Kommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse."

Transkript

1 3.3 Svedala kommun strävar efter att behålla landsbygden levande med ett hållbart jordbruk och ett öppet landskap. Samtidigt ska natur- och kulturvärden bevaras och utvecklas. Tysta områden av orörd och vacker natur är särskilt värdefulla. Sysselsättningen på landsbygden kommer i framtiden att visa upp ett bredare utbud av arbetstillfällen. Jordbruk, upplevelser, Bed & Breakfast, hästgårdar och en mängd andra småföretagare kommer att samsas sida vid sida. Samarbete genom olika typer av nätverk ger positiva synergieffekter för de inblandade. Upplevelseindustrin förväntas dra nytta av landskapet samt de många möjligheter till friluftsliv och kulturupplevelser som står till buds. Kommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse. En landsbygd i förändring Mitt i den expansiva Öresundsregionen ligger Svedala kommun som en grön lunga. De senaste åren har regionen på båda sidor av sundet haft en stor nettoinflyttning. Inflyttningen har tillsammans med en stark högkonjunktur givit den snabbaste utbyggnadstakten i regionen sen 1970-talet. Den ökande urbaniseringen ställer nya krav på den kvarvarande landsbygden samtidigt som det finns en stark efterfrågan på stadsnära boende på landet. Grönområden blir allt mer betydelsefulla för rekreation och ekologi. Jordbruksmarken i kommunen är av klass 5 till 9 på den 10-gradiga skalan. Se karta sid 128. Utbyggnadsområdena kring Svedala är klass 8 och 9, kring Bara klass 8 och kring Klågerup klass 7 och 8. Kommunens mål är att jordbruket ska leva vidare. Därför bör utbyggnadsområdena vara väl utnyttjade så att jordbruksmark inte i onödan tas i anspråk. Jordbrukspolitik EU vill förändra jordbrukspolitiken genom att satsa mer pengar på landsbygdsutveckling. Lantbrukarna ska också ersättas för miljöarbete. Jordbruksstöden kommer att avskaffas successivt. Det innebär troligen att de stora jordbruksföretagen blir större, samtidigt som de mindre försvinner eller utvecklar olika binäringar för sin försörjning, inom till exempel energi, klimat eller upplevelser. Klimatförändringar Miljöförstöring och klimatförändringar kan komma att medföra att stora delar av jordens odlingsmark blir obrukbar i framtiden. Konsekvenserna av detta är svåra att förutse. Jordens befolkning fortsätter att öka vilket innebär att behovet av odlingsbar mark också ökar. För södra Sveriges del kan klimatförändringarna betyda längre växtsäsonger vilket gynnar jordbruket på en global marknad men samtidigt finns det risk för en ökning av skadedjur och svampangrepp. Osäkerheten om hur länge världens oljetillgångar kommer att räcka och vad som i framtiden ska ersätta oljan som drivmedel kan innebära nya möjligheter för jordbruket. 33

2 Tillgången på betesdjur är begränsad. Djurgårdar Inom kommunen finns jordbruk med kor, grisar, får, getter och fjäderfä. Djurgårdarna kan bli ett problem om bostäder planeras i närheten av dem. Boverket m fl har i sin skrift Bättre plats för arbete rekommenderat ett skyddsavstånd på 500 meter mellan djurgårdar och bostäder. Andra utredningar föreslår 200 meter som en bra utgångspunkt men menar att man utifrån faktorer som topografi och djurhållningens omfattning kan göra avsteg från dessa avstånd. Grisar och fjäderfä kan kräva längre avstånd på grund av den lukt de ger upphov till. För hästgårdar se även sid 40. Ägoförhållanden Större delen av markerna i kommunen ägs av stora privata markägare, så som Skabersjö gods och Börringekloster. De stora godsen ligger i kommunens centrala delar i det sydskånska skogsklädda backlandskapet. I odlingslandskapet i kommunens ytterområden; i norr, väster och söder finns privata markägare som äger mindre arealer än godsen. Malmö stad är kommunens tredje största markägare med Torups gods och stora markområden kring Sturup. Kulturlandskapet har formats av naturen och människan. Målsättning Svedala kommun har som mål att behålla och främja ett livskraftigt och långsiktigt hållbart jordbruk. För att stödja och uppmuntra en dynamisk ekonomi på landsbygden ställer sig kommunen positiv till nya verksamheter knutna till jordbruk och landsbygd i och i anslutning till befintliga byggnader. Olika former av jordbruksmiljöer är en del av kommunens särart. Här finns de stora godsen och slotten, byarna, statarlängorna och de typiska skånelängorna som ibland bildar fyrlängade gårdar. Ekoturism, upplevelseindustri och kulturturism kan utvecklas kring dessa kvaliteter. Nya verksamheter ger arbetstillfällen, skapar liv på landsbygden och bidrar till vården av natur- och kulturvärden. 34 Bebyggelse med olika karaktär och funktion.

