vattumannen den perfekta Konsten att flytta en hamn Stockholms nya containerhamn tar form

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vattumannen den perfekta Konsten att flytta en hamn Stockholms nya containerhamn tar form"

Transkript

1 maj 2012 Nr. 1 Stockholms nya hamn Konserthus i Jönköping Karlstad sjukhus den perfekta vattumannen Peter Norberg kan allt om vatten Konsten att flytta en hamn Stockholms nya containerhamn tar form Komplicerad operation Karlstad sjukhus bygger hypermodernt operationsblock Tre kontinenter Globalt samarbete när Metso Paper bygger ny fiberlinje i Sydafrika

2 Sidan 4 Sverige runt Prisad hoppbacke, flyt för flytande naturgas, högtflygande tjänster och ledning i miljöligan. Utgivare COWI AB Box Göteborg Tel Fax Sidan 6 COWI är ett ledande konsultföretag i norra Europa. Vi är totalt ca 6000 medarbetare, varav 900 i Sverige. Vi tillhandahåller tjänster över hela världen inom industri, infrastruktur, byggnad & fastighet samt miljö. Redaktion Cirkeline Buron, ansv. utg. Dennis Christiansen, redaktör, COWI: Maijlén Svelenius, Dennis Christiansen, Birgitte Theresia Henriksen, Uzi Frank. Cohn & Wolfe: Ann-Sofi Holmgren, Julia Tungström och Per Öfverman. Design och ritningar Helen Holmdal Petersen, Hanne Bjørn Nielsen Fotografer och ill. Jes Larsen/Territorium, Per Morten Abrahamsen, Carl-Robert Jonzon, Fojab arkitekter, Stockholms Hamnar, COWI, Claus Lunau, Tanja Laitila, Shutterstock, Wingårdhs Arkitektkontor, Johan Werner, Polfoto, Getty Images Redaktionen stängd 19. april 2012 Eftertryck tillåtet med tydlig källhänvisning Tryckt av Toro-Götatryckeriet AB på skogscertifierade Arctic Matt från Arctic Paper. Upplaga: Människorna skapar affärerna! COWI sätter avtryck på den svenska marknaden en marknad som hämtar fart och förser våra divisioner med spännande uppdrag. I detta nummer av 360 stiftar vi närmare bekantskap med en del av dem. På Infrastruktursidan finns mycket som känns trevligt att presentera närmare. I Västsverige är vi engagerade i Bana väg i Väst, med Marieholmstunneln, E45 och många andra uppdrag, som vi också kunnat läsa om i tidigare nummer. Vi har också nyligen fått de första uppdragen för Västlänken. Precis som vi föresatt oss växer vi också på de dynamiska Stockholmsoch Malmömarknaderna. I detta nummer tittar vi närmare på ett av flera intressanta framtidsprojekt, planerna på en helt ny hamn för Stockholmsregionen. Starka inom COWI är vi i Sverige genom vår djupa och breda kunskap inom Industri. Här har vi en roll att spela särskilt inom Process och Energi. Typiska exempel finns i processindustrins Stenungsund, där vi för närvarande är med som huvudkonsult i ett megaprojekt för Perstorp, Valerox. I Västerås bygger samtidigt Västerås Energi världens största avfallspanna med COWIs hjälp. Och i Sydafrika har vi en nyckelroll när en ny fiberlinje projekteras för Metso Paper. Den läser du mer om längre fram i magasinet! Kanske allra mest tydliga i samhällsutvecklingen blir vi genom vårt arbete med miljö och hållbarhet. Här rekryterar vi offensivt för att utöka vår tätposition; biologen Peter Norberg som du möter i detta nummer är ett exempel. Inte minst syns vårt Kanske allra mest tydliga i samhällsutvecklingen blir vi genom vårt arbete med miljö och hållbarhet hållbarhetsarbete även i de byggprojekt vi driver. Läs om hur Karlstads sjukhus fick en ny operationsavdelning och hur Jönköping fick sitt nya musik- och teaterhus! Projekt som både vi, byggherrarna och de båda städernas invånare med rätta är stolta över. Stolt är jag också över COWIs många engagerade medarbetare som gör allt detta möjligt. På papperet görs affärer mellan företag men i praktiken sker det mellan människor. Människor och deras kunskaper, kreativitet, erfarenhet och servicevilja, är vad som bygger förtroende och gör att ett företag som vårt kan agera långsiktigt på marknaden. Trevlig läsning! Anders Rydberg, VD COWI AB Mount Everest mot högre höjder Världens högsta berg är snart ännu högre. Medan världen ser på genomför COWI nya mätningar i Nepal, som indikerar att berget är flera meter högre än man tidigare trott. Sidan 34 Sparar träden för tigrarna COWIs trädspecialist räknar träd i Nepal och bidrar till överlevnaden för den bengaliska tigern. Sidan 40 Världens äldsta folkslag får egenproducerad el Sanfolket i Botswana bor långt ifrån elnäten, men ett biståndsprojekt ska nu ge dem egenproducerad el från biogas och sol. Sidan 14 Sidan 22 Stockholms hamn har blivit alltför liten för dagens växande containerfartyg. Men en ny hamn tar form sex mil söderut, utanför Nynäshamn. Från hårdrock till poesi Kulturhuset Spira med sina förunderliga former lyfter Jönköpings kulturliv. Sidan 28 Tuff operation i Karlstad Nya operationsblocket för Karlstad sjukhus tar form. Sidan 30 I vattumannens tidsålder Inte ens här i Västvärlden bör man ta rent vatten för givet, säger COWIs nye vattenspecialist Peter Norberg. Hamnen som blev för liten

3 4 sverige runt COWI leder ligan för BREEAM 58 meter hög och 182 meter i omkrets. Det är imponerande storlekstal när Mälarenergi i Västerås bygger världens hittills största avfallspanna. När den står klar år 2014 ska den ta hand om mer än ton sopor årligen i kommunen. Med åtta projekt i aktiv fas och ytterligare ett tiotal i pipeline i de svenska storstäderna är COWI det företag som ligger längst framme med miljöcertifiering av byggnader i Sverige. Uppdragsgivare är stora svenska entreprenadföretag. Kombinationen av lång erfarenhet samt både generalist- och specialistkunskaper gör COWI till en stark samarbetspartner, säger Pernilla Ottosson, assessor inom BREEAM på NCC. Miljödiplomering och hållbart byggande är centrala kunskapsområden inom COWI som nu blir ett eget verksamhetsområde från Här går inget upp i rök! COWI har fått uppdrag i en rad funktioner när anläggningen konstrueras ett resultat av ett smått unikt track record när det gäller anläggningar av det här slaget. COWI har bland annat förverkligat framgångsrika projekt i Uddevalla, Skövde, Göteborg, Mölndal, Varberg, Malmö, Stockholm, Växjö och Värnamo. Österströms och COWI gör Östersjön renare Genom att ta fram ett nytt energiledningssystem åt ett av Sveriges stora rederier Österströms rederi AB bidrar COWI till att göra Östersjön till ett renare hav. Projektet går ut på att planera och så långt möjligt minimera fartygens bränsleförbrukning och emissioner. Med god planering inom den operativa verksamheten och effektiva motorer kan utsläppen reduceras avsevärt och målet är fem procent mindre utsläpp Inom Österströms, numera en del av Transatlantic-koncernen, är man nöjd med insatsen, förklarar superintendent Lars-Eric Hansson: Samarbetet med COWI har fungerat utmärkt. Miljön i Östersjön är en otroligt viktig fråga och även om resultaten alltid tar tid att åstadkomma så ser vi ljust på framtiden. Projektet resulterar också i en generell handbok om energiledningssystem, som ger vägledning även för andra rederier, berättar Ragnhild Nelson, projektledare inom Miljö och Vatten hos COWI Stockholm. Högtflygande tjänster hos COWI Laserskanning för terrängmodellering, kartor till stadsbyggnadskontor och flygbilder åt kommuner. Det är bara tre exempel på vad COWI levererar. I Roskilde Danmark finns en flygflotta med fyra COWIplan som levererar flygfotografier till bland annat kommuner och privata aktörer runt om i hela Sverige. Med hjälp av en högteknologisk kameraoch laserskanningsutrustning kan COWI leverera detaljerade och högupplösta flygbilder och terrängmodeller. Bildmaterialet används inom en rad olika områden. Bland annat som kartunderlag för planering, gatubilder och som rena tidsdokument. Den höga kvalitén gör att bilder och data även kan användas som underlag inom mer krävande uppdrag som till exempel översvämningsanalyser, projektering och stadsplanering. Holmenkollen vinner pris Flyt för flytande naturgas LNG, eller flytande naturgas, kommer starkt i Sverige. Under försommaren togs Sveriges första mottagningsterminal för LNG i drift i Nynäshamn, där Cryo hade huvudansvaret med COWI som underkonsult. Nu har COWI fått förnyat förtroende när fler LNG-terminaler byggs upp runt om i Sverige. Först ut är Preemraff i Lysekil där förberedelser och förstudier pågår. Uppdragsgivaren är ScandGas Norge; Cryo ansvarar för uppdraget med COWI som leverantör. LNG är ett effektivt sätt att hantera naturgas, som i flytande form tar mindre plats och blir effektivare att flytta. LNG kan även användas direkt som bränsle i till exempel stora fartyg. Holmenkollens nya hoppbacke fick mycket uppmärksamhet när den stod klar lagom till fjolårets World Cup. Nu har även detaljprojekteringen, som genomförts av COWI, uppmärksammats internationellt. Det geometriskt avancerade projektet, som projekterats med hjälp av TEKLAs 3D-program, fick priset The Special Jury Recognition i Teklas årliga tävling Global BIM Awards med motiveringen an extremely impressive project with a unique and complex structure. Andreas Almgren, COWIs uppdragsledare, anser att kombinationen av TEKLAs BIM-programvara och en imponerande insats från de egna medarbetarna bäddade för framgången. Det känns väldigt speciellt att få det här erkännandet, en mycket erfaren jury har blivit imponerad av vårt arbete och det är ett härligt kvitto på vår kompetens. 5

4 6 Arkitektur hållbart byggande Kulturhuset Spira 7 Det förunderliga huset vid Magnus Nilber från COWI fick sitt livs uppdrag, när Jönköping skulle bygga nytt kulturhus en mångfasetterad byggnad, där hårdrock och poesi lever sida vid sida med barnteater och balett. En utmaning som det krävdes både kreativitet och avancerad teknik för att förverkliga. Munksjöns Strand Lars-Erik Thalin projekteringshandläggare PEAB Lars-Göran Åkerblom projektledare Landstingsfastigheter Magnus Nilber konstruktör COWI

