Skolan förr och nu Författare: Angelica Lund. Ämne: projektarbete. Ort och år: Boden, 2011. Handledare: Britt inger Eliasson. Mari-Louise Swahn. 1
Sammanfattning Syftet med det här arbetet var att jag beskriva hur skolan såg ut förr och hur den ser ut nu i dagens samhälle. Mina frågeställningar var hur många var man i en klass, vilka ämnen man läste i vilken betygsskala man använde, vilka ledigheter man hade och om man fick lunch på skolan eller inte. Mina tillvägagångssätt var internet, böcker, intervjuer och en hel del egna erfarenheter. Resultatet jag fick var att skolan skilde sig en hel del från skolan nu ett bra exempel var att gymnasie skolan var flera skolor istället för linjer som idag. Men gick även flera klasser i samma klass men idag går man bara 1 klass tillsammans. Ämnen var ganska lika men dom hette annorlunda än idag och även klassantalet var det skillnad på. Istället för lågstadium mellanstadiet och högstadiet så hette de småskola, folkskola och realskola. 2
Innehållsförteckning Sammanfattning...2 1.Inledning...4 2. Resultat...5 2.1 Småskola...5 Bodens småskola...5 2.2 Folkskola...6 Bodens folkskola...6 2.3 Flickskola...7 Hur livet i Bromma flickskola kunde se ut:...7 Flickskolan i Luleå...8 2.4Realskola...8 Bodens Realskola...8 2.5 Gymnasieskolan förr i tiden...8 2.8 Dagens skola...10 3.Diskussion...16 4.Källförteckning...17 Bilagor 3
1.Inledning Jag har valt att göra mitt projektarbete genom att jämföra hur skolan såg ut förr i tiden och hur den ser ut nu. Syftet med den här rapporten är att jag vill beskriva hur skolan såg ut förr och hur den ser ut idag och visa för andra vad jag har kommit fram till. Jag vill veta: - Hur skolan lokaler såg ut. - Hur man satt i ett klassrum. - Hur stor en klass var. - Vilka klasser som hör till vilken slags skola. - Vilka ämnen man läste. - Vilken betygsskala men följde. - Om man fick lunch på skolan eller om man var tvungen att gå hem och äta. Jag kommer att söka fakta genom, litteratur, på internet, genom att göra intervjuer samt använda mina egna erfarenheter. 4
2. Resultat. 2.1 Småskola Småskola var en benämning på klass 1 och 2, men från och med 1930 ingick även klass 3. För att det var så stor spridning på barnens ålder och kunskapsnivå och för att det var långt till skolan. Så lösningen på detta fick bli småskola så man lät de mindre barnen gå i skolan nära hemmet med lärare som var oexaminerade. På grund av stora klasser kom ett riksdagsbeslut 1858 att det skulle bli mindre skolor, när det var så stora klasser kunde läraren ta in 14-15 åringar som hjälpte till. 1864 kom klassindelningen och att man skulle bli undervisad av en lärare. Bodens småskola I en klass i våran kommun Boden så var dom 1 klass på hela skolan och i den klassen gick det 15 stycken elever. Klassrummet som dom gick i var ett vanligt klassrum men det värmdes upp av en kamin och när man behövde gå på toaletten så var men tvungen att gå på ett utedass. Sen när man skulle äta lunch så gick eleverna hem och åt. Ämnen som man läste var: Modersmålet som var: Kristendomskunskap, Tal och läsövningar, Skrivning och språklära, Välskrivning. Sen läste man även andra ämnen som var: Räkning och geometri, Hembygdskunskap, Teckning, Sång, Gymnastik med lek och idrott. Betyg som man kunde få var A, a, AB, Ba, B, BC och C 1. Ledigheter som man hade i små skolan var påsklov, jullov och sommarlov. I början på 1970 talet avskaffades denna skolform. 1 Förklaring finns på sida 17 2:a stycket 1897-1962 5
2.2 Folkskola 1842 kom en lag om allmän folkskola och skolan drevs lokalt d.v.s. socknen. 1842 kom även den första folkskolestadgan och det viktigaste från den var: Att i varje stadsförsamling och i varje sockel ska det finnas minst en utbildad lärare. Skolans leding ska bestå av en skolstyrelse där kyrkoherden ska vara ordförande. Att varje skoldistrikt ska under rätt hålla med lokaler. De barn som undervisas i hemmen är skyldig att komma till skolan och visa upp vad dom har lärt sig. Kurser som omfattar folkskolan är: Läsning, Skrivning, Räkning, Kristendoms kunskap, Biblisk historia, Geografi, Historia, Naturkunskap, Gymnastik, Sång. 1856 kom regeringen med statsbidrag så att barnen i byarna kunde gå i en så kallad folkskola. Folkskolorna skulle ligga i avlägsna trakter och lärarna skulle vara oexaminerade. 1864 kom klasserna till och folkskolan motsvarar dagens klass 3 till och med klass 6. Nu var klassrummet vanligt som det ser ut idag. Man satt en och en i långa rader. Läroplanen infördes 1878 då folkskolan blev 6 årig. Bodens folkskola I en folkskola i boden fanns det 5 klasser och i varje gick det 28 elever. Ämnen som läste var: Kristendoms kunskap, Tal och läsövningar, Räkning och geometri, Skrivning och språklära, Hembygdskunskap, Geografi, Naturkunnighet, Historia, Välskrivning, Teckning, Sång, Gymnastik med lek och idrott, I klass 6 började man med slöjd. När eleverna skulle äta lunch så fick dom äta på skolan. Betyg som man kunde få i folkskolan var A, a, AB,Ba,B,BC, C 2. Lov som man hade i folkskolan var påsklov, sommarlov och jullov. Efter att folkskolan infördes 1842 växte kraven att Folkskolan skulle bli en Bas för vidare studier som man då gick på läroverken, efter 1895 så när man har gått 3 fullgjorda år i folkskolan så var det en grund för läroverksstudier. 2 Förklaring finns på sida 17 2:a 1897-1962 6
2.3 Flickskola Som det höra på namnet så var flickskolan en högre utbildning för just flickor. Den första flickskolan kom till Sverige år 1786 och inrättades av herrnhutiska brödraförsamlingen i Göteborg. Skolorna var privata. 1874 utgick statliga bidrag och då blev det viss kontroll från myndigheterna. De fanns endast i städerna och man hade inträdesfordringar och höga termins avgifter. 1956 började denna skolform att avvecklas. Den här skolformen anses vara för att flickorna skulle kunna prestera bättre och få bättre självförtroende, då inte pojkarna är i klassrummet och skapar o ljud. Studietakten var långsammare och man att hade examsfrihet och det uppskattades av många föräldrar. Många flickskolor förr var hade en specifik målsättning och det var att förbereda dom på att maka och även bli en mor. Men sen gick samhälls utveckling en framåt och då sökte kvinnorna sig ut på arbetsmarknaden med krav på en högre utbildning. Efter detta kom det en reformering som gjorde att flickorna skulle få samma möjlighet att studera likadant som pojkarna. Hur livet i Bromma flickskola kunde se ut: Varje morgon stod vaktmästaren vid ingången och skrev ner vilka som kom sent och sen överlämnades det till klassföreståndaren. Varje morgon var det samling i aulan så varje klass ställde upp utanför sitt klassrum och vid andra ringningen tågade dom ner till aulan med läraren som gick först och i ledet rådde tystnad. Rektorn stod vid ingången och kollade så att alla flickor hade med sig sin psalmbok. Samlingarna var nästan alltid av religiös karaktär, de var 15 minuter men ibland längre. Varje lektion inledes med läxförhör som des följdes med övningar mest skriftliga. Sist delen av lektionen gavs information om läxa till nästa gång. När eleverna ville svara på en fråga eller ställa en fråga så reste var dom tvungen att resa sig upp. Läxförhören hölls i klassrummet men stora skrivningar hölls i aulan där minst 2 lärare vaktade. Man sa alltid fröken till de kvinnliga lärarna och magister till manliga och man fick absolut inte säga du till rektorn. 7
I klassrummet kunde alla lägga ner sina saker i sin bänk och sätta lås på den för man var nästan alltid i samma klassrum men när man hade teckning, gymnastik, geografi, kemi och fysik då bytte man klassrum. Flickskolan i Luleå Öppnade flickskolan 1875, den låg bredvid Luleå domkyrkan. Den var i bruk till och med 1965. 2.4Realskola Det var en frivillig skolform mellan åren 1905-1972. Den här skolformen ledde till en realexamen. Man kunde välja mellan att gå 3,4 eller 5 år. Sen efter näst sista klassen kunde man söka till gymnasiet på 4 år och efter att man har fått sin realexamen så kunde man söka till gymnasiet på 3 år. När dagens grundskola infördes så avvecklades denna. Bodens Realskola På en Realskola i Bodens kommun var det 4 klasser och med 30 elever i varje klass. Klassrummet var ett klassrum som det såg ut idag. Lunchen fick man antingen gå hem och äta eller så fick man gå ut och äta. Ämnen som man läste nu var: Kristendomskunskap, Svenska språket och litteraturen, Svensk skrivning, Engelska, Tyska, Franska, Historia, Geografi, Matematik, Biologi, Fysik, Kemi, Handstil, Teckning, Gymnastik, Manlig och kvinnlig slöjd, Hemkunskap, Hushållsgöromål. Ledigheter som man hade i Realskolan var påsklov, jullov och sommarlov. Betyg som man kunde få var A, a, AB,Ba,B,BC, C 3. 1964 var det sista gången realskoleexamen utfärdades. 2.5 Gymnasieskolan förr i tiden De elever som ville fortsätta studera var tvungen att genom gå en kunskapsprövning, detta kom i en ny skolordning som kom år 1693. 3 Förklaring finns på sidan 17 2:a stycket 1897-1962. 8
Latinlinjen och reallinjen kom i samband med läroverksstadga 1856. Läroverket indelades i 2 delar högre läroverk och ett lägre läroverk. I det högre läroverket så går man 9 år fram till slut examen eller så går man i det lägre läroverket som är 3-5 årskurser och då får man ingen slut examen. 1905 års legostadga i ett lägre 6 årigt stadium som kallas realskola och ett högre 4 årigt som kallades gymnasium. Realskolan hade en examen som kallades realexamen och på gymnasiet kallades den student examen. Även det här året fick även flickor tillgång till studier i läroverken men bara i realskolan men efter 1920 taket fick även flickor söka till gymnasiet. Den allmänna linjen på gymnasiet kom till 1949. 1964 beslöt riksdagen att det skulle bli 5 linjer i ställe och det var: Humanistisk linje som motsvarar latinlinjen,naturvetenskaplig,samhällsvetenskaplig som motsvarar reallinjen, Ekonomisk linje, Teknisk linje, Linjerna motsvarar den tidigare gymnasieorganisationen det allmänna gymnasiet 3 linjer, tekniska gymnasiet och handelsgymnasiet,i årskurs 3 på gymnasiet förekom ofta greningar våra inriktningar i vissa fall men om man gick tekniska gymnasiet så hade man 4 årskurser med delning på 6 grenar det sista året. Teknisk linje: Är en 4 årig linje som är teoretisk linje som efter att man hade gått den tekniska linjen ledde det till att man blev gymnasium ingenjör. Motsvarar dagens Teknikprogrammet. Från och med 1918 så bildades det tekniska läroverket och den hade 3 årig teknisk utbildning och även 2 årig elementarkurs. Inriktar sig på ekonomi Inriktar sig på samhället. Ekonomisk linje: Samhälls vetenskaplig Naturvetenskaplig 9
Motsvarar naturvetenskapliga programmet idag. Motsvarar Latinlinjen och är inriktad på språk. Humanistisk Fackskolor 1962 kom ett beslut om att upprätta 2 åriga fackskolor. Indelad på samma sätt som gymnasie skolan men den är dock indelad i linjer och på 2 av linjerna redan grenindelad i första årskursen. Linjerna var: Teknisk, Social, Ekonomisk 2.7 yrkes skola förr. Det var en frivillig skolform men här utbildades man till olika yrken och det kunde men göra mellan 1800-1971 2.8 Dagens skola Sverige fick genom ett riksdagsbeslut 1962 om att Sverige skulle ha 9 årig obligatorisk grundskola. Dagens skola är indelad i 4 olika stadier som är lågstadium, mellanstadiet, högstadiet och Gymnasium. Det finns även en form som heter förskoleklass. Består av 2 terminer som är höstterminen och vårtermin. Ledighet som hade är höstlov, jullov, sportlov, påsklov samt sommarlov. Skolplikt: Vi har skolplikt för barn mellan 7-16 år. Det innebär att man måste följa undervisningen i grundskola eller liknande. Man kan låta sitt barn börja skolan när dom är 6 års ålder. Den allmänna skolplikten kom till Sverige 1842. 10
Förskoleklass Det är en frivillig skolform som är en grund för barns fortsatta studier. I bodens gick under läsåret 2009/2010 gick 222 elever i 6 års verksamhet som även förskoleklass kallas. Skolan ska drivas 525 timmar om året och vara avgiftsfri. I det här stadiet så tränar man mest på vad som kommer att hända senare i skolåret. Klassrummet är ett vanligt klassrum som man ofta sitter 2 och 2 eller så sitter man i en hästsko. Så att alla kan se varandra. Lunch får man äta på skolan. Betyg får man inga. Lågstadium Lågstadiet är klasserna 6 års till och med klass 3. I en klass är det vanligt att man är mellan 19 och 20 elever men man kan även vara fler beror på hur står årskullen är. Man sitter 2 och 2 i långa rader framför tavlan eller så sitter man grupper 4 och 4 personer i varje grupp. Lunch äter man på skolan. Ämnen som man läser är: Matte, Svenska, Engelska, Idrott, Bild, Musik, Läsa timmar. Här får man inga betyg. Men man skriver Nationella prov i årskurs 3. Mellanstadiet Mellanstadiet är klasserna 4,5 och 6. I ett klassrum sitter man antingen 2 och 2 i rader mot tavlan eller så sitter man 4 och 4 i grupper mot varandra så att man ser tavlan. 11
Ämnen som man läser är: Biologi, Geograf, Samhällskunskap, Matematik, Svenska, Engelska, Idrott, Historia, Hemkunskap. Lunch får man äta på skolan. Man får inga betyg här. I årskurs 5 skriver man nationella prov. Högstadiet Som då är klasserna 7,8 och 9. I en klass är man oftast 20 elever men man kan även vara mindre. Ämnen som man läser var: Matte, Engelska, Svenska, So, No, Hemkunskap, Slöjd, Idrott, Bild, Språk, musik. Till So hör ämnena samhällskunskap, religion, Geografi och historia. Till No ämnena hör kemi, fysik, biologi och även teknik. Språk som man läser kan man välja mellan 4 olika och det är Franska, tyska, Spanska eller Svensk engelska. Klassrummet som hade är ett vanligt klassrum och i det sitter man antingen 2 och 2 eller 4 och 4. Lunch åt man på skolan i en matsal. Betyg får man först på höstterminen i årskurs 8 och sen får man det ända tills man går ut årskurs 9 på vårtermin och med dem betygen söker man in på gymnasiet och som är även slutbetyg. Man kan antingen få IG, G, VG eller MVG. 4 Betygen ger poäng för att komma in på gymnasiet, där G ger 10 poäng VG ger 15 poäng och MVG ger 20 poäng. 4 Förklaring finns på sidan 18 4:e stycket 1996-nu 12
Gymnasium Gymnasieskolans linjer har från och med läsåret 95/96 ersatts av 16 Nationellaprogram. Det är en frivillig skolform. I en klass är man allt man 20-30 elever beroende på hur många som söker. Dagens gymnasium är 3 år och man går på olika program som är Barn och fritid, Ekonomiprogrammet, Elprogrammet, Estetiska programmet, Fordonsprogrammet, Gymnasiesärskolan, Handelsprogrammet, Hantverksprogrammet, Hotell och restaurang programmet, Humanistiska programmet, IB, Inviduellaprogrammet, Naturvetenskapliga programmet, Naturbruksprogrammet, Samhällsprogrammet, Teknikprogrammet. Ämnen som alla läser är: Engelska A, Svenska A+B, Idrott och hälsa A, Naturkunskap A, Religionskunskap A, Matematik A, Samhällskunskap A, Estisk verksamhet kan antingen vara Bild eller musik. Det här är sammanlagt 750 poäng. Utöver detta så läser hela klassen 700 poäng som är gemensammakurser som hela klassen läser. Man gör även ett stort arbete som är projektarbete som är 100 poäng och det gör man i årskurs 3. I årskurs 2 väljer man inriktning som är 300 poäng, sedan så väljer man egna kurser som man själv vill läsa på 350 poäng. Man ska även läsa 300 poäng som individuella val. I årskurs 1 läser alla tillsammans men i årskurs 2 väljer man inriktning Efter dom här 3 åren i skolan så ska man har samlat ihop 2500 poäng för att få ta studenten. Lunch får man äta på skolan. Betyg får man antingen G, VG eller MVG man kan också få IG om man inte klarar av kurserna. 13
2.9 Betyg Här är olika betygsformer och under vilka årtal de användes. 1820-1897 A- Berömlig B- Godkänd C- Försvarlig D- Otillräcklig 1897-1962 A- Berömlig a Med utmärkt beröm Godkänd AB- Med beröm Godkänd Ba- Icke utan beröm Godkänd B- Godkänd BC- Icke fullt Godkänd C- Under känd. 1962-1994 1 Underkänd 2 Nästan nått upp till Godkänt 3 Godkänt 4 Väl godkänt 5 Mycket väl godkänt 14
1994-nu G- godkänd VG- väl godkänd MVG- Mycket väl godkänd. 2011 A B C D E F 15
3.Diskussion Syftet med det här arbetet var att jag ville beskriva för andra hur skolan såg ut förr i tiden och även hur den ser ut nu. Mina tolkningar av det hela var att dom som gick skolan förr i tiden hade mer ämnen än vad vi har i dag i skolan. Betygen var samma tills man började gå i den vanliga Svenska grundskolan. Man var även ungefär lika stora klasser som förr som man är idag och klassrummen såg likadana ut. Det här arbetet har varit intressant att göra för jag fick lära mig så himla mycket som jag inte visste om skolan förr men en del visste jag. Men det var svårt till vissa skolor att hitta fakta men jag fick ändå ihop en hel del. 16
4.Källförteckning Internet: https://navet.boden.se/lotusquickr/prastholmskolan/main.nsf/h_4244e93815927b3ec125 77B50052AE99/C6017174768D9E8EC1257833006F886A/?OpenDocument Veckobrev v.11 http://boden.se/bodens-kommun/barn-ochutbildningsforvaltning-skolenheter- Bjorknasgymnasiet_Bjorknasgymnasietsprogram http://www.skolverket.se/sb/d/2422 http://www.skolverket.se/sb/d/1632 Tabell om uppgifter på kommunnivå programål, kursplaner, betygskriterier, kommentarer. http://sv.wikipedia.org/wiki/flickskola http://www.hsb.se/norr/flickskolan/flickskolan/historik?select=1.40330 http://sv.wikipedia.org/wiki/realskola http://som.typo3konsult.se/skolinfo/skolans-historia/ http://www.apk.edu.stockholm.se/historik.htm http://www.tomdahlstedt.se/skolor.htm http://www.algonet.se/~hogman/skolhistoria.htm http://sv.wikipedia.org/wiki/yrkesskola Böcker: Svensk utbildnings historia skola samhälle förr och nu upplaga 8:1 Gunnar Richardsson ISBN: 978-91-44-05552-7 Sidor: 17
52,54,55,70,71,97,98,119,121,124,229,230 Intervjuer: Intervju med Lilian Lund Intervju med Sebastian Lund. Betygspapper/böcker Jenny Fjällblad Lund slutbetyg 1982 Lilian Lund Real examens betyg 1956 Lilian Lund Betygsbok klass 1,2,3,4,5,6,7 18
Bilaga Frågor som jag har ställt under intervjun. Hur många är ni i en klass? Hur många klasser är ni på skolan? Får man äta lunch på skolan eller är man tvungen att gå hem? Vilka ämnen man läser? Vilken betygsskala går man efter? Hur klassrummet såg ut? Vilka ledigheter man har eller hade? 19