3 Landskapskaraktärer Det landskap vi ser idag är resultatet av ett komplicerat samspel mellan naturgivna och kulturellt, socialt och ekonomiskt betingade processer. Natur- och kulturvärden beskrivs i egna avsnitt men landskapet, natur- och kulturvärden samt landsbygdsutveckling berör i princip samma områden med ett landskap och en struktur som den fortsatta utvecklingen ska förhålla sig till. Länsstyrelsen har gett ut rapporten Skåne i Utveckling 2007:10 Det Skånska landsbygdsprogrammet, ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv. Länet beskrivs i programmet utifrån olika landskapskaraktärer där man delar in landskapet i områden med likartad karaktär och beskriver de olika områdenas förutsättningar och möjligheter. Kartan på sid 37 visar vilka landskapskaraktärer som berör Svedala kommun och de beskrivs på följande sidor. Låglänt odlingslandskap Söderslätt och Lund-Helsningborgsslätt Västra delen av kommunen berör Söderslätt och nordligaste delen av kommunen berör Lund-Helsingborgsslätt. De två områdena har likartad karaktär. Söderslätt har något bättre jordar medan fler stora tätorter ligger inom Lund-Helsingborgsslätt. Här behandlas de två slättområdena tillsammans. Landskapet karaktäriseras av storskaliga svagt böljande åkrar där det endast förekommer sparsamt med träd. Träden är knutna till bebyggelse, lundar i landskapet och trädrader som pilevallar eller alléer. Jordarten består av leror och åkermarken har i Svedala klass 8-9 på den 10-gradiga skalan. Området är utdikat med stor andel kulverterade vattendrag. De vattendrag som finns har en hög belastning av växtnäring. Landskapet brukades redan för år sedan. Det fick sitt nuvarande utseende genom 1800-talets skiften då ett rätvinkligt landskap bildades efter att gårdarna flyttats ut från byarna till sina åkrar som samlades på ett ställe. Strukturrationaliseringen har sedan fortsatt med täckdikning och genom att gårdarna slagits samman till större brukningsenheter. Spannmål är den dominerande grödan med potatis, rotfrukter och köksväxter på andra plats. Energigrödor har ökat på senare tid. Djurhållningen är liten och det finns nästan inga betade marker. Tillgången på allemansrättsligt tillgänglig mark är liten. Slätten är glest befolkad om man bortser från tätorterna. Det finns dock ett tryck kring tätorterna där många vill bosätta sig på landet. Gårdar som styckats av, då markerna slagits samman till större brukningsenheter, har ofta blivit hästgårdar eller inrymmer bostäder och andra verksamheter. Utveckling inom det låglänta odlingslandskapet Jordbrukets intressen prioriteras. Rekreationsmöjligheterna i landskapet bör utvecklas utan att stora ytor tas i anspråk. Cykel-, rid- och vandringsleder som gör det möjligt att ta sig från bostäder ut i landskapet till rekreationsområden vore ett värdefullt tillskott. De kan lämpligen följa åar, mindre vägar eller ägogränser. Pilevallar, alléer och träddungar mm omfattas av biotopskyddet i Miljöbalken. Riktigt gamla träd, så kallade jätteträd är gynnsamma för den biologiska mångfalden. Segeåprojektets intentioner och arbete ska fortsätta. Projektet arbetar med att anlägga dammar och öppna diken så att kraftiga flöden fördröjs och vattnet får längre uppehållstid. Därmed minskar mängden närsalter i vattnet som når Sege å och Öresund. Samtidigt skapas fler rekreationsområden och den biologiska mångfalden ökar. Ny spridd bebyggelse är i regel inte lämpligt. Uppdelning av åkermarken försvårar ett rationellt jordbruk och nya boende kan leda till klagomål på jordbruksdriften som på sikt riskerar att inskränka verksamheten. Bostäder eller annan verksamhet i gårdar, vilka inte längre behövs för jordbruket, är positivt eftersom det innebär att kultumiljöer bevaras. Karaktären av gård på landet ska bevaras. 35