5 8 Arkitektur hållbart byggande Kulturhuset Spira 9 Byggd som en kanelbulle, i en glasspiral utan en endaste rät vinkel någonstans, är Spira ett smycke för sin stad. Med sina ljuseffekter som ständigt speglas i Munksjöns vatten och sina vindlande fasader, sannerligen något att skölja trötta stadsvandrarögon med. Bygget i sig var dock en utmaning som snarare gav ansvarige konstruktören Magnus Nilber på COWI några extra gråa hår i kalufsen. Nästan ingen repetition alls, spiralformen gjorde att inget ställe i huset var det andra likt, konstaterar han, men ser samtidigt oförskämt belåten ut. Körde skarpt i nytt program Magnus Nilber och COWI-teamet var omedelbart klara över att huset var en utmaning utöver det vanliga. Med ett fasadliv som veckar sig ut och in, med takbalkar på olika höjder och av olika längder insåg man att konstruktionen skulle kräva en virtuell 3D-modell för att landa rätt. Det är i sig inget unikt inom Nästan ingen repetition alls, spiralformen gjorde att inget ställe i huset var det andra likt Magnus Nilber på COWI COWI, som sällade sig till 3D-pionjärerna redan i mitten av 90-talet men Spira var det första projekt som projekterades i sin helhet i ett nytt och mycket avancerat program, Revit Structure från Autodesk. Kanske lite våghalsigt att köra ett så stort och komplext projekt skarpt i ett helt nytt program. Men det gick fantastiskt bra, konstaterar Magnus Nilber. Efterhand förstod vi att det var en förutsättning, det här programmet ser när komplexa strukturer inte blir korrekt utformade. Utan en virtuell modell hade vi nog aldrig klarat av att förstå hur den här märkvärdiga byggnaden skulle hänga ihop, anser han. En föreställning i många akter Hösten 2007 började Magnus Nilber och hans team konstruera, ett arbete som skulle kräva betydligt mer av beräkningar och detaljarbete än ett mera ordinärt projekt. Men preludierna i Jönköping hade då redan pågått i flera år, sedan den ålderstigna befintliga teatern dömts ut. Först jakten på den perfekta lokaliseringen, som beställaren Landstingsfastigheter fann först när man erbjöds köpa en utfylld udde i Munksjön: Den låg där till ingen nytta och var perfekt för detta, mitt i centrum och helt nere vid sjön. Vi förstod direkt att det skulle kunna bli något alldeles extra, säger Lars-Göran Åkerblom, projektledare på Landstingsfastigheter som äger och driver Spira. Raskt utlystes en arkitekttävling, som lockade 42 byråer från hela världen. Teaterhus är publika och roliga uppdrag som öppnar för lekfulla gestaltningsförslag och de duggar inte tätt på marknaden så det internationella inslaget var stort. Fem nordiska byråer valdes till sist ut till själva tävlingen, där Wingårdhs Arkitektkontor slutligen avgick med segern. Från ambassad till kulturhus Trots det internationella intresset blev det till sist ändå en helsvensk uppgörelse att förverkliga Spira. Sin vana trogen ställde Wingårdhs nämligen frågan till COWI när huset skulle konstrueras. Tillsammans med Wingårdhs har COWI ett track record som omfattar allt från den nya svenska ambassaden i Washington, till megaköpcentrat Emporia i Malmö och upplevelsemuseet Universeum i Göteborg och nu alltså även Spira. Magnus Nilber har varit en del av flera av dessa. Spira är helt klart ett av de roligaste projekt jag varit med om. Utmaningarna var så många och kraven så speciella. Huset består ju av en rad olika uppgifter och delar, det ska finnas plats för all teaterteknik och massor av olika yrkesmän ska kunna ha en både inspirerande och fungerande arbetsmiljö där varje dag. Ett av önskemålen för Spira var en ljudmiljö av högsta klass formulerat så att man ska kunna spela hårdrock i en av salarna samtidigt som man reciterar poesi i den bredvid. De tre salarna ligger vägg i vägg och bara att isolera dem från varandra ljudmässigt krävde en ingenjörsinsats utöver det vanliga, berättar Magnus Nilber: Det fick vi ta oss en rejäl funderare kring. Lösningen blev scenrum som vilar på separata grunder och som försetts med komplexa dämpande detaljer på alla ställen där golv och väggar möts. Det är en blandning av stål, betong, gummi, trä, isoleringsskikt och fjädrande skikt, riktigt krångligt faktiskt. Konsertsal utöver det vanliga Särskilda vibrationsexperter och akustiker, både inom och utom COWI, har varit med och lagt pannorna i djupa veck. Vissa salar har utöver de inbyggda kvaliteterna även försetts med rörliga ljudreflektorer som kan hissas upp och vridas för finjustering och resultatet är över förväntan. Ljudet håller högsta klass, det är en underbar upplevelse att ta del av föreställningar där. Jag hörde nyligen en gästande orkester uttrycka att vår konsertsal hör till de främsta i Europa, så även proffsen verkar nöjda, säger Lars-Göran Åkerblom. En ytterligare utmaning erbjöd det intrikata huset när det gällde installationer. Självklart vägdes hållbara aspekter in på ett tidigt stadium och Spira har således försetts med såväl fjärrvärme som fjärrkyla. Byggmaterialen är miljögodkända, bästa tänkbara energihushållning är självklart förberedd och liten detalj taket är täckt av taklök, här och där avbrutet av fundament för de kommande solcellerna. Idag har Spira tagit sin plats i staden, en naturlig träffpunkt och ett nytt blickfång som öppnat Jönköping mot vattnet på ett oväntat sätt. Lars-Göran Åkerblom, som går i pension om några månader, är nöjd med att ha fått kröna sin karriär med ett så annorlunda projekt. Jag tycker det har blivit precis det vi ville, ett hjärta i staden. Här samlas folk, inte bara för det kulturella utbudet. Restaurangen går lysande, det är alltid fullt på dagens lunch. Och träbryggan där slår man sig gärna ner, det blir en träffpunkt. En gång- och cykelväg passerar precis utanför och man kan slinka in på caféet och ta en kopp kaffe. Jag känner mig riktigt stolt över Spira. Vill du veta mera? Magnus Nilber, avdelningschef, Spira i korthet Miljö och arkitektur i harmoni Spira, Jönköpings nya musik- och teaterhus, stod klart vintern PEAB har varit totalentreprenör och Wingårdhs Arkitektkontor har ritat; COWI har svarat för konstruktionen och COWIs dotterbolag AEC för CAD-stöd och samgranskning. Huset är kvadratmeter stort och rymmer konsertsal, teaterscen, multiscen samt en caféscen i foajén. Dessutom finns utrymmen för repetition, verkstäder och administration. Byggnadens speciella geometri och hänsynen till scenteknik, akustik och vibrationer har ställt särskilda krav på byggkonstruktionen, som gjorts i 3D med Revit Structure.

6 10 Arkitektur hållbart byggande Kulturhuset Spira 11 Vi lånar ju en bit av naturen för att kunna bygga ett hus Att Spira ser ut som en glasskål är ingen slump. Glas är starkt associerat till Småland med alla glasbruk där, så det var ett lätt val. Däremot hade jag från början ingen tanke på att glas som kommer ut från smältugnen är orange glödmassa, men det är en fin tanke som dykt upp när fackpressen skrivit om huset, säger Gert Wingårdh. Gert Wingårdh Akitekt Trots sin långa karriär som arkitekt hade Gert Wingårdh aldrig ritat något konserthus. Med Spira fick han samtidigt möjlighet att arbeta med en fråga som är viktig för både honom och COWI: Hållbart byggande. Min förra fru var reklamare och hennes bror var projektledare på Flygfältsbyrån, som COWI hette då. Han introducerade oss för datorprojektering redan i mitten på åttiotalet. Det gjorde att vi kunde vara tidigt ute med att rita i datorn trots små ekonomiska omständigheter. Sedan dess har jag alltid anlitat dem, säger Gert Wingårdh. Det första samarbetet kom redan 1986 med Öijareds golfklubb. En rätt lång sving senare är COWI fortfarande Gert Wingårdhs förstahandsval. De är ofta med redan när ritningar skickas in till tävlingar. Självklart var också COWI med när Gert Wingårdh genomförde sitt favoritprojekt upplevelsemuseet Universeum i Göteborg. Det är helt klart det jag är mest stolt över i karriären. Universeum besöks av en halv miljon människor varje år, mest barn dessutom. De rör sig genom huset precis som det var tänkt och får en upplevelse baserad på hur det är byggt. Det är dessutom en hållbar byggnad som hela tiden byggs om och förändras. Hållbart byggande alltid i fokus Just hållbart byggande är något som alltid finns med när Gert Wingårdh ritar nya byggnader och ännu en gemensam nämnare för honom och COWI: Vi lånar ju en bit av naturen för att kunna bygga ett hus. Så det är inte mer än rätt att vi bygger in en möjlighet att återställa det, säger han. Kanske är det därför man hittar sedumtak på de lägre delarna av Spira. Det tunna lagret av fetbladiga växter är som gjort för att användas som tak. Vanligt gräs kräver ett tjockt jordlager som blir en vikt på 400 kilo per kvadratmeter. Sedum väger endast 40 kg och klarar sig därmed med mycket lättare bärkonstruktioner. Det skyddar dessutom huset mot UV-strålningen och hjälper till att hålla temperaturen. Övriga material i huset har också valts med omsorg. Den stora konsertsalen är helt i vacker amerikansk lönn. Golvet är naturlig öländsk kalksten, som suger upp smutsen kapillärt, vilket gör att till exempel en rödvinsfläck försvinner av sig själv med tiden. Framgångsrik bantning Men noggrannhet har sitt pris. Spira skulle enligt det vinnande förslaget kosta 400 miljoner kronor att bygga. Politiska beslut gjorde att det fick kosta max 300 miljoner. Det ledde fram till en process inte helt olik den när man själv bantar. Vi skalade bort en konsertsal och lite annat. Men resultatet blir oftast bara bättre, de stora greppen finns ändå kvar, säger Gert Wingårdh. Det största greppet är givetvis den utmärkande glasfasaden som är tänkt att ses från alla håll. Enligt Gert Wingårdh håller den även för en närmare granskning. För mig är det en otroligt vacker byggnad även när man kommer väldigt nära. Tack vare de olika nyanserna där färglagren ligger 6 millimeter in i glasskivorna blir det fantastiska effekter när omgivningen speglas i dem. Även glas är ett bra och hållbart material, det har en livslängd på miljoner år och är återvinningsbart, säger han. Foajén som döljer sig bakom den unikt veckade glasfasaden ligger mot väster, där kvällssolen ofta vilar sitt sista ljus för dagen i hopp om att få höra en och annan konsert. Gert Wingårdh fångar den stämningen med hjälp av varma färgtoner i orange. Det gör att känslan av härlig kvällssol infinner sig oavsett väder och tid på dygnet. Men färgvalet har även bidragit till att Jönköpings invånare har fått något att diskutera och ta ställning till. Det visar sig att ju äldre man är, desto mindre tycker man om orange, säger han lite finurligt. Ett urval av Gert Wingårdhs samarbeten med COWI Flygledartornet vid Arlanda flygplats, Universeum, Göteborg, 2001 Svenska ambassaden i Washington, Chalmers Kårhus, 2001 Mimers Hus Gymnasium, 2004

