Återfyndsplatser under år 2008 av fåglar ringmärkta i Sverige. Ett av de mera anmärkningsvärda återfynden 2008 var en blåhake Luscina svecia som rapporterades från Pakistan. foto: tomas lundquist 20 fågelåret 2008
Svensk ringmärkning 2008 thord fransson, tuomo kolehmainen & thomas wenninger 2008 ligger dock nära genomsnittet för de senaste 18 åren, men eftersom totalantalet märkta var ovanligt högt avspeglades detta inte i antalet märkta ungar. Ringmärkningscentralen kommer fortsatt att arbeta för att stimulera märkningen av ungar, som vi ser som ett viktigt inslag i den svenska ringmärkningen. De 25 arter, av vilka flest boungar ringmärktes, är med tre undantag desamma som under föregående år (Tabell 2). Silltrut, tornseglare och forsärla har tillkommit, medan slaguggla, gråtrut och nötväcka i år inte finns bland de 25 arter som märkts i störst antal. De elva arter som ringmärkts som boungar i störst antal har samma inbördes ordning som unfoto: mikael arinder/skånska bilder Under 2008 bedrevs ringmärkningen i Sverige på ett likartat sätt och i en omfattning som i stort varit oförändrad sedan 1990. Många personer deltar varje år i verksamheten, och ungefär 700 personer licensierades av Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att ringmärka fåglar. Märkningar Antalet märkta fåglar under året uppgick till 340 278, vilket är klart över medelvärdet för de senaste 18 åren (Tabell 1). Endast en gång tidigare har fler fåglar märkts i Sverige under ett år, och det var 1990, då antalet märkta uppgick till 350 288. Av de märkta fåglarna 2008 var 60 601 ungar och 279 677 flygga fåglar. Antalet arter som märktes som ungar (151) är högre än under fjolåret (149) och klart högre än 2006 då endast 142 arter fanns representerade i ringmärkningsstatistiken. Antalet arter som märkts som ungar har under senare år varit lägre än under 1990-talet, vilket också medelvärdet för perioden 1990 2007, som är 160 arter, visar (Tabell 1). Det totala antalet fåglar märkta som ungar under Forsärla Motacilla cinerea, häckande hona vid Åvarp (Sk) 18 maj 2008. der föregående år. Antalet märkta boungar av talgoxe och blåmes backade något jämfört med antalet märkta under 2007. För pilgrimsfalk (208 märkta) Tabell 1. Den svenska ringmärkningen under perioden 1990 2008 i siffror. Kategori Märkta Medeltal Variationsbredd 2008 1990 2007 1990 2007 Boungar 60 601 60 648 46 666 68 163 Flygga fåglar 279 677 241 090 204 978 285 158 Fåglar totalt 340 278 301 738 256 849 350 288 Antal arter 258 247 237 254 Boungar, antal arter 151 160 142 173 fågelåret 2008 21
och tornfalk (3 036) noterades nya årsrekord, medan havsörn (349) nådde upp till den näst högsta årssiffran någonsin. Märkningen av gråtrut har stadigt minskat under de senaste tio åren, och 2008 märktes endast 178 ungar, vilket kan jämföras med 951 ungar 1999. Ökningen i antalet märkta boungar av både fisktärna och silvertärna under de senaste åren, jämfört med 1990-talet, höll i sig även i år, medan färre skräntärnor (324) än normalt märktes. Av ovanligare arter bland fåglar märkta som ungar finns i år toppskarv (6), vattenrall (4), svartbent strandpipare (3), tretåig hackspett (3) och ringtrast (4). Listan över de vanligaste arterna, märkta som flygga, innehåller med endast två undantag samma arter som under 2007 (Tabell 