4 Sydskånska backlandskapet Sydskånska backlandskapet är delat i två områden, norr och söder om det skogsklädda backlandskapet. Området är kraftigt böljande med stor variation i topografin. Marken består av moränleror på en berggrund av kalksten. Jordbruksmarken är medelgod, och åkrarna är mellanstora. Andelen betesmark minskar i snabb takt och de djur som finns räcker inte till för att beta den. Jordbruksföretagen blir större och gårdarna slås samman. Strukturrationaliseringen fortsätter, en av tre brukningsenheter har försvunnit de senaste tio åren. Trädbeståndet domineras av lövträd. Alléer och pilevallar är typiska inslag i landskapsbilden. Energiskogs- och barrskogsplanteringar har tillkommit på senare tid, de är nya inslag i landskapet. Bebyggelsen ger intryck av ett väletablerat och inbott landskap där man bor i ensamliggande gårdar och i byar. Närheten till Öresundsregionens tätorter gör att många bosätter sig på gårdar, ofta hästgårdar och pendlar till ett arbete i staden. Tillgången till mark för rekreation är begränsad eftersom åkermarken dominerar. Allemansrättsligt tillgänglig mark finns främst i gränsen mot det skogsklädda backlandskapet. I området finns flera golfbanor. Landskapet har en form som gör det möjligt att passa in golfbanor utan att de påverkar helhetsintrycket. Landskapet innehåller våtmarksområden, sjöar, dammar och mindre vattendrag. Naturvärdena är knutna till vatten och bebyggelse med parker, äldre trädgårdar och gårdsmiljöer. 36 Det sydskånska backlandskapet.

5 Lund-Helsningborgslätt Lund Vombsjösänkan Sydskånska backlandskapet Romeleåsen 841 Malmö Sydskånska skogsklädda backlandskapet 108 Söderslätt E 65 Sydskånska backlandskapet Ystad Trelleborg 37

6 Utveckling inom det sydskånska backlandskapet Jordbrukets intressen ska prioriteras även i detta område. Det är också viktigt att jordbrukare kan bedriva binäringar som gör det ekonomiskt möjligt att fortsätta driva lantbruksföretaget. Kommunen ställer sig positiv till bostäder och verksamheter i gårdar som inte längre används för jordbruk. Tillgången till rekreationsområden begränsas av den odlade marken. Därför bör gång- och cykelstråk anläggas längs vägar, vattendrag eller ägogränser så att man kan nå ut i naturen. Det kan ske genom att gång- och cykelvägar i landskapet binds samman eller genom att så kallade beträdor anläggs. Det är remsor av åkermark intill diken, vattendrag eller ägogränser som inte odlas. De kan i stället göras tillgängliga för vandring eller ridning och delar av dem kan anpassas för funktionshindrade. Kring tätorterna Svedala, Bara och Klågerup omges alla av jordbruksmark. Utbyggnaden i dessa orter bör hållas relativt tät för att hushålla med marken. Intill tätorterna är bebyggelseintresset viktigast och i deras närområden ska rekreation prioriteras. En restriktiv hållning till ny spridd bebyggelse krävs i tätorternas randzon för att bevara framtida handlingsfrihet för orternas utbyggnad. Nya verksamheter som kräver skyddsavstånd bör undvikas. Bebyggelse i det skogsklädda backlandskapet. I områden med samlad bebyggelse Kommunen har avgränsat områden med samlad bebyggelse enligt definitionen i PBL. Se sid 163. Områdesbestämmelser finns för Sjödiken. Bevarandeprogram och områdesbestämmelser eller detaljplan bör upprättas för de olika byarna för att säkra de kulturhistoriska värdena samt göra en samlad bedömning av utbyggnadsmöjligheterna för respektive by. Det sydskånska skogsklädda backlandskapet Det sydskånska skogsbeklädda backlandskapet utgör ett böljande landskap som till största delen är skogsbevuxet med fickor av åker- och betesmark som bildar en mosaik av varierande landskapsrum med stort visuellt värde. Skogen består av en kombination av blandskog, lövskog och barrskogsplanteringar. Bokskogen som är vanlig inom området är värdefull. I området finns en stor mängd vattensamlingar. De största sjöarna är Yddingesjön, Fällfotasjön och Börringesjön som alla är näringsrika slättsjöar. Det finns förhållandevis mycket betesmarker i området, men antalet djur är för litet för att hålla betesmarkerna öppna. De djur som finns är nötkreatur för köttproduktion, får och hästar. Det finns stora natur- och kulturvärden inom området, som omfattas av riksintresse för natur och för rörligt friluftsliv. Fågellivet är rikt, området är kärnområde för kronhjorten och ingår i det västliga kärnområdet för lövgroda. Tillgången på allemansrättsligt tillgänglig mark är god. Kulturlandskapet, där medeltidens spår genom bland annat Lindholmens borgruin och Börringekloster, fortfarande kan avläsas, är ett godslandskap. Godsen anlades där det fanns odlad mark, bete, skog för jakt och sjöar att fiska i. Godsen har stora markegendomar i kommunen. De flesta av godsens byggnader är från 1800-talet med karaktäristiska corps de logi, ekonomibyggnader och byggnader för särskilda ändamål som mejerier, tegelbruk och statarlängor. Godsen, som bedriver 38

