skulle ändå dröja fram till 1907 innan arbetet med vägen kunde börja var hela sträckan från Bratteröd till Grohed klar. Det som saknades var en väg upp mot Dalsland över stadsfjället och havsfjordens mosse. Ända in på 1800-talet fanns det ingen väg där. Det var endast på vintrarna som man kunde färdas där tack vare isen på mossarna. Det fanns önskemål om att dra handeln till Uddevalla över denna väg och 1886 beslutade man bygga den önskade vägen. Villkoret var att man fick 2/3 av kostnaderna täckta av staten. Arbete var klart hösten 1891 och vägen kostade Uddevalla knappt kronor.

15 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 14 En allmän väg över Sigelhult-Rosseröd till Stenshult var klart så sent som 1920 och i samma årtionde byggde man en väg till Dragsmark, där man även använde sig av en lindragen färja som gick över till Skaftö. Broar Efter det industriella genombrottet i Uddevalla var broarna fortfarande de samma. Några broar revs och andra byggdes upp som ersättningsbroar, men inget som förändrade Uddevallas stadsbild ur vägsynpunkt hände. Hamnen År 1858 ersattes mudderverket med ett nytt. Redan ett år senare investerade man i ett ångmudderverk och fick nu ett mycket bättre resultat. Samtidigt som järnvägen kom till Uddevalla 1867 hade man lyckats muddra ett djup på 11 fot inne i hamnen. Arbetet med att kajmuddra fortsatte och bryggor började att byggas. Två år senare kunde man stolt visa upp ett djup på fot. På talets mitt var det också ett genombrott för ångdrivna fartyg. De gamla seglande skeppen startade säsongen när isarna försvann och slutade när isen på nytt hindrade framfarten. Med hjälp av nya isbrytare kunde man förlänga säsongen köptes en lyftkran och placerade på norra kanalsida ett femtiotal meter väster om nuvarande Bohusläns museum. Kranen hade möjlighet att lyfta 250 centner ( 1 centner = 42.5 kg) muddrades det ner till 20 fots djup ute vid det smala sundet Sunningen, lite senare fördjupades och breddades farleden i flera omgångar. År 1910 tillkom två stycken fyrar som underlättade navigeringen. Trots all muddring var ännu farleden långt in på 1900-talet för grund för stora fartyg. När renovering, ombyggnationer och muddring vid Sunningen var klar ville hamnen även utöka sina resvägar kunde man släppa fram trafiken mot Tjörn. Det blev tyvärr inte riktigt som planerat. Farleden var smal, krokig och strömsättningen ställde ofta till bekymmer. De flesta fartygen tog hellre den längre vägen över Marsstrand och slapp då risken för grundstötning och liknade behövde hamnen renoveras och moderniseras. Problemet var, som så ofta, pengar. Det skulle kosta 50 miljoner, därför tog det långt tid innan det hände något blev i alla fall en 90 meter lång kaj klar med ett djup på 8 meter och i nästa rät vinkel mot den nämnda kajen byggdes en lite kortare kaj med ett djup på 6 meter.