7 12 Tunnlar Avloppsrör Abu Dhabi 13 Avledningsmanöver Det är 45 kilometer långt och dimensionerat som en tunnelbanetunnel. Men det stora röret under Abu Dhabi kommer att transportera något helt annat än tåg och lösa ett prekärt problem för stadens invånare. Bo Tvede-Jensen i den 45 kilometer långa tunnel, som ska transportera dagvatten bort från Abu Dhabi. Högt klorinnehåll kräver smarta lösningar Ökenjorden under Abu Dhabi har ett klorinnehåll som är upp till fyra gånger högre än havsvatten. Att använda normalarmerad betong var därför uteslutet om livslängden på 80 år skulle kunna garanteras. Det höga klorinnehållet skulle medföra en avskalning av betongen orsakad av rostande armering, och påverka hållbarheten negativt. COWI lanserade därför en idé om att istället använda stålfiberarmerad betong, där de många små fibrerna inte har samma tendens att rosta. Därigenom sparade kunden pengar samtidigt som hållbarheten förbättrades. Det ligger något i luften i Abu Dhabi, Förenade Arabemiratens huvudstad. Mitt bland vackra palats, stora köpcentrum och dyra hotell känner man då och då vittringen av något som inte riktigt hör hemma i den luxuösa omgivningen: Den sporadiska avloppslukten, som är följden av ett 30 år gammalt spillvattensystem som inte på något sätt hängt med i det omfattande nybyggandet. Detta kommer dock att få ett slut i och med Abu Dhabis STEP-projekt, i vilket en 45 km lång underjordisk tunnel ska föra spillvattnet från emiratet till en splitterny reningsanläggning mitt ute i den arabiska öknen. Här ute, 90 meter under marken, har COWI tillsammans med italienska Impregilo S.p.A. byggt 25 km av tunneln samt de sex schakt som behövs för att kunna dra i gång tunnelborrmaskinerna som är stora som arbetsbodar. Tunnelbyggaren Bo Tvede-Jensen är uppdragsledare på COWI och har ansvarat för grävningsarbetena för schakten, som ligger på mellan 45 och 90 meters djup och har en diameter på upp till 18 meter. När du står på 90 meters djup, tittar på väggarna och vet hur armeringen ligger, och du känner att du vågar stå där utan problem eftersom du har full koll på hur spänningarna går, är det ganska imponerande. Du kan visualisera schakten på ett helt annat sätt än om du bara går ned och ser en massa grå betong och tänker att det där ser ju väldigt bra ut, förhoppningsvis håller det. Jag vet att det håller och varför det ser ut som det gör. Det får en att känna en professionell stolthet, säger Bo Tvede-Jensen. Varje dag borrar sig COWI:s tunnelborrmaskiner 30 meter längre fram under den arabiska öknen, så att schejker, nyinflyttade och arbetare om bara några år kan slippa den obehagliga lukten. Samtidigt kan man få möjlighet att öka byggandet ännu mer i ett av världens rikaste länder. Vill du veta mera? Bo Tvede-Jensen, Head of Section,

8 14 Geografi höjdmätning Mount Everest 15 Mount Everest mäts om Världens högsta berg kan vara lite högre än du tror. Nya mätningar i Nepal indikerar att Mount Everest är några meter högre och har samtidigt gett en antydan om vilka sorters naturresurser som gömmer sig i Himalayas hjärta. I världens alla kartböcker anges höjden på Mount Everest till meter. Men den uppgiften kommer förmodligen att ändras när mätresultaten ligger klara till sommaren.

9 16 Geografi höjdmätning Mount Everest 17 Vår metod ger en mycket mer exakt referenspunkt än vad vi kunnat beräkna tidigare Kristian Keller, seniorspecialist, COWI December Ett King Air turbopropellerplan stiger genom Himalayas tunna luft. På meter planar det ut och börjar flyga i ett fast mönster, fram och tillbaka i parallella stråk över den enorma bergskedjan. På den här höjden blir jetströmmen, med en vindhastighet på över 100 km/h, minst sagt påtaglig när den skakar om det lilla flygplanet. Ombord befinner sig två piloter, tre forskare och en mängd känslig utrustning. Det är ingen storslagen expedition. Budgeten är begränsad och några av de viktigaste beståndsdelarna i utrustningen är allt annat än high-tech. Men när gruppen är tillbaka nere på marken och har bearbetat de berg av information som de fått med sig, kan de komma att skriva om Mount Everests historia. Slå upp bergets höjd var som helst och du kommer att se att den officiella höjden är meter. Men forskarna på det lilla planet räknar med att deras mätningar kommer att ge en annan siffra. Och än viktigare deras resultat kommer också att kunna användas för att hitta mineral och andra naturresurser i området. Mätning av Everest Hur kan man över huvud taget ifrågasätta Mount Everests höjd? Svaret är att allt beror på hur man mäter. Första gången Everest mättes var 1852 när berget upptäcktes av en lantmätare som arbetade för det brittiska imperiet. Det var då, medan de koloniala myndigheterna i Indien arbetade med att ta fram en komplett karta över territoriet, som den bengaliske lantmätaren Radhanath Sikhdar upphetsat meddelade sin överordnade att han hade upptäckt världens högsta berg. Sikhdar mätte berget med hjälp av så kallad avvägning en metod som används än idag. Tänk dig en lantmätare utrustad med en trefot så har du en hyfsad bild av hur metoden fungerar. Med den här metoden kom Sikhdar fram till att berget var meter ( fot) högt. En indisk mätning omkring hundra år senare kunde lägga på ytterligare åtta höjdmeter, och senare mätningar med laser, GPS-utrustning och satelliter har samtliga bekräftat den reviderade siffran. Enligt Kristian Keller, seniorspecialist vid COWI, är problemet med ursprungsmetoden och alla andra metoder som använts sedan dess att de inte är exakta. Höjder uppmätta med traditionella avvägningsmetoder avviker från det faktiska värdet med början från havsnivån. Och över långa sträckor finns det ett mått av osäkerhet, säger han. När det gäller GPS-mätningar är osäkerheten mer subtil. En GPS-satellit mäter inte en punkts höjd genom att jämföra den med en punkt vid havsnivån. Istället mäter den avståndet mellan den aktuella punkten och jordens mittpunkt. Havsnivån fuskas därefter fram genom att göra en uppskattning av var den bör befinna sig på en referensellipsoid som approximerar jordytan. Vilken metod kan man då använda för att mäta den faktiska höjden på ett berg som Everest när inte ens GPS-mätningar ger en helt sann bild? Svaret låter nästan som ett skämt: Man väger det, säger Keller. Eller mer exakt man mäter dess gravitation. Och det är där männen i flygplanet kommer in i bilden. Hur väger man ett berg? De tre forskarna två specialister på geodesi från Danmarks tekniska universitet och en från Nepal använder en tredje metod för att fastställa höjder: de använder gravitationsmätningar för att fastställa jordens så kallade geoid. Och de gör det mer exakt än det någonsin gjorts tidigare. Geoid är en vetenskaplig term för havsnivån vare sig det handlar om den faktiska havsnivån eller om var havsnivån skulle befinna sig om havet nådde in till en punkt i inlandet, som Himalaya. Det nya med det sätt som de tre forskarna ombord på planet mäter geoiden på är att de tar hänsyn till att jorden inte är helt rund. För havsnivån varierar beroende på hur havet påverkas av jorden. I fallet med Mount Everest påverkar dess enorma massa geoiden, och det är där gravitationen kommer in i bilden, förklarar Keller. Det är jordskorpans innehåll som bestämmer hur stor gravitationen är. Gravitationen är större vid ett berg än i en dalgång. Gravitationens faktiska effekt är olika beroende vad de geologiska lagren utgörs av. Det är de här variationerna vi mäter och använder som underlag i våra beräkningar. Genom att flyga fram och tillbaka över Mount Everest försöker forskarteamet mäta gravitationen. Ett av de instrument de använder sig av är en mekanisk så kallad gravimeter som kan mäta gravitationen vid Everests topp. Med hjälp av mätningarna förväntar sig forskarna kunna lägga till några meter till bergets nuvarande officiella höjd på meter. Vår metod ger en mycket mer exakt referenspunkt än vad vi kunnat beräkna Världens högsta berg m COWI kartlägger världen Mount Everests officiella höjd är meter. På den höjden innehåller luften bara 30 procent av syremängden vid havsnivån. Sådana höjder kallas döda zoner eftersom en människa skulle dö inom loppet av några dagar med så lite syre. Den nya beräkningen av geoiden kommer sannolikt att ge Everest en ny officiell höjd. Berget växer också på naturlig väg, cirka 4 mm per år, i samband med att tektoniska krafter driver den indiska kontinentalplattan norrut, in i den eurasiska plattan. 1. Serbien COWI tog mer än flygbilder som en del i ett projekt för fullständig flygkartering av Serbien i samband med landets strävan att gå med i EU. 2. Storbritannien COWI har sedan 2002 uppdaterat kartdata för delar av Storbritannien. Projektet innefattar flygfotografering och en generell förbättring av noggrannheten i befintliga kartor. Till dags dato har COWI:s flygplan kartlagt omkring km Namibia COWI har kartlagt delar av Namibia norr om 20:e breddgraden, ett område som omfattar cirka km2. Detta arbete krävde runt 200 flygtimmar med King Air-planet och digitala bilder som användes för att skapa ortofoton (geometriskt korrigerade flygbilder) och digitala topografiska modeller.

