Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-11 REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN Tid 2015-06-18 09:30-13:00 Plats Kallade Formkammaren, Huseby Bruk, Grimslöv Ordinarie ledamöter Olof Björkmarker (S), ordförande Joakim Pohlman (S), vice ordförande Carina Bengtsson (C), 2:e vice ordförande Helen Bengtsson (S) Tony Lundstedt (S) Olja Pekusic (S) Martina Gustafsson (S) Jerker Nilsson (V) Marita Bengtsson (MP) Bo Frank (M) Soili Lång Söderberg (M) Anna Johansson (C) Bengt Germundsson (KD) Gunnar Nordmark (FP) Pontus Nordfjell (SD) Ersättare Anne Karlsson (S) Ingemar Almkvist (S) Monica Widnemark (S) Anne Grotmaak (V) Magnus Gunnarsson (M) Patrik Ståhlgren (M) Catharina Winberg (M) Patrik Davidsson (C) Övriga kallade Patric Littorin, Sekreterare Sara Nilsson Lena Eriksson Utskriftsdatum: 2015-06-11 1
Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-11 1. Justering av protokoll Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att utse Carina Bengtsson att jämte ordförande justera protokollet. 2. Fastställande av dagordning 3. Tema Besöksnäring Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Tema: Besöksnäring - Strategi för besöksnäringen i Kronobergs län, Lisa Öberg Exempel på genomförande av strategin: - AB Destination Småland - nuläge och framtidsplaner - Lena Stävmo, VD - Destination Åsnen - nuläge och framtidsplaner - Karin Nilsson, projektledare, Samverkan Åsnen - Guidad visning av Huseby bruk 4. Rapporter från externa uppdrag Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att med godkännande notera rapporter från externa uppdrag till protokollet. 2 Utskriftsdatum: 2015-06-11
Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-11 5. Delårsrapport april 2015 15RK1010 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Delårsrapport april 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information. Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för januari-april 2015 uppgår till -0,6 miljoner kronor, och kan främst förklaras genom projekt som inte periodiserats och engångsbelopp som utbetalats. Prognosen för helåret är att resultatet ska följa budgeten med ett litet positivt resultat. Beslutsunderlag Missiv delårsrapport april månadsrapportapril 6. Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 18 juni 15RK18 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår regionala utvecklingsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regionala utvecklingsnämnden har beslutat om ett indikativt beslutsutrymme gällande 1:1-anslaget samt fördelning mellan de olika ändamålen. I samband med projektbeslut ges en uppdatering av läget. Beslutsunderlag Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 18 juni. Förslag till beslut. Beslutsutrymme 1:1-anslag, läge inför regionala utvecklingsnämnden 18 juni. Beslutsunderlag. 7. Regional kompetensförsörjningsstrategi, remissutgåva 15RK15 Utskriftsdatum: 2015-06-11 3
Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-11 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa remissutgåva av regional kompetensförsörjningsstrategi i enlighet med upprättad handling. att uppdra åt regional utvecklingsdirektör att ta fram förslag på arbete med validering och matchning. Sammanfattning Ärendet gäller förslag till remissutgåva av en regional kompetensförsörjningsstrategi för Kronobergs län 2015-2020. Den regionala kompetensförsörjningsstrategin var uppe för dialog med nämnden 7 maj 2015 och innehållet har bearbetats utifrån de medskick som gjordes av nämnden. Remissperioden är 1 juli 2015 31 oktober 2015. En remissperiod där kommuner, statliga myndigheter, utbildningsanordnare, lokalt näringsliv, fackliga organisationer m.fl. har möjlighet att delta. Deras inspel är oerhört viktiga då den regionala kompetensförsörjningsstrategin endast kan genomföras i nära samhandling med andra aktörer. Remissen tar upp följande frågor: Hur stöder strategin ert utvecklingsarbete? På vilket sätt kommer ni att använda strategin i den fortsatta dialogen och samhandlingen? Vilka aktörer ser ni som angelägna att samhandla med för att nå målen? Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med strategin? Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Remissen kommer att skicks ut till kommuner, statliga myndigheter, utbildningsanordnare samt angränsande län. Det är även öppet för andra intressenter att bidra med inspel via dialogmöten, e-post, post eller via bloggen blogg.regionkronoberg.se/kompetens Beslutsunderlag Regional kompetensförsörjningsstrategi, remissutgåva Kompetensförsörningsstrategi _remissutgåva Nulägesanalys och prognos för Kronobergs län 2015 8. Remissyttrande Förstudie kring Glasrikets arkiv och samlingar inför ett framtida nationellt uppdrag 15RK738 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är regionala utvecklingsnämndens eget svar till Länsstyrelsen i Kronobergs län. 4 Utskriftsdatum: 2015-06-11
Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-11 Sammanfattning Remitterande instans: Länsstyrelsen i Kronobergs län. På uppdrag av Glasrikeuppdragets styrgrupp har extern konsult genomfört en förstudie om förutsättningarna för ett nationellt uppdrag för att säkra Glasrikets arkiv och samlingar. I den slutrapport som presenterats redovisas bl.a. allmänna och historiska förutsättningar, lokala/regionala och nationella intressenter, nödvändiga åtgärder och innehåll i ett nationellt uppdrag för att säkra och utveckla arkiven och samlingarna. Rapporten innehåller förslag till ansvarsfördelning och kostnadsberäkning av ett sådant nationellt uppdrag och belyser olika finansieringsalternativ. Som huvudansvarig för det nationella uppdraget föreslås Kulturparken Småland, och med särskilt ansvar för vård och bevarande av samlingar och arkiv. Därutöver ges särskilt delansvar till The Glass Factory, Linnéuniversitetet/Designarkivet och Kalmar läns Museum, utifrån aktörernas specifika kompetensområden. Uppdraget, vilket enligt presenterat upplägg även inkluderar kulturmiljöerna, är kostnadsberäknat till 10 miljoner kronor/år (5 mkr för arkiv och samlingar, 5 mkr för kulturmiljöer). För finansiering redovisas två alternativ: full finansiering från regeringen eller samfinansiering (stat/region/kommuner). Förslaget till yttrande innebär att Region Kronoberg står bakom huvudinriktningen vad gäller ansvarsfördelning och roller för berörda aktörer. De synpunkter som lämnas i yttrande innebär att uppdraget bör förtydligas, uppdraget bör begränsas till arkiv och samlingar och staten bör ta ett finansiellt ansvar för att säkra, bevara och tillgängliggöra dessa nationella tillgångar. Beslutsunderlag Förstudie kring Glasrikets arkiv och samlingar inför ett framtida nationellt uppdrag - yttrande Förstudie kring Glasrikets arkiv och samlingar inför ett framtida nationellt uppdrag - yttrande 9. Remissyttrande Betänkandet Service i glesbygd (SOU 2015:35) (dnr N2015/2989/HL) 15RK813 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är regionala utvecklingsnämndens eget svar till Näringsdepartementet Sammanfattning Region Kronoberg har av Näringsdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. 5 Utskriftsdatum: 2015-06-11
Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-11 Regeringen beslutade i januari 2014 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera förutsättningarna för att stödja tillgången till en grundläggande nivå av kommersiell service och viss offentlig service i de glesbygdsområden i landet som är särskilt sårbara och utsatta. I uppdraget ingår att ta ställning till vilka former av service som kan omfattas, klargöra hur ett stöd skulle kunna bidra till ökad samordning av olika typer av service samt föreslå kriterier för att få stöd, och för hur stödet skulle kunna utformas och beräknas. Vidare ingick det i uppdraget att lämna förslag på finansiering av eventuellt stöd och lämna nödvändiga författningsförslag. Region Kronoberg instämmer i huvudsak i utredningens förslag men anser att man på annat sett bör definiera vilka försäljningsställen som ska kunna komma i fråga för föreslagna stöd genom att endast ett renodlat avståndskriterium används som bedömningsgrund. Region Kronoberg förordar även ett införande av ett särskilt anslag för de stöd som utredningen föreslår. Beslutsunderlag Missiv. Betänkandet Service i glesbygd (SOU 2015:35) Remissyttrande. Betänkandet Service i glesbygd (SOU 2015:35) 10. Matvision 2020 - rapport 15RK1132 Förslag till beslut Rregionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera rapporten till protokollet. att uppdra åt regionala utvecklingsdirektören att ta fram ett förslag på fortsatt arbete med ett kompetenscentrum inom mat. Sammanfattning Regionförbundet södra Småland uppdrog i samarbete med Växjö kommun åt en konsult att genomföra en utredning kallad Matvision 2020 under perioden november 2014-mars 2015. Bakgrunden var det stora intresse för Matmarknaden och dess tillhörande seminarieprogram samt Växjös utnämnande till Matlandethuvudstad, vilket lett till ett stort antal förfrågningar kring matrelaterade projekt. Syftet med utredningen var därmed att föreslå en strategisk inriktning på arbetet framåt. Utredningen har tre förslag på prioriteringar framöver: Utvecklingen av ett Kompetenscentrum Kartläggning av producenter, restauranger och aktiviteter 6 Utskriftsdatum: 2015-06-11
Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-11 Utveckling av Smålands skafferi I diskussionen med länets kommuner har kompetenscentrum pekats ut som intressant att arbeta vidare med, som en bas för det framtida arbetet på området. Beslutsunderlag Matvision 2020 11. Medel till projekt: Kött i Kronoberg 15RK951 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att avslå ansökan om medel till projektet Kött i Kronoberg. Sammanfattning Lantbrukarnas Ekonomi AB har ansökt om totalt 400 000 kr för projektet Kött i Kronoberg som pågår mellan 2015-04-01 2016-03-31. Projektet bedrivs i Kronobergs län och vänder sig till köttproducenter, köttförädlare, restaurang och handel, logistikföretag samt grossistföretag. Syftet med projektet Kött i Kronoberg är att ytterligare förstärka Kronobergs län som en plats där företagare med bas i de lokala råvarorna, förädlingsled, handel och restaurang förser länets invånare och besökare med unika livsmedel och spännande upplevelser. Projektet genomförs genom nätverk, logistik- och transportförbättringar, gemensamt varumärke för kött samt en försäljningsorganisation för lokalproducenter. Med anledning av det allt ökade antalet projektansökningar gällande livsmedel i regionen, den årligen återkommande MAT-mässan samt Växjö kommuns utnämning till årets Matlandethuvudstad 2015 färdigställdes i februari 2015 utredningen Matvision 2020 på uppdrag av Region Kronoberg och Växjö kommun. Utredningen konkluderades i tre rekommendationer för det framtida arbetet i Kronoberg. Projektet ligger inte i linje med rekommendationerna. Beslutsunderlag Kött i Kronoberg - missiv Kött i Kronoberg 12. Redovisning av delegeringsbeslut Utskriftsdatum: 2015-06-11 7
Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-11 Ärendet i korthet Följande delegationsbeslut fattade av regional utvecklingsdirektör anmäles. Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår regionala utvecklingsnämnden besluta att notera delegationsbesluten till protokollet. Delegeringsbeslut 15RK569-20Regional utvecklingsdirektörs delegationsbeslut nr 20/2015: Beslut att avslå ansökan nr 1 om investeringsstöd till Olas i Lidhult. 15RK569-21Regional utvecklingsdirektörs delegationsbeslut nr 21/2015: Beslut att avslå ansökan nr 2 om investeringsstöd till Olas i Lidhult. 15RK569-22Regional utvecklingsdirektörs delegationsbeslut nr 22/2015: Beslut att avslå ansökan nr 3 om investeringsstöd till Olas i Lidhult. 15RK569-23Regional utvecklingsdirektörs delegationsbeslut nr 23/2015: Beslut att avslå ansökan nr 4 om investeringsstöd till Olas i Lidhult. 15RK569-24Regional utvecklingsdirektörs delegationsbeslut nr 24/2015: Beslut att avslå ansökan nr 5 om investeringsstöd till Olas i Lidhult. 15RK569-25Regional utvecklingsdirektörs delegationsbeslut nr 25/2015: Beslut att avslå ansökan nr 6 om investeringsstöd till Olas i Lidhult. 15RK569-26Regional utvecklingsdirektörs delegationsbeslut nr 26/2015: Beslut att avslå ansökan om investeringsstöd till Gemla Livs. 15RK569-11Regional utvecklingsdirektörs delegationsbeslut nr 11/2015: Investeringsbidrag till Olas i Lidhult. 15RK569-15Regional utvecklingsdirektörs delegationsbeslut nr 15/2015: Projektmedel till "Barnens matland". 13. Kurser och konferenser Sammanfattning Följande kurser och konferenser är aktuella för regionala utvecklingsnämnden: Att beställa nya lösningar -Innovationsupphandlingens möjligheter - 4 september 8 Utskriftsdatum: 2015-06-11
Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-11 14. Övriga ärenden Utskriftsdatum: 2015-06-11 9