7 jord- och skogsbruk, viltvård med mera, har ett stort kulturvärde som kan utvecklas för turism, rekreation, konferensanläggningar eller liknande. Under 1900-talet har Malmö Airport och E 65 tillkommit med stor påverkan på landskapet. Bullermattan från flyget lägger restriktioner över stora områden. Området innehåller stora natur- och kulturvärden och ligger så till att det kommer att bli allt mer värdefullt som rekreationsområde för de omgivande tätorterna. Anläggningar för turism- och rekreation har goda förutsättningar att utvecklas utifrån landskapets värden och närheten till Malmö Airport, Malmö, Lund och Köpenhamn. Rekreationsintressena är stora. Torups gods ägs sedan länge av Malmö stad och är centrum i ett rekreationsområde som utnyttjas av boende i regionen. Här finns också flera golfbanor. Utveckling inom det skogsklädda backlandskapet Kärnområden med höga naturvärden och deras omgivning liksom de objekt som bygger upp den medeltida grundstrukturen är mycket känsliga för förändringar, och behöver vårdas. Kärnområden kan vara naturreservat, Natura 2000, naturområden av hög klass, rekreationsområden, områden för tätortsnära rekreation eller liknande. Riksintresset för kulturmiljö ska också beaktas. Hästgårdar eller andra gårdar med betesdjur ger en möjlighet att bevara naturbetesmarkerna i området. Ett annat sätt att utveckla och komplettera näringarna i området är att satsa på upplevelser, turism och rekreation. Det kan ske genom att erbjuda övernattningsmöjligheter, kaffe, mat eller baspunkter för rörligt friluftsliv. Det kan också handla om att tillverka och sälja lokala produkter till exempel livsmedel som odlas i trakten eller produkter från jakt eller fiske. Kommunen är positiv till denna typ av landsbygdsutveckling och till etablering av hästgårdar. Hänsyn till landskapets värden ska tas vid lokalisering och utformning av ny bebyggelse. De utbyggnader som kan bli aktuella ska vara måttliga och stämma väl överens med landskapets bebyggelsestruktur och placeras med stöd i landskapet på ett sätt så att de inte dominerar ett stort område. Hur mycket ett område tål är beroende av bland annat vegetation, topografi och befintlig bebyggelse. På vissa ställen kan en eller ett par nya gårdar byggas medan andra platser inte tål något alls. Radbyn kan tjäna som förebild för tillkommande bebyggelse. Utbyggnadstakt och bebyggelsens skala har också betydelse. Skalan på bebyggelsen varierar mellan slott och små gårdar. Tillkommande bebyggelse bör ges en skala som stämmer med byggnadens användning och karaktär. Landskapet ska vara allemansrättsligt tillgängligt. Det innebär att vägar och stigar där det är möjligt bör leda vidare förbi gårdar och mellan hagar. 39

8 Hästgårdar Hästnäringen har stor ekonomisk betydelse. Det är den femte största köparen av lantbrukets produkter. Svedala har ett underskott av betesdjur i kommunen. Genom bete och behov av foder bidrar hästar till att hålla landskapet öppet, vilket gynnar den biologiska mångfalden och bevarandet av kulturlandskapet. Kommunen ställer sig positiv till etablering av hästgårdar. Länsstyrelsen har tagit fram rapporten Hästar och bebyggelse. Där anges skyddsavstånd mellan bostäder och stall till mellan 50 och 200 meter beroende på hur många hästar som finns på gården. 50 meter gäller för stall med upp till 10 hästar. Om det finns fler hästar bör skyddsavståndet vara 200 meter. Det finns gårdar med mer än 10 hästar i kommunen. Avståndet mellan hagar och bostäder har också betydelse på grund av allergirisken. Det krävs markägarens tillstånd för att rida på stubbåker. Traditionell bebyggelse på landsbygden. Kommunen bör enligt länsstyrelsen ta ställning till vad som är hästnära respektive hästfria områden. Det finns hästgårdar spridda i hela kommunen, även i områden med samlad bebyggelse. De tre större tätorterna och Holmeja ska inom detaljplanelagd mark inom tätorterna samt utbyggnadsområden enligt översiktsplanen vara hästfria zoner. Det innebär att bygglov för stall mm inte medges för nybyggnad eller väsentlig tillbyggnad. Undantag kan komma att göras i anslutning till ridskola eller liknande anläggning som ska vara tillgänglig för ungdomsverksamhet. På landsbygden bör ett rimligt avstånd hållas till grupper av bostäder som inte ligger nära hästgårdar. Inom de områden med samlad bebyggelse där viss komplettering kan bli aktuell och det redan finns hästgårdar i närheten, ibland inne i bebyggelsegrupperna, bör man även i framtiden acceptera hästnära boende. Kommunalt markinnehav kan vara ett instrument för att undvika konflikter mellan hästgårdar och utbyggnadsbehov på längre sikt. 40 Vid etablering av hästgårdar är det viktigt att tänka på: Avstånd till intilliggande bostäder eftersom hästar kan ge upphov till allergier. Länsstyrelsens rekommendationer om avstånd mellan hästar och bostäder ska följas. Det bör finnas ridterräng eller ridvägar att tillgå. Det krävs tillstånd från markägaren för att rida i skog och mark. Gödselhantering och avloppsanläggningar ska följa de regler som finns. Det bör finnas tillgång till tillräckligt med betesmark/rasthage i närheten.