10 18 Geografi höjdmätning Mount Everest 19 tidigare, och det gör det troligt att vi kommer att komma fram till en annan geoid än den gamla. I Everests fall kan höjdskillnaden vara upp till flera meter. Världen ser på Metoden är inte ny, enligt Keller som var den som ställde COWI:s flygplan till förfogande för uppdraget. Vi har känt till den här metoden i omkring 20 år. Men från början användes den vid kartläggning av områden som inte var lika noggrant kartlagda som Himalaya, som Grönland, Arktis och Antarktis. Trots det har arbetet uppmärksammats internationellt. En del av uppmärksamheten beror på arbetet med att fastställa en ny geoid, som kan göra det möjligt att skapa en ny topografisk karta över Nepal. Men minst lika stort är intresset för vad gravitationsmätningarna kommer att avslöja om vad som döljer sig under Himalaya. Olja, vatten och berg har olika vikt och mätningarna kan därför indirekt visa på eventuella förekomster av olja eller andra mineralfyndigheter. För en fattig region som Himalaya kan den sortens information få enorm betydelse. Men gravitationsmätningarna är bara en del av pusslet när man försöker fastställa vad som finns under marken. Man måste också utföra seismiska undersökningar. När man jämför dessa med andra geofysiska data kan det ge en indikation på om det finns något där, säger Keller. Det har nu gått ett år sedan forskarteamet landade för sista gången. Sedan dess har de arbetat hårt med de komplicerade beräkningar som behövs innan de kan fastställa geoiden. Även om resultatet inte väntas förrän till sommaren pekar allt på en gravitationsmätning som höjer Everests topp ytterligare några steg upp bland molnen. Vill du veta mera? Kristian Keller, seniorspecialist, Så mäter du ett berg Mount Everests höjd mäts om genom att med hjälp av gravitationsmätningar bestämma jordens geoid (havsytans teoretiska nivå). Ett flygplan flyger fram och tillbaka över berget i en rad parallella stråk för att mäta gravitationen vid dess topp. Mätresultaten används sedan, tillsammans med GPS-avläsningar från satelliter, för att beräkna såväl geoiden som Everests höjd. Geoid: En geoid jämför höjder uppmätta med GPS med höjder som uppmätts med traditionella lantmäterimetoder. GPS-mätningar baseras på en ellipsoid (en matematisk modell av jorden) medan höjder uppmätta med lantmäterimetoder baseras på havsnivån. Skillnaden mellan de två kallas för geoid. En exakt uppmätt geoid är viktig också inom andra områden än höjdmätning av berg. Geoiden används även för att beräkna effekterna av klimatförändringar på istäckenas förändrade höjd, och hur detta påverkar havsnivån. Användning av en felaktig geoid skulle leda till felaktiga beräkningar och eventuellt medföra felaktiga prognoser om framtida klimatförändringar Satelliter förser forskarna i flygplanet med GPS-data 2. King Air-flygplanet mäter med hjälp av en gravimeter hur mycket tyngdkraften drar i Mount Everest. Utifrån detta beräknas geoiden och bergets exakta höjd 3. Ellipsoiden en rent matematisk beräkning av havsnivån 4. Geoiden en mera noggrann beräkning av havsnivån 3

11 20 Världen runt 21 världen runt Finns det någon läkare här? Vägar i Afrika, vindkraftverk i Polen och tunnlar på två kontinenter. Här är sex aktuella projekt där COWI är inblandat. Bent Alsted, Head of Department, COWI Indien Indiens infrastruktur blomstrar 1. Kanada Ny bro över Athabascafloden i västra Kanada. COWIs dotterbolag Buckland & Taylor står för projektering och konstruktion. 2. Norge Follotunneln, som med sina 20 kilometer blir Norges längsta järnvägstunnel. COWI ansvarar för projekteringen. 3. Polen Tre vindkraftsparker i nordvästra Polen. När den sista står klar i år kommer de tillsammans att generera 112 MW. COWI har genomfört geologiska förundersökningar och byggledning. Med en befolkningstäthet på 0.14 invånare per kvadratkilometer är det långt till närmaste läkare på Grönland. Indien investerar tungt i järnvägar, vägar och elektricitet. 360 ringde till Bent Alsted, avdelningschef på COWI Indien och bad honom ge en uppdatering om utvecklingen. 1. Järnvägar Järnvägens andel av godstrafiken i Indien har minskat från 60 till 30 procent inom loppet av 30 år. Det är inte så konstigt eftersom godstågen ofta måste vänta på passagerartåg och dessutom har en snitthastighet på bara 6 kilometer i timmen. Därför bygger man nu den så kallade Dedicated Freight Corridor som består av två speciella godsjärnvägar, en från Delhi till Calcutta och en från Delhi till Mumbai (Bombay). Det handlar allt som allt om kilometer järnväg. 2. Vägar I Indien finns över 1,2 miljoner kilometer väg, och en stor del av dessa är i behov av modernisering. National Highways har som mål att konstant utföra arbeten på kilometer av vägnätet. I april invigs en ny väg från Delhi till Agra, där Taj Mahal ligger. Det är en splitterny 200 kilometer lång motorväg av mycket hög standard. 3. Elektricitet Det läggs mycket pengar på att förbättra elförsörjningen i Indien. Och det är på tiden, för landet drabbas ständigt av strömavbrott. Se där... nu hände det igen, medan vid pratade. 4. Uganda Ombyggnad av en 160 kilometer lång sträcka av Ugandas viktigaste riksväg mellan huvudstaden Kampala och gränsen till Rwanda. COWI har projekterat vägen och övervakar bygget. 5. Indien Kartläggning av förorenad mark. COWI ska bland annat samla in data i landets delstater, ta ytprover vid utvalda markområden och förse Indiens miljödepartement med ett verktyg som i framtiden kan användas för att dokumentera förorenad mark. 6. Hong Kong Världens längsta sänktunnel på sex kilometer. COWI deltar i projekteringen av tunneln som blir en del av Hongkong-Zhuhai- Macau-länken, som knyter samman västra Hongkong med Kina. Antal kvadratmeter som den nya terminalbyggnaden på flygplatsen i Bergen kommer att uppta när den står klar COWI medverkar i utbyggnaden av flygplatsen som en del av Team_T3, i vilket även ingår Norconsult, Aas-Jacobsen och ingenjör Per Rasmussen. Teamet arbetar just nu med utbyggnaden av en annan norsk flygplats, den i Oslo. Det är långt till läkaren när boende på den grönländska landsbygden känner sig mer än lite allmänt småkrassliga. Därför satsar Grönland hårt på telemedicin. Landet har investerat i 71 hälsostationer som ska finnas i alla byar med mellan 50 och 300 invånare. Stationerna heter Pipaluk (grönländskt flicknamn som betyder den omtänksamma ) och består av en dator och en mängd diagnostisk utrustning som kamera, videokamera, EKG- och blodtrycksmätare. Pipaluk kan användas av en lokal hälsorådgivare och resultaten skickas via nätet till regionsjukhuset i det lokala hälsodistriktet, som därefter kan ställa en diagnos. I en framtida systemversion kommer man även att kunna utföra konsultationer i realtid, via direktlänk till sjukhuset. COWI är just i färd med att utvärdera den grönländska satsningen på telemedicin. Man vill veta att den lever upp till målet att förbättra hälsoutbudet i byarna och se till att resurserna utnyttjas mer effektivt. Systemet kommer, om det fungerar väl, inte bara att kunna hjälpa till att förhindra att allvarliga sjukdomar blir livshotande det kommer också att spara in på kostsamma helikopterutryckningar som i efterhand visar sig ha varit onödiga. världsmästare i skräp Engineering News-Record utser COWI till nummer 1 inom avfallshantering och återanvändning. Med en årsomsättning på 16,2 miljoner dollar har COWI ett försprång på nästan 20 procent ned till tvåan på tidningens topp 10-lista över internationella ingenjörsföretag inom avfallshantering och återanvändning. Det vi på COWI är särskilt duktiga på är att optimera Vill du veta mer? Torben Kristiansen, avdelningschef, resursutnyttjandet på ett billigt och effektivt sätt. På så sätt går man från enbart deponering och resursslöseri till en lösning där så stor del som möjligt av avfallet kan återanvändas. Och resten kan utnyttjas vid energiproduktion så att vi kan minska förbrukningen av till exempel kol, gas och olja, förklarar avdelningschef Torben Kristiansen topplaceringen.

12 22 Hamnbyggnation Stockholms nya container- och RoRo-hamn 23 Konsten att flytta en hamn Stockholms hamn har blivit för liten för dagens stora containerfartyg. Nu ska problemet lösas i ett gigantprojekt, som flyttar hela hamnen sex mil söderut. Norvikudden, sex mil söder om Stockholms innerstad. Stefan Andersson, ansvarig för det svenska projektteamet och uppdragsledaren Henrik Hostrup-Pedersen, båda från COWI inspekterar platsen som ska förvandlas till ny containerhamn för den svenska huvudstaden.