5 Delårsrapport april 2015 15RK1010 10
Missiv beslutsunderlag Diarienr: Handläggare: Lena Eriksson, Datum: 2015-04-24 Regionala utvecklingsnämnden Delårsrapport april 2015 Förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Delårsrapport april 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för januari-april 2015 uppgår till -0,6 miljoner kronor, och kan främst förklaras genom projekt som inte periodiserats och engångsbelopp som utbetalats. Prognosen för helåret är att resultatet ska följa budgeten med ett litet positivt resultat. Bakgrund Sara Nilsson Tf Regional utvecklingsdirektör Lena Eriksson Ekonomichef Bilaga: Delårsrapport april 2015 Sida 1 av 1 11
DELÅRSRAPPORT APRIL 2015 FÖR REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN 12
Vårt uppdrag Regional utvecklingsnämnden ansvarar för frågor kopplade till den regionala utvecklingsstrategin. Organisationen har en bred verksamhet med uppdrag inom näringsliv, skola, utbildning, infrastruktur, sociala frågor och folkhälsa. Långsiktiga mål 2017 Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer Kronoberg växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga En arbetsmiljö som präglas av innovation, delaktighet och en rimlig arbetsbelastning Region Kronoberg är en drivande utvecklingsaktör Hållbart ledningssystem Våra resurser ska komma samhället till del kostnadseffektivt och jämlikt Nya uppdrag ska vara fullt finansierade Långsiktiga strategier Strategier enligt RUS Delaktiga medarbetare Stärka medarbetarna i deras roll som pådrivare av utvecklingsfrågor Tydliggörande av Region Kronobergs erbjudande Jämställdhetsintegrering av utvecklingsarbetet Prioritering av statliga uppdrag Vår vision Ett gott liv i ett livskraftigt län Respekt för människan Medborgare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vi ser varje individs behov och de som möter oss känner förtroende och trygghet. Vi möter varandra med omtanke och respekt. Vi uppskattar varandras insats och har ett öppet klimat. Vi lär oss hela tiden och arbetar tillsammans för att utveckla bästa möjliga vård. Vi tar ansvar för att använda våra resurser där de kommer kronobergarna bäst tillgodo. 2 13
Verksamhetsövergripande Perspektiv Medborgare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vårt nuläge Befintlig verksamhet som flyttas över Ny RUS under framtagande som beskriver vilken utveckling som ska uppnås och komma invånarna tillgodo. Ny organisation och lokalisering. Delvis förändrad roll. Hög kompetens hos medarbetarna, stora krav på flexibilitet och anpassningsförmåga. Behov av gemensam verksamhetsidé Drift av tidigare verksamheter fortsätter, samtidigt som behov av samarbete och att finna synergier och roller. Fortsatt behov av samverkan och samhandling med intressenter Saknar mål och målvärden i enlighet med styrkortsmodellen. Utmaningsdrivet arbetssätt i centrum i RUS behov av utveckling från ett stuprörstänk. Sammanslagningsbudget Ökade kostnader p.g.a. organisationsförändring Ofinansierade statliga uppdrag Behov av att resurssätta RUS och tidigare projektverksamhet Obalans i fördelning av projektmedel mellan kvinnor och män Våra viktigaste mål 2015 Genomförande av tidigare planerade aktiviteter Beslutad RUS med understrategier Delaktiga medarbetare med tydliga roller Utvecklad verksamhetsidé Utmaningsdrivet arbetssätt Jämställdhetsintegrering av projektverksamheten Ekonomi i balans Aktiviteter Genomförande av tidigare planerade aktiviteter Samordning av befintliga nätverk Utbildning, t.ex. yrkeshögskola, internutbildning, Tylösandsdagarna. Utveckling av former och rutiner för nya uppdrag. Processledning t.ex. Sverigeförhandlingen, Digital agenda för skolan, handlingsplaner inom folkhälsa. Projekt: Mat2015, Tvärdrag, Kinakontor etc. Utredningar: Barnahus, missbruks- och beroendevård, Delaktiga medarbetare med tydliga roller Löpande dialog med medarbetarna kring roller och uppdrag. Delaktighet hos medarbetarna kopplat till ny lokalisering, nya arbetssätt och verksamhetsidé. Gemensamma lärandeaktiviteter. Utvecklad verksamhetsidé Process för att ta fram en verksamhets idé för avdelningen. Utveckling av mötes- och samarbetsformer för avdelningen, inklusive gemensamma rutiner. Ta fram konkreta mål och målvärden i enlighet med styrkortsmodellen. Utmaningsdrivet arbetssätt Påbörja implementering av ledningssystem enligt standard för hållbarhet. Utveckling av samverkansformer med intressenter, t.ex. nätverk. Undersöka former för VP-arbete som möjliggör utmaningsdrivet arbetssätt. Ekonomi i balans Hantering av gemensam budget och analys inför kommande år. Utveckla uppföljning. Projektbeslut vid behov. Jämställdhetsintegrering av Projektverksamheten. Utveckling av rutiner. 3 14
etc. Beslutad RUS med understrategier Framtagande av strategier: RUS, RIS, Kompetensförsörjning etc. Framtagande av uppföljningsplan Implementering av tidigare framtagna strategier, t.ex. LTP och Folkhälsopolicy 4 15
Styrkort 2015 Styrtal December 2014 Nuläge Mål 2015 Långsiktigt mål 2017 Medborgare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi 5 16
Sammanfattning av perioden Verksamheten löper i stort enligt plan. Ekonomin följer i stort sett budget med några avvikelser på varje verksamhet. Det mesta beror på att periodiseringar inte gjorts korrekt, eller att projekt inte har redovisats vid månadsskiftet. Positiva avvikelser finns pga vakanser samt negativ avvikelse på ledningen pga utbetalat engångsbelopp. 6 17
1. Medborgare Medborgarens/patientens/kundens syn på och upplevelse av vår organisation. Beskriv nuläge, aktiviteter och måluppfyllelse med utgångspunkt i verksamhetsplanen. Vid eventuella avvikelser mot plan eller i löpande verksamhet redovisas förslag till/beslutade åtgärder. Nuläge: Befintlig verksamhet kopplad till regionala utvecklingsfrågor har flyttats över till och genomförs inom den nya organisationen. Aktiviteter: Tylösandsdagarna är avdelningens återkommande kompetensutvecklingsdagar inom områden som berör offentlig verksamhet. För närvarande är cirka 1500 deltagare anmälda till ett fyrtiotal kurser. I januari tilldelades KuS tre YH-utbildningar som startar hösten 2015: Medicinsk sekreterare, tandsköterska och omsök av specialistundersköterska operation. Vård och omsorgscollege är omcertifierade för ytterligare en femårsperiod. Utveckling av former och rutiner för arbetet med kommersiell service har påbörjats med stöd från Länsstyrelsen. Rutiner för företagsstöd har ännu ej påbörjats. Processledning sker löpande, till exempel Sverigeförhandlingen, Digital agenda för skolan, Plug In, Digitala verktyg för ökad måluppfyllelse i skolan och handlingsplaner inom folkhälsa. När det gäller projektverksamheten kan en avvikelse gällande Kina-projektet nämnas, där finansieringen för projektet är osäker. Möjliga lösningar diskuteras med övriga intressenter. Förutsättningarna för ett Barnahus i Kronobergs län bedöms som mycket goda. Samverkansavtal gällande Barnahus har skickats för beslut till berörda huvudmän och i juni beräknas samtliga huvudmän ha svarat. En utredning om bästa möjliga missbruks och beroendevård kommer att presenteras i ett kommunalt forum den 12 juni. Avseende arbete med att framställa planeringsunderlag för strategisk planering av infrastruktur och kollektivtrafik så har tre åtgärdsvalsstudier påbörjats. En sydsvensk systemanalys har färdigställts som ett mellanregionalt planeringsunderlag. Underlagen kan även användas av kommunerna i fysisk planering. 7 18
Intensivt arbete med framtagande av strategier har pågått under perioden. Gällande den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och den regionala innovationsstrategin (RIS) har remissvar bearbetats och handlingar färdigställts för beslut på regionala utvecklingsnämnden i maj 2015. Gällande kompetensförsörjningsstrategin har arbete för att färdigställa remissversionen genomförts. Implementering av tidigare framtagna strategier pågår utan större avvikelser. En uppföljningsplan är under framtagande, viken är nära kopplad till strategi- och projektarbetet. Måluppfyllelse: Mål 2015: Genomförande av tidigare planerade aktiviteter: Genomförande sker i stort enligt plan. Mål 2015: Beslutad RUS med understrategier: Remissvar bearbetade och handlingar färdigställda för beslut på regionala utvecklingsnämnden i maj 2015. Beslut i regionfullmäktige förväntas i juni. 2. Medarbetare Perspektivet beskriver hur vi tar tillvara och utvecklar medarbetarnas kompetens. Beskriv nuläge, aktiviteter och måluppfyllelse med utgångspunkt i verksamhetsplanen. Vid eventuella avvikelser mot plan eller i löpande verksamhet redovisas förslag till/beslutade åtgärder. Inkludera även nyckeltal med kortfattad kommentar enligt nedan. Nuläge: Ny organisation med delvis förändrar roll, behov av dialog kring roller och uppdrag. Förberedelse av flytt till nya lokaler för avdelningens medarbetare. Hög kompetens hos medarbetarna, stora krav på flexibilitet och anpassningsförmåga. Aktiviteter: Under perioden har dialog kring roller och uppdrag skett dels på initiativ av chefer, dels på initiativ av medarbetare. Regional utveckling har arbetat med att ge medarbetarna möjlighet att lära känna varandra och verksamheten, vilket har resulterat i nyttjande av gemensamma resurser och personal över enhetsgränser. När det gäller delaktighet hos medarbetarna kopplat till ny lokalisering, nya arbetssätt och verksamhetsidé har delaktighet under perioden skett främst kopplat till ny lokalisering, där flera arbetsgrupper kopplade till flytten är aktiva. Då verksamhetsplaneringen för 2015 och budgetprocessen för 2016 och framåt, som genomfördes under årets första månader, skedde med mycket korta ledtider var delaktighet från medarbetare inte möjlig i någon 8 19
större omfattning. I verksamhetsplaneringen för 2016 är ambitionen att denna, tillsammans med diskussioner om vilka arbetssätt som behövs för att nå målen i RUS, framöver ska ske med hög delaktighet från medarbetarna. Denna process kommer att inledas under avdelningens utvecklingsdagar i augusti. Framtagandeprocessen av regionala strategier har öppnat upp för breddat ansvar och därmed hög delaktighet för berörda medarbetare i framtagande av underlag för verksamhetens inriktning och prioriteringar. När det gäller gemensamma lärandeaktiviteter har framtagandeprocessen av regionala strategier genomförts med en hög grad av kompetensöverföring på arbetsplatsen och med andra externa aktörer. Erfarenhetsutbyte har genomförts kontinuerligt inom och mellan respektive team genom områdesmöten och APT. Medarbetarna deltar kontinuerligt i externa aktiviteter som nätverk och konferenser för att lära och kompetensutveckla sig. Gemensamma läraktiviteter som erbjudits medarbetarna att delta på är bland annat Tylösandsdagarna, prideföreläsningar etc. I övrigt har utbildningar i Region Kronobergs administrativa system ägt rum under perioden och den 20-21 augusti ska en större lärandeaktivitet i form av gemensamma utvecklingsdagar för avdelningen äga rum. Måluppfyllelse: Mål 2015: Delaktiga medarbetare med tydliga roller: Medarbetarna har haft en hög grad av delaktighet i frågor kopplade till ny lokalisering. Delaktighet i verksamhetsplanering och budgetprocess har under årets första månader inte varit möjlig i någon större utsträckning. Däremot har framtagandeprocessen av regionala strategier öppnat upp för breddat ansvar och hög delaktighet för berörda medarbetare i framtagande av underlag för verksamhetens inriktning och prioriteringar. Roller har tydliggjorts genom löpande dialog mellan chefer och medarbetare. Bemanning Arbetad tid jan-april Frånvaro jan-april Verksamhetsstöd gemensamt 7 028 tim 1 590 tim Kunskap och lärande 11 117 tim 2 418 tim Folkhälsa och social utveckling 5 333 tim 1 069 tim 9 20
Hållbar tillväxt 5 161 tim 2 125 tim Kommentar: Frånvarotid jämfört med arbetad tid håller sig ganska konstant jämfört med tidigare månader, men har sjunkit något. Det är högre frånvaro på Hållbar tillväxt beroende på föräldraledigheter och tjänstledigheter. Hälsa och arbetsmiljö Sjukfrånvaro per snittanställd, kort och lång, jan-april Totalt Kort Lång Verksamhetsstöd gemensamt 2,4% 2,4% 0% Kunskap och Lärande 1,0% 1,0% 0% Folkhälsa och social utveckling 0,8% 0,8% 0,% Hållbar tillväxt 2,4% 1,0% 1,4% Kommentar: Sjukfrånvaron är väldigt låg i dessa verksamheter. Har ökat något på Hållbar tillväxt. Sjukfrånvarodagar per snittanställd i procent av ordinarie arbetstid, jan-april Totalt Kvinnor Män Verksamhetsstöd gemensamt 2,4% 2,8% 1,0% Kunskap och Lärande 2,0% 1,9% 2,4% 10 21
Folkhälsa och social utveckling 2,2% 2,0% 3,1% Hållbar tillväxt 1,6% 2,2% 0% Kommentar: Sjukfrånvarodagar per snittanställd har sjunkit något från föregående månad förutom på Hållbar tillväxt där det ökat något. Siffrorna är väldigt låga överlag. 3. Verksamhetsutveckling Perspektivet uttrycker våra viktigaste processer för att nå målen. Vi ställer oss frågorna: Gör vi rätt saker? Gör vi saker på rätt sätt? Beskriv nuläge, aktiviteter och måluppfyllelse med utgångspunkt i verksamhetsplanen. Vid eventuella avvikelser mot plan eller i löpande verksamhet redovisas förslag till/beslutade åtgärder. Inkludera även verksamhetsvolym med kortfattad kommentar enligt nedan. Nuläge: Ny organisation och därav behov av gemensam verksamhetsidé. Behov av samverkan och samhandling med intressenter. Saknar mål och målvärden i enlighet med styrkortsmodellen. Behov av utveckling av utmaningsdrivet arbetssätt. Obalans i fördelning av projektmedel mellan kvinnor och män. Aktiviteter: Inledande diskussioner om att ta fram en gemensam verksamhetsidé för avdelningen har förts i ledningsgruppen. Detta är dock något som behöver ske med nära koppling till Region Kronobergs verksamhetsplanering, budgetprocess och värdegrundsarbete samt med hög delaktighet från medarbetarna. Under hösten kommer verksamhetsplaneringen för 2016 att intensifieras. I samband med detta kommer diskussioner även att föras gällande verksamhetsidé. 11 22
Utveckling av grundläggande mötes- och samarbetsformer för avdelningen har påbörjats, med etablerade tidsplaner för APT och avdelningsgemensamma utvecklingsdagar i augusti 2015. Mötes- och samarbetsformer behöver dock diskuteras vidare och utformas så att dessa på bästa sätt bidrar till måluppfyllelse av RUS. Den regionala utvecklingsstrategin framhäver att det regionala utvecklingsarbetet ska utgå från en hållbar arbetsmetod som leder från mål till handling. Som vägledning pekas Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner, Svensk Standard SS 854000:2014 ut. Detta ledningssystem ska vara utgångspunkten i implementeringen av det regionala utvecklingsarbetet och utvecklingen av nya arbetsmetoder kopplade till regional utveckling. Ett exempel på påbörjat arbete, som också rör utveckling av samarbetsformer med intressenter, är en kartläggning av avdelningens nätverk genomförts. Avdelningen sammankallar eller deltar i ca 60 nätverk, som spänner sig från kommunal till nationell nivå. Detta innebär att en ansenlig mängd tid läggs på nätverk. Det finns ett behov av att analysera nätverkens värde och roll i att bidra till uppfyllande av målen i den regionala utvecklingsstrategin, samt hur nätverken på bästa sätt kan användas för dialog med intressenter kring samhandling. Kartläggningen kommer att användas som ett underlag för intressentanalys, i enlighet med ledningssystemet. Diskussioner kring hur verksamhetsplanering för 2016 kan genomföras utmaningsdrivet snarare än enhetsvis har påbörjats i ledningsgruppen. Utveckla rutiner för uppföljning samt jämställdhetsintegrering av verksamheten ligger i uppföljningsplanen under ekonomi men redovisas här, då ekonomidelen uteslutande fokuserar på avvikelser mot budget. Arbetet har påbörjats med genomgång av ansökningsrutiner. Arbetet är nära kopplat till utvecklingen av uppföljning. Måluppfyllelse: Mål 2015: Utvecklad verksamhetsidé: Inledande diskussioner har påbörjats. Mål 2015: Utmaningsdrivet arbetssätt: Diskussioner kring hur VP för 2016 kan genomföras utmaningsdrivet snarare än enhetsvis har påbörjats i ledningsgruppen. Utveckling av grundläggande mötes- och samarbetsformer för avdelningen ska ske utifrån ett utmaningsdrivet arbetssätt. Mål 2015: Jämställdhetsintegrering av projektverksamheten: Arbetet har påbörjats med genomgång av ansökningsrutiner. Arbetet är nära kopplat till utvecklingen av uppföljning. 12 23
4. Ekonomi Totalt visar regional utveckling ett resultat efter fyra månader på -0,6 milj kronor. Detta beror på att engångsbelopp har utbetalats som har belastat första kvartalet. Regional utveckling gemensamt visar ett resultat på -0,2 milj kronor. Här är både positiva och negativa avvikelser. På personalsidan är det en vakans som påverkar positivt och negativt pga att ett engångsbelopp har utbetalats. Beroende på hur lång tid det tar innan vakanserna tillsätts så kommer budgeten att följas bättre. Driftstöden är ej periodiserade korrekt och egna medel är ej utnyttjade än enl budget vilket blir en positiv avvikelse. Kunskap och Lärande visar ett negativt resultat på -0,6 milj kronor. Man visar ett positivt resultat på kostnadssidan på AV-Media medan YHutbildning visar ett negativt. Detta beror på att budgeten inte överensstämmer med planerade utbildningar. Kostnader och intäkter för Tylösandsveckan har ej inkommit och stämts av än därför förekommer här avvikelser. Folkhälsa och social utveckling har ett resultat efter fyra månader på -0,1 miljoner kronor beroende på att stödstrukturer ej har fakturerat allt och att projekt ej är periodiserade. Positiva avvikelser finns på Folkhälsa pga vakanser. Hållbar tillväxt har ett positivt resultat på +0,3 miljoner kronor. Verksamheten visar inga stora enskilda avvikelser, en del positivt på personal vilket beror på sjukdomar och föräldraledighet. Det mesta i denna verksamhet går i projekt. I dagsläget har vi knappt 10 externfinansierade projekt, sen tillkommer ett antal projekt där vi är inblandade på ett eller annat sätt. Regional utveckling har 63 budgeterade tjänster. Prognosen för 2015 är att budgeten i stort sett kommer hållas med ett litet positivt resultat. 13 24
Regional utveckling april 2015 Resultaträkning exkl proj Månad -April Ackumulerat 2015 Årsbudget Prognos (mnkr) Utfall Budget Differens Utfall Ack Budget Ack Differens 2015 Helår Budgetavv. Internt stöd -4 963,8-1 169,7-3 794,1-4 844,3-3 334,0-1 510,4-11 944,0-11 444,0 0,5 Projektkontor ekonomiskt stöd -1 644,7-1 319,2-325,5-3 973,9-5 276,9 1 303,0-15 830,6-15 830,6 0,0 Kunskap och Lärande 300,6-430,9 731,5-2 502,1-1 919,8-582,3-6 018,8-6 218,8-0,2 Folkhälsa och social utveckling -696,5-701,4 4,9-2 906,9-2 746,3-160,6-8 440,2-8 640,2-0,2 Hållbar tillväxt 993,5 107,0 886,5-1 834,7-2 170,8 336,1-6 666,0-6 466,0 0,2 Totalsumma -6 011,0-3 514,3-2 496,7-16 061,9-15 447,7-614,2-48 899,7-48 599,6 0,3 14 25
Resultatuppföljning (mnkr) Centrum: Regional utvecklingsnämnd Byt centrum i Olap H64 Byt centrum i Olap H80 Avvikel se Månad -April Ackumulerat 2015 2014 Årsutf Rulland Årsbudg Överen Progno all e et s. s 2014 12 mån 2015 Vp Helår Resultaträkning exkl proj (mnkr) Utfall Budget Diff Jan-Apr Budget Diff Jan- Apr Intäkter Såld vård inkl tandvård 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Landstingsersättning 4,6 4,5 0,1 19,3 19,5-0,2 0,0 0,0 19,3 60,9 60,6 Övriga intäkter 0,6 2,3-1,8 2,5 7,7-5,1 0,0 0,0 2,5 21,3 21,3 SUMMA INTÄKTER 5,1 6,8-1,8 21,8 27,1-5,3 0,0 0,0 21,8 82,2 0,0 81,9 Kostnader Personalkostnader -5,9-3,4-2,5-13,2-13,3 0,1 0,0 0,0-13,2-40,8-40,5 Köpt utomlänsvård 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Hyrpersonal 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Läkemedel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga kostnader -2,9-3,4 0,6-9,3-13,8 4,5 0,0 0,0-9,3-41,3-41,3 Avskrivningar och 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 internränta SUMMA KOSTNADER -8,8-6,8-1,9-22,6-27,1 4,5 0,0 0,0-22,6-82,2 0,0-81,9 Projekt 1,1 0,0 1,1 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0 0 Resultat -2,5 0,0-2,6-0,6 0,0-0,6 0,0 0,0-0,6 0,0 0,0 0,0 Varav: 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,00 0,0 Bemanningskostnader -5,9-3,4-2,5-13,2-13,3 0,1 0,0 0,0-13,2-40,8 0,0-40,5 15 26
6 Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 18 juni 15RK18 27
Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK18 Handläggare: Joao Minelmio, Datum: 2015-05-22 Regionala utvecklingsnämnden Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 18 juni Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regionala utvecklingsnämnden har beslutat om ett indikativt beslutsutrymme gällande 1:1-anslaget samt fördelning mellan de olika ändamålen. I samband med projektbeslut ges en uppdatering av läget. Sara Nilsson Tf regional utvecklingsdirektör Joao Minelmio Samordnare Bilaga: Beslutsunderlag, daterat 2015-05-22 Sida 1 av 1 28
Beslutsunderlag Diarienr: 15RK18 Handläggare: Joao Minelmio, Datum: 2015-05-22 Regionala utvecklingsnämnden Beslutsutrymme 1:1-anslag, läge inför regionala utvecklingsnämnden 18 juni Beslutsutrymmet för 1:1-anslaget ser i dagsläget ut som följer: (kr) Ändamål Återstående innan varav 2015 Föreslagna för varav Återstående efter varav 2015 beslut bifall 2015 beslut Projektverksamhet 7 805 472 2 294 335 0 0 7 805 472 2 294 335 Företagsstöd 1 250 000 250 000 0 0 1 250 000 250 000 Kommersiell service 582 884 382 884 0 0 582 884 382 884 Uppföljning/utvärdering 600 000 600 000 0 0 600 000 600 000 SUMMA 10 238 356 3 527 219 0 0 10 238 356 3 527 219 Inneliggande ärenden för beslut RUN 18/6 2015 Ändamål Beslutsförslag Varav 2015 Kött i Kronoberg Projektverksamhet Avslag 29
7 Regional kompetensförsörjningsstrategi, remissutgåva 15RK15 30
Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK15 Datum: 2015-05-26 Regionala utvecklingsnämnden Regional kompetensförsörjningsstrategi, remissutgåva Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa remissutgåva av regional kompetensförsörjningsstrategi i enlighet med upprättad handling. att uppdra åt regional utvecklingsdirektör att ta fram förslag på arbete med validering och matchning. Sammanfattning Ärendet gäller förslag till remissutgåva av en regional kompetensförsörjningsstrategi för Kronobergs län 2015-2020. Den regionala kompetensförsörjningsstrategin var uppe för dialog med nämnden 7maj 2015 och innehållet har bearbetats utifrån de medskick som gjordes av nämnden. Remissperioden är 1 juli 2015 31 oktober 2015. En remissperiod där kommuner, statliga myndigheter, utbildningsanordnare, lokalt näringsliv, fackliga organisationer m.fl. har möjlighet att delta. Deras inspel är oerhört viktiga då den regionala kompetensförsörjningsstrategin endast kan genomföras i nära samhandling med andra aktörer. Remissen tar upp följande frågor: Hur stöder strategin ert utvecklingsarbete? På vilket sätt kommer ni att använda strategin i den fortsatta dialogen och samhandlingen? Vilka aktörer ser ni som angelägna att samhandla med för att nå målen? Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med strategin? Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Remissen kommer att skicks ut till kommuner, statliga myndigheter, utbildningsanordnare samt angränsande län. Det är även öppet för andra intressenter att bidra med inspel via dialogmöten, e-post, post eller via bloggen blogg.regionkronoberg.se/kompetens Sara Nilsson Tf regional utvecklingsdirektör Diana Unander Nordle Samordnare kompetensförsörjning Bilaga: Regional kompetensförsörjningsstrategi, remissutgåva Nulägesanalys och prognos för Kronobergs län 2015 Sida 1 av 1 31
Kompetensförsörjningsstrategi för Kronobergs län 2015-2020 Remissperiod: 1 juli till 31 oktober 2015 blogg.regionkronoberg.se/kompetens Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte... 5 Det regionala kompetensplattformsuppdraget... 5 Avgränsningar... 5 Relationen till andra strategier... 6 Begreppsdefinitioner... 6 Innehåll och läsinstruktion... 7 Utgångspunkter för kompetensförsörjningsstrategin... 8 Tidiga insatser... 8 Jämställdhetsintegrering... 8 Samhandling... 9 Utmaningar i Kronobergs län... 10 Prioriteringar... 14 Prioritering: Kompetenshöjning av sysselsatta... 14 Mål... 14 Möjligheter... 14 Områden för samhandling... 15 Prioritering: Övergångar mellan utbildning och arbetsliv... 16 Mål... 16 Möjligheter... 16 Områden för samhandling... 17 Prioritering: Ungas etablering på arbetsmarknaden... 18 Mål... 18 Möjligheter... 18 Områden för samhandling... 19 1 32
Kompetensförsörjningsstrategi för Kronobergs län 2015-2020 Remissperiod: 1 juli till 31 oktober 2015 blogg.regionkronoberg.se/kompetens Prioritering: Utlandsfödda kvinnor och män som resurs för den framtida kompetensförsörjningen... 20 Mål... 20 Möjligheter... 20 Område för samhandling... 21 Genomförande av den regionala kompetensförsörjningsstrategin... 23 Verktyg... 23 Handlingsplaner... 24 Uppföljning och lärande... 24 Källor... 26 Bilagor... 27 Bilaga 1: Relation till andra strategier... 27 Bilaga 2: Framtagande av kompetensförsörjningsstrategin... 29 Bilaga 3: Begreppsdefinitioner... 30 Bilaga 4: Målbilaga Kompetensförsörjningsstrategin... 32 2 33
Kompetensförsörjningsstrategi för Kronobergs län 2015-2020 Remissperiod: 1 juli till 31 oktober 2015 blogg.regionkronoberg.se/kompetens Sammanfattning Syftet med den regionala kompetensförsörjningsstrategin för Kronobergs län 2015-2020 är att samla det regionala kompetensförsörjningsarbetet. I strategin uttrycker regionens aktörer gemensamma mål och prioriteringar, vilka kan användas som vägledning för samhandling kring utbildning, strategisk kompetensförsörjning och arbetsmarknad. Den regionala kompetensförsörjningsstrategin är en understrategi till den regionala utvecklingsstrategin för Kronobergs län 2015-2025 (RUS) och kompletteras med handlingsplaner. Samordning mellan kompetensförsörjningsstrategin och kommunernas strategier och prioriteringar eftersträvas. Vad som är mest prioriterat att arbeta med kopplat till kompetensförsörjningsområdet är delvis avhängigt vilken tidsaspekt man utgår från. Att arbeta med kompetensförsörjning på kort sikt handlar främst om att i regionen hitta rätt kompetenser till arbetslivet här. Finns de inte tillgängliga i regionen så måste dessa människor attraheras någon annanstans ifrån. Arbetar man å andra sidan ur ett mer långsiktigt perspektiv så handlar det främst om att identifiera kompetensbehoven och bygga de kompetenser som behövs. Detta kan ske genom utbildning av individer inom efterfrågade områden eller kompetenshöjning av redan sysselsatta. Det är det långsiktiga perspektivet som är utgångspunkten för strategin. Den regionala kompetensförsörjningsstrategin består av fyra prioriteringar med målsättningar och utpekade områden för samhandling; Kompetenshöjning av sysselsatta Mål: Ökad andel arbetstagare som deltar aktivt och kontinuerligt i strategisk kompetensutveckling Ökad andel arbetsgivare som deltar i och tar till vara arbetstagares strategiska kompetensutveckling Områden för samhandling; Utforma flexibla utbildningssystem för ett livslångt lärande Förbättra förutsättningarna för arbetsgivares och arbetstagares strategiska kompetensutveckling Övergångar mellan utbildning och arbetsliv Mål: Ökad matchningsgrad En mer balanserad arbetsmarknad (ålder, kön och etnicitet) Områden för samhandling Stärka studie- och yrkesvägledning för ett livslångt lärande, ett delat ansvar Stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv för en förbättrad matchning 3 34
Kompetensförsörjningsstrategi för Kronobergs län 2015-2020 Remissperiod: 1 juli till 31 oktober 2015 blogg.regionkronoberg.se/kompetens Öka intresset för branscher med stora framtida kompetensbehov Stärka yrkesutbildningarna på alla utbildningsnivåer Ungas etablering på arbetsmarknaden Mål Andelen flickor och pojkar med behörighet till gymnasiet ska öka Andelen flickor och pojkar som fullföljer gymnasiet inom 4 år ska öka Ökad andel i prioriterad grupp som har en inkomst över basbeloppet Ökad sysselsättningsgrad för kvinnor och män Områden för samhandling: Arbeta för att fler flickor och pojkar avslutar gymnasieskolan med fullständiga betyg Att identifiera ungdomar som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller återfinns i studier Utlandsfödda kvinnor och män som resurs för den framtida kompetensförsörjningen. Mål Ökad sysselsättningsgrad bland utlandsfödda kvinnor och män Ökad andel arbetsgivare som rekryterar utlandsfödda kvinnor och män Ökad andel utlandsfödda kvinnor och män med minst gymnasial utbildning Ökad andel utlandsfödda kvinnor och män med eftergymnasial utbildning Områden för samhandling Korta etableringstiden för utlandsfödda Integration genom flexiblare språkutveckling Ökad dialog med arbetsgivare 4 35
Kompetensförsörjningsstrategi för Kronobergs län 2015-2020 Remissperiod: 1 juli till 31 oktober 2015 blogg.regionkronoberg.se/kompetens Inledning Syfte Syftet med strategin är att samla regionens aktörer i ett arbete mot gemensamma mål för den regionala kompetensförsörjningen. Strategin är vägledande för regional samhandling kring matchning och etablering och kommer att kompletteras med handlingsplaner. Den regionala kompetensförsörjningsstrategin är en understrategi till Gröna Kronoberg 2025, den regionala utvecklingsstrategin för Kronobergs län 2015-2020 (RUS). Samordning mellan kompetensförsörjningsstrategin och kommunernas strategier och prioriteringar eftersträvas. Det regionala kompetensplattformsuppdraget Region Kronobergs kompetensförsörjningsarbete grundas till stor del på ett uppdrag som inkom från regeringen i december 2009. Syftet med det så kallade kompetensplattformsuppdraget är att få bättre översikt och kunskap om kompetensbehov och utbud av utbildningar i Kronobergs län, samt öka samverkan i regionen kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Med kompetensplattformsuppdraget samlas tre politikområden under en hatt; utbildning, näringsliv och arbetsmarknad. Hur utbudet av utbildningar stämmer överens med behovet av kompetens berör såväl utbildning som arbetsmarknad och arbetsliv. I Kronobergs län har arbetet sedan 2010 fokuserats på framtagande av kunskapsunderlag och en rad olika satsningar inom utbildning och kompetensförsörjning. Exempel är arbetet med studie- och yrkesvägledning via projektet SYV i förändring 1 och minskad andel skolavhopp via projektet Plug-in 2. Regionen har knutit en närmare samverkan med såväl branscher som utbildningsanordnare inom olika områden och utbildningsnivåer, banden har även stärkts mellan branscherna och utbildningsanordnare. Arbetet har dock saknat en tydlig strategisk förankring. Region Kronoberg beslutade därför att stödja regionens aktörer och kraftsamla kring gemensamma prioriteringar. Resultatet, en regional kompetensförsörjningsstrategi, håller du nu i din hand. Avgränsningar En strategi handlar om att våga välja och välja bort. Den omfattar därför inte allt arbete som sker inom utbildning, kompetensförsörjnings och arbetsmarknadsområdet. Fokus ligger på; Områden som länets aktörer är rådiga över Målsättningar som kräver samhandling Kompetensförsörjningsstrategin tar sin utgångspunkt i ett långsiktigt perspektiv och siktar på år 2020. Vad som är strategiskt att arbeta med utifrån den tidshorisonten skiljer sig till viss del från att arbeta med kompetensförsörjningsfrågor här och nu. Kortsiktigt handlar kompetensförsörjning om att ha tillgång till kompetens som kan matchas mot arbetslivet idag. Ett mer långsiktigt perspektiv 1 Slutrapport genomförande SYV i förändring 2 Den nationella slutrapporten beräknas vara klar sommaren 2015 5 36
Kompetensförsörjningsstrategi för Kronobergs län 2015-2020 Remissperiod: 1 juli till 31 oktober 2015 blogg.regionkronoberg.se/kompetens handlar om att bygga den kompetens som arbetslivet efterfrågar i framtiden. Det är främst i det senare perspektivet den regionala kompetensförsörjningsstrategin tar sin utgångspunkt. I rapporten Strategier för regional kompetensförsörjning 3 presenteras fem förslag till strategier, vilka delas in i två grupper: att ta tillvara den kraft som finns i regionen respektive att ta tillvara arbetskraft från andra regioner och länder. Den regionala kompetensförsörjningsstrategin hämtar prioriteringar ur båda grupperna, men väljer att inte prioritera inpendling och inflyttning i detta skede, då länets aktörer i större grad förfogar över åtgärder riktade till invånare som redan bor i länet. Relationen till andra strategier Kompetensförsörjningsfrågorna har på senare år blivit allt mer uppmärksammande på alla nivåer i samhället. På europeisk nivå har frågorna uppmärksammats genom Europa 2020-strategin 4. Målen kopplade till kompetensförsörjning är att sysselsättning ska öka till 75 % av befolkningen, andelen elever utan gymnasiebetyg ska vara mindre än 10 % och att andelen 30-34 åringar som har eftergymnasial utbildning ska vara 40 %. Utifrån de europeiska målen kan sedan varje medlemsstat besluta om högre mål. Sverige har beslutat att mer än 80 % av 20 64-åringar ska vara sysselsatta, andelen elever utan gymnasiebetyg ska vara lägre än 10 %. Därtill ska minst 40-45 % av 30 34- åringarna ha en högre utbildning. Gröna Kronoberg 2020 lyfter bland annat vikten av livslångt lärande och humankapitalets betydelse för regionen. På regional nivå är kompetensförsörjningsstrategin en av flera understrategier som är knutna till Gröna Kronoberg 2025, varje understrategi går på djupet inom sitt område och samspelar med varandra för att nå de övergripande målen. Samspelet mellan Gröna Kronoberg och understrategierna innebär att frågor om utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad kan återfinnas i andra understrategier än kompetensförsörjningsstrategin. Om så är fallet har de inte prioriterats i kompetensförsörjningsstrategin i syfte att få en så effektiv helhet som möjligt. För mer information om andra strategier som kompetensförsörjningsstrategin kompletteras av se bilaga 1. Arbetet med den regionala kompetensförsörjningsstrategin har även tagit hänsyn till kommunala strategier och prioriteringar då även den lokala nivån har ett stort fokus på frågor som rör etablering och matchning. Det finns även prioriterade områden där länets kommuner gått samman för att arbeta gemensamt med olika frågor. Ett exempel är Småland Business Region, där kommunerna bland annat arbetar med ökad inflyttning till länet. Ett syfte är att få tillgång till efterfrågad kompetens. Begreppsdefinitioner I samband med framtagandet av strategin, se bilaga 2, har det framgått att de aktörer som arbetar med matchning och etablering i Kronobergs län lägger in olika definitioner i begreppen. Definitionerna har därför diskuterats och i bilaga 3 redovisas några överenskomna tolkningar av vad begreppen innebär i samband med den regionala kompetensförsörjningsstrategin. 3 Tillväxtanalys (2013:3) 4 http://ec.europa.eu/europe2020/europe-2020-in-a-nutshell/index_sv.htm 6 37
Kompetensförsörjningsstrategi för Kronobergs län 2015-2020 Remissperiod: 1 juli till 31 oktober 2015 blogg.regionkronoberg.se/kompetens Innehåll och läsinstruktion Den regionala kompetensförsörjningsstrategin har fem delar: Inledningen klargör syftet och ger en bakgrund till strategin, dess avgränsningar och relation till andra strategier. Utgångspunkter för den regionala kompetensförsörjningsstrategin är. De genomsyrar hela strategin, kapitlet innehåller också grundförutsättningar för strategins genomförande. Utmaningar för Kronobergs län ger en övergripande bild av vilka utmaningar som Kronobergs län står inför. Prioriteringarna är själva kärnan i strategin. De är fyra till antalet utan inbördes hierarki eller ordning. Varje prioritering innehåller följande avsnitt: o målbild (planerade resultat och indikatorer som stöd för uppföljning) o möjligheter (pekar på utvecklingsområden etc.) o områden för samhandling (för genomförandet av strategin) Genomförande av den regionala kompetensförsörjningsstrategin klargör vad vi ska arbeta med och på vilket sätt för att nå de gemensamt uppsatta målen. 7 38
Kompetensförsörjningsstrategi för Kronobergs län 2015-2020 Remissperiod: 1 juli till 31 oktober 2015 blogg.regionkronoberg.se/kompetens Utgångspunkter för kompetensförsörjningsstrategin Den regionala kompetensförsörjningsstrategin genomsyras av följande utgångspunkter; Tidiga insatser Jämställdhetsintegrering Samhandling Dessa utgör så kallade horisontella kriterier, det vill säga förhållningssätt att arbeta utifrån och perspektiv som alltid bör finnas med, oavsett prioriteringsområde. Tidiga insatser Den första utgångspunkten för strategin är tidiga insatser. Exakt vilken typ av insats, och vilken målgrupp den vänder sig till, ser olika ut beroende på vilken prioritering som avses. Tidiga insatser är en sammansättning av proaktiva insatser för individer och deras familjer. Insatserna ska vara hälsofrämjande, förebyggande och skapa bästa möjliga utveckling för individen. Det finns en ökad medvetenhet om att tidiga insatser lönar sig ur flera aspekter, både mänskliga och ekonomiska. Denna utgångspunkt belyser vikten av att personal som möter individer har verktyg för att redan i ett tidigt skede upptäcka problem och behov samt definiera individuella insatser som leder till att personer tar steget vidare mot etablering och matchning. Jämställdhetsintegrering Flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbildas, arbeta och utvecklas och få tillgång till samhällets resurser. För att uppnå detta arbetar vi med jämställdhetsintegrering, det vill säga ett arbetssätt för att bidra till jämställdhet i samhället. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av en process, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Utgångspunkten är att få syn på eventuella skillnader i utmaningar och behov mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. På så sätt kan insatser riktas olika till olika målgrupper. Inom kompetensförsörjningsområdet kan särskilda insatser till exempel behövas för att öka pojkars studieresultat eller för att minska flickors upplevelse av stress i skolan. Ett sätt att upptäcka skillnader mellan könen är att använda sig av könsuppdelad statistik, som använder det juridiska könet som indelningsgrund. Samtidigt finns det personer som inte kategoriserar sig som varken kvinnor eller män, personer som biologiskt inte entydigt kan kategoriseras som kvinnor eller män och personer som upplever sig vara av ett annat kön än det som tilldelats dem vid födseln. Alla människor, oavsett könsidentitet och könsuttryck, tillhör dessutom flera sociala kategorier som samspelar, såsom etnicitet, ålder och utbildningsbakgrund. När utvecklingsinsatser utformas är det viktigt att se till hur dessa faktorer samspelar. 8 39