3). Trots att märkningen av flygga fåglar varierar ganska mycket mellan olika år, är de första åtta arterna desamma som under 2007, dock med smärre förändringar i den inbördes ordningen. Kungsfågeln intog åter förstaplatsen efter några år längre ner i listan. Rödhaken, som förra året toppade listan med nytt årsrekord, återfinns i år på andra plats, trots att den återigen slog nytt rekord (34 010 märkta, medelvärde 1990 2007: 20 987). Kärrsnäppa och trädpiplärka är de arter som lämnat listan sedan föregående år, och de har ersatts av sävsångare och stjärtmes. Antalet kärrsnäppor som ringmärks varierar högst avsevärt mellan olika år och påverkas i hög grad av väderleksläget när vadarna passerar Östersjön. Väderleken avgör om de rastar vid Ottenby och således är möjliga att fånga. Både bläsand och kricka märktes i större antal än vanligt (104 resp. 155 märkta). Även taigasångare noterade nytt årsrekord med 49 ringmärkta (medelvärde 1990 2007: 13). En art som uppträdde ovanligt talrikt i södra Sverige under hösten var pärluggla, och antalet märkta vuxna uppgick till 861, vilket är det högsta antalet som märkts i Sverige sedan 1990. Märkningen av pärluggleungar var mer blygsam och endast 150 ungar märktes. Märkningen under hösten gav upphov till ett antal spännande fynd (Figur 1) och inte Tabell 2. Topplista för boungemärkningen 2008. De 25 mest märkta arterna med föregående års antal inom parentes. Talgoxe 11 501 (13 015) Blåmes 8 002 (8 917) Svartvit flugsnappare 7 943 (7 227) Halsbandsflugsnappare 6 091 (5 307) Stare 3 292 (3 367) Tornfalk 3 036 (2 357) Sillgrissla 2 281 (2 344) Storskarv 1 801 (1 807) Silvertärna 1 380 (1 780) Skrattmås 1 077 (1 493) Kattuggla 1 001 (1 010) Göktyta 903 (902) Ladusvala 811 (1 003) Entita 662 (561) Fisktärna 662 (776) Strömstare 542 (500) Svartmes 491 (452) Tobisgrissla 449 (473) Silltrut 422 (233) Tornseglare 378 (355) Havsörn 349 (361) Fiskmås 348 (441) Forsärla 341 (329) Tordmule 335 (411) Skräntärna 324 (529) Tabell 3. Topplista för märkningen av flygga fåglar 2008. De 25 mest märkta arterna med föregående års antal inom parentes. Kungsfågel 35 480 (24 424) Rödhake 34 010 (31 890) Lövsångare 31 329 (25 506) Blåmes 24 629 (25 106) Talgoxe 15 460 (17 333) Grönfink 10 530 (10 657) Gråsiska 9 406 (8 853) Järnsparv 6 781 (6 958) Gärdsmyg 6 429 (4 811) Svarthätta 6 361 (5 530) Rörsångare 6 312 (5 029) Sävsparv 5 656 (4 848) Gransångare 4 897 (3 784) Ärtsångare 4 097 (3 136) Bofink 3 937 (2 272) Sävsångare 3 849 (2 043) Trädgårdssångare 3 358 (3 915) Grönsiska 3 191 (6 355) Törnsångare 2 986 (2 463) Taltrast 2 664 (2 752) Stjärtmes 2 641 (2 021) Rödstjärt 2 623 (2 119) Koltrast 2 552 (2 124) Svartvit flugsnappare 2 348 (2 729) Bergfink 2 322 (2 604) 22 fågelåret 2008
mindre än 14 pärlugglor, märkta i Norge, kontrollerades i Sverige. Med ett undantag var de märkta i Trysil och de flesta under höstarna 2007 och 2008. En pärluggla, kontrollerad i samma område i Norge hösten 2008, märktes vid Ottenby i oktober 2007. Det verkar inte som om ugglorna fortsatte sin flyttning särskilt långt söderut, även om fyra kontroller gjordes vid Gedser i Danmark. Intressant att notera är att inga pärlugglor, märkta i Finland, påträffades i Sverige hösten 2008, vilket kan jämföras med fem fynd under hösten 2007. En pärluggla, märkt