13 24 Hamnbyggnation Stockholms nya container- och RoRo-hamn 25 Stockholm växer i en smått enorm takt. I dag bor 2,1 miljoner svenskar i huvudstadsregionen, och redan 2030 räknar man med 3,5 miljoner. När staden växer ökar kraven på den infrastruktur som ska försörja den växande befolkningen. Fler invånare behöver mera varor. Mera varor ökar transporterna. Och här kommer problemet ett problem som Stockholm har gemensamt med hamnstäder över hela världen. Staden har helt enkelt vuxit ur sin egen hamn. Sjötransporter är det klart effektivaste och mest miljövänliga sättet att frakta de ökande godsmängderna på, men dagens containerfartyg blir allt större och behöver i framtiden mer plats. Norvikudden har dessutom ett optimalt läge nära farleden. Idag går mycket av godset, som har slutdestination Stockholm, till Göteborg 50 mil bort, och godset fraktas sedan tvärs igenom Sverige på lastbil. Resultatet blir dyrbart både i kostnader och i extra koldioxidutsläpp. Situationen är tämligen akut, men Stockholms Hamnar och entreprenören NCC/ Aarsleff menar att de har funnit en lämplig lösning. Djupare hamn planeras Några mil söder om Stockholm ligger Nynäshamn, en liten hamnstad med invånare. Och där planerar nu Stockholms Hamnar och NCC/Aarslef att bebygga Norvikudden, en plats som har perfekta förutsättningar att bli Stockholms nya container- och Rorohamn. Här finns rätt djupförhållanden och utvecklingsmöjligheter för en ny och betydligt större hamn. I närheten finns också redan nu ett stort antal Vi kan ställa upp de här starka teamen i stora projekt, och bemanna dem med både specialister och generalister Henrik Hostrup-Pedersen, projektledare, cowi andra marina verksamheter på plats, vilket ger Norvikudden närmast optimala förutsättningar, anser Jan Halvarsson, projekteringsledare på The NCC Aarsleff Norvikudden Consortium, som det särskilda samarbetet mellan NCC och Aarsleff heter. Vattendjupet är mellan 10 och 16 meter helt naturligt; 16 meter är det djup som planeras för att kunna ta emot även framtidens stora fartyg. Dessutom är det nära från farlederna in till udden, fartygen slipper trafikera den känsliga miljön igenom Stockholms skärgård och får i stället tillgång till en hamn med mindre isproblem och med en säker och kort insegling. Det är väldigt viktiga förutsättningar, fastslår han. Även på land är förutsättningarna goda; skogen på Norvikudden utgör en naturlig sikt- och bullerskärm mot hamnområdet, vilket gör att området kan byggas ut med rimlig hänsyn tagen till naturen, till alla omkringboende och till djurlivet. Färdig ska hamnen på Norvikudden bli en av Europas mest miljöanpassade godshamnar. Enligt en rapport som tagits fram vid Centrum för Transportstudier på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, kommer koldioxidutsläppen från godset som går via den nya hamnen att minska med 25 procent, eller motsvarande ton per år. COWI i en nyckelroll COWI, med stark expertis både inom hamnanläggning och miljö, har fått en nyckelroll när Stockholm nya hamn växer fram på ritbordet. De bygger Stockholms nya hamn. Från vänster till höger: Henrik Hostrup- Pedersen, COWI, Jan Halvarsson och Hans Jörgen Kallehauge, NCC Aarsleff Norvikudden Consortium, Stefan Andersson, COWI, Dan Palmgren, Stockholms Hamnar AB och Kaj Nykjaer Jensen, COWI. Stockholms nya hamn Omfattning: Fullt utbyggd erbjuder den nya hamnen kajmeter, sju kajplatser och fyra-fem containerkranar. Förutom containerkajer tillkommer platser för RoRo-fartyg (med rullande gods som lastbilssläp och tågvagnar) och RoPax (bil- och passagerarfärjor) i de grundare delarna av hamnen. Storlek och vattendjup: Ytan omfattar cirka 44 hektar och kajplatserna får ett största djup om 16,5 meter. Det gör det möjligt att anlöpa hamnen med de största fartygen som trafikerar Östersjön. Kapacitet: Cirka TEU per år och en genomströmning av fordon med rullande gods. Kostnader och byggstart: De totala kostnaderna beräknas till 3 miljarder SEK. Datum för byggstart fastställs så snart tillstånden är klara; byggtiden beräknas till tre år. Fakta: Stockholms Hamnar Därför blir Stockholms hamn för liten Växande godsströmmar ger allt större containerfartyg. Samtidigt som de stora fartygen utnyttjar effektiviteten och miljövinsterna med sjötransporter, skapar de dock utmaningar iland. Bland annat kräver de ett annat djupgående än vad som finns i många traditionella hamnar, som Stockholms. Till höger syns hur storleksutvecklingen påverkar fartygens längd och djupgående och därmed kraven på kajplatser och lastutrustning. Containerfartygs lastkapacitet mäts i TEU. De största containerfartyg, som idag trafikerar Östersjön, lastar cirka TEU (1 TEU = måttet på en standard 20-fots container). djupgående: -7,6 m -13 m -14,5 m exempel på fartyg Anne Sibum 151 m 1036 TEU APL Chiwan 299 m 4706 TEU Cosco Napoli 334 m 8200 TEU Illustration: Stockholms Hamnar

14 26 Hamnbyggnation Stockholms nya container- och RoRo-hamn 27 COWI är något av en one-stop-shop i sammanhanget, de har kompetenser inom ett antal discipliner som vi behövde för att projektera det nya hamnområdet, säger Jan Halvarsson. Komplexiteten i det här uppdraget är hög. Det är ett greenfieldprojekt där ingen infrastruktur alls finns på plats från början; allt måste byggas upp från grunden. Det ger förstås en rad inte helt enkla överväganden att ta ställning till, ofta med många frågeställningar samtidigt. Då är det smart och praktiskt att ha en konsult som klarar av att hantera flera specialiteter inom sina egna väggar, och kan hantera åtminstone en del av de många gränssnitt och gränsdragningar som krävs i egen regi. Bland de konkreta miljömål som COWI har att planera för, är bland annat elanslutning av förtöjda fartyg en viktig del. Här måste också all infrastruktur finnas för att på rätt sätt kunna ta hand om och sortera sopor, liksom svartoch gråvatten från fartygen. Allt som allt är Stockholms nya hamn en massiv uppgift, som kräver en smärre armé av fackmän; från geotekniker och specialister på gränssnittet mellan vatten och land, till kajkonstruktörer och el- och vattenspecialister. Vi har mycket goda resurser inom COWI både vad gäller människor och teknik; hamn är ett av våra absolut starkaste fackområden, konstaterar COWIs projekteringsledare Henrik Hostrup-Pedersen i Köpenhamn. Det gör att vi kan ställa upp de här starka teamen i stora projekt som Norvikudden, och bemanna dem med både specialister och generalister. Våra projektledare måste ha en multidisciplinär förståelse eftersom en hamn innehåller så olika delar som geoteknik, kajkonstruktion, hydrologiska förhållanden som vågor, vind och strömmar, muddrings- och havsmiljö och vatten/avloppsfrågor. Dessutom behövs förstås djupa kunskaper om infrastruktur, till exempel anslutningar till vägar och järnvägar, liksom en god förståelse kring hantering av containers från gaten till fartyget. Många svenska hamnprojekt i loopen I Sverige är många stora hamnprojekt igång just nu och COWI spelar en väsentlig roll i flera av dessa, konstaterar Henrik Pedersen och får medhåll av Stefan B. Andersson, ansvarig för det svenska projektteamet för Norvikudden: Vi har riktigt många järn i elden just nu. Förutom i Stockholm/Nynäshamn har vi hamnprojekt i allt från petrokemins Stenungsund till om- och utbyggnader av hamnarna i Göteborg, Gävle, Malmö/Köpenhamn, Oskarshamn, Helsingborg och till och med lilla Bohus i Göta Älv, säger Stefan B. Andersson. Hamnprojekt är dock omfattande saker som totalt tar många år av arbete i anspråk från planering till förverkligande. Innan de första fartygen angör Stockholms nya hamn på Norvikudden återstår följaktligen en hel del; både i form av formaliteter och konsultarbete. Projektet är inte okontroversiellt; exploateringsfrågan har, som brukligt är i stora projekt, överklagats upp till Högsta domstolen. Den 26 april 2012 kom det efterlängtade beskedet att HD inte tar upp saken till prövning, vilket innebär att godshamnen på Norvikudden kommer att byggas. Nu återstår för Miljödomstolen att ange villkoren för hur hamnen får bebyggas och drivas. Därefter kan själva anläggningsprojektet ta vid vilket i sin tur beräknas ta åtminstone tre år i anspråk. Det kan tyckas som en enorm process bara att få alla tillstånd på plats, säger Dan Palmgren, projektledare inom Stockholms Hamnar. Men då ska man ha klart för sig att det här är ett helt unikt projekt. Det är inte varje dag en ny hamn byggs i Sverige. De flesta av Stockholms övriga hamnar byggdes i slutet av 1800-talet; färjeterminalen vid Kapellskär i Norrtälje är yngst av våra anläggningar med cirka 50 år på nacken. Dan Palmgren, NCC/Aarsleff, COWI och alla övriga samarbetspartners i detta enorma projekt får alltså ta det med ro. Att en ny hamn i Östersjön slutligen blir till är nog ställt utom rimligt tvivel. Hur, när, exakt var och till vilka villkor är, trots allt arbete som hittills lagts ned, ännu inte fullständigt klarlagt. Men den dag Stockholms nya hamn står klar, kommer den inte bara att lösa viktiga logistikproblem för staden. Den kommer också att vara ett utmärkt exempel på hur man kan hantera en framtid med ökande godsmängder på ett sätt, som genererar vinster också för miljön. Vill du veta mera? Stefan B. Andersson, avdelningschef, Det kommer att ta cirka tre år att förvandla Norvikudden utanför Nynäshamn till Stockholms nya container- och RoRo-hamn. 3 land New Orleans översvämningsbarriär, USA Tre megaprojekt kring sjö och för COWI För att undvika framtida katastrofer som översvämningarna i samband med orkanen Katrina 2005, har COWI på uppdrag av ett amerikanskt byggföretag anlitats vid bygget av en storm- och högvattenbarriär som ska skydda New Orleans inre hamn. Barriären byggs där Mississippifloden mynnar ut i Mexikanska golfen. Den blir flera kilometer lång och består av en kombination av fasta konstruktioner och slussportar, som kommer att stå öppna för fartygstrafik utom vid extrema väderleksförhållanden. I kontraktet ingick även att utveckla de avancerade åtgärder som beställts för att skydda New Orleans invånare fram till dess att barriären står klar. The Lagoons, Dubai En hel stadsdel tog form med COWIs hjälp, i projektet The Lagoons i mynningen till Dubai Creek. Här skapades sju konstgjorda öar med hög- och låghusbebyggelse, kontor, femstjärniga hotell, marinor och ett ikonbetonat operahus, i bästa tänkbara läge i staden. Broar, färjor och andra kollektiva färdmedel knyter ihop denna fantasieggande skapelse som totalt har över 40 kilometer kust. COWI har bland annat svarat för kajanläggningar, kanaler och slussar i området. London Array, Storbritannien brittiska hem ska försörjas med förnybar el när världens hittills största havsbaserade vindkraftpark, the London Array, står färdigt under Med 175 imponerande vindsnurror på de hittills största fundament som någonsin byggts, ska London få en mer hållbar energiförsörjning. COWI svarar bland annat för stålkonstruktion för de enorma fundamenten, som byggs på djup upp till 25 meter.