16 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 15 Järnvägen I den allmänna rådstugan fattades beslutet att en smalspårig järnvägsbana den 19 juli Mindre än en månad senare hade man slagit sig ihop med Vänersborg och bestämde att banan skulle gå över Håkantorp till Herrljunga. På det sättet kunde man få en bra kontakt med västra stambanan. Det ständiga problemet med pengar fanns även här och efter ett år hade aktietecknandet inte ens täckt halva kostnaden lyckade man dock övertala The English and Swedish bank limited att köpa obligationer för kronor. I maj 1867 kunde en av de första enskilda järnvägarna i Sverige invigas, efter både ekonomiska och tekniska problem. I och med den nya järnvägen kunde nu Borås erbjudas att exportera över Uddevalla istället för att lasta om till västra stambanan i herrljunga för att sedan utnyttja Göteborgs hamn. Detta var naturligtvis en följd av industrialiseringen i och med att det var praktiskt och relativt billigt att frakta på järnvägen. Vattenförsörjning Service Idén från1851 att dra vattenledningar från Marieberg, kom upp igen efter 20 år. Denna gång med framgång sattes det nya vattenledningsprojektet igång nu med järnrör. En ledning på 6 tum drogs från Mariebergskällan till Östergatan- Drottninggatan-Kungsgatan. Utifrån stamledningen drogs även 4 tums ledningar som grenade ut i sidogator. En reservoar byggdes även på klocktornet. Sörkällevattnets slutstation slutade att användas och är nu en kvarleva i staden från den tiden. Fortfaraden var det inte fråga om någon indragning av vatten i hemmen. Brunnar kom så småningom till de flesta gatuhörnen. Utöver att hemmen fick en betydligt bättre kvalitet på sitt vatten, blev också brandskyddet säkrare. Efter några år konstaterades att Mariebergkällan inte räckte till och vatten togs nu även från Bäveån. Vid samma tidpunkt beslutades att fastighetsägare fick dra in vatten i husen. Vattentillgången ökade även beroende på att ett pumpverk på Bävåns strand öster om Bräcke byggdes. Avlopp På 1880-talet tröttnade man på det illaluktande avloppssystemet. Det var dessutom farligt att ha avloppet öppet eftersom drunknigolyckor inträffade. Ändå fick avloppsvattnet rinna fritt, ett par år till in på 1880-talet, till bäckarna och Bäveån, och det var inte ovanligt att spillvattnet rann i gatornas rännsten.

17 EMMA-SOPHIE BORGLAND RAPPORT 16 När väl avloppsarbetet sattes igång, med en rejäl modernisering, hade det hunnit bli slutet på 1880-talet.1887 gjordes det en plan för avloppsledningar som skulle finnas i samtliga gator. Arbete kom igång snabbt och redan 1883 var den centrala delen av staden dränerad och tio år senare var avloppsledningar nedlagda. Nu kunde de centrala byggnaderna ansluta sig till systemet. Rören som grävdes ner i marken var gjorda av bränd och glaserad lera. Anledningen till detta val material, berodde på att det var billigt och att rören fanns i olika dimensioner. Att det fanns olika storlekar utnyttjades, och det lades 21 tums ledningar i huvudgatorna och lite tunnare i mer perifera delar av staden. Den släta ytan, pga. den glaserade ytan gjorde rören självrenande, sades det. Detta var en nödvändighet, för reningsanordningar sakandes. Enligt de ansvariga behövdes ingen rening eftersom Bäveåns vattenflöde skulle räcka för att skölja bort orenligheten. Efter hand som staden växte måste avloppssystemet utökas. Nya ledningar kopplades till de gamla, vilket resulterade i att de gamla ledningarna blev överansträngda och behövde ersättas kom frågan om vattenklossetter upp. Förslaget lades ner pga. att avloppsledningarna ansågs för svaga. Efter att frågan många gånger tagits upp godkändes den 2 år senare av stadsfullmäktige. Vilkoret var att beslut skulle fattas om varje enskild fastighet. Sådana beslut fattades av stadsfullmäktige på nästan varenda möte ända fram till år1920. Då frågan överlämnades till underställda myndigheter. Ljus och värme Uddevalla Elektricitetsverk bildades på 1890-talet fick företaget, efter samråd mellan staden och kyrkan, ett femårigt tillstånd att utnyttja Strömbergsfallet (vid Hasselbacken) för elektrisk produktion. De skulle leverea ström till intresserade spekulanter i Uddevalla. Responsen blev stor och Strömbergsfallet räckte inte till ansökte Uddevalla Elektricitetsverk om att få bygga en luftledning till Trollhättan. Det tog två år att få igenom förslaget. Efter att arbetet var klart kunde distributionsnätet byggas ut tog staden över ägandet av elverksbolaget, och köpte anläggningen vid Strömbergsfallet, luftledningen till Trollhättan och distributionen inom staden.

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Kommande bostadsprojekt.