9 Hästgårdar kan byggas enligt tre olika principer: 1. Enstaka gårdar som byggs på luckor bland befintliga gårdar eller i lämpliga lägen i landskapet. Dessa gårdar bör inte vara mindre än m 2. Det ska finnas plats för bostadshus, stall och ekonomibyggnader och rasthage. Det bör finnas tillgång till bete i närheten. Det krävs cirka 1 ha bete för att föda en häst under ett år. Denna typ av gårdar ska placeras i landskapet med stöd av topografi, vegetation och helst intill befintliga markvägar. Terrängens form medför att placeringen av byggnader är viktig för att behålla landskapets karaktär. Uppe på höjderna blir bebyggelsen dominerande i landskapsbilden och utsatt för väder och vind. Nere i sänkorna är byggnader skyddade från vind, men marken är ofta fuktig och sank. Den befintliga bebyggelsen är ofta placerad i sluttningarna för att undvika vattensjuk mark och omgiven av vegetation för att få skydd mot vinden. Byggnaderna ska utformas enligt lokala traditioner, så att de upplevs som naturliga i sitt sammanhang. 2. En grupp gårdar kan placeras som en ny by 3. I något läge bör även en grupp om fem till femton med betesmarker omkring och med tillgång till hus kunna byggas som en by med gemensamma stall, ridhus och hagar i närheten av, men ridvägar. Denna typ av bebyggelse ska också anpassas till landskapet. Byn kan lämpligen ha inte direkt intill, bostadshusen. Till varje bostad i karaktären av radby och ligga längs en liten väg. en sådan grupp, som kan bestå av villor, radhus Ridhus, ridvägar, hagar och gödselanläggning eller lägenheter, ska finnas ett par stallplatser kan finnas på varje gård eller ägas och förvaltas och tillgång till hagar, ridhus och ridvägar som gemensamt av dem som bor i byn. är gemensamma för hela gruppen. Malmö Lund De två senare typerna av etablering ska prövas i detaljplan. Enstaka gårdar kan oftast prövas i bygglov. E 65 Ystad Karta över befintliga hästgårdar och förslag till hästfria zoner. Trelleborg 41

10 Principskiss på hur en radby kan förtätas med två hus som är vita i skissen. Hälften av de röda husen är garage och uthus. Huvudbyggnaderna ligger med långsidan mot vägen. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser finns for Sjödiken men behöver omarbetas for att undersoka möjligheten till ny bebyggelse. Nya områdesbestämmelser bör dessutom upprättas for Bjeret, Skabersjö med flera byar for att utreda bevarande intresset. Samrådsområde försvarsmakten Del av kommunen ar samrådsområde för förvarsmakten. Bygglovsansökningar inom detta område skickas till Försvarsmakten för samråd. Se även sid 106 och 163. Kommunen vill: behålla och främja ett livskraftigt och långsiktigt hållbart jordbruk visa en positiv inställning till binäringar och nya verksamheter i befintliga jordbruksbruksbyggnader. prioritera jordbruksintresset och landskapsvärdena utanför tätorter och samlad bebyggelse. Där är ny spridd bebyggelse i regel inte lämpligt. visa en positiv inställning till hästgårdar inom det skogsklädda backlandskapet under förutsättning att hänsyn tas till natur-, kulturoch rekreationsområden samt till buller från flyget. att kommunens tre större tätorter och dess utbyggnadsområden är hästfria områden. ny bebyggelse inte tillåts inom bullerstört område. att inom och i direkt anslutning till samlad bebyggelse kan ny bebyggelse tillåtas enligt riktlinjerna i rutan här intill. 42 Inom och i anslutning till samlad bebyggelse vill kommunen att: Nya bostadshus kan ibland medges inom samlad bebyggelse eller eventuellt som fortsättning av husrader. Ny spridd bebyggelse utan kontakt med existerande bebyggelse medges normalt inte. Bebyggelsemönstret på platsen ska följas. Ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till natur- och kulturvärdena på platsen vad gäller skala och utformning vilket normalt utesluter så kallade skafttomter. Den äldre bebyggelsen ligger ofta i radbyar längs en eller flera vägar. Nya tomter ska vara så breda att huvudbyggnaden kan placeras med långsidan mot vägen. Huvudbyggnader ska placeras minst 4,5 meter från gräns till grannfastighet. Särskilda krav kan ställas på anpassning till befintlig värdefull miljö (PBL 2:3, 3:10, 12). Nybyggnadsprojekt som bedöms omfatta mer än enstaka byggnader bör föregås av detaljplan. Även enstaka byggnad med stor omgivningspåverkan kan innebära krav på detaljplan. Kommunen ställer krav på redovisning av hur vatten, avlopp, dagvatten etc ska ordnas inom områden där kommunalt vatten och avlopp saknas.