15 28 Sjukhus Hållbart byggande Karlstad 29 NYTT storsjukhus i Karlstad KOMPLICERADE INSTALLATIONER: Det nya operationsblocket för Karlstads sjukhus ställer stora krav på projekteringen, där man behöver lösa utmaningar för allt från el och gas till data och ventilation. Det är en komplicerad operation när COWI bygger storsjukhus för 1,5 miljarder SEK. Fokus ligger bland annat på hållbarhet, särskilt energiförbrukning och återvinning. Sjukhuset Nybyggnad: kvm Ombyggnad: ca kvm Kostnad: 1,5 miljarder SEK Beställare: Värmlands läns landsting Totalentreprenör: Skanska Projekteringsledning: COWI Konstruktion: COWI Specialinstallationer: el, data, syrgas, lustgas, specialavlopp, sophantering, rörpost, separat ventilation till varje operationssal. När Landstinget i Värmland ska bygga ett nytt operationsblock för cirka 1,5 miljarder SEK vid Karlstads sjukhus, då är det COWI som får ansvara för såväl konstruktion som hela projekteringsledningen. Ett spännande uppdrag och det i ett bra arbetsklimat med trevliga människor, säger Claes Pettersson som är ansvarig på plats i Karlstad för projekteringsledningen. Att COWI fickuppdraget att ta hand om såväl konstruktionen som projekteringsledningen beror på en bra och komplett presentation som gjorde att beställaren fick upp ögonen för allt COWI kan. I en anbudsförfrågan gällande konstruktionen, från Skanska som är totalentreprenör, så var det ett antal leverantörer som fick göra en presentation av sina anbud, berättar Sven Olsson som är projektledare i Värmlands läns landsting. Här gjorde COWI en presentation som gjorde att vi såg att de kunde så mycket mer och att vi därför ville att de också skulle sköta projekteringsledningen. Omfattande projekt Det är ett mycket omfattande projekt i Karlstad som COWI leder projekteringen i. Claes Pettersson tillbringar numera minst två dagar varje vecka i Karlstad och det räknar han med att göra åtminstone fram till Hans uppgift är att hålla ihop hela projekteringen, se till att alla planer följs och inte minst att tidplanen hålls. Byggnaden som ska uppföras är ett operationsblock som mäter 80 gånger 80 meter, totalt kvadratmeter i flera plan. I botten ett garageplan och ovanpå det två plan som ska rymma ett antal operationssalar. Ett sjukhusbygge är mycket speciellt, framförallt på grund av många, och speciella, installationer. Så ska exempelvis varje operationssal ha en egen ventilation så att luft mellan salarna inte kan blandas. Sedan är det väldigt många installationer med massor av el och data samt gasledningar av olika slag som bland annat syrgas, berättar Claes Pettersson. Samt vatten och avlopp, sop- och tvättsugsanläggning som också kräver speciella lösningar. Hållbarhet Hållbarhetsaspekten är viktig i ett sådant här projekt och här kommer också COWI:s breda kunskap väl till pass. Lead Healthcare heter ett klassningssystem för sjukhus och här är målet att det nya operationsblocket ska klara en sådan klassning. Vi jobbar för att klara en sådan klassning, men den är inget självändamål, säger Claes Pettersson. Sunt förnuft och funktion går naturligtvis före i ett sådant här projekt. Men även KVADRATISK, PRAKTISK: Operationsblocket mäter 80 gånger 80 meter och består av två plan samt en källarvåning. om vi inte skulle klara en certifiering så är projektet fyllt av hållbarhetslösningar när det gäller exempelvis energiförbrukning och återvinning. Hela projektet sker i form av så kallad partnering som är ett beprövat arbetssätt i Värmland men mindre vanligt i resten av Sverige. Här spelar alla inblandade så att säga med öppna kort för att skapa en helhetssyn och ett bra samarbetsklimat i projektet. Bygget av operationsblocket ska starta med schaktning i juni i år och till semestern nästa år ska stommen vara på plats. Sedan vidtar inredning och intrimning fram till 2015 när den nya byggnaden ska vara klar. Till en kostnad av cirka 1,5 miljarder SEK, inklusive all utrustning. Vill du veta mera? Claes Pettersson,

16 30 Miljö dricksvatten Peter Norberg 31 Doktor biologi/växtfysiologi 1995 Analysexpert Analycen Nordic AB Katastrofarbete bl.a. El Salvador 2001 Miljökonsult WEEDO post doc Forskningsarbete i Paris 1997 Vattenkatastrofgruppen VAKA 2004 Vattenexpert cowi Mycket kan man vara expert på. Men kranvatten? Hur svårt kan det vara? Ganska svårt, konstaterar COWIs nyaste expert Peter Norberg. Rent dricksvatten är en lyx snarare än en självklarhet. Och mycket kan hända på den långa vägen från källan till kranen. Doftstötar. Klorering. Bakterier. Kontaminering. Begreppen haglar när Peter Norberg beskriver verkligheten som supernörd, eller förlåt, vattenexpert inom COWI. 360 fångar honom när han, lätt omtumlad, vilar ut hemma i Västra Frölunda efter sin allra första arbetsdag hos COWI. Massor av nya människor, nya system, nya uppgifter och nya intryck!. Summerar han med en liten suck. Men fortsätter raskt: Jag kan knappt vänta på att få hugga in på allt Relationen och diskussionen med COWI har pågått en tid. Den började när Sonja Blom, chef för COWIs division Miljö, bjöd honom på lunch redan för flera år sedan, för att prata vatten och en satsning på spetskompetens vad gäller dricksvatten inom COWI. Då var han anställd inom ett mindre miljöteknikföretag och trivdes väl med det. Jag satt inte i sjön, vitsar han och vi fnittrar en stund åt det. Men Sonja Blom var ihärdig. Det blev fler luncher. Och ännu fler. Och besök på COWI. Och ett erbjudande. Och sent förra året tackade Peter Norberg ja. Nu blir uppgiften att fördjupa COWIs kunskaper på området, bidra med all sin expertis och bygga ut nätverket kring vattenfrågor. Genuin landkrabba Bakgrunden för en vattuman av det här slaget, skulle man lätt kunna föreställa sig. Öbo med en stark och traditionell relation till vatten, farfar var förmodligen fiskare, utbildning till ingenjör på Chalmers Väg & Vatten, and the rest is history. Men icke! Här snackar vi med en kvalificerad landkrabba. Peter Norberg var dropout från simskolan redan som liten. Han bodde visserligen på Orust på somrarna och han hade en gång en båt, en liten eka. Men när han var fem år lades den upp för vintern och kom sedan aldrig i igen. Och vad gäller utbildningen, så är han inte ingenjör utan biolog. Närmare bestämt växtfysiolog, som forskat i och doktorerat på växters förmåga att tåla torka. En något annorlunda approach till hans dagliga gärning som vattenexpert idag, kan tyckas, även om vattentemat onekligen finns där... Ja, livet vindlar sig fram, konstaterar han glatt. Halkade in på vattenspåret När han jobbat vidare i några år i mitten av 90-talet på temat stresstålighet hos växter bland annat på forskningsstipendium i Paris råkade han ut för det som massor av akademiker känner igen. Forskningsanslagen blev allt svårare att hitta. Men van som han var vid forskningsarbete och analys, gick han vidare på det spåret inom ett större analysföretag. Jag hade från början ingen speciell uppgift men kom snart in på det här med dricksvatten, och tog på mig att lära mig mer om det. Responsen från kunderna var väldigt bra och det blev en rad frågeställningar jag fick fördjupa mig i, särskilt mycket som hade med vattenkvalitet att göra. Dricksvatten är en konst, en hel värld, förklarar han idag, nästan 20 år senare. Vi har ju så bra vatten brukar vi säga i Sverige vilket är både rätt och fel, säger Peter Norberg. Det är visserligen generellt sant, vi har ett både gott och oftast bra dricksvatten i Sverige men det är mycket känsligt. Se bara på vad som nyligen hände i Östersund och Inga kallsupar! Peter Norberg är konsulten och dricksvattenexperten som gillar att ta sig vatten över huvudet. Innan han blev COWIan var pooler och simbassänger ett vanligt förekommande inslag i hans vardag. Då handlade det ofta om badvattenkvalitet, teknik, rening och tillståndsfrågor. För framtiden ska han bygga upp COWIs dricksvattenkompetens.