Kommande bostadsprojekt. Kommande bostadsprojekt. K Malmbryggshagen tredje etappen 112 bostäder K Strandängen, Brandholmen 179 bostäder K Jakten, Brandholmen 130 bostäder K Västra Skeppsbron, Hamnen 200 bostäder K Linjalen, Fågelbo

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Köhlers väg 2. Län Skåne Gatuadress Köhlers väg 2 Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område. Tillträde tidigast.

Köhlers väg 2. Län Skåne Gatuadress Köhlers väg 2 Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område. Tillträde tidigast. Län Skåne Gatuadress Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område Börringe Station Tillträde tidigast 2013-02-01 www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Ett äldre hus på en fantastisk tomt

Läs mer

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION Skrifter avseende ENERGIFRAMSTÄLLNING vid Nääs Fabriker i Tollered Utgåva nr. ett (1) 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Förord 2. Förteckning över skrifter 3. Planerade skrifter

Läs mer

Övrigt Fastigheten är välbelägen utefter trafikerad väg i vacker omgivning.

Övrigt Fastigheten är välbelägen utefter trafikerad väg i vacker omgivning. KUMLA Stene 3:20 Vi har nöjet att till försäljning utbjuda en allroundfastighet med bra kommersiellt läge och bebyggelse, i vackert slättlandskap i mellersta Närke, 1 km väster om Kumla. Lokalerna rymmer

Läs mer

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Med alla 11 Lunkare samlade strax efter kl 12 avtågade vi från Södra och med en ny Lunkare, Kerstin, i vår grupp. Efter Swedenborgsgatan styrdes

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Sveriges elektrifiering

Sveriges elektrifiering Sveriges elektrifiering - grunden för vårt moderna samhälle Carl Johan Wallnerström, Kungliga Tekniska högskolan 1999 (en uppgift i kursen 2E1111 Teknikinformation med elektriska mätningar) I Sverige är

Läs mer

Vårviks Backa Bräcke By

Vårviks Backa Bräcke By Län Västra Gatuadress Götaland Kommun Bengtsfors Storlek 3.0 rum (2 sovrum) / 64 m² Område Bräcke By Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning 15 naturtomter

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

BRANTHOVDAGATAN 27, VÄSTERÅS

BRANTHOVDAGATAN 27, VÄSTERÅS VIKINGATIDEN 2 BRANTHOVDAGATAN 27, VÄSTERÅS 31425.doc Vikingatiden 2, beskrivning.pdf VLMT Näringsfastigheter AB Tel 021-30 92 50 Box 2064 Mobil 070-212 92 50 720 02 VÄSTERÅS E-mail johnny@vlmt.se Hemsida

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

TEXT MATS WICKMAN. Nedan. Mynttorget, vy från kanalen, 1870-tal. Ur Skandias arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. FÖRETAGSHISTORIA / 01 / 15

TEXT MATS WICKMAN. Nedan. Mynttorget, vy från kanalen, 1870-tal. Ur Skandias arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. FÖRETAGSHISTORIA / 01 / 15 BRANDKONTORET BRANDKONTORET. Skandinaviens äldsta verksamma försäkringsbolag har specialiserat sig på brandförsäkringar. Här kan fastighetsägare i Stockholm till och med teckna försäkringar för all framtid.

Läs mer

I UR OCH SKUR Utforska Borås

I UR OCH SKUR Utforska Borås I UR OCH SKUR Utforska Borås en historisk snabbguide Innan Borås fanns Man vet inte hur länge det har bott människor här i våra trakter. Men man har gjort fynd från stenåldern och det betyder att det har

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler TALJA FÖRETAGSPARK Uthyres: Kontors-, industri- och förrådslokaler innehåll Sammanfattning 05 Fastighetens fördelar 06 Fastighetsbeskrivning 08-09 Ritningar över de olika husen och planen 13-15 03 04

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km. Danmark i Skåne heter en bok som jag köpte för längesen på loppis för 10 kr. Författare är Palle Lauring. Den är på danska och väldigt trevligt skriven. Författaren gör en resa i Skåne och berättar historier

Läs mer

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun orebro.se 1 Varje invånare i vår kommun använder ca 100 liter vatten varje dag. Det är dels dricksvatten,

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Ur stämmoprotokoll och räkenskaper.

