Svensk ringmärkning 2007

Transkript

1 Återfynd under år 2007 av fåglar ringmärkta i Sverige. Årets mest långväga återfynd kom från Sydafrika och gällde en fisktärna Sterna hirundo. foto: tomas lundquist. 20 fågelåret 2007

2 Svensk ringmärkning 2007 Thord Fransson, Tuomo Kolehmainen & Thomas Wenninger inslag i svensk ringmärkning och Ringmärkningscentralen kommer att arbeta för en ökad märkning av ungar framöver. Antalet märkta boungar ligger trots detta över genomsnittet för åren (Tabell 1). I listan över de 25 arter med störst antal märkta boungar återfinns med tre undantag samma arter som under 2006 (Tabell 2). Slaguggla, nötväcka och havsörn har tillkommit och silltrut, tornseglare och fiskgjuse har lämnat listan. De fem arter som ringmärkts som boungar i störst antal är desamma som under de senaste åren. Antalet märkta boungar av både talgoxe och blåmes ökade påtagligt jämfört med För talgoxen ( märkta) är årssumman den näst högsta genom tiderna foto: mikael arinder/skånska bilder Ringmärkningen i Sverige bedrevs under 2007 i en omfattning som i stort varit oförändrad sedan Den utfördes av 700 personer licensierade av Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, men i tillägg till de licensierade märkarna har ett stort antal människor deltagit och varit behjälpliga på olika sätt. Märkningar Under 2007 ringmärktes fåglar, vilket är den femte högsta märksiffran genom tiderna och klart högre än medelvärdet för de senaste 16 åren (Tabell 1). Av de märkta fåglarna var boungar och flygga fåglar. Antalet arter som ingår bland de fåglar som märktes som ungar (149) är glädjande nog högre än under fjolåret (142) då den lägsta siffran sedan 1990 noterades. Fortfarande är antalet arter som ingår klart lägre än genomsnittet för åren Skälet till detta kan vara att en del äldre märkare med ringmärkning av boungar som specialitet avslutat sin verksamhet och att dessa inte fullt ut ersatts av yngre märkare. Märkningen av boungar ett viktigt Under 2007 ringmärktes 361 boungar av havsörn Haliaeetus albicilla. (1990 märktes boungar). Även om både pilgrimsfalk (193 märkta) och havsörn (361) noterade nya årsrekord så blev årets märksiffror för ormvråk Tabell 1. Den svenska ringmärkningen under perioden Kategori Märkta Medeltal Variationsbredd Boungar Flygga fåglar Fåglar totalt Antal arter Boungar, antal arter fågelåret

3 (157) och bivråk (5) de lägsta sedan Antalet märkta ugglor fortsätter att pendla från år till år och kattuggla, slaguggla och lappuggla märktes detta år i högre antal än genomsnittet för de senaste 16 åren. Även pärluggla märktes i en mer normal omfattning 2007 (255 märkta) jämfört med 2006 (136). Ladusvalan fortsätter glädjande att klättra i listan, och märkningen av arten börjar närma sig samma omfattning som under 1980-talet. Av ovanligare arter bland fåglar märkta som ungar hittas 2007 smådopping (1), toppskarv (2), rördrom (2), vattenrall (5), smalnäbbad simsnäppa (6) och fjällpipare (2). I topplistan över arter märkta som flygga återfinns med endast två undantag samma arter som under 2006 (Tabell 3). I denna lista är de antalsmässiga förändringarna mellan olika år normalt betydligt större än för märkningen av boungar. Rödhaken, som är en av de arter som under lång tid ringmärkts i stort antal i Sverige, toppar årets lista och noterade dessutom nytt årsrekord. Kungsfågeln fortsätter att variera högst betänkligt mellan olika år, märkta (2005), (2006) och (2007). Antalet lövsångare ( märkta) gick tillbaka efter att under fjolåret återhämtat sig något (30 709). Antalet märkta lövsångare kan dock jämföras med toppåren 1988 ( märkta) och 1990 (42 825). Kärrsnäppa, som saknades i listan 2006 (995 märkta), återkom nu på elfte plats med märkta. Ny i listan detta år är förutom kärrsnäppa också koltrast (Tabell 3). Anmärkningsvärt och positivt var att det under 2007 märktes 111 bergänder (110 vid Ottenby fågelstation). Arten har märkts enbart fåtaligt i Sverige tidigare och före 2007 uppgick det totala antalet märkta till 158. Både gråspett (115 boungar och 38 flygga) och tretåig hackspett (40 flygga) märktes i större antal än normalt. Flera småfågelarter, förutom lövsångare, har under en följd av år uppvisat minskande märksiffror som sannolikt speglar förändringar i de svenska populationerna. Under 2007 noterades ovanligt låga årssummor för bl.a. sävsångare (2 043 märkta, medelvärde : 4 569), rörsångare (5 071, Tabell 2. Topplista för boungemärkningen De 25 mest märkta arterna med föregående års antal inom parentes. Talgoxe (10 043) Blåmes (7 194) Svartvit flugsnappare (7 395) Halsbandsflugsnappare (4 901) Stare (2 770) Tornfalk (2 405) Sillgrissla (2 398) Storskarv (2 760) Silvertärna (1 389) Skrattmås (1 288) Kattuggla (698) Ladusvala (955) Göktyta 902 (964) Fisktärna 776 (758) Entita 561 (560) Skräntärna 529 (514) Strömstare 500 (371) Tobisgrissla 473 (605) Slaguggla 468 (232) Svartmes 452 (493) Gråtrut 451 (599) Fiskmås 441 (342) Tordmule 411 (352) Nötväcka 409 (323) Havsörn 361 (296) Tabell 3. Topplista för märkningen av flygga fåglar De 25 mest märkta arterna med föregående års antal inom parentes. Rödhake (25 593) Lövsångare (30 709) Blåmes (11 370) Kungsfågel (15 460) Talgoxe (13 303) Grönfink (12 822) Gråsiska (6 545) Järnsparv (8 311) Grönsiska (4 792) Svarthätta (6 145) Kärrsnäppa (995) Rörsångare (10 517) Trädpiplärka (5 403) Sävsparv (7 206) Gärdsmyg (3 442) Trädgårdssångare (4 453) Gransångare (3 271) Ärtsångare (4 232) Taltrast (2 344) Svartvit flugsnappare (3 067) Bergfink (3 181) Törnsångare (3 027) Bofink (4 114) Koltrast (1 973) Rödstjärt (2 280) 22 fågelåret 2007

4 medelvärde: ) och sävsparv (4853, medelvärde: 8 064). För både sävsångare och rörsångare noterades också inom ramen för CES-Sverige ett sämre häckningsresultat 2007 än de närmast föregående åren (se separat artikel i Fågelåret 2007). Svarthättan, som under 2006 uppvisade en kraftig ökning i antalet märkta (6 145), hade även under 2007 ett bra år (5 530, medelvärde : 3 137). Videsparv, som uppvisade en svag ökning under 2006 från bottenåret 2005 (126 märkta), visade en fortsatt ökning med 751 märkta under Nya arter i svensk ringmärkning 2007 blev toppskarv och kaspisk trut. På Soteskär i Bohuslän märktes två ungar av toppskarv 5 juni och vid Ottenby märktes tre kaspiska trutar (en tvåårig och två adulta) 9 november. Därmed har 354 arter ringmärkts i landet. Bland mindre vanliga märkarter kan storlom, smådopping (3 märkta), klykstjärtad stormsvala, isabellatörnskata, blåstjärt (2), iberisk gransångare (3) och cettisångare nämnas. Det totala antalet fåglar märkta i Sverige uppgick vid 2007 års slut till fåglar. av knölsvan var färre än vanligt, men det kan delvis bero på att rapporter med många fynd behandlats först efter årsskiftet. Nya i listan detta år är kentsk tärna, korp, grågås och halsbandsflugsnappare. Att kentsk tärna plötsligt hamnat högt upp i listan beror på att många svenskmärkta kentska tärnor avlästes i den danska kolonin på Hirsholmen i Kattegatt under 2006 och Inte mindre än 61 individer märkta som ungar i Sverige identifierades och åldrarna varierade mellan 4 och 25 år. Att småfåglar som blåmes, talgoxe och grönfink hittas högt upp i listan beror till stor del på att detta är arter som under de senaste åren ringmärkts i stora antal. Bland lite mer ovanliga fynd som inte inkluderas i de kate- också rapporter om 578 återfynd i Sverige av fåglar märkta i utlandet. Listan över de arter som gett flest fynd toppas liksom föregående år av skrattmås, även om antalet fynd är klart lägre än under tidigare år. Märkningen av storskarv resulterar varje år i ett stort antal återfynd och detta år, liksom 2006, ligger arten på fjärde plats i listan över arter som gett flest fynd. Fynden från 2007 är spridda över en stor del av Europa (Figur 1) men saknas helt i Nordafrika där återfynd tidigare var vanliga, särskilt i Tunisien. Detta kan naturligtvis vara en tillfällighet, men det kan också vara ett resultat av att storskarven håller på att ändra sina flyttningsvanor. Antalet fynd foto: tomas lundquist Återfynd Under 2007 diariefördes och besvarades återfynd av svenska ringar från 135 olika arter. Antalet registrerade fynd är något lägre än vad som har varit normalt under de senaste 15 åren. Kontroller av fåglar som ringmärkarna själva märkt tidigare är inte inräknade i återfyndssiffran. I tillägg till återfynden av svenska ringar mottogs och hanterades Håller de svenska storskarvarna Phalacrocorax carbo på att ändra sina flyttningsvanor? Figur 1. Återfynd av ringmärkta storskarvar behandlade under 2007 (n=176). fågelåret

5 Tabell 4. Topplista för inkomna återfynd år De 26 arter som erhållit flest återfynd med föregående års antal fynd inom parentes. Skrattmås 312 (558) Havsörn 229 (250) Kentsk tärna 181 (6) Storskarv 176 (162) Gråtrut 149 (97) Blåmes 126 (92) Gräsand 118 (98) Talgoxe 106 (62) Havstrut 91 (58) Grönfink 90 (93) Kungsörn 87 (79) Sillgrissla 84 (102) Fiskmås 76 (113) Rörsångare 67 (116) Vitkindad gås 67 (72) Fynddetaljer Samtliga fynd som rapporteras till Ringmärkningscentralen kodas med avseende på omständigheter kring fyndet. Denna information är viktig för tolk- ningen av fynden och kan också bidra med information om vad de olika fåglarna råkar ut för. Mer än hälften av de registrerade återfynden är kontroller av levande fåglar (Figur 2). Under flera år har denna andel successivt ökat, men under 2007 bröts denna trend med en något lägre andel än under föregående år. Den andel av återfynden som orsakats av jakt har under senare tid varit ganska oförändrad och årets 8,2% är snarlik de närmast föregående årens andel. Bland andra kända fyndomständigheter ingår bl.a. trafik (väg och tåg) med 2,7%, tagen av katt med 2,0% (62 fynd), olja 0,03% (1 fynd), flugit in i fönster med 4,0% samt kollision med ledning och eldödad med 1,0% (30 fynd). Bland foto: tomas lundquist Duvhök 51 (49) Tornfalk 46 (63) Kattuggla 42 (62) Knölsvan 40 (281) Sävsparv 38 (33) Rödhake 37 (48) Korp 35 (10) Berguv 34 (35) Grågås 33 (14) Halsbandsflugsnappare 33 (15) Järnsparv 28 (22) gorier som behandlas närmare nedan kan skedand, skjuten i Frankrike, stjärtand, funnen död i England, silltrut (Larus fuscus intermedius), kontrollerad i Spanien och bergfink i Italien nämnas. Dödad vid jakt 8,2% 24 Kontrollerad levande 55,9% Andra kända omständigheter 21,6% Omständigheter okända 14,3% Figur 2. De under 2007 inkomna återfynden (n=3184) fördelade på fyra olika fyndomständigheter. fågelåret 2007 Många fåglar kolliderar med luftledningar, och 2007 kom ett återfynd av en eldödad smålom Gavia stellata. fynd orsakade av elström/ledningar ingår detta år smålom (1), storskarv (1), vit stork (1), knölsvan (1), havsörn (5), ormvråk (2), kungsörn (4), fiskgjuse (3), pilgrimsfalk (1), gråtrut (1), berguv (4), kattuggla (4) och lövsångare (1). En havsörn hittades dessutom död efter att ha kolliderat med vindkraftverk på Gotland. Liksom tidigare år fastnade många märkta sillgrisslor i fisknät och 2007 omkom 49 fåglar på detta sätt. Andra arter fångas också i fisknät och bland årets fynd finns bl.a. 23 storskarvar, 4 fiskgjusar, 2 tobisgrisslor och 2 tordmular. Till tropikerna Under 2007 rapporterades 22 återfynd i Afrika sö-

6 Kentsk tärna Rödbena Fiskgjuse Grönbena Gulärla Grå flugsnappare Kentsk tärna 8 Fisktärna 2 Gluttsnäppa I österled Eftersom den helt dominerande flyttningsriktningen från Sverige är S SV är fynd från öster inte speciellt vanliga i svensk ringmärkning. Under 2007 behandlades 18 återfynd av fåglar, ringmärkta i Sverige, och påträffade öster om 30 E (Figur 4). Tre av fynden gäller vitkindade gäss märkta som ungfåglar på Gotland i juli månad. Samtliga är dödade i samband med jakt, två vid ishavskusten och en förmodligen på flyttning mellan Östersjön och Vita havet. En av dem märktes som unge redan 1985, men exakt fynddatum saknas så det är osäkert hur gammal den var när den påträffades. De båda andra var fyra resp. nio år gamla. En fjällgås, utsläppt med foto: lars carlsson Figur 3. Återfynd söder om Sahara av fåglar ringmärkta i Sverige och inkomna under år der om Sahara (Figur 3), vilket är ett tämligen normalt antal och något färre än fjolårets 29. Som vanligt under senare år dominerar fisktärna bland fynden och inte mindre än åtta är kontrollerade av ringmärkare vid Swakopmund i Namibia, där även en kentsk tärna kontrollerades. Ytterligare två fisktärnor kontrollerades av ringmärkare i Sydafrika. Kentska tärnor rapporterades också från Västafrika, där en blev fångad och en påträffades oljeskadad. Fyra fiskgjusar är rapporterade i Västafrika och av dessa är två avsiktligt dödade, en påträffades skadad och en hade fastnat i fisknät. Två vadare, en rödbena och en grönbena, märkta vid Ängsnäset på Falsterbonäset i Skåne, har rapporterats dödade i Senegal. Huvudparten av rödbenorna övervintrar i Västeuropa, men enstaka fortsätter längre söderut och detta är det tionde svenska fyndet söder om Sahara. Grönbenan är en utpräglad tropikflyttare och detta är det 27 återfyndet söder om Sahara av en grönbena märkt i Sverige. Två småfåglar ingår i materialet, en gulärla och en grå flugsnappare. Gulärlan är en av de småfågelarter som har givit flest tropikfynd och denna fågel, märkt som ungfågel i Hälsingland och dödad i Ghana, är fynd nummer 28 från tropikerna. Grå flugsnapparen är en riktig långflyttare med förmodat övervintringsområde i sydligaste Afrika. Årets fynd gäller en fågel, märkt som gammal i Uppland i juni, och som dödades i Demokratiska Republiken Kongo i början av april. Det är det tolfte fyndet av arten söder om Sahara och det ligger i det område där huvudparten av tidigare fynd rapporterats under höst- och vårflyttning, medan ett fynd har rapporterats i Sydafrika i januari. Fjällgäss Anser erythropus som följer med vitkindade gäss Branta leucopsis på flyttning mot ishavskusten löper risk att bli skjutna i Ryssland. vitkindade gäss som fosterföräldrar i Pite lappmark 1999, rapporterades skjuten på Kaninhalvön i september Tyvärr framgår det inte av brevet när fyndet gjordes. Att fiskmåsar av östligt ursprung dyker upp i södra Sverige vintertid är väl dokumenterat och i årets material ingår två återfynd. Båda är märkta i Malmö, och den mest avlägsna är påträffad km nordost om märkplatsen. Häckningsområdet för skrattmåsar som passerar Sverige sträcker sig en bit in i Ryssland, och en adult skrattmås märkt i Malmö i februari rapporterades skjuten nordost om Ladoga 4 april. Märkningen vid Ottenby andfänge ger fortlöpande ostliga återfynd, och 2007 rapporterades sex gräsänder, samtliga skjutna. fågelåret

7 Vitkindad gås Skrattmås Fiskmås Fjällgås Vitkindad gås Näktergal Svarthätta Silltrut Fiskmås Vigg Vigg Gräsand Övriga 30 o E Figur 4. Återfynd öster om 30 E inkomna under år Viggar från en stor del av västra Sibirien flyttar västerut för att övervintra, och en vigg märkt i Malmö i februari rapporterades skjuten långt österut i maj. Ytterligare ett återfynd av vigg är rapporterat i öster, och det är lite mer förvånande eftersom fågeln märktes som unge i Malmö och rapporterades skjuten i Sibirien sju år senare, drygt km från märkplatsen. Bland änder sker ofta parbildningen i vinterkvarteren och det är honan som bestämmer var häckningen kommer att ske. Möjligen var detta en hane som bildade par med en hona från Sibirien och därmed hamnade långt från sin födelseplats. Östra Medelhavet passeras av en del arter på väg mot vinterkvarteren i Afrika. En silltrut, märkt som adult på Stora Karlsö 2004, avlästes på vårflyttning 27 mars i närheten av Tel Aviv. Det intressanta är att den också lästes av på samma plats våren 2008, denna gång sex dagar tidigare. En näktergal, ringmärkt vid Bingsmarken i Skåne i augusti, blev skjuten nära staden Tripoli i Libanon 6 maj året efter. Tidigare fynd av näktergal i detta område, främst höstfynd, är väl samlade i norra Egypten, så detta vårfynd tillsammans med ett äldre fynd vid södra Röda havet antyder att passagen på våren går något östligare. Ytterligare ett utlandsfynd av näktergal, märkt vid Ottenby fågelstation, kontrollerad av ringmärkare i Ungern i maj, behandlades under året. En svarthätta märkt vid Getteröns fågelstation har också rapporterats från östra Medelhavet där den hittades död i närheten av Beirut 1 maj. Snabba förflyttningar Återfynd rapporterade efter kort tid kan ge värdefull information om hur långa flygetapper fåglar genomför. Dessa fynd inkluderar inte alltid de rastningsperioder som behövs för att förnya energireserven, så de speglar inte nödvändigtvis fåglarnas flyttningshastighet över längre avstånd. Detta år finns det nio återfynd där fåglar rört sig med en genomsnittlig hastighet som överstiger 100 km per dygn (Figur 5), varav två är från vårflyttningen och ett är från vintern. Den sabbaste förflyttningen gäller en fiskmås som ringmärktes i Malmö 23 januari och som något förvånande avlästes i Groningen, Holland, två dagar senare (245 km per dygn). Två kungsfåglar från Utklippans och Torhamns fågelstationer ingår. En flyttade till Holland på åtta dagar och den andra hittades död på stranden nära Liepaja i Litauen efter tre dagar. Möjligen hamnade den i en västlig luftström som förde den i fel riktning. En rörsångare och en sävsångare kontrollerades av belgiska ringmärkare efter tre resp. tio dagar. En annan sävsångare följde den för arten mer typiska vägen söderut och kontrollerades av ringmärkare i Slovenien efter nio dagar. En grönbena märkt vid Malmö kontrollerades efter fem dagar av ungerska ringmärkare nära Neusiedler See. Vid märkningen vägde den 75 gram och vid kontrollen 59 gram. Två fynd från vårflyttningen visar på hastigheter över 100 km per dygn, Kungsfågel 8 dagar Rörsångare 3 dagar Fiskmås 2 dagar Lövsångare 5 dagar Sävsångare 10 dagar Sävsångare 9 dagar Gransångare 2 dagar Kungsfågel 3 dagar Grönbena 5 dagar Figur 5. Förflyttningar snabbare än 100 km per dag bland återfynd behandlade under år fågelåret 2007

8 en lövsångare från Utklippan flög in i ett fönster i sydöstra Norge efter fem dagar, och en gransångare från Ottenby kontrollerades vid Landsorts fågelstation två dagar senare. Höga åldrar Bland de återfynd som hanteras under ett år ingår normalt ett antal fåglar som uppnått en hög ålder och under 2007 återfanns inte mindre än 39 fåglar som vid återfyndstillfället var minst 20 år gamla. Fynden fördelar sig på grågås (1), vitkindad gås (2), ejder (1), havsörn (4), havstrut (1), strandskata (1), fiskmås (1), gråtrut (1), kentsk tärna (12), fisktärna (1), sillgrissla (12), tordmule (1) och tobis- Året som gick Svensk ringmärkning har snart bedrivits i 100 år (2011). Trots detta är det helt tydligt att traditionell ringmärkning fortfarande bidrar med mycket viktig information om hur fåglarna klarar att hantera sin omvärld. Något som i dagsläget är väl så aktuellt med tanke på den senaste tidens förändrade klimat! Thord Fransson, Tuomo Kolehmainen & Thomas Wenninger Naturhistoriska riksmuseet, Box , SE Stockholm foto: thord fransson Denna svenskmärkta grönbena Tringa glareola kontrollerades av ungerska ringmärkare fem dagar efter att den märktes nära Malmö i Skåne. Kontrollen skedde i samband med att EURING (The European Union for Bird Ringing) hade möte i Ungern i augusti grissla (2). En sillgrissla, märkt som unge på Stora Karlsö 1972, kontrollerad i Stockholms skärgård i juli 2007, var 35 år gammal och den äldsta återfunna fågeln under året. En strandskata, märkt som adult vid Ottenby, hittades död på samma plats i maj och blev nästan 31 år gammal. En tobisgrissla, märkt som unge på Nidingen, kontrollerades levande på samma plats efter 28 år. Bland mindre fåglar, som nått anmärkningsvärt hög ålder, bör följande nämnas: En björktrast rapporterades skjuten 8 år och 3 månader gammal, en strömstare kontrollerades av ringmärkare 8 år gammal och en ärtsångare, märkt på Gotland, kontrollerades på Landsort 7 år och 11 månader gammal. För mer information om svensk ringmärkning, se fågelåret