17 32 Miljö dricksvatten Peter Norberg 33 Skellefteå! Om en restaurang råkar få ett smittat salladshuvud så drabbar det kanske ett 20-tal matgäster som var där just den dagen och åt av just det. Men om vi får en smitta i dricksvattnet så slår det ut en hel stad. Det är en helt annan skala, och samtidigt är problemet svårare, både att spåra och att göra något åt. Vatten och katastrofer Kunskaperna om vatten och dricksvattenproblematik blev snabbt allt djupare. Och som Peter Norberg är en engagerad man och världsmedborgare, ledde det honom strax ut på katastrofarenan. Han har medverkat vid katastrofer av olika slag både hemma i Sverige och utomlands. Nästan oavsett vad det handlar om för typ av naturkatastrof, så får man problem med vattenförsörjningen, konstaterar han. På uppdrag av Räddningsverket jobbade han vid den stora jordbävningskatastrofen i El Salvador Tillsammans med ytterligare fyra personer från Sverige jobbade han med att identifiera potentiella dricksvattenkällor där det Nästan oavsett vad det handlar om för typ av naturkatastrof, så får man problem med vattenförsörjningen fanns tillräckligt rent vatten, sätta upp portabla reningsverk som förvandlade detta till drickbart vatten och förse isolerade byar med rent dricksvatten och dricksvattentankar. Vi jobbade med små reningsanläggningar Peter Norberg, dricksvattenexpert, COWI som ryms på en lastpall och med tankar som också var portabla. Sedan gällde det att få till samarbetet med lokala myndigheter och att få fram tankbilar som kunde transportera vattnet ut till befolkningen i byar och läger runt omkring och se till att de raserade byarna fick vattentankar att förvara dricksvattnet i. Samlar de främsta vattenexperterna Hemma i Sverige värvades Peter Norberg raskt som medlem i VAKA, Vattenkatastrofgruppen, när den bildades efter de stora översvämningarna i början av 2000-talet. Inom VAKA har Sveriges främsta experter på vatten samlats, med allt från biologer som han själv, till hydrogeologer, VA-människor och beredskapsexperter. Förfrågningarna kommer ofta från dricksvattenproducenter som har en kris de inte har resurser att hantera på egen hand. VAKA kan både hjälpa till med råd på distans, eller om så krävs, på plats och de medverkar med allt från teknisk expertis till hantering av media; en unik grupp där Peter Norberg är enande kraft och spindel i nätet. Till Peter Norbergs arbetsuppgifter som konsult hör ofta att ge råd till kommuner som vill ha hjälp med Water Safety Plans och ha kontroll på sitt vatten från källan till kranen med allt vad det innebär av kontroll på råvatten, beredskapsplaner, översvämningsplaner, riskbedömningar och kontroll över vattenverk. Även den privata Peter Norberg är internationalist. På en semester på Irland träffade han sin fru sedan 20 år, en fransyska: Idag har jag en hel internationell familj. En fransk fru, en taiwanesisk son, en spansk hund, en tysk bil och en italiensk MC, rabblar han glatt. Kontemplativ vattuman Förutom frun, har han adopterat flertalet. Och principen är vanligen kärlek vid första ögonkastet. Han förälskar sig nämligen lätt och snabbt och handlar därefter, lite typiskt för en man på tröskeln till Vattumannens tidsålder, som ju enligt astrologerna ska präglas av kärlek, andlighet och frihet. Också temat andlighet stämmer väl in på vattumannen Peter Norberg. Fritiden ägnar han åt kampsporter, framför allt det uråldriga Tai Chi Chuan och den föga kända ryska militära kampsporten Systema. Men det stora intresset är inte att försvara sig mot banditer med Kalashnikovs eller att slå folk på käften, även om han i en bisats hävdar att han nog skulle kunna det utan den andliga dimensionen, det mentala. Det finns ett intellektuellt och mentalt stråk som jag gillar, det handlar om att kunna behärska sina egna förmågor, vänta ut motståndaren och vara lite lurig. I kampsportens världar finner han också paralleller till vardagen som konsult. Skalar man bort en del flum som kampsporterna ofta dräller av, så finns det mycket som man har användning av i vardagen. Allt från att lyfta saker på rätt sätt till att klara av stress och press på jobbet, konstaterar han. Sist och slutligen var finns det bra och drickbart vatten direkt ur kranen? Peter Norberg fullkomligt älskar frågan. En kort sammanfattning blir ungefär: I Sverige är kranvattnet i stort sett alltid drickbart, utom ibland. I Europa är det för det mesta drickbart, utom i vissa områden där man traditionellt inte satsat så hårt på fullgott vatten. Sedan är det frågan om vad man betraktar som drickbart i vissa länder är vattnet ofarligt, men så hårt klorerat att det inte smakar särskilt gott. I andra är det drickbart, men har en annan bakterieflora som man kan vara ovan vid och därmed må dåligt av och så vidare. Vi avrundar intervjun och Peter utbrister hjärtligt: Kul att prata vatten! Han blir perfekt för jobbet. Vill du veta mera? Peter Norberg, Från källa till kran Peter Norberg ger råd till kommuner som vill ha hjälp att utforma planer för säker vattenförsörjning från källan till kranen.

18 34 miljö naturskydd Träd Därför är det viktigt att räkna träden i Nepal Ungefär så började Thomas Brethvads arbetsdagar i vintras. Thomas är i vanliga fall skogsbruksexpert med bas i Norge, men just den här dagen befann han sig i Nepal, som en del i ett större trädräkningsuppdrag. Thomas skickades ut i fält på uppdrag av WWF och skogsresursprojektet Forest Resource Assessment (FRA) Nepal. Uppdrag: att få en överblick över skogarna i det sydasiatiska landet för att fastställa hur mycket biomassa de innehåller. På så sätt kan Nepal kvalificera sig till REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation), ett FN-program som ger ekonomiska incitament till lokala regioner som bevarar träden i stället för att fälla dem. Thomas Brethvad vandrade i 16 dagar i de nepalesiska skogarna tillsammans med över 50 andra projektmedarbetare. Deras observationer har, tillsammans med satellitbilleder och data från en flygburen laserskanner, överförts till det finska företaget Arbonaut som nu har räknat sig fram till en objektiv överblick över biomassan i det nepalesiska skogsområdet, som bland annat är hem för 150 av världens bengaliska tigrar. De kunskaper vi får genom projekt som detta kommer att bli ett av de viktigaste vapnen i kampen mot avskogning. Genom att bevara världens skogar hjälper vi klimatet och skyddar samtidigt det som är hem för några av världens mest hotade djurarter, förklarar Thomas. Vill du veta mer? Thomas Brethvad, konsulent, Thomas Brethvad (längst bak) i fält i Nepals skogar. Trädräkningsprojektet kan bidra till att bevara denna viktiga miljö, som bland annat är hem för den sällsynta bengaliska tigern.

19 36 Globalt samarbete pappersindustrin 37 DET KRÄVS TRE K NTINENTER FÖR ATT... Lyngby, danmark karlstad, sverige...bygga EN FABRIK I SYDAFRIKA doha, qatar De samarbetar över kontinenter. Många av dem kommer aldrig att träffas. Och de flesta av ingenjörerna som är inblandade i bygget av den nya massafabriken i Sydafrika, kommer aldrig att få se vad de bygger. Ta en titt på ingenjörernas nya verklighet, där lokala projekt finner globala lösningar. ngodwana, sydafrika

20 38 Globalt samarbete pappersindustrin 39 Vart vänder man sig om man vill bygga en massafabrik i Ngodwana i Sydafrika? Enligt Stefan Edvinsson på COWI är det självklara svaret hans hemland, mer än 920 mil därifrån. För Sverige är trots allt ett verkligt skogsland, med en stor massa- och pappersindustri och världsledande teknikleverantörer inom denna industri. Vår långvariga arbetsrelation med vår kund Metso Paper Sweden AB här i Sverige gjorde oss till det perfekta valet för massaprojektet i Sydafrika, säger Stefan Edvinsson. Tack vare det kan han nu kan titulera sig uppdragsledare för plant design vid bygget av fiberlinjen i Ngodwana, platsen för en ny massafabrik för Sappi, en av världens största producenter av papper och pappersmassa. Fabriken kommer att producera flera hundra ton massa om dagen, för tillverkning av papper eller textilier. Allt detta kommer att vara möjligt utan att Stefan Edvinsson någonsin behöver sätta sin fot i Sydafrika. Detsamma gäller majoriteten av hans kollegor i Sverige, Danmark och Qatar som deltar i projektet. Ändå kommer massafabriken att byggas exakt enligt specifikationen. Alla inblandade, från Sverige till Qatar, är uppkopplade mot samma 3D-modell vid vår kunds anläggning i Ngodwana. Vi arbetar alla i den modellen och kan oavsett var vi sitter följa hur arbetet fortskrider i realtid. Slutanvändaren har hand om huvudmodellen och vi ansluter till den från olika länder. DEN KOSTNADSEFFEKTIVA VÄGEN TILL MASSA Det här är på många sätt ingenjörernas nya verklighet. I en digitaliserad och globaliserad värld blir den mest kostnadseffektiva lösningen ofta att anlita arbetskraften globalt. Det gör det möjligt för de främsta ingenjörerna att samarbeta, trots att de befinner sig på skilda kontinenter, och utan att de behöver ge sig ut på dyra resor. Rörprojekteringen för massafabriken i Sydafrika sker samtidigt i Sverige och Qatar, innan det faktiska installationsarbetet startar i Ngodwana. COWIs erbjudande att utföra engineeringen både i Sverige och Quatar under svensk ledning, innebar att man kunde möta kundens höga tekniska krav med en lågkostnadsprofil. Lars Mogensen har arbetat på COWI:s kontor i Qatar sedan Medan Stefan Edvinsson från sitt kontor i Sverige så här års ser ut över en än så länge gråkall vår njuter Mogensen och hans kollegor av Persiska vikens eviga sommar. Som exotiskt tillägg till det soliga läget har Mogensen medarbetare från Sydafrika, Indien, USA, Filippinerna och Danmark. Själv beskriver han sina ingenjörer som riktiga arbetshästar : Balansen mellan arbete och fritid är ingen stor sak eftersom alla våra ingenjörer kommer hit för att jobba. Och vi jobbar verkligen mycket. Vi är ett högkvalitativt lågkostnadscentrum för COWI, en situation som gagnar alla. Vi vinner uppdrag tack vare vår kostnadseffektivitet och effektivitet. Och kunden får det han söker en högklassig produkt, levererad i tid, säger Mogensen. KOPPLINGEN SVERIGE-QATAR I princip skulle hela designprocessen kunna ske virtuellt, utan några som helst personliga möten. En svensk uppdragsledare med omfattande erfarenhet av den här sortens projekt är dock stationerad vid COWI Qatar under projekttiden. COWI Sverige har redan samarbetat framgångsrikt med Qatar i andra projekt. Men vårt långvariga samarbete med kunden och vår omfattande erfarenhet av leverantörer av utrustning för pappers- och massaindustrin innebär att kunden och våra ingenjörer i projektet kan kommunicera bättre, säger Edvinsson. För att säkerställa att projekteringen håller högsta kvalitet har man hållit workshops med uppdragsteamet från Qatar i Karlstad. Och uppdragsledaren vid kontoret i Qatar fungerar som länken mellan COWI Sverige, kunden och detaljerna i avtalet. Omfattningen av projektarbetet är lika fördelat mellan Sverige och Qatar. Slutligen säkerställs arbetssättet med hjälp av COWIs IT-verksamhet i Danmark. MASSAFABRIKEN I NGODWANA COWI:s kund i projektet är svenskbaserade massa- och pappersindustrin Metso Paper Sweden AB, en av världens största leverantörer av processteknik och utrustning för massa- och pappersindustrin. Fabriken i Ngodwana ägs av Sappi, en av världens största tillverkare av pappersmassa och papper. COWI:s kontrakt omfattar rördesign, stålkonstruktioner som plattformar och trappor samt utformning av fundament. Det går åt flera kilometer rör liksom en mängd processutrustning, tankar osv. för de olika stegen vid omvandlingen av trä till pappersmassa. Massafabriken kommer att producera ECF-blekt barrsulfatmassa och får en daglig kapacitet på flera hundra ton massa, för produktion av papper eller textilier. DEN OSYNLIGE AGENTEN I DANMARK För att verkligen vara global måste du ha ett stabilt ITsystem som är tillgängligt dygnet runt. Det är här Jens Christian Rosenberg vid COWI:s avdelning för IT-infrastruktur och -drift kommer in i bilden. Han ansvarar för att ansluta alla, från Karlstad till Doha, till 3D-modellen så att både kunden och samtliga ingenjörer i projektet kan följa varandras arbete. Vi är runt 20 kollegor som dagligen jobbar med att koppla upp COWI världen över till varandra, till kunder och till projekt. Vi sätter upp säkra anslutningar till alla direkt berörda, oavsett om projekten är stora eller små. Oftast drivs våra projekt som samarbeten mellan flera COWI-kontor i olika delar av världen, vilket betyder att alla måste ha tillgång till samma projektfiler. Ganska många kunder har också direktåtkomst till våra filer så att de kan följa vårt arbete nära. COWI Sverige har redan samarbetat framgångsrikt med Qatar i andra projekt Stefan Edvinsson, avdelningschef, COWI Alla inblandade i Ngodwana-projektet kan arbeta med samma mjukvara och samma 3D-modell i realtid. Och när massafabriken står klar för produktion sommaren 2013 kommer detta att firas både på plats i Sydafrika och globalt. Vill du veta mer? Stefan Edvinsson, avdelningschef, VÅR MAN I... MÖT TRE MEDLEMMAR I DET TEAM FRÅN COWI SOM ÄR INBLANDAT I BYGGET AV MASSAFABRIKEN I NGODWANA I SYDAFRIKA. Karlstad, Sverige NAMN: Stefan Edvinsson YRKE: Avdelningschef, Processdesign, el och automation. Civilingenjörsexamen i maskinteknik med primär erfarenhet inom massaoch pappersindustrin. Hos COWI sedan DOHA, QATAR NAMN: Lars Mogensen YRKE: Avdelningschef, Industri och energi. Civilingenjörsexamen med 13 års erfarenhet inom oljeoch gasindustrin över hela världen innan han kom till COWI LYNGBY, DANMARK NAMN: Jens Christian Rosenberg YRKE: IT-specialist vid COWI:s avdelning för IT-infrastruktur och -drift sedan Primär projekterfarenhet av integrering av nya kontor och åtkomst till projektdata mellan kontor och kunder.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt Vi lägger grunden för framgångsrika byggprojekt Under ytan sedan mer än hundra år Vi kan vår sak och vi vill hålla kontroll över hela kedjan. På Skanska Grundläggning finns oerhört mycket erfarenhet och