vid Ottenby, påträffades i mars 2009 nära Färjestaden, där den troligen dödats av katt! Flera småfågelarter har under en följd av år uppvisat minskande märksiffror, som sannolikt speglar förändringar i de svenska bestånden. Särskilt gäller detta rörsångare (6 318 märkta, medelvärde 1990 2007: 11 482) och sävsparv (5 673 märkta, medelvärde: 7 886) (Figur 2). För både rörsångare och sävsparvhar minskande antal noterats under en följd av år inom ramen för CES-Sverige (se separat artikel i Fågelåret 2008). Under 2008 noterades dessutom låga antal för törnskata (632 märkta, medelvärde 1990 2007: 1 195), grönsiska (3 198, medelvärde: 8 173) och gulsparv (1 300, medelvärde: 1 979). För törnskata och gulsparv är det de lägsta årssiffrorna sedan 1990. Flera arter ökar emellertid i antal. Detta gäller t.ex. gärdsmyg (6 452, medelvärde 1990 2007: 3 363), svarthätta (6 365, medelvärde: 3 270) och gransångare (4 911, medelvärde: 2 123) (Figur 2). Ny art för svensk ringmärkning blev häcksparv, som ringmärktes vid Torhamns udde 2 juni 2008. Det innebär att 355 arter har ringmärkts i landet t.o.m. 2008. Bland mindre vanliga arter i märkstatistiken kan vaktel (5 märkta), storlabb (2), alkekung, korttålärka, sibirisk piplärka, blåstjärt (5), Antal märkta 15000 10000 5000 Antal märkta 6000 4000 2000 Rörsångare 1990 1995 2000 2005 Svarthätta 1990 1995 2000 2005 Antal märkta 5000 Gransångare 3000 1000 1990 1995 2000 2005 2 Antal märkta 12000 Sävsparv 18 4 2 2 Figur 1. Återfynd av pärlugglor under hösten 2008. 6 8000 4000 1990 1995 2000 2005 Figur 2. Antalet ringmärkta fåglar för några arter i Sverige under perioden 1990 2008. fågelåret 2008 23
medelhavsstenskvätta, träsksångare, iberisk gransångare och rosenstare nämnas. Det totala antalet fåglar, ringmärkta i Sverige, uppgick vid utgången av 2008 till 11 946 279 fåglar. Tabell 4. Topplista för inkomna återfynd år 2008. De 25 arter som erhållit flest återfynd med föregående års antal fynd inom parentes. Skrattmås 358 (312) Havsörn 167 (229) Storskarv 155 (176) Blåmes 145 (126) Gråtrut 125 (149) Sillgrissla 120 (84) Fiskmås 106 (76) Havstrut 104 (91) Gräsand 89 (118) Grönfink 84 (90) Knölsvan 80 (40) Talgoxe 69 (106) Rörsångare 64 (67) Tornfalk 63 (46) Kungsörn 61 (87) Vitkindad gås 59 (67) Rödhake 52 (37) Skräntärna 49 (3) Kattuggla 48 (42) Grågås 47 (33) Silltrut 46 (25) Kungsfågel 43 (22) Korp 38 (35) Kentsk tärna 35 (181) Lövsångare 32 (26) Två vita storkar Ciconia ciconia från det skånska storkprojektet återfanns utomlands 2008, en i Turkiet och en i Spanien. de fynd är något lägre än vad som har varit normalt under de senaste 15 åren, vilket delvis beror på att datarutinerna för att hantera återfynden förändrades under året, men också på personalsituationen som påverkades av flera pensionsavgångar under året. Listan över de arter som gett flest fynd toppas, liksom under föregående år, av skrattmås och havsörn. Kentsk tärna, som under 2007 låg på tredje plats beroende på ett stort antal avläsningar i Danmark, ligger i år långt ner i listan. Nya på listan är skräntärna, kungsfågel och lövsångare. Bland lite mer udda fynd, som inte inkluderas i de kategorier som behandlas närmare nedan, kan de två förs- 24 fågelåret 2008 Återfynd Antalet återfynd av fåglar, märkta i Sverige och som diariefördes och besvarades under 2008, uppgick till 2 989 fördelade på 153 olika arter. Kontroller av fåglar, som ringmärkarna själva märkt tidigare, är inte inräknade i denna summa. I tillägg till återfynden av fåglar med svenska ringar mottogs och hanterades också rapporter om 360 återfynd i Sverige av fåglar märkta i utlandet. Antalet registrera- foto: tomas lundquist ta långfynden av vit stork nämnas. Båda är märkta inom ramen för Storkprojektet i Skåne. En hittades död i Turkiet (nära gränsen till Grekland) i juni 2008 (märkt som unge 2007), medan den andra påträffades död i norra Spanien 17 september 2008 (märkt som unge 2008). Fynddetaljer Alla återfynd som rapporteras utreds och dataregistreras, varefter upphittaren informeras om märkdata, samtidigt som märkaren underrättas om återfyndet. I samband med detta kodas omständigheterna kring fyndet, uppgifter som kan vara viktiga när fynden ska tolkas. Fyndomständigheterna är också viktig information för att kartlägga vilka öden som drabbar olika fågelarter i naturen. En stor del av återfynden gäller numera fåglar som kontrollerats levande, och som därmed är möjliga att återfinna ännu en gång (Figur 3). Denna kategori innehåller främst avläsningar, där ringnumren lästs av utan att fåglarna infångats. De utgör 37 % av samtliga fynd.
Dödad vid jakt 7,0% Kontrollerad levande 60,0% fåglar fastnar också i fisknät, och i år rapporterades bl.a. storskarv (16), tordmule (7), bergand (1) och smålom (1). Andra kända omständigheter 19,2% Omständigheter okända 13,8% Figur 3. Under 2008 inkomna återfynd (n=2 989) fördelade på fyra olika fyndomständigheter. Huvudparten av dessa har rapporterats av personer som inte är ringmärkare. Andelen fynd som utgörs av fåglar, som infångats i samband med ringmärkning, utgör 22 % av samtliga fynd. Av återfynden från 2008 gäller 7 % fåglar som dödats i samband med jakt, och denna andel har varit ganska likartad under de senaste åren. Bland andra kända fyndomständigheter ingår bl.a. trafikoffer (väg och tåg) med 2,5 %, tagen av katt med 2,4 % (75 fynd), olja 0,03 % (1 fynd), flugit in i fönster med 3,3 % samt kollision med ledning och eldödad med 1,0 % (32 fynd). Bland återfunna fåglar, dödade av elström/ledningar, finns bl.a. kungsörn (5), havsörn (4), trana (1), berguv (3) och slaguggla (1). En röd glada hittades död efter att ha kolliderat med vindkraftverk i Tyskland. Två ringmärkta tornfalkar kolliderade med flygplan, en på Sturup och en på Jylland. Under 2008 rapporterades inte mindre än 95 återfynd av sillgrisslor som fastnat i fisknät. Andra Till tropikerna Under 2008 erhölls endast sex återfynd från Afrika söder om Sahara (Figur 4), vilket är klart färre än normalt. De två närmast föregående åren rapporterades 22 resp. 29. Om det är en trend eller bara en tillfällighet får kommande år utvisa. Bland fynden finns en fisktärna, kontrollerad av ringmärkare vid Swakopmund i Namibia i januari, och en kentsk tärna, kontrollerad av ringmärkare i Senegal i april. Fisktärnan märktes som ungfågel vid Ot- foto: tomas lundquist En svenskmärkt fisktärna Sterna hirundo kontrollerades av ringmärkare i Swakopmund, Namibia i januari 2008. Fiskgjuse Kentsk tärna Lövsångare Fisktärna Ladusvala Figur 4. Återfynd söder om Sahara av fåglar ringmärkta i Sverige och rapporterade under 2008. tenby i början av augusti 2007. Den kentska tärnan ringmärktes som unge vid Torhamn i Blekinge 1997. Två fiskgjusar finns bland fynden. Den ena märktes i Uppland 2005 och hittades död i Guinea Bissau i februari. Den andra märktes som bounge i Västergötland 2008 och rapporterades via en fransk kvinna från Dakar i oktober. Fiskgjusen sökte skydd från attackerande bruna glador i en liten park inne i staden, och hela ringnumret framgick på fotografier som togs. Småfågelfynd söder om Sahara är alltid spännande. I år rapporterades två fynd. En lövsångare, ringmärkt vid Falsterbo i maj 2007, dödades av barn i mars 2008 i Togo i Västafrika. Fyndet är det 33:e fågelåret 2008 25
tropikfyndet av lövsångare ringmärkta i Sverige. En ladusvala, som ringmärktes vid Ottenby i september 2007, dödades vid jakt i den södra delen av Demokratiska Republiken Kongo i januari 2008. Fyndet rapporterades via en organisation som inventerar och försöker skydda ladusvalorna när de samlas på gemensamma övernattningsplatser. foto: john larsen Fiskmås Grönfink Vigg Fiskmås Svarthätta Sångsvan Kärrsnäppa 3 Spovsnäppa Gräsand Övriga Silltrut 21 Blåhake Tre svenskmärkta kärrsnäppor Calidris alpina kontrollerades 2008 vid Azovska sjön. Den äldsta var 15 år. tenby andfänge, men också två fåglar från var dera Hornborgasjön och Malmö. Normalt ingår några fiskmåsar, märkta i Malmö, i materialet och detta år är inget undantag. En blev märkt i januari och en annan i mars. En sångsvan, märkt i Sölvesborg, dödades av hund strax norr om Arkhangelsk vid Vita havet i augusti 2005. En grönfink, som hittades dödad av rovfågel vid Ladoga i maj 2008, är påträffad ovanligt långt österut. Det intressanta är att den märktes vid Ottenby i mitten av december 2007. Vid Azovska sjön pågår en tämligen omfattande märkning av vadare, och i år rapporterades att tre kärrsnäppor och en spovsnäppa med svenska ringar 26 fågelåret 2008 30 o E Figur 5. Återfynd öster om 30 E inkomna under 2008. I österled Ett tämligen stort antal fynd rapporterades under 2008 från områden österut, i nordostlig såväl som i sydostlig riktning (Figur 5). Antalet uppgick till 45, vilket kan jämföras med 18 under föregående år. Många av fynden gäller gräsänder, märkta vid Otkontrollerats. De blev märkta vid Ottenby (3) och Torhamn. En av kärrsnäpporna var 15 år gammal när den kontrollerades. En del arter på väg mot vinterkvarter i Afrika passerar östra Medelhavet. I år avlästes inte mindre än 21 silltrutar i Israel i mars april. Fåglarna var märkta på Stora och Lilla Karlsö samt i Hälsingland. En stor del av de svarthättor som häckar i Sverige passerar östra Medelhavet på väg mot vinterkvarteren i östra Afrika. I år finns två fynd på Cypern (oktober) och ett i Syrien (maj) rapporterade. Ett av årets mest anmärkningsvärda återfynd gäller en blåhake påträffad i Waziristan i Pakistan. Den märktes i maj 2006 på Utklippan i Blekinge och dödades av en 15-årig pojke 4 april 2008. Det märkliga är att fyndet rapporterades av samma person som hörde av sig om ett fynd av en blåhake i samma område i slutet av mars 2001. I båda fallen rör det sig om fåglar som troligen påbörjat vårflyttningen, vilket antyder att de tillbringat vintern längre österut. Snabba förflyttningar Återfynd kort tid efter märkningen kan ge viktig information om fåglarnas flygetapper, och över längre avstånd också hur snabbt flyttningen genomförs. Under 2008 finns 18 återfynd av fåglar som flyttat med en genomsnittlig hastighet som ligger över 100 km per dygn (Figur 6). Fynden gäller två tärnor, tre vadare och 13 småfåglar. Med ett undantag, en gransångare, är fynden från höstflyttningen. Den snabbaste förflyttningen gäl-
Kustsnäppa (3) Rörsångare (14) Kustsnäppa (13) Silvertärna (5) Gransångare (7) Fisktärna (7) Rörsångare (6) Rörsångare (21) Taltrast (1) Rödstjärt (13) Kungsfågel (1) Lövsångare (7) Rödhake (1) Kungsfågel (2) Sävsångare (4) Sävsångare (4) Grönbena (8) Sävsångare (11) gråtrut, silvertärna, kentsk tärna, sillgrissla (7) och berguv. För flera arter noterades nya åldersrekord. Detta gällde sångsvan (25 år och 1 månad), skrattmås (29 år och 11 månader) och stjärtmes (6 år och 4 månader). Året som gick Tre medarbetare, Roland Staav, Bo Sällström och Ulla Britt Sällström, gick i pension under 2008. De har arbetat vid Ringmärkningscentralen under en lång följd av år och har betytt väldigt mycket för utvecklingen av den svenska ringmärkningen. Vi vill här passa på att framföra ett stort tack för deras idoga arbete. Bo Sällström har under lång tid plane- foto: mikael arinder/skånska bilder Figur 6. Förflyttningar snabbare än 100 km per dag bland återfynd behandlade under 2008. Antal dagar mellan märkning och återfynd anges inom parentes. ler en kustsnäppa, som ringmärktes vid Ottenby i början av september och som sköts i Frankrike tre dagar senare. Två tärnor, märkta vid Ottenby, har återfunnits efter kort tid. En fisktärna påträffades på en oljerigg i Nordsjön och en silvertärna i västra Norge. Fisktärnan blev dödad av en sparvhök, och silvertärnan attackerades av en trut. Huvudparten av fynden gäller kontroller gjorda av ringmärkare, men rödstjärten, som rapporterades i Schweiz 13 dagar efter märkningen, dödades av en katt. Ett fynd av en blåmes, märkt vid Spillepeng i Malmö, och som kontrollerades senare samma dag vid Falsterbo (31 km), är också värd att nämnas. Höga åldrar Varje år rapporteras ett antal fåglar som uppnått höga åldrar. År 2008 påträffades 19 fåglar som vid återfyndstillfället var minst 20 år gamla. Detta är ett klart lägre antal än föregående år, då 39 fåglar hade uppnått denna ålder. Bland fynden finns å andra sidan ett nytt åldersrekord för svensk ringmärkning. Det handlar inte helt oväntat om en sillgrissla, märkt som unge på Stora Karlsö 7 juli 1965, och som avlästes med tubkikare på samma plats i början av maj 42 år och 10 månader gammal. Detta är den äldsta kända sillgrisslan i världen och den fjärde äldsta ringmärkta fågeln i Europa. Fynden av fåglar, äldre än 20 år, gäller sångsvan, vitkindad gås, ejder, havsörn (2), skrattmås (3), En ringmärkt sillgrissla Uria aalge som avlästes på Stora Karlsö i maj 2008 var mer än 42 år gammal! rat och lagt grunden för de datarutiner som under 2008 började tas i drift och som knyter ihop hanteringen av märk- och återfyndsdata. Med dessa rutiner fullt utvecklade kommer arbetet vid ringmärkningscentralen att effektiviseras högst avsevärt. thord fransson, tuomo kolehmainen & thomas wenninger Naturhistoriska riksmuseet, Box 50 007, SE-104 05 Stockholm Thord.Fransson@nrm.se För mer information om svensk ringmärkning, besök www.nrm.se/rc fågelåret 2008 27