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 OCKELBO KOMMUN Bygg & Miljö 2009-03-19 Dnr: 2008/0303-15 RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 Postadress Besöksadress S. Åsgatan Telefon 0297-55500 Telefax 0297-55510 Postgiro

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk 1(8) Miljö- och Byggnämnden Kiruna kommun Upprättad i mars 2004 Reviderad juni 2004 PLANBESKRIVNING Handlingar Planens

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466 DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL

Läs mer

Del av ARNANÄS 3:2 i Virestad, Älmhults kommun, Kronobergs län

Del av ARNANÄS 3:2 i Virestad, Älmhults kommun, Kronobergs län ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av ARNANÄS 3:2 i Virestad, Älmhults kommun, Kronobergs län Plankarta med översikt Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Utlåtande Behovsbedömning

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling 54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Läs mer

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd

Läs mer

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö 4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden

Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden Anna Ekwall, Petter Skarin och Mari Lundkvist från planavdelningen Detaljplanering Planprocessen

Läs mer

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Allmän beskrivning av riksintressen I miljöbalken 3 kap 6 står det Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv skall skyddas

Läs mer

Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län

Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län 1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Kinnekulle Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen

Läs mer

Vindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling 2012-11-14

Vindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling 2012-11-14 Område 10 8 9 10 68 Översiktlig beskrivning av området Områdets area Vindförhållandena Terräng Vegetation Landskapets karaktär Visuell påverkan Markanvändningsintressen Särskilda värden Förekomst av landmärken

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi

Läs mer

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16 Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L 2015 54

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L 2015 54 82 Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L 2015 54 Miljö och byggnadsnämndens beslut Miljö och byggnadsnämnden beslutar: 1. efter lokaliseringsprövning

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

planprogram 2012-11-27 Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12)

planprogram 2012-11-27 Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12) planprogram --7 Detaljplan för KUNGBÄCK :38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län. () Innehållsförteckning INLEDNING 3 Bakgrund Planens syfte och huvuddrag PLANDATA 3 Läge, areal och

Läs mer

Kustnära fritidsboende

Kustnära fritidsboende Kustnära fritidsboende ÖP KRISTIANSTAD - www.kristianstad.se Program för fritidshus vid Olseröd - Maglehem Stadsarkitektkontoret i Kristianstads kommun 2004-03-04 Inbjudan till samråd - vad tycker du?

Läs mer

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län.

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Kulturmiljöenheten FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-05-15 sid 1 (8) 223-6104-01 Enligt sändlista Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken,

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun. Svar på samråd

Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun. Svar på samråd SIGTUNA KOMMUNS LANDSBYGDSRÅD Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun Svar på samråd Sigtuna Kommuns Landsbygdsråd 10 september 2013 V1.1 1 Kommentarer till dokumentet Landsbygdrådet har valt att i vårt

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

DETALJPLAN nr 330 Upprättad 1991-03-12 Reviderad 1991-08-05, 1991-09-26 och 1991-10-09 samt Kompletterad 1992-05-27

DETALJPLAN nr 330 Upprättad 1991-03-12 Reviderad 1991-08-05, 1991-09-26 och 1991-10-09 samt Kompletterad 1992-05-27 DETALJPLAN nr 330 Upprättad 1991-03-12 avskrift Reviderad 1991-08-05, 1991-09-26 och 1991-10-09 samt Kompletterad 1992-05-27 1 Del I Godkänd av BN 1991-10-08 Antagen av KF 1991-12-16 LAGA KRAFT 1992-02-06

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN 1(12) Miljö- och byggkontoret OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN BESKRIVNING Upprättad 2002-10-22 Reviderad 2003-06-06 Antagen 2004-04-29 Laga kraft 2004-05-28 2(12) HANDLINGAR Till områdesbestämmelserna

Läs mer

Områdesbestämmelser för riksintresseområdet ASKERSBY, Sunne kommun Värmlands län

Områdesbestämmelser för riksintresseområdet ASKERSBY, Sunne kommun Värmlands län 1 Områdesbestämmelser för riksintresseområdet ASKERSBY, Sunne kommun Värmlands län Boningshus, Håla (Askersby 1:18) ANTAGANDEHANDLING Upprättad 2013-08-27 Miljö- och byggnadsnämnden Plan- och bygglovenheten

Läs mer

STRÄCKÅS. Miljö och samhällsbyggnad. Områdesbestämmelser för del av. Marbäcks och Ulricehamns församling Ulricehamns kommun,västra Götalands län

STRÄCKÅS. Miljö och samhällsbyggnad. Områdesbestämmelser för del av. Marbäcks och Ulricehamns församling Ulricehamns kommun,västra Götalands län Foto: MSB Områdesbestämmelser för del av STRÄCKÅS Marbäcks och Ulricehamns församling Ulricehamns kommun,västra Götalands län Diarienummer: KS 2012.0095 Upprättad: 2013-10-25 Reviderad: 2014-10-17 Reviderad:

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

DOM 2015-05-29 Stockholm

DOM 2015-05-29 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060101 DOM 2015-05-29 Stockholm Mål nr P 8923-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-09-23 i mål nr P 2720-14, se

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18 DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Haparanda med Färjan 2 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar... 3 Planens syfte och huvuddrag... 3 Avvägning

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

PLANENS FÖRENLIGHET MED 3,4 OCH 5 KAP. MB Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap miljöbalken (MB.

PLANENS FÖRENLIGHET MED 3,4 OCH 5 KAP. MB Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap miljöbalken (MB. DETALJPLAN Grönalid 1:1 VANSBRO KOMMUN DALARNAS LÄN SAMRÅDSFÖRSLAG HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning PLANBESKRIVNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte

Läs mer

HAVÄNG-VITEMÖLLA, DEL AV (L:K 8)

HAVÄNG-VITEMÖLLA, DEL AV (L:K 8) RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD Beslut om riksintressen för kulturmiljövård tas av Riksantikvarieämbetet enligt miljöbalkens kap 3-4. I Kristianstads kommun finns sammanlagt 11 riksintressen för kulturmiljövård.

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen

Läs mer

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun SAMRÅDSHANDLING 2015-10-09 Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Samrådshandling Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR 1 (8) NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar Håbo kommun, Uppsala län ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr 13-1406.214 Ks 13-1156.214

Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr 13-1406.214 Ks 13-1156.214 SAMRÅDSFÖRSLAG 2014-11-28 Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr 13-1406.214 Ks 13-1156.214 PLANBESKRIVNING P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L

Läs mer

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR Detaljplan för bostadshus inom del av STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) Stenungsund, Stenungsunds kommun Dnr 0194/06-214 Tillhör Kommunstyrelsen i Stenungsund beslut 2009-05-18 108 Agneta Dejenfelt Sekreterare

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...

Läs mer

Förslag till antagandehandling. Detaljplan för Solberg 1:113 & 1:217, Solgården, Högsäter. Dnr 2009.F0048

Förslag till antagandehandling. Detaljplan för Solberg 1:113 & 1:217, Solgården, Högsäter. Dnr 2009.F0048 Förslag till antagandehandling PLANBESKRIVNING Detaljplan för Solberg 1:113 & 1:217, Solgården, Högsäter Dnr 2009.F0048 Framtagen av plan- och byggkontoret Färgelanda kommun i september 2009 Antagen av

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling

Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling SAMRÅDSHANDLING 2008-04-22 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2008-07-22 tillhör rev 2009-02-25 ANTAGANDEHANDLING POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FRITIDSHUS I HÅLLANS FRITIDSOMRÅDE HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN. Planområdet 1(14) FUNÄSDALEN 32:25, m fl

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FRITIDSHUS I HÅLLANS FRITIDSOMRÅDE HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN. Planområdet 1(14) FUNÄSDALEN 32:25, m fl 1(14) ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FRITIDSHUS I HÅLLANS FRITIDSOMRÅDE FUNÄSDALEN 32:25, m fl HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN UPPRÄTTAD 2009-06-11 REVIDERAD 2010-05-06 Planområdet Planförfattare:

Läs mer

Detaljplan för Frösö Camping och stugby Valla 11:50 m fl Östersunds kommun

Detaljplan för Frösö Camping och stugby Valla 11:50 m fl Östersunds kommun Detaljplan för Frösö Camping och stugby Valla 11:50 m fl Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1837/2008 Dnr planmodul: P 08/0026 ANTAGANDEHANDLING Planhandlingarna består av: - Plankarta med planbestämmelser

Läs mer

PLANBESKRIVNING. DETALJPLAN FÖR DEL AV BJÖRKFORS 1:64 och DEL AV BJÖRKFORS 1:397. november 2014 ENKELT PLANFÖRFARANDE

PLANBESKRIVNING. DETALJPLAN FÖR DEL AV BJÖRKFORS 1:64 och DEL AV BJÖRKFORS 1:397. november 2014 ENKELT PLANFÖRFARANDE SAMRÅDSHANDLING Dnr:2011.0712 315 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV BJÖRKFORS 1:64 och DEL AV BJÖRKFORS 1:397 november 2014 ENKELT PLANFÖRFARANDE Storumans Kommun Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier

Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier Anders Larsson, SLU Alnarp Makten över marken, KSLA, 2014-03-13 Alla på kartan markerade tätorter med mer än 836 invånare I Skåne samlade i ett

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN DNR 2014/36 UPPHÄVANDE AV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR RUD HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN ANTAGANDEHANDLING 2014-08-11 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT OM UPPHÄVANDE 2014-09-01 VANN LAGA KRAFT 2014-09-30 HANDLINGAR

Läs mer

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 GRIMMAGÄRDE Klass 3 Skogslandets jordbruk: Helheten med bebyggelsen i utkanten av öppna åkrar, faluröd bebyggelse med tvåvånings enkel- och parstugor, ladugårdar i skiftesverk, stenkällare, stenmurar,

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

SVEDALA KOMMUN DET GODA LIVET ÖVERSIKTSPLAN 2020. Medborgarmöte om MINNESANTECKNINGAR. Medborgarmöte 2008-04-16

SVEDALA KOMMUN DET GODA LIVET ÖVERSIKTSPLAN 2020. Medborgarmöte om MINNESANTECKNINGAR. Medborgarmöte 2008-04-16 SVEDALA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte 2008-04-16 Plats och tid Klågerupsskolans aula, kl 19.00 Närvarande Åhörare 12 st Förkortas i texten (MB) =medborgare Ansvarig ledamot i utvecklingsutskottet

Läs mer

Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden.

Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden. Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN 9.1 Bakgrund I samband med upprättandet av översiktsplan för Vilhelmina kommun har det ansetts nödvändigt att fördjupa översiktsplanen för vissa områden.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA Söderköpings kommun BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA FINNÖ Behovsbedömning I enlighet med bestämmelserna i Plan- och bygglagen,

Läs mer

Bönan 4:6, Strandgården

Bönan 4:6, Strandgården PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-02-03 Antagen av BMN: 2011-03-23 Dnr: 10BMN273 Laga kraft: 2011-04-21 Handläggare: Henry Grew Bönan 4:6, Strandgården Detaljplan för bostadsändamål Gävle kommun,

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB 2015-72. tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB 2015-72. tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl ANTAGANDEHANDLING Dnr MOB 2015-72 tillhörande ändring av detaljplan för del av Hultsfred 3:1 m.fl 1 Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan upprättas. en är ett

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

Detaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG Partille kommun, Västra Götalands län

Detaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG Partille kommun, Västra Götalands län 2008-03-03 Handläggare Karin Telldén Tel: 031-792 12 02 ANTAGANDEHANDLING Diarienummer KS 2007:80 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-28 Laga kraft 2009-06-25 Detaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret. FRÅGEFORMULÄR Det är helt frivilligt att besvara frågorna i det här frågeformuläret. Om Du inte vill delta, eller väljer att avbryta efter att ha besvarat ett antal frågor, så behöver Du inte förklara

Läs mer

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S Detaljplan för Småhus vid Mjärden omfattande del av fastigheten Norrtil 3:1 i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län ÖVERSIKTSKARTA PLANOMRÅDE

Läs mer

Miljö- och byggförvaltningen 2011

Miljö- och byggförvaltningen 2011 Miljö- och byggförvaltningen 2011 Till dig som har hus i Smedby Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Smedby. Eftersom Smedby är en unik kulturmiljö fastställde kommunen 1994 områdesbestämmelser

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

PLANBESKRIVNING med genomförandefrågor

PLANBESKRIVNING med genomförandefrågor PLANBESKRIVNING med genomförandefrågor Detaljplan för Lofsdalen 32:19 m.fl. Härjedalens kommun Jämtlands län Upprättad i februari 2014 av Bygg-Teknik i Malung AB Reviderad i maj 2014 samt augusti 2014

Läs mer

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING ANTAGANDEHANDLING Dnr 152/08 Stadsbyggnadskontoret Handläggare Jan Kristoferson Tel: 031 315 14 21 Mailadress: jan.kristoferson@molndal.se Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

BRASTAD OCH BRODALEN

BRASTAD OCH BRODALEN BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen

Läs mer