Läs mer

Emporia? det här kommer att bli en takpark i världsklass. miljön. i fokus. Vad händer. just nu på. gör plats för. internationella

Emporia? det här kommer att bli en takpark i världsklass. miljön. i fokus. Vad händer. just nu på. gör plats för. internationella emporia miljön i fokus det här kommer att bli en takpark i världsklass. louise lundberg, byggledare för emporias taklandskap Emporia gör plats för internationella butiker Vad händer just nu på Emporia?

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Välkommen till företaget som valt den smala vägen.

Välkommen till företaget som valt den smala vägen. Välkommen till företaget som valt den smala vägen. Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Svevia är Sveriges fjärde största anläggningsföretag. Men till skillnad från de andra tre bygger

Läs mer

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen.

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen. Förnybar energi till 50 000 hushåll Vinden är en oändlig resurs att ta vara på. Den energin som får håret på ditt huvud att svalla, löven att rassla och trädkronor att vaja omvandlar vi till el. El som

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg. Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet och utmärkta inre vattenvägar (IWW) med stor kapacitet att ta ytterligare volymer. 1. Utvecklingen av nuvarande närsjöfart. 2. Utvecklingen av (ny) inlandssjöfart.(iww)

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

projekt kulturkvarteret

projekt kulturkvarteret projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad

Läs mer

Aviabulevarden Knutpunkten för experter

Aviabulevarden Knutpunkten för experter Aviabulevarden Knutpunkten för experter Huvudstadsregionens snabbast växande företagsområde i Finlands logistiska mittpunkt innebär möjligheter till framgång och nätverkande Redan läget är unikt. Kontorslokalerna

Läs mer

Koncernen Sverige Bygg Göteborg Decom Bygg Syd. afgruppen.se

Koncernen Sverige Bygg Göteborg Decom Bygg Syd. afgruppen.se Koncernen Sverige Bygg Göteborg Decom Bygg Syd afgruppen.se Bygger för framtiden AF Gruppen ASA är en ledande entreprenörsoch industrikoncern. Vår verksamhet omfattar Projektutveckling, Bygg, Anläggning,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Mindre industribyggnader bygg din verksamhet på betong

Mindre industribyggnader bygg din verksamhet på betong Mindre industribyggnader bygg din verksamhet på betong Abetong mer än betongelement Önskar du en mindre industribyggnad som är unik och anpassad efter dina önskemål men ändå till priset av en standardbyggnad?

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

3 750 anställda i ett 20-tal länder. Engineering 1 050 employees

3 750 anställda i ett 20-tal länder. Engineering 1 050 employees ÅF 3 750 anställda i ett 20-tal länder ÅF Infrastruktur 1 100 employees Process 850 employees Engineering 1 050 employees System 400 employees Kontroll 275 employees 1 ÅF i korthet Division Expertis Konsulttjänster

Läs mer

COWI AB KONCERNEN I SAMMANDRAG 2011

COWI AB KONCERNEN I SAMMANDRAG 2011 COWI AB KONCERNEN I SAMMANDRAG 2011 Rustar för tillväxt och utveckling COWI AB har nu genomfört det andra hela året i den globala COWI-koncernen ett spännande år som präglats av hårt arbete och framtidstro.

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä SOLAR POWER SET GRÖN OCH HÅLLBAR ELPRODUKTION InnoVentums idé InnoVentums Solar Power Set är en solpanelsmodul med en kapacitet på 2kWp. Den är perfekt anpassad för både privat och industriellt bruk. PV

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Tidplan, mängder och kostnader

Tidplan, mängder och kostnader SLUSSEN plan B En förnyelse av Slussen genom etappvis rivning och återuppbyggnad, i stort så som Slussen ser ut och fungerar idag, men helt moderniserad. Tidplan, mängder och kostnader Projektgruppen SLUSSEN

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Lugna gatan i fred...

Lugna gatan i fred... Rickard Skoog, byggledare för Räddningscentralen när den byggdes för några år sedan, i dag enhetschef och ansvarig för fastigheter och anläggningar inom Stockholms Brandf ö r s v a r. Lugna gatan i fred...

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

Sammanfattning. Projekt: Interaktiv visualisering för byggbranschen

Sammanfattning. Projekt: Interaktiv visualisering för byggbranschen Sammanfattning Interaktiv visualisering innebär att man själv agerar och bestämmer vart man vill gå i en digital modell. Under en 20-års period har utvecklingen av intelligenta projekteringsverktyg för

Läs mer

S:t Eriks gymnasium. ett partneringprojekt

S:t Eriks gymnasium. ett partneringprojekt S:t Eriks gymnasium ett partneringprojekt Jag brukar jämföra ett partneringprojekt med en tågresa mellan Stockholm och Göteborg. Alla är med på hela resan. Ingen kliver av i Hallsberg eller Skövde. John,

Läs mer

Anmäl intresse www.boinassjo.se. Bo i. Nässjö

Anmäl intresse www.boinassjo.se. Bo i. Nässjö Anmäl intresse www.boinassjo.se Bo i Nässjö Välkommen att hyra en av våra nyrenoverade lägenheter i centrala Nässjö Våra lägenheter ligger i centrala Nässjö bara några kvarter från stationen, stadshuset,

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Byggbranschen är betydligt sämre än börsbolagen på att rekrytera kvinnliga chefer. I börsbolagens styrelser är andelen kvinnor 22,7 procent, mot endast

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme När du behöver Flexibel, klimatsmart & problemfri värme LEVERANS kundanpassade värmeanläggningar En nyckelfärdig värmeanläggning anpassad efter din verksamhet, konstruerad med dina behov av värme, miljömål

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014.

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. 2 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM EN MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDEN. Stockholm är en av Europas snabbast växande städer. Varje år

Läs mer

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e) På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: STADEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: STADEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: STADEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

UPPLEV EN KONFERENS PÅ LAHOLMEN

UPPLEV EN KONFERENS PÅ LAHOLMEN UPPLEV EN KONFERENS PÅ LAHOLMEN Med ett fantastiskt läge vid havet......mitt i centrala Strömstad, ligger Laholmen Hotell. Hotellet ligger högt beläget med en fantastisk utsikt över havet i väster samtidigt

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det.

Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det. Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det. Av: Stina Kallin Räcket till verandan i okantad panel. Diskuterat frma hur

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Nära konferens i unik miljö beläget med härlig utsikt över Rådasjön mitt i Värmlands kulturvagga.

Nära konferens i unik miljö beläget med härlig utsikt över Rådasjön mitt i Värmlands kulturvagga. Nära konferens i unik miljö beläget med härlig utsikt över Rådasjön mitt i Värmlands kulturvagga. Till Företaget/I jobbet Uddeholms Hotell & Konferens ligger 9 mil norr om Karlstad, 1 tim med bil, mitt

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Till salu i Stöten. Inbjudan att köpa boende med absolut bästa läge i Sälen. PISTBYN FJÄLLBYN YRSJÖBYN RANCHEN

Till salu i Stöten. Inbjudan att köpa boende med absolut bästa läge i Sälen. PISTBYN FJÄLLBYN YRSJÖBYN RANCHEN Till salu i Stöten Inbjudan att köpa boende med absolut bästa läge i Sälen. PISTBYN FJÄLLBYN YRSJÖBYN RANCHEN Investera i Stöten Pistbyn Fjällbyn Ranc Projekterad golfbana Lite fakta: Stöten ligger i Sälenområdet

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

Sydafrikansk. med andäktig vy

Sydafrikansk. med andäktig vy Sydafrikansk sensuell elegans med andäktig vy Uppdraget innehöll nästa alla utmaningar som man bara kan råka ut för som arkitekt. Kunden hade tydliga krav på sin lista. En stor trädgård på berget utan

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Hållbar Materialförsörjning. Sven Brodin

Hållbar Materialförsörjning. Sven Brodin Hållbar Materialförsörjning Sven Brodin Ca 415.000m3 = 600.000 ton Från presentation 2011 Dessa mängder ska Tyresö kommun transportera under 5-6 år. Från presentation 2011 Till varje km väg som ska byggas

Läs mer

Mitt drömhus. Den romerska arkitekturen påverkar oss än idag, se intervju med en arkitekt student i slutet.

Mitt drömhus. Den romerska arkitekturen påverkar oss än idag, se intervju med en arkitekt student i slutet. Teknikprojekt Sofia Distans våren 2012. Mitt drömhus Efter att ha bott i Italien nästan ett år har jag gjort mitt drömhus baserat på den gamla romerska arkitekturen. Att bygga huset har varit svårt med

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Vem ska man välja som byggpartner?

Vem ska man välja som byggpartner? DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer