Lund. Åkermarksklassificering. Kävlinge Västra Hoby. Bjärred. Södra Sandby. Lomma Hjärup. Dalby. Åkarp. Sjöbo. Veberöd. Staffanstorp. Arlöv.

Transkript

1 Kävlinge Västra Hoby Lilla Harrie Örtofta Hurva Hög Furulund Håstad Stävie Stångby Gårdstånga Flyinge Askeröd Östraby Flyingeby Bjärred Lund Södra Sandby Revingeby Harlösa Bjärsjölagård Övedskloster Lomma Hjärup Dalby Torna-Hällestad Åkarp Arlöv Staffanstorp Kyrkheddinge Veberöd Sjöbo Grevie Esarp Spjälla Klågerup Genarp Bara Blentarp Sövde Åkermarksklassificering Lockarp Kristineberg 0-4 Käglinge Oxie Holmeja Janstorp Kilometer

2 Jord- och skogsbruk Lunds kommun kan delas in i fyra olika karaktärsområden som har olika förutsättningar för jord- och skogsbruk. Områdena beskrivs i Landsbygdsprogrammet, 2007, ett regionalt program som tagits fram av Länsstyrelsen i Skåne, för en helhetsorienterad och integrerad utveckling av landsbygden. Slätten Berggrunden består huvudsakligen av kalksten söder om Romeleåsen, följd av sandsten och lerskiffrar längre norrut. Jordarterna består huvudsakligen av moränleror och isälvsavlagringar som är mycket bördiga. De bästa jordarna finns kring staden och hör till klassen Vombsänkan Berggrunden består av kalksten, lerskiffer och sandsten. Jordarterna härrör från isälvarna och består av genomsläppliga sand- och siltjordar av klass 3-6. Landskapsbilden i den flacka dalen är varierad med åker, betesmarker, tall- och blandskog. Halva arealen jordbruksmark är gräsbevuxen och drygt en tredjedel av åkermarken ligger som vall. Resterande del används främst Slätten JORD- OCH SKOGSBRUK till spannmål men också mycket specialgrödor som potatis, sockerbetor och köksväxter, baljväxter och energigrödor. Ungefär 24 procent av åkerarealen odlas ekologiskt vilket är mer än fyra gånger så mycket som genomsnittet i Skåne. Animalieproduktionen är starkt inriktad på nötkreatur för köttproduktion och sker på ett fåtal stora rancher. Denna verksamhet är speciell och drivs som arrende på militärens övningsfält Revingehed. Förekomsten av mjölkkor, svin och fjäderfä är sparsam. Flyinge som ett Slätten har höga visuella kvaliteter med ett storskaligt, svagt böljande jordbrukslandskap. I vissa delar domineras områdets utblickar och vyer av kraftledningar, vindkraftverk, järnvägar och motorvägar. De sistnämnda präglar även landskapet genom ett diffust, ständigt buller. Jordbruksproduktionen utgörs främst av växtodling, mest spannmål, oljeväxter och sockerbetor. Djurhållningen är liten och i huvudsak inriktad på svin och fjäderfä. Bristen på betesdjur är påtaglig. Obrukad mark eller mark i träda förekommer bara i den mån som det är obligatoriskt i EU:s stödsystem. Ungefär två procent av åkerarealen odlas ekologiskt, betydligt lägre än genomsnittet för Skåne, som är drygt fem procent. I norr finns två stora gods, Svenstorp och Björnstorp, med mycket stora skiften. Odlingen domineras annars av familjejordbruk som sysselsätter en till två personer. Gårdsstorleken ligger ofta kring 100 ha och marken är väl arronderad. Lunds tätort Romeleåsen Backlandskapet Vombsänkan 53

3 JORD- OCH SKOGSBRUK centrum för hästavel och hästsport har stor betydelse för områdets markanvändning och nyttjande. Många småföretag i bygden producerar hö eller arrenderar ut bete, hyr ut stallplatser med mera. En fjärdedel av marken är skog, främst blandskog. I Vombs fure finns tallskog. Skogsmarken ägs till 60 procent av större skogsägare. De sandiga betesmarkerna, vidsträckta fuktängarna och översilningsmarkerna kring Klingavälsån, Krankesjön och Vombsjön har en mycket stor artrikedom av växter, insekter och fåglar. Närsalterna i Vombsjön och Kävlingeån kan tidvis vara extremt höga. Den kraftiga belastningen kommer huvudsakligen från tillrinningsområdena runt Vombsjösänkan (undantaget Klingavälsån). Belastningen av växtnäring och bekämpningsmedel från verksamheterna inom området bedöms som måttliga, men eftersom jordarna är genomsläppliga är risken för läckage av växtnäring och bekämpningsmedel till såväl yt- som grundvatten ändå betydande. Romeleåsen Berggrunden i området består till stora delar av gnejs och olika slags granit. I norr finns ett område där bland annat sandsten och yngre lerskiffer finns representerade. Jordarterna varierar och de sorterade jordarna är vanligast, men det finns även moränlera, havs- och sjösediment. Åkermarken är oftast av medelhög jordbruksklass (5) med högre kvalitet vid gränserna mot mera produktiva jordbruksområden. Stora skiften ligger blandade med små och variationer i jordart inom ett och samma skifte är inte ovanligt. Detta gör markerna svårbrukade, men på vissa områden kan skördarna bli riktigt bra. Hälften av åkermarken används till spannmål, men bara en femtedel till vall. Arealen med fleråriga energigrödor (salix, poppel och hybridasp) har ökat. Viltbete, våtmarker, julgransodling eller skogsplantering som på sikt kan medföra att åkermarken överförs till annan användning har också ökat. Det finns nötkreatur för köttproduktion samt får och hästar, men djurtätheten är låg. Mjölkkor, svin och fjäderfä är mycket ovanliga. Cirkaa fem procent av växtodlingen drivs ekologiskt, vilket motsvarar genomsnittet i Skåne. Området tillhör de minst utdikade i länet och har endast ca två mil dikningsföretag. Skogslandskapet är småbrutet i en mosaik med jordbrukslandskapet. På den största delen av åsen är lövskog den dominerande skogstypen, men det finns också granskog. Häckeberga och Björnstorps gods äger tillsammans två tredjedelar av skogsmarken. Skogsbruket präglas av en hög intensitet och ambitionsnivå. Naturbetesmarkerna i området har höga natur- och kulturvärden. Backlandskapet Berggrunden består huvudsakligen av kalksten. Jordarterna består främst av leriga moräner och lera. Godsen Häckeberga och Toppeladugård har satt sin prägel på landskapet, som är ett omväxlande halvöppet backlandskap med ädelövskog samt betes- och åkermark. Skogen innehåller bokskog, blandskog och granskog, sumpskogar och en del myrmark. Troligen kommer granandelen i området att minska då skogsägare prövar alternativa trädslag, bland annat ädla lövträd. Det finns två större naturreservat, Häckeberga och Risen, som utgörs av en större betesmark och ett skogsområde. Området är ett kärnområde för kronhjorten. Söderut blir landskapet mer öppet med större skiften och skogsdungar. I väster är landskapet nästan helt öppet med åkrar och betesmarker. Naturbetesmarkerna innehåller många värdefulla miljöer såsom öppna hedar, fuktiga marker och torra till friska gräsmarker. Fågellivet i området är rikt med gott om rovfågel på vintern. Åkermarken har klass 5-6 och används i huvudsak till spannmål och vall. Djurhållningen utgörs av nötkreatur för köttproduktion samt får och hästar. Miljöaspekter De landskaps- och naturvärden som finns i Lunds kommun är till största delen en följd av hur markägarna och arrendatorerna har brukat sin skog och mark genom tiderna. Att behålla ett ekonomiskt livskraftigt jord- och skogsbruk är viktigt för att behålla naturvärdena. Det öppna odlingslandskapet på slätten är biologiskt utarmat. Naturvärdena är knutna till mindre skogsdungar, diken, åkergränser pilevallar, parker, kyrkogårdar, äldre trädgårdar och gårdsmiljöer. Åkermarken på slätten är mycket starkt utdikat och Höje och Kävlinge åar transporterar varje år mycket fosfor och kväve till Öresund. Åarna tillsammans med Vombsjön har tidvis extremt höga halter av närsalter, även om gjorda miljöinsatser i form av nyanlagda våtmarker och skyddszoner samt användning av fånggrödor haft effekt. Närsaltsläckaget beror dels på erosion av fosforrik jord längs vattendragen, dels på den handelsgödselberoende växtodlingen. Växtföljderna med spannmål, oljeväxter och sockerbetor kräver också en relativt hög användning av bekämpningsmedel. Det finns risk för läckage till grundvattnet, men lerjordarna är mindre infiltrationskänsliga än de lättare sandjordarna i Vombsänkan. Djurhållningen minskar i hela kommunen och djurtätheten är generellt alltför låg för att hålla betesmarkerna öppna. Sedan 1993 har arealen betesmark minskat med en femtedel. Den odlade marken med dess biologiska produktion av mat, råvaror och energi är en väsentlig resurs ur ett långsiktigt kretsloppsperspektiv. Att bebygga åkerjord innebär att marken under överskådlig tid blir obrukbar för odling. I ett långsiktigt perspektiv är det nödvändigt att jordbruket inriktas mot minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel samt att kretsloppen av näringsämnen åter sluts. Det är även viktigt att de djur och växter som tillhör odlingslandskapet kan fortleva i 54

4 JORD- OCH SKOGSBRUK livskraftiga populationer. Detta innebär att det kommer att behövas en ökad åkerareal i framtiden för att ge samma skörderesultat som idag. Den tätortsnära zonen Jordbruksmarken runt staden och tätorterna kallas den tätortsnära zonen. Stor restriktivitet med nybyggnad bör gälla inom zonen, bland annat för att säkerställa planberedskap. Dock gäller att förändring av befintliga gårdar, bland annat i syfte att bevara byggnaderna, ses som positivt. Runt bostadsområden bör grönområden med hög eller låg vegetation säkerställas som skydd mot gödnings- och växtskyddsmedel. Gröna stråk för rekreation eller planteringar och våtmarker för biologisk mångfald kan komma att placeras i den tätortsnära zonen. STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunen ska verka för att ett hållbart, varierat och livskraftigt jord- och skogsbruk kan fortsätta utvecklas i kommunen. En sammanhängande grönstruktur ska utvecklas i kommunen i samarbete med markägare. Möjligheterna att samordna nödvändiga rekreationsstråk och ytor med jord- och skogsbrukets och den biologiska mångfaldens behov, ska särskilt utvecklas i zonen närmst staden. Kommunen ska verka för ett minskat näringsläckage från jordbruks- och skogsmarken till sjöar och vattendrag. 55

5

6 FRILUFTSLIV, REKREATION OCH LANDSBYGDSTURISM Friluftsliv, rekreation och landsbygdsturism Olika upplevelser viktiga Friluftsliv brukar definieras som vistelse i natur utan anläggningar och kan omfatta vandring, promenader, cykelturer, fiske, fågelskådning, ridning och bad. Begreppet rörligt friluftsliv används främst för strövande i markerna. Rekreation omfattar ett vidare begrepp där även aktiviteter som golf, orientering, kanoting och ridning ingår, vilka oftast kräver mer organisation och anläggningar. Möjligheter till ett aktivt friluftsliv antas ha stor betydelse för hur attraktiv Lunds kommun upplevs av potentiella inflyttare. I kommunens grönstruktur- och naturvårdsprogram, antaget av kommunfullmäktige 2006, finns beskrivet vilka värden friluftslivslandskapet bör kunna erbjuda i Lunds kommun: orördhet och mystik - skogskänsla - frihet och rymd - artrikedom och naturpedagogik - kulturhistoria - aktivitet och utmaning - service och samvaro. Riksintresse för friluftslivet I Lunds kommun finns två riksintresseområden för friluftsliv, M:F 6 Romeleåsen (enligt 3 kap 6 MB) samt Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne (enligt 4 kap 2 MB). I riksintresseområdena får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön endast komma till stånd om de kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar natur- och kulturmiljövärden i områdena. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Riksintresseområdet enligt 4 kap MB utgör dock inte något hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Friluftsliv och landsbygdsturism i Lunds kommun Romeleås- och sjölandskapskommittén, RÅSK Romeleås- och sjölandskapskommittén, RÅSK, har i sin strukturplan pekat ut områden som är särskilt värdefulla för det rörliga friluftslivet. Riksintresseområdet och RÅSK-området överlappar varandra till stor del och är också delvis av riksintresse för naturvården och kulturmiljövården. Kommittén har varit verksam sedan 90-talet och är ett samarbete mellan kommunerna Lund, Malmö, Sjöbo, Skurup, Svedala, Trelleborg och Ystad samt Region Skåne. Kommunerna har på olika sätt arbetat med att förverkliga strukturplanen, bland annat finns en hemsida med turistinformation om den så kallade slottsslingan. Främst är det områdena kring Genarps idrottsplats, Ekevallen, med Häckeberga naturreservat samt områdena kring Häckebergasjön, Romeleklint och Romelestugan som är lämpliga för intensivt friluftsliv. Andra områden som är av stort värde är Risen och området kring Dörröd-Kvarnbrodda. Framförallt Risen är av stor betydelse som närrekreationsområde för Genarp. Genarps idrottsplats har i en tidigare utredning bedömts som lämplig baspunkt och spårcentral i området. Större anläggningar, typ Skryllegården, är man ense om att inte uppföra i området. Det variationsrika landskapet kring Häckeberga, Dörröd och Kvarnbrodda ska bevaras och de sammanhängande barrskogsområdena på framför allt Romeleåsen bör med hänsyn till landskapsbild, friluftsliv och av försurningsskäl bör på sikt ersättas med lövskog. Höje- och Kävlinge å-projekten Sedan 1990-talet arbetar Lund tillsammans med sina grannkommuner med åtgärder inom Höje å och Kävlinge å-projekten för att förbättra vattenkvaliteten och miljön i ådalarna. För Höje å antogs en ny landskapsvårdsplan år Planen omfattar såväl anläggning av dammar som åtgärder för främjande av rekreation och friluftliv. Exempel på åtgärder som ska genomföras är en vandringsled längs Höje å från Lomma till Genarp samt kortare gångstråk längs vattendrag nära tätorterna. Skrylleområdet Skrylleområdet är ett av de större rekreationsområdena i sydvästra Skåne och det mest utnyttjade i Lunds kommun med över besök per år. De centralt belägna och offentligt ägda skogsområdena utgör kärnan i området, men även privatägd åker och betesmark, är värdefull för friluftslivet. Centralt i området finns Skryllegården och Naturum med service och information till allmänheten. Inom området finns nationalparken Dalby söderskog och ett flertal mindre naturreservat antog kommunen en fördjupning av översiktsplanen för Skrylle som syftar till att utveckla och bevara området som ett viktigt lokalt och regionalt rekreationsområde. För att förverkliga planens intentioner bildades sedan Skryllerådet, där kommunen deltar tillsammans med andra intressenter. Revingerådet Revingehed ägs av staten genom Fortifikationsverket. Verksamheten på Revingehed regleras i det så kallade Kungabrevet från I detta slås fast att den militära verksamheten ska prioriteras och att rörligt friluftsliv och forskning ska beredas utrymme i den mån det är möjligt utan att hindra den militära verksamheten. För att biträda regementschefen finns det ett rådgivande organ, Revingerådet, som består av representanter från P7, Lunds kommun, Lunds universitet, Veberöds församling, Generalläkaren, Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, arrendatorerna och Fortifikationsverket. P7 har tillsammans med Lunds kommun, Länsstyrelsen och Naturskyddsföreningen tagit fram en detaljerad skötsel- och åtgärdsplan för Revingefältet. 57

7 FRILUFTSLIV, REKREATION OCH LANDSBYGDSTURISM Brist på strövområden och gröna stråk i jordbrukslandskapet Sydvästra Skåne är ett av landets mest tätbefolkade områden och samtidigt det område som har minst allemansrättsligt tillgänglig mark per person. Grönstrukturen i Lunds stad kan beskrivas som en finmaskig väv med väl utbyggda gröna stråk med gång- och cykelvägar inom staden. Ut ur staden är däremot stråken få, beroende på bristen på naturliga förutsättningar och det hårt utnyttjade jordbrukslandskapet. I stadens närzon finns det få naturområden och lite allemansrättsligt tillgänglig mark. Lund har lite parkmark per invånare jämfört med andra kommuner (Lund 64 m 2 /inv, jämfört med landets tio största kommuner som i genomsnitt har 108 m 2 /inv). Parkmarken i Lunds stad är dessutom ojämnt fördelad. Stadsdelarna Centrala staden, Klostergården, Väster och Möllevången har lägst antal kvadratmeter per invånare. Vid en grov bedömning av grönstrukturen som helhet framstår Väster som den stadsdel som har sämst tillgång till rekreationsmark. På väster har invånarna dessutom längst till rekreationsområdena i kommunens östra delar. Landskapet väster om staden karaktäriseras av öppenhet, blåsighet och kraftiga barriärer, vilket måste beaktas i den fortsatta planeringen. Cykelvägar De cykelvägar som hittills iordningställts är främst avsedda för pendling mellan tätorterna kring Lund och staden. Flera av dessa kan dessutom med fördel användas för rekreationscykling. Dalbyspåret (Lund-Torna Hällestad) ger möjlighet att nå Dalby Söderskog, Skrylle, Dalby fälad, Knivsåsen och Prästaskogen. Hardebergaspåret mellan Lund och Södra Sandby passerar Kungsmarken och Fågelsångsdalen. En ny cykelväg har anlagts mellan Södra Sandby och Dalby, vilket ökar tillgängligheten till Skrylleområdet. Flera cykelvägar förbinder Lund med 58 grannkommunerna och deras naturområden, som t ex till Lomma och Bjärred med Öresundskusten, samt Staffanstorp och backlandskapet i söder. Vandringsleder Skåneleden går genom kommunen, med hela 70 km markerade leder och sju lägerplatser med vindskydd. Huvudsträckningen är mellan Torup i Svedala kommun och Romeleåsen, där leden delar upp sig i en östlig mot Snogeholm och en nordöstlig mot Harlösa och vidare mot Ringsjön. I Häckeberga delar leden upp sig i två sträckningar som också fungerar som en slinga för en dagsvandring. Övrig rekreation Det finns en rad aktiviteter som inte kan bedrivas inom allemansrätten, som medför konflikter med andra intressen eller som är beroende av anläggningar av olika slag för utövandet. Orientering Orientering kräver inte stora anläggningar men medför störningsrisk för främst vilt samt ett visst slitage på vissa platser. Markägarens tillstånd krävs för större aktiviteter och uppsättning av kontroller. Lunds Orienteringsklubb har tagit fram orienteringskartor för bland annat Skrylle, Häckeberga och Romeleåsen. Golf Golf är den aktivitet som kräver störst insatser i form av anläggningar för utövande. Antalet aktiva är mycket stort och områdena utnyttjas mycket flitigt, med stor betydelse för hälsa och välbefinnande. Golfbanorna har också en betydelse för biologisk mångfald, speciellt i odlingslandskapet, om banorna utformas på rätt sätt. I kommunen finns för tillfället fyra banor, Kungsmarken, Romeleåsen, Värpinge och Assartorp. En femte golfbana, Svenshög, med niohål är planlagd direkt norr om Ladugårdsmarken i norra Lund. Ridning Ridning är en mycket populär aktivitet räknat i antalet utövare och i Lunds kommun finns det flera tusen ridhästar på större stall och privata gårdar. Tillgängligheten i landskapet är begränsad och risken för konflikter med andra rekreationsutövare stor. Ridleder har iordningställts på privat initiativ på ett par ställen. Den största koncentrationen av ridning är norr om Lund, vid Flyinge och kring Romeleåsen. I kapitlet Hästhållning utvecklas resonemanget kring ridning och hästhållning. Bad I kommunen finns fem kommunala utomhusbad: Källbybadet, Sandbybadet, Dalbybadet, Veberödsbadet och Genarpsbadet. Naturbadplatserna är få och utgörs främst av nedlagda stenbrott och grustag, till exempel Dalby och Billebjärs gamla stenbrott, samt Tvedöra grustag. Det finns även badplatser i Vombsjön och Häljasjön. Camping Det finns en mindre campingplats i kommunen, vid Källby friluftsbad på Klostergården. Motionslöpning I kommunen finns tre motionsanläggningar med elljusspår och i anslutning till dessa används även andra spår för motionslöpning. Dessa ligger i Skrylle, Genarp och Veberöd. Mountainbike Mountainbikecykling har vuxit snabbt i popularitet och medför en del konflikter med annat friluftsliv genom slitage av stigar och spänger, samt störningar då cyklister passerar i höga hastigheter. Någon särskild bana finns ännu inte i kommunen. Kanot Kävlingeån används som kanotled med uthyrningsmöjligheter, men här finns inga bra rastplatser. Ett antal barri-

8 FRILUFTSLIV, REKREATION OCH LANDSBYGDSTURISM ärer med lyft försvårar längre paddlingar. Övriga vattendrag är för små och störningskänsliga för ökad båttrafik. Fågeltorn Fågelskådning är en växande aktivitet och tre fågeltorn finns iordningställda i kommunen: Silvåkra- och Almentornen vid Krankesjön och det nya Fågeltornet vid Vombs ängar. Dessutom finns ytterligare två observationsplattformar vid Vombs ängar. Fritidsfiske Malmö kommun har inom sitt område vid Vombsjön anlagt en hamn för fritidsbåtar och bedriver försäljning av fiskekort. Även Häljasjön och Bysjön nära Vombsjön är attraktiva för sportfisket. Lunds kommun har i Rögle dammar satsat på en sportfiskeanläggning. Inom kommunen i övrigt är sjöarna/dammarna väster om Risenområdet samt Häckebergasjön av potentiellt intresse för fritidsfisket. Även övriga delar av Höjeåsystemet kan utvecklas i denna riktning. Skjutbanor Inom kommunen finns tre civila gevärsskyttebanor, Torna Hällestad, Veberöd och Genarp, samt tre pistolskyttebanor, Stora Råby, Dalby och Björnstorp. Till detta kommer skjutbanorna på Revingehed. Skjutbaneplaneringen inriktas på att utvidga befintlig gevärsskjutbana på Revingefältet så att den även kan utnyttjas som civil skjutbana. Därefter läggs skjutbanorna i Torna Hällestad, Veberöd och Genarp ned med hänsyn till bullerproblem i tätorter och närbelägna strövområden. Information och tillgänglighet för funktionshindrade Lunds kommun bedriver ett aktivt arbete med att sprida information om rekreationsområden bland annat via olika publikationer och inte minst via hemsidan. Där finns också information om hur kommunen arbetar med att successivt anpassa stigar och toaletter till funktionshindrade. Åtgärder är genomförda bland annat i Dalby Söderskog och vid fågeltornet vid Vombsjön. I Skrylleområdet finns Naturum, en bemannad anläggning med information och utställningar om naturen i området. Miljöaspekter Vattenkvaliteten i Vombsjön med återkommande blomning av toxiska blågröna alger hämmar möjligheter till bad och fiske. Vissa naturområden, såsom hagmarkerna i Kungsmarken, är känsliga för alltför mycket slitage från besökare. En utveckling mot en ökande andel bullrande godsflyg vid Sturups flygplats försämrar rekreationsmöjligheterna vid Skrylle och Häckeberga naturområde. Bebyggelse i Skrylleområdet genererar trafik som kan verka störande på friluftslivet. Kävlingevägen och Södra stambanan innebär ett stort hinder för invånarna i väster ska kunna nå parken vid Sankt Hans backar. Byggandet av Lundalänken i öster, breddning av Dalbyvägen och Fjelievägen samt nya järnvägar och vägar kan innebära fler barriärer för det rörliga friluftslivet. Utveckling av grönstrukturen, friluftslivet och landsbygdsturismen Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet beskriver hur olika typer av parker och grönområden kan utvecklas. Där finns också riktlinjer för parker och grönområden när det gäller innehåll, storlekar och avstånd till bostäder. Planeringen syftar till att skapa miljöer med olika upplevelsevärden både till vardags och för längre dagsutflykter. En sammanhängande grönstruktur med gröna stråk kan utvecklas där friluftslivet kan nå olika målpunkter utan bil och där den biologiska mångfalden kan spridas. De gröna stråken bör utformas utifrån diskussioner och avtal med markägare, landskapets kulturmiljövärden och estetiska kvaliteter. Stråken kan exempelvis ske längs befintliga markvägar och ägogränser. Framförallt kring staden är en utveckling av en sammanhängande grönstruktur angelägen. Fler rekreationsområden kommer att behövas i öster när staden växer. Genom att ha ett aktivt samarbete med och inom Region Skåne, grannkommunerna, länsstyrelsen, Skryllerådet, Revingerådet, RÅSK, Höje och Kävlinge åars vattendragsförbund m fl kan Lunds kommun bidra till att åtgärder som förbättrar rekreationsmöjligheterna kan komma till stånd i kommunen. Ett så kallat kulturstråk kan utvecklas i samarbete med Staffanstorps kommun för att binda samman Uppåkraområdet med Lunds medeltida kärna och Historiska museet. Även andra stråk och miljöer kan utvecklas kring de viktigaste fornminnena i landskapet. Naturområdena på Romeleåsen och i backlandskapet ger förutsättningar för ekoturism och arbetstillfällen på landsbygden. Småskalig cykel- och hästturism har förutsättningar att växa allteftersom cykelnätet och ridvägarna utvecklas. Kring Vombsjön finns möjligheter att utveckla småskalig fisketurism. Ytterligare campingplatser kan utvecklas i närheten av Skrylleområdet. Även natur- och strövområden anpassade efter funktionshindrades behov kan dra nya grupper av turister till kommunen. En ny tålig rekreationsmark behövs när staden växer åt öster, inte minst för att avlasta Kungsmarken från alltför mycket slitage. För att knyta samman grönstrukturen mellan de västra delarna av Lund och de norra delarna via Sankt Hans backar är det angeläget att en ny gång- och cykeltunnel byggs under Södra Stambanan och Kävlingevägen. Gång- och cykeltunnlar samt ekodukter bör säkras vid om- och nybyggnationer av vägar och järnvägar. 59

9 FRILUFTSLIV, REKREATION OCH LANDSBYGDSTURISM RÅSK Strukturplan

10 FRILUFTSLIV, REKREATION OCH LANDSBYGDSTURISM STÄLLNINGSTAGANDEN 1. Planeringen och bebyggelseutvecklingen i kommunen ska tillgodose människors rätt till och behov av gröna miljöer, enligt råd och riktlinjer i Grönstruktur- och Naturvårdsprogrammet Mark- och vattenområden ska skyddas mot åtgärder som kan hindra det rörliga friluftslivet inom område av riksintresse (mellankommunalt intresse). Kommunen ska verka för ökad tillgänglighet i det område som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. En aktiv planering och en beredskap, för att kunna ta emot fler besökare inom de delar av Sydskånes ås- och sjölandskap som är belägna i Lunds kommun, är angelägen. Samarbetet med grannkommunerna och regionen bör stärkas. Genarps idrottsplats - Ekevallen - bör utvecklas till baspunkt för friluftslivet, i enlighet med intentionerna i strukturplanen som upprättats av Romeleås- och sjölandskapskommittén (RÅSK). Det civila skyttet bör samlas på Revingefältet i samarbete med de militära myndigheterna. Skjutbanorna i Torna Hällestad, Veberöd och Genarp avvecklas. Ett kulturstråk till Uppåkra utvecklas i samarbete med Staffanstorps kommun. En trafiksäker länk skapas mellan Lunds västra stadsdelar och de norra parkområdena. Krankesjön. Foto: Ingemar Jacobsson 61

11

12 Hästhållning Hästnäringen i kommunen och regionen Enligt Kultur- och fritidsförvaltningen, Plan för hästsporten, 2008, är hästintresset större än i jämförbara kommuner. Det finns cirka hästar i kommunen samlade i kluster kring Stångby, Valkärra, Stävie, Flyinge, Skrylle, Vombsjön och runt Genarp. Det finns 11 större ryttarföreningar och ridklubbar i kommunen, varav fyra ligger i eller i nära anslutning till staden Lund. Ridning är tillsammans med fotboll den mest populära fritidsaktiviteten bland flickor mellan år, medan den inte alls är lika populär bland pojkar i samma ålder. Flyinge avels- och hästsportcentrum vid Flyinge Kungsgård är en av de viktigaste anläggningarna för avel och hästsport i Sverige. På anläggningen samlas stor kunskap och här bedrivs högskole- och gymnasieutbildningar. Omfattande tävlingsverksamhet på hög internationell nivå attraherar hästintresserade både nationellt och internationellt. Utbudet av övriga hästverksamheter i kommunen är brett och omfattar till exempel trav och galopp, körning, ridning på islandshäst, westernridning, ridning för funktionshindrade och hästturism. Det ekonomiska värdet av hästnäringen i kommunen bedöms uppskattningsvis vara miljoner kronor/år (år 2006). Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för samordningen mellan hästsporten och kommunen. En viktig samarbetspartner finns i Lunds hästintressenter, en allians av föreningar och enskilda stall som bildades Kultur- och fritidsförvaltningen sammankallar ridvägsgruppen, där man tillsammans med tjänstemän från stadsbyggnadsgatu- samt park- och naturkontoret samarbetar för att kunna genomföra åtgärder, till exempel planera och anlägga passager över vägar. Hästhållningen har till skillnad från traditionellt jordbruk en tendens att krypa närmare tätorterna, där det finns intressenter samt arbetstillfällen för dem som har hästen som hobby. Samtidigt är branschen också beroende av en fungerande landsbygd med tillgång till betesmarker, närproducerat foder och gödselhantering. Stora enheter ger bättre lönsamhet och lockar till sig nyetablering av hästgårdar. Bevarande av kulturlandskapet Hästnäringen är den femte största köparen av lantbrukets produkter. Betesmarkerna i kommunen har ett underskott av betesdjur. Genom bete och behov av foder bidrar hästar till att hålla landskapet öppet, vilket gynnar den biologiska mångfalden och bevarandet av kulturlandskapet. HÄSTHÅLLNING Hästgårdar och hästbyar Det finns en efterfrågan på hästgårdar i Lunds kommun från andra delar av landet, mest attraktivt är området kring Flyinge. Tre kategorier av utflyttare till landsbygden kan skönjas: unga familjer som söker ett billigare kvalitetsboende, familjer med mycket god ekonomi med hästen som hobby, samt professionella tränare och uppfödare. Nyanlagda hästbyar där fastighetsägarna samarbetar om en gemensam ridanläggning, betesmark och stall har potential att bli ett eftertraktat boende i kommunen. Kommunens syn på ny bebyggelse på landsbygden återges i bebyggelsekapitlet, dels i form av en vägledning vad gäller bebyggelsens lokalisering, dels genom översiktsplanens övergripande ställningstaganden. Faktaruta Viktigt vid etablering av hästgårdar: Avstånd till andra grupper av bostäder, eftersom hästar kan ge upphov till störningar. Länsstyrelsens rekommendationer bör följas. Det bör finnas ridterräng eller ridvägar att tillgå. Det krävs tillstånd från markägaren för att rida i skog och mark. Gödselhanteringen ska följa de regler som finns och det bör finnas tillräcklig spridningsareal. Det bör finnas tillgång till tillräckligt med betesmark i närheten. Det bör finnas busshållplats och/eller cykelväg i närheten 63

13 HÄSTHÅLLNING Ridvägar Ridning är generellt tillåten på bilvägar och på allemansrättslig mark, men inte på gång- och cykelvägar. Intensivt jordbruk ger litet utrymme för ridning kring staden och stora vägar och järnvägar utgör svåröverkomliga barriärer. Ryttarföreningar kring staden önskar ett system av ridvägar som möjliggör kortare ridturer och utbyte mellan ridhusen. Det är viktigt att ridvägarna inte förläggs längs järnvägar eller större vägar, då hästar som blir rädda kan springa ut i trafiken. Ridvägar kan endast komma till stånd med markägarens medgivande. Genomförandet av kommunala ridvägar måste ske i dialog mellan kommunens ridvägsgrupp eller park- och naturkontoret och berörda markägare och jordbrukare. Avtal med markägare krävs för intrång och skötsel. Kommunen bör prioritera trafiksäkra passager och anläggandet av de mest frekventa ridvägarna. Privata sammanslutningar av hästintressenter kan också genomföra anläggning och drift av ridvägar och planeringsstöd kan då fås av kommunens ridvägsgrupp. Revingefältet är ett militärt övningsfält, olämpligt för ridning i större omfattning. Ridvägar som leder in på fältet får inte anordnas utan godkännande från Fortifikationsverket. Nytt läge för Lunds Ridhus Lunds Ridhus är beläget mellan Getingevägen och Norra Ringen i norra delen av staden. Där bedriver kommunens största ryttarförening, Lund Civila Ryttarförening (LCR) sin verksamhet. Föreningens medlemmar är jämt fördelade över hela staden. I de lägsta åldrarna finns en övervikt från norra och östra delarna av staden. Det centrala läget gör det lätt för barn och ungdomar att ta sig dit, samtidigt som trafiken på de två vägarna skapar mycket buller. Infarten sker via en cykelväg och det skapar problem vid tävlingar, då det också saknas tillräckligt med parkeringsplatser. I avvaktan på nya ridvägar vid Klosterängshöjden rider man provisoriskt i St Hans backar och på vägar runt omkring. Kommunen har fått vissa klagomål på ridningen samtidigt som många uppskattar att se hästar i stadslandskapet. Ny djurskyddslagstiftning efter augusti 2010 innebär att LCR inte kan fortsätta bedriva sin verksamhet som idag. Antingen måste man utöka ytan för bete inom Smörlyckans idrottsområde, minska omfattningen av verksamheten eller flytta anläggningen. 64

14 En ny ridanläggning behöver: Skyddsavstånd på minst 200 meter mellan stall och bostadsområden Nära bra kollektivtrafikhållplats och cykelväg En yta på ha till lokaler, rasthagar och betesmarker Tillgänglighet till ridvägar eller ridslingor, gärna kuperad terräng lämplig för skritt och galopp Möjlighet till parkering vid tävlingar På ridvägskartan visas möjliga lägen för en ny ridanläggning som uppfyller dessa krav. Bilberoende En alltför omfattande etablering av nya hästgårdar långt från tätortens service skapar ett stort bilberoende som motverkar klimatmålen. Det blir också ett obekvämt boende för dem som inte har tillgång till bil. Det är viktigt att det finns tillgång till busshållplats inom någon kilometer och/eller bra cykelmöjligheter. Skyddsavstånd till bostäder Länsstyrelsen har tagit fram rapporten Hästar och bebyggelse. Där anges skyddsavstånd mellan bostäder och stall till mellan 100 och 500 meter beroende på hur många hästar som finns på gården. För mindre anläggningar med 1-10 hästar är det kommunens sak att bedöma lämpliga skyddsavstånd. Det är främst gödselhanteringen som kan orsaka olägenhet. Avståndet mellan hagar och bostäder kan också ha betydelse när det gäller allergirisken. Förväntningarna på en störningsfri boendemiljö är större i ett bostadsområde i en tätort än på landsbygden. Riktlinjerna i länsstyrelsens rapport ska tillämpas vid kommande planläggning och lovprövning. Potentiella störningar gör det viktigt att hålla hästfria zoner mellan stall och större befintliga eller planerade bo- stadsområden. Konkret innebär det att nära Lund och de större tätorterna, samt nära planerade utbyggnadsområden för bostäder eller blandad bebyggelse i översiktsplanens fas 1, bör riktlinjerna i länsstyrelsens rapport tilllämpas även vid bygglovprövning av befintliga och nya stallbyggnader. Eftersom Stångby förväntas byggas ut relativt fort gäller detta även för översiktsplanens fas 2 i Stångby. I anslutning till Flyingeby med omnejd, norra delen av Södra Sandby, Torna Hällestad och Genarp är hästverksamhet redan väl etablerad och bör därför ges möjlighet att utvecklas ytterligare. I dessa lägen kan det därför vara motiverat att ge hästintresset ökad tyngd vid planläggning och bygglovprövning. Vid lokalisering av ridskola eller liknande anläggning som ska vara tillgänglig för ungdomsverksamhet, bör det allmänna intresset av en sådan anläggning väga tungt. Där kommunen äger marken finns det särskilt goda förutsättningar att undvika framtida konflikter mellan hästgårdar och bostadsutbyggnad. HÄSTHÅLLNING STÄLLNINGSTAGANDEN Hästhållningen är en viktig idrotts- och näringsgren och ska ges möjligheter att utvecklas i kommunen. Ridvägarna kring Lund bör utvecklas till ett sammanhängande och trafiksäkert system som går i tätortsranden med kontakt med landsbygdens mindre vägar. Ridvägar som leder in på Revingefältet får inte anordnas utan godkännande från Fortifikationsverket. Hästfria zoner bör säkerställas kring Lunds stad och de större tätorterna, samt kring samtliga planerade utbyggnadsområden för bostäder eller blandad bebyggelse i fas 1, samt för fas 2 runt alla planerade utbyggnadsområden i Stångby. 65

15 Hög Kävlinge Furulund M:N 53 Lilla Harrie Västra Hoby M:N 55 Håstad Örtofta Hurva Stävie Stångby Gårdstånga Flyinge Askeröd Östraby Flyingeby Bjärred Lund M:N 86 Södra Sandby Revingeby M:N 86 Harlösa Bjärsjölagård Övedskloster Lomma Hjärup Dalby Torna-Hällestad M:N 81 Åkarp Arlöv Staffanstorp Kyrkheddinge Veberöd Sjöbo Grevie Esarp M:N 85 Spjälla Klågerup Genarp Naturmiljö Bara Blentarp Sövde Natura2000 Tygelsjö Lockarp Naturvårdsförordnanden Naturminne Kristineberg Riksintresse för naturvård Oxie Särskilt höga naturvärden enligt Käglinge GSNVP Värdefullt landskapsavsnitt Arrie Svedala Holmeja M:N 87 Janstorp Kilometer

16 NATURMILJÖ Naturmiljö Naturen i Lunds kommun Kommunen kan delas in i fem olika karaktärsområden: Slätten, Lunds stad, Romeleåsen, Vombsänkan och Backlandskapet. I kapitlet Jord- och skogsbruk ges en fylligare beskrivning av de fyra karaktärsområdena utanför staden. Kommunens yta utgörs till största delen av ett öppet odlingslandskap, men större sammanhängande skogsområden finns i de sydöstra delarna, på Romeleåsen och i Häckebergaområdet. Romeleåsen sträcker sig diagonalt genom kommunen i nordväst-sydostlig riktning. I nordöst finns den sandiga Vombsänkan, ett mycket flackt jordbruks-, betes- och sjölandskap. I sydligaste delen av kommunen övergår landskapet i Häckebergaområdets sjöoch backlandskap. Här finns talrika småvatten och varierad geologi. I kommunens västra delar finns näringsrika lerjordar, landets kanske bästa åkermark. Inom kommunen finns det också många stora gods som genom tiderna har påverkat kulturlandskapets utformning. Medan de bördiga odlingsmarkerna under det senaste seklet utvecklats till en fullåkersbygd, har den tidigare relativt öppna och fäladsdominerade Romeleåsen tagits över av skogsplanteringar. Både ängs- och hagmarker och våtmarker har minskat med upp till 90 % de senaste 150 åren i Lunds kommun. En speciell form av markanvändning finns på det vidsträckta Revingefältet. Här samsas stridsvagnskörning med naturbete till gagn för en värdefull flora och fauna. Faktaruta Naturmiljön i kommunen utmärker sig genom att: Det finns många geologiska objekt med stor variation och stora pedagogiska och vetenskapliga värden. Åarna och Vombsjön är starkt påverkade av för höga näringshalter. Det storskaliga åkerlandskapet kring staden är mycket artfattigt. Stora vägar, järnvägar och stora åkerområden fungerar som barriärer för flora och fauna. Ådalarna fungerar som viktiga spridningskorridorer. De artrikaste och viktigaste naturmiljöerna att bevara är variatonsrika tätortsnära naturområden, äldre trädmiljöer, sandiga gräsmarker och olika typer av vattendrag och våtmarker. Lunds kommun har i förhållande till sin storlek ett av de områdena i landet med flest rödlistade arter (ca 490 st år 2005). Det finns många nationellt och internationellt intressanta fäladsmarker, slåtterängar, fuktiga ängsmarker, äldre trädmiljöer och sandiga gräsmarker som Lunds kommun har ansvaret för. Det finns begränsad kunskap om flera organismgrupper, vilket på sikt kan leda till nya bedömningar om naturmiljöns värde Läs mer om naturen i Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun. 67

17 NATURMILJÖ Riksintresse för naturmiljön och skydd enligt miljöbalken Inom Lunds kommun finns sex områden av riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken. De täcker mer än halva kommunens yta. Inom områdena finns särskilt artrika och typiska landskap vars värden har beskrivits av länsstyrelsen. Dessa landskap är speciellt viktiga att skydda och bevara. Genom statliga eller kommunala åtaganden kan de mest värdefulla miljöerna skyddas mot exploatering och skötseln säkerställas. Åtagandena kan ske genom att naturmiljöer pekas ut som Natura områden, en internationell bevarandeform med starkt lagskydd, eller som statliga eller kommunala naturreservat. Det finns även andra typer av skydd, till exempel biotopskydd. Biotopskydd gäller både i skogen och i det öppna landskapet och innebär att miljöerna ska bevaras och skötas så att de bibehålls. För odlingsrösen, pilevallar, småvatten, källor, stenmurar, åkerholmar, alléer i jordbruksmark gäller ett generellt biotopskydd utan särskilda beslut. N 53 Stångby mosse Stångby mosse utgör ett värdefullt kärr, med höga botaniska värden. Inom området finns ett naturreservat och ett Natura 2000-område. N 55 Bråån Endast en liten del i Lunds kommun. Kanjon som är rik på fossil. Varierad bokskog och naturbetesmark. Bråån har ett rikt fiskbestånd av bland annat öring, grönling och sandkrypare. N81 Klingavälsån 68 Ett större område som sträcker sig över Lunds och Sjöbo kommuner. I Lunds kommun finns det representativa odlingslandskapet Klingavälsåns dalgång som är exempel på insjölandskap och flack ådal med silängssystem. Här finns två utvalda områden med ängs- och naturbetesmarker, Hasslemölla norr och Klingavälsån. Här återfinns delvis art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter. Slingrande vattendrag, morändämd sjö och isälvsdal. Klingavälsån har sedan länge varit berömd för sitt rika fågelliv, främst för de många häckande vadarna. Här finns ett naturreservat och ett område med landskapsbildsskydd, ett CW-område (Convention on Wetlands of International Importance) enligt våtmarkskonventionen samt Natura 2000-områden. N82 Vombs fure Huvuddelen av området utgörs av tallskog, men här och var finns luckor, vilka kan karakteriseras som gräshedar. Genom området löper en dyn sannolikt uppkommen i samband med sandflykt under historisk tid. Vombs Fure är ett av centralområdena för en särskild underart av kronhjorten. Inom området finns ett djurskyddsområde och ett Natura 2000-område. N85 Sandurområdet mellan Veberöd och Blentarp Ett större område som sträcker sig över Lunds och Sjöbo kommuner. I Lunds kommun finns isälvssandur, sandavlagring i anslutning till Romeleåsens förkastningsbrant samt fossila dynfält. Humlamaden är ett representativt odlingslandskap i backlandskap. Det finns ännu inget formellt lagskydd av naturvärdena i området. N86 Hardeberga-Södra Sandby-Dalby-Krankesjöområdet I området finns riksintressanta geologiska värden såsom själva åsens topografi, vissa bergarter, lagerföljder och rullstensåsar. Odlingslandskapen vid Kungsmarken och Önneslöv-Dalby-Måryd utgör två representativa landskap i slättbygden. Art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter återfinns i naturbetesmarkerna och ängarna vid Dalby Knivsås, Önneslövs fälad, Kungsmarken, Maskängen och Sulapskärret. Krankesjön är en grund fågelsjö rik på vadarefåglar. Sularpskärret är ett värdefullt kärr med en rik och sällsynt flora. Inom området finns såväl CW-område, ett flertal Natura 2000-områden och naturreservat samt en nationalpark. N87 Backlandskapet söder om Romeleåsen Ett större område som täcker delar av Malmö, Skurup, Lund, Trelleborg, Svedala, Vellinge och Staffanstorps kommuner. Viktiga naturmiljöer att bevara i Lunds kommun är vissa bergarter samt topografiska formationer i moränbacklandskapet. Häckebergaområdet är ett representativt odlingslandskap. Naturbetesmarker förekommer vid Risen, Häckeberga och Gödelövs fälad. Här finns artrika växtsamhällen med hävdgynnade arter. Häckebergasjön är ett exempel på en sänkt, grund och näringsrik sjö av limnologiskt intresse. Inom området finns flera naturreservat och Natura områden samt ett område med landskapsbildsskydd enligt den före detta naturvårdslagen. Länets naturvårdsprogram Länsstyrelsen i Skåne ansvarar för länets naturvårdsprogram. Detta innehåller beskrivningar och över alla områden som klassificerats som särskilt värdefulla ur naturoch kulturmiljösynpunkt. Syftet är att sprida kännedom om var i länet det finns värdefull natur, samtidigt som informationen ska kunna utnyttjas som planeringsunderlag. Områdena och bedömningarna överensstämmer i hög utsträckning med kommunala bedömningar i grönstrukturoch naturvårdsprogrammet

18 Kommunens grönstruktur- och naturvårdsprogram Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet är underlag för fysisk planering, utformning av nya parker, natur- och rekreationsområden, samt förvaltning och skötsel av parkoch naturområden. Programmet har utarbetats av byggnadsnämnden och tekniska nämnden på uppdrag kommunstyrelsen. Programmet antogs av kommunfullmäktige Programmet har fyra övergripande mål: tillgodose alla människors rätt till och behov av gröna miljöer bevara och utveckla naturvärdena bevara och utveckla de gröna kulturmiljövärdena öka kunskapen och förståelsen för gröna miljöer I programmet återfinns även råd och riktlinjer för utveckling av tätorternas parker och grönstruktur, bland annat om parkernas standard och avstånd mellan nya bostäder och parker av olika storlek. I underlagsdelen beskrivs hela kommunen utifrån landskapets och tätorternas gröna värden och funktioner. De värdefulla naturområdena har värden avseende geologi, biologi, kulturmiljö, sociala aspekter, landskapsbild, pedagogik och forskning. Utifrån detta är naturområdena indelade i tre klasser, från högt värde till högsta värde. Därutöver finns en kategori kallad trakter där indelningen i områden är mer storskalig. En trakt innebär att det i området finns stora kulturmiljö-, friluftslivs-, landskapsbilds- och landskapsekologiska värden. I åtgärdsdelen finns konkreta förslag till hur kommunens gröna värden ska bevaras och utvecklas. Bland annat finns en förteckning över vilka områden som bör skyddas som naturreservat, liksom hur och vilka gröna stråk som kan utvecklas ut i landskapet från tätorterna, men också mellan naturområden. Åtgärder för att förbättra grönstrukturen i kommunen kommer att ske under en lång tid och förutsätter ett intresse från markägaren. De gröna stråken syftar till en sammanhängande grönstruktur där friluftslivet kan nå olika målpunkter och där den biologiska mångfalden kan spridas. Sedan programmet antogs har följande hänt: Kartan Ridvägar kring Lund har blivit inaktuell och ersätts med en karta i denna plan som hålls uppdaterad av ridvägsgruppen i kommunen. Ny klassificering av naturvärden har skett i Idalaområdet. De gröna stråkens sträckningar har utvecklats ytterligare i denna översiktsplan och ersätter programmets två kartor över nya gröna stråk. Nya naturreservat: Dalby no 5, Sularpskärret, Häckeberga-Degebergahus, Häckeberga-Skoggård och Häckeberga-Husarahagen. NATURMILJÖ Grönstrukturprogrammet lyfter fram behovet av goda bostadsmiljöer och anger ett mått på disponibel friyta. Att som ett komplement istället räkna på en gårdsyta per antal lägenheter innebär en enklare modell för tidiga skeden i planeringsprocessen. Då förordas en gårdsyta i de tätaste bebyggelsetyperna på 20 kvm/lgh. Kravet på en tillgänglig, obebyggd yta som är solbelyst minst en timme per dag mellan 9-17 vid höst- och vårdagjämning gäller fortfarande. Ytor som är bullerstörda över 55 db räknas bort. En översyn för skoltomters storlek, tillämpning av riktlinjer för friytor. En ny bedömning av möjligheten att förtäta staden bland annat vid Öresundsvägen och på Väster. Nya och/eller förbättrade grönytor och stråk ut i landskapet måste tillskapas enligt balanseringsprincipen. 69

19 NATURMILJÖ Balanseringsprincipen Balanseringsprincipen utgår från att alla fysiska förändringar påverkar miljön och att den som orsakar negativ påverkan ska kompensera den, så att ekologiska och rekreativa värden inte minskar i kommunen. Före planläggning ska negativ påverkan i första hand undvikas genom att befintliga värden kartläggs, skyddas och används som positiva värden i projekten. Därefter ska skador minimeras. Skador som en exploatering ändå medför ska utjämnas genom nya åtgärder inom området, samt i sista hand ersättas utanför aktuellt område. Förlorade ekologiska eller rekreativa värden och samband ska återupprättas, exempelvis genom nya trädplanteringar, anläggande av gröna stråk, nya dagvattendammar, förbindelser över eller under infrastruktur, samt genom bidrag till skötsel av naturmarker. Kompensatoriska åtgärder skrivs in i detaljplanens planbeskrivning och genomförandebeskrivning. Kontroll av att åtgärder finns med i bygghandlingar sker i bygglovskedet. De ekonomiska åtagandena följs upp i exploateringsavtal eller andra avtal med exploatören. Läs mer i Balanseringsprincipen tillämpning i fysisk samhällsplanering, Helsingborg, Lund och Malmö kommuner. 70

20 NATURMILJÖ STÄLLNINGSTAGANDEN Naturvärdena i kommunen ska bevaras och utvecklas enligt råd och riktlinjer i Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet Inom riksintresseområdena finns av länsstyrelsen utpekade områden med geologiska formationer, särskilt artrika och estetiskt tilltalande landskap. Dessa ska skyddas mot exploatering som innebär påtaglig skada Ny bebyggelse prövas särskilt med hänsyn till kulturmiljö, friluftsliv, landskapsekologi och landskapsbild inom område, som i kommunens Grönstruktur- och naturvårdsprogram klassats som trakter och på förändringskartan markerats som värdefullt landskapsavsnitt. Naturvårdsintresset ska generellt prioriteras vid eventuella konflikter med rekreationsintresset. 3. Större landskapspåverkande projekt såsom tätortsutbyggnader, vägar, järnvägar och kraftledningar samt större skogsplanteringar och energiskogsodlingar bör föregås av fördjupade landskapsanalyser. 8. Vid planering av bostäder ska råd och riktlinjer för parkers standard, storlekar och avstånd som finns i Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet gälla, dock med tillägg för gårdsytor i de tätaste bebyggelsetyperna enligt ovan. 4. Kommunen ska medverka till att de i Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet för Lunds kommun föreslagna naturreservaten kommer till stånd. Förändrad markanvändning och nytillkommande bebyggelse i föreslagna naturreservat tillåts inte. 9. Före planläggning och exploatering av mark med betydelsefull grönstruktur, ska balanseringsprincipen tillämpas. 5. Ny bebyggelse annat än för det rörliga friluftslivets behov, tillåts inte inom område som klassats som värdefull natur i kommunens Grönstruktur- och naturvårdsprogram. 71

21 Arrie Björkesåkrasjön Kävlinge Västra Hoby Lilla Harrie Örtofta Hurva Hög Stävie Furulund Stångby Håstad Kävlingeån Gårdstånga Flyinge Askeröd Östraby Flyingeby Bjärred Lund Södra Sandby Revingeby Harlösa Bjärsjölagård Rögle dammar Krankesjön Lomma Hjärup Höje å Dalby Torna-Hällestad Vombsjön Övedskloster Åkarp Arlöv Staffanstorp Kyrkheddinge Veberöd Sjöbo Grevie Esarp Spjälla Klågerup Genarp Vatten och strandskydd Bara Blentarp Sövde Riksintresse för yrkesfisket Skyddsområde vattentäkt Häckebergasjön Skyddsområde reningsverk Holmeja Lockarp Dagvattenytor Kristineberg Oxie Strandskydd Käglinge Vattendelare Kilometer Janstorp

22 Vatten och strandskydd Grundvatten Stora grundvattenförekomster finns bland annat i Alnarpssänkan och Vombsänkan medan Romeleåsen har en begränsad tillgång på grundvatten. Enligt Södra Östersjöns vattendistrikt är den kemiska statusen generellt sett god i kommunen. Dock har provtagningar som Länsstyrelsen redovisat i en rapport 2007 visat att det finns rester av bekämpningsmedel i grundvatten på spridda platser i kommunen. Hur stort detta problem är, är ännu okänt. Vombsjön fungerar som reservdricksvattentäkt. Formella vattenskyddsområden finns i öster vid Vombsjön, vid Revingeby och vid gamla vattenverket vid Höje å söder om Lunds stad. Vattenskyddsområdenas utbredning och bestämmelser är inte tillräckliga och håller på att omarbetas. Ytvatten Romeleåsens höjder delar in kommunen i tre avrinningsområden, så att ytvattnet rinner åt norr mot Kävlingeån och åt söder mot Höje å. Ett litet område i kommunens sydvästra del avvattnas via Torrebergabäcken till Sege å. Vattnet fortsätter via åarna till Öresund. Hela Lunds tätort samt Vallkärra kyrkby, Dalby, Veberöd och Genarp avvattnas åt söder till Höje å. Hälften av Stångbys dagvatten leds via Vallkärra/Önnerupsbäcken till Höje å, resten rinner av åt Kävlingeån. Håstad, Flyinge, Södra Sandby och Revingeby avvattnas mot Kävlingeåns vattensystem. Endast några platser, såsom Värpinge by, Sankt Lars, Stångby och delar av Södra Sandby ligger låglänt eller nära vattendrag. Krankesjön och Vombsjön ligger i östra delen av kommunen, i Vombsänkan. Här finns även ett antal mindre sjöar som Bysjön och Häljasjön vid Vomb. I backlandskapet ligger Häckebergasjön och Björkesåkrasjön samt ett stort antal kärr och småvatten. Sedan början av 1990-talet har Lunds kommun arbetat aktivt med att tillsammans med grannkommunerna längs Höje å, Kävlingeån och Sege å utöka vattenområdena, minska övergödningen och förbättra vattenkvaliteten. Syftet har också varit att öka den biologiska mångfalden och gynna rekreation och friluftsliv. Bland åtgärderna märks anläggandet av flera hundratals hektar dammar, våtmarker och skyddszoner. Uppföljningar av projekten visar att vattensituationen långsamt blir bättre, men att fler åtgärder behövs. EG:s ramdirektiv för vatten infördes år 2004 i svensk lagstiftning. En ny organisation för vattenförvaltningen har därefter växt fram, där förvaltningsgränserna anpassats efter avrinningsområdena. Lunds kommuns vattendrag tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt med säte vid länsstyrelsen i Kalmar. I Kalmar finns också vattendelegationen med uppgift att fatta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. För varje avrinningsområde ska lokala vattenråd bildas, där kommunerna och andra intressenter längs vattendragen kan delta för att påverka och samråda kring besluten. Södra Östersjöns vattendistrikt har låtit inventera vattenkvaliteten enligt europeisk standard i de största vattendragen i kommunen. Vattendragen belastas främst genom punktutsläpp, bland annat från enskilda avlopp samt av markläckage med stora mängder kväve och fosfor. Höje å har dålig ekologisk status och Önnerupsbäcken, Kävlingeån och Sege å har otillfredsställande ekologisk status. I Vombsjön finns stora problem med algblomning och den har otillfredsställande ekologisk status. Den dåliga vattenkvaliteten i vattendragen medför att åtgärdsprogram måste tas fram för Höje å, Önnerupsbäcken, Kävlinge å och Sege å. Detta kan innebära krav på bättre rening av avloppsvatten, av dräneringsvatten från jordbruket VATTEN OCH STRANDSKYDD samt av dagvatten från tätorterna. Åtgärdsprogrammen kan eventuellt även innebära restriktioner på gödsling av åkermarken. Vattenanvändning i kommunen Rekreation och naturvärden I det hårt exploaterade och storskaliga odlingslandskapet har ådalarna och sjöarna ett mycket stort värde för rekreationen och växt- och djurlivet. Fiske Vombsjön är en av landets produktivaste insjöar med stor artrikedom och är därför ett fångstområde av riksintresse för yrkesfisket. Även fritidsfisket inom sjön är omfattande. Vid Rögle dammar odlas fisk för fritidsfiske. Bevattning, vattenbrist Vatten i vissa dammar och i åarna används till bevattning av jordbruksmarken, men också till bevattning av golfbanor. Torrperioder förekommer vissa somrar. Då kan vattenbrist uppkomma och länsstyrelsen utfärdar bevattningsförbud. Jordbruksdränering, markavvattning Historiskt sett har mycket omfattande vattenområden försvunnit i Lunds kommun genom utdikning och torrläggning. Nära på all åkermark är försedd med omfattande dräneringsrör som effektivt leder bort överskottsvatten till räta diken mot åar och hav. Dräneringen skapar goda odlingsförhållanden, men medför samtidigt att vattnet inte kan renas på ett naturligt sätt genom att rinna långsamt genom olika våtmarker. Stora mängder kväve och fosfor följer därför med dräneringsvattnet ut till Öresund. Den snabba vattentransporten från jordbruksmarken bidrar också i hög grad till att förvärra översvämningsrisken vid höga vattenflöden. 73