Ur stämmoprotokoll och räkenskaper. Ur stämmoprotokoll och räkenskaper. 1965.05.06 Bland övriga frågor, tog Reymond Skjulstad upp frågan om man inte genom eget arbete på vägen skulle kunna underhålla och förbättra den till en ringa kostnad.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides Antonis & Pia Dimitrios Solarides Antonis & Pia Copyright 2012, Dimitrios Solarides Ansvarig utgivare: Dimitrios Solarides Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1143-5 Till min bror Akilles 4 Ett femtiotal

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

Monier presenterar ETT STYCKE SVENSK BYGGNADSHISTORIA

Monier presenterar ETT STYCKE SVENSK BYGGNADSHISTORIA Monier presenterar ETT STYCKE SVENSK BYGGNADSHISTORIA En naturlig produkt som bara blir vackrare med åren Från bränd lera till svensk klassiker På latin betyder tegel bränd lera. Och det är precis vad

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Kommunkostnad för att bistå med dagisplats till en 1-5-åring under ett år: 90 000 kr.

Kommunkostnad för att bistå med dagisplats till en 1-5-åring under ett år: 90 000 kr. Bilagor. Social service: Bilaga, Underlag för uträkningar Kommunkostnad för att bistå med dagisplats till en -5-åring under ett år: 90 000 kr. Kommunkostnad för att bistå med grundskoleplats (inklusive

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Detaljplan för Tanums-Rörvik 1:101 och 1:58 Tanums kommun

Detaljplan för Tanums-Rörvik 1:101 och 1:58 Tanums kommun Uddevalla 2013-05-14 Detaljplan för Tanums-Rörvik 1:101 och 1:58 Tanums kommun Gatu- och va-anläggningar Utredning Detaljplan för Tanums-Rörvik 1:101 och 1:58 Tanums kommun Gatu- och va-anläggningar Utredning

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

Historik. Historisk tidsaxel

Historik. Historisk tidsaxel Historik Alla medarbetare, tillfälligheter och händelser genom åren har format och byggt upp företagskulturen och den verksamhet som idag bedrivs inom Helmia. Historiken sträcker sig flera decennier tillbaka

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Innehåll. Karta. DEL 1: Barndomen. DEL 2: Krigsåren

Innehåll. Karta. DEL 1: Barndomen. DEL 2: Krigsåren Innehåll Karta 11 DEL 1: Barndomen DEL 2: Krigsåren 52 DEL 3: Efter befrielsen 152 Förord Hösten 2004 började jag på Max initiativ intervjua honom om hans upplevelser som barn och tonåring under Förintelsen.

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15

Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15 Byggnadsnämnden 2012 11 06 192 27 Byggnadsnämndens arbetsutskott 2012 10 23 170 24 Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15 Ärende Bygglov för tillbyggnad

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet.

Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet. Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet. Under april och maj besvarade 253 fastighetsägare / boende en enkät om vattentillgång och om upplevd kvalitet på sitt vatten. Enkäten

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

MÖTESANTECKNINGAR VISION VÄSTANVIK

MÖTESANTECKNINGAR VISION VÄSTANVIK MÖTESANTECKNINGAR VISION VÄSTANVIK Informations- och diskussionsmöte Tid: 2013-07-13 kl.10.00-11.45 Plats: Klubbhuset Västanvik Deltagare: cirka 60 deltagare INLEDNING Jan Alexanderson, ordförande i Västanviks

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE DEL 6 På följande sidor är ett utdrag ur boken Lindås Från by till samhälle Fortsättning från Del 5 (att tänka på när du läser dessa avsnitt, är att boken skrevs 1980-83) Sida 1 EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal. ComLokal Mäklare FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.se TILL SALU INDUSTRIFASTIGHET, MARIEHOLMSGATAN

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Följ med på en 30-årig jubileumsresa i ord och bild!

Följ med på en 30-årig jubileumsresa i ord och bild! jubileum Följ med på en 30-årig jubileumsresa i ord och bild! Bröderna Perssons Specialsnickeri i Bromölla är ett av Sveriges ledande specialsnickerier. Efter 30 års verksamhet är vi idag 23 medarbetare

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Statens fastighetsverk hyr ut tre kontorslokaler på det forna verkstadsområdet Kungliga myntet i centrala Stockholm. Lokalerna har en karakteristisk

Läs mer

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Varför plan och unika åtgärder? Syfte /geografisk avgränsning Tidplan Finansiering Resultat i etapp 1. Andreas Hedrén, Växjö kommun Växjösjöarna geografiska förutsättningar

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Kungsgatan 16. Blandfastighet i Centrala Åmål

Kungsgatan 16. Blandfastighet i Centrala Åmål Kungsgatan 16 Blandfastighet i Centrala Åmål 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Försäljningsprocess 4 Karta och läge 5 Objektsbeskrivning 6 Lokaler 7 Ekonomisk information 8 Bilder 10 Allmänna

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,

Läs mer

Bostadshus med källare i fint läge på Västerkalmarevägen 50, Västerkalmare

Bostadshus med källare i fint läge på Västerkalmarevägen 50, Västerkalmare www.lyyski.ax E-post: tomas@lyyski.ax maria@lyyski.ax Bostadshus med källare i fint läge på Västerkalmarevägen 50, Västerkalmare Presentation Bostadshus med stor trevlig tomt i populära Västerkalmare i

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Landström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö.

Landström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö. Landström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö. 12 www.byggfakta.se BYGGDE SITT EGET FLERBOSTADSHUS Byggemenskaper blir allt vanligare i Sverige. En av pionjärerna inom projektformen är Anna-Karin

Läs mer

FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS

FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS 1 Innehållsförteckning Beskrivning av försäljningsobjektet... 3 Försäljningsvillkor... 4 Bilaga 1, Kartbild... 6 Bilaga 2, Kartskiss över tänkt fastighetsindelning... 7 Bilaga

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Gemensamhetsanläggningar för Vatten, Avlopp och Bredband i Sönnerbergen (SVAB) Informationsmöte 2015-10-01

Gemensamhetsanläggningar för Vatten, Avlopp och Bredband i Sönnerbergen (SVAB) Informationsmöte 2015-10-01 Gemensamhetsanläggningar för Vatten, Avlopp och Bredband i Sönnerbergen (SVAB) Informationsmöte 2015-10-01 Agenda Avgränsning Bakgrund och historik Presentation av föreslagen lösning Presentation av Statistikläget

Läs mer

2001-01-08. Farshid Heyati och Helen Nordqvist

2001-01-08. Farshid Heyati och Helen Nordqvist 2001-01-08 Farshid Heyati och Helen Nordqvist Innehållsförteckning Innehåll Sid Sammanfattning 1 Syfte..1 Genomförande...1 Historia..2 Affärsidé och mål..3 Marknader.4 Miljö och kvalitet..5 Gott & Blandat..6

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014).

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Näringslivet En presentation av företagen på Tjörn Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Företagsformer på Tjörn Andel % Enskild

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

S MÅ L. think... VÄSTRA GÄRDE. Naturskönt område med rikt friluftsliv. i samarbete med

S MÅ L. think... VÄSTRA GÄRDE. Naturskönt område med rikt friluftsliv. i samarbete med think... S MÅ L VÄSTRA GÄRDE Naturskönt område med rikt friluftsliv i samarbete med Västra Gärde - ett rikt friluftsliv inpå husknuten Att bo bra är en viktig del i livet. Men långt ifrån allt. Vi vill

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Tidplan, mängder och kostnader

Tidplan, mängder och kostnader SLUSSEN plan B En förnyelse av Slussen genom etappvis rivning och återuppbyggnad, i stort så som Slussen ser ut och fungerar idag, men helt moderniserad. Tidplan, mängder och kostnader Projektgruppen SLUSSEN

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer