fågelåret 2011 Samtliga återfynd från svensk ringmärkning rapporterade i utlandet. foto: tuomo kolehmainen

Transkript

1 Samtliga återfynd från svensk ringmärkning rapporterade i utlandet. foto: tuomo kolehmainen Deltagarna vid 2011 års ringmärkarmöte i Höllviken. 24 fågelåret 2011

2 Svensk ringmärkning årsjubileum thord fransson, thomas wenninger, lina jansson, tuomo kolehmainen & conny kroon Ringmärkningen i Sverige firade under året 100-årsjubileum och detta uppmärksammades bl.a. med ett ringmärkarmöte vid Höllviken i oktober. Mötet arrangerades tillsammans med Falsterbo Fågelstation och var mycket välbesökt (se foto). Ringmärkningscentralerna i våra grannländer Finland och Norge kommer att fira 100-årsjubileum 2013 respektive Den mängd data som erhållits från svensk ringmärkning är omfattande och på motstående sida visas samtliga fynd av fåglar ringmärkta i Sverige och som påträffats i utlandet ungefär återfynd! Märkningar Antalet fåglar som ringmärktes i Sverige under 2011 var klart lägre än under 2010 och totalsumman minskade med nästan I jämförelse med genomsnittet under perioden är minskningen inte lika påtaglig (Tabell 1). De senaste fyra åren har antalet märkta fåglar pendlat mellan år med ovanligt höga och ovanligt låga märksiffror (Figur 1). Av de märkta fåglarna 2011 var ungar och flygga fåglar. Antalet märkta foto: hans cronert Unga, ringmärkta pilgrimsfalkar Falco peregrinus, Kristianstads vattentorn, 25 juni Figur 1. Antalet årligen ringmärkta fåglar i Sverige Andelen fåglar märkta som ungar har markerats med gröna staplar. ungar är snarlikt föregående år (58 282), vilket visar att skillnaden mellan de båda åren gäller märkningen av flygga fåglar. Tabell 1. Den svenska ringmärkningen under perioden i siffror. Kategori Märkta Medeltal Variationsbredd Boungar Flygga fåglar Fåglar totalt Antal arter Boungar, antal arter fågelåret

3 Arter, för vilka störst antal boungar märkts, var som vanligt talgoxe (9 028 märkta), svartvit flugsnappare (7 569), blåmes (6 197) och halsbandsflugsnappare (5 330). De två förstnämnda märktes i samma omfattning som under 2010, medan antalet märkta blåmesar var nästan färre än året före. Ugglornas svängningar i häckningsframgång speglas tydligt i antal ringmärkta ungar och 2011 var tydligen ett mycket bra år i norra Sverige. Rekordmånga ungar märktes av både lappuggla och slaguggla (Figur 2). Även för pärluggla noterades ovanligt många märkta ungar och vi får gå tillbaka till 1991 för att hitta en högre årssumma. Hornuggla, som vi nämnde i 2010 års rapport, uppvisade en foto: tomas lundquist Antalet märkta ungar av pärluggla Aegolius funereus var 2011 det högsta sedan fortsatt positiv trend efter fyra bottenår (Figur 2). Under året märktes också fjälluggleungar (9), vilket inte hänt sedan 1982! För ladusvala (1 130 märkta) noterades återigen nytt årsrekord och av dessa märkte en märkare ungar. Pilgrimsfalk slog återigen och för femte året i rad nytt årsrekord med 256 ringmärkta ungar. Av mindre vanliga arter bland fåglar märkta som ungar finns detta år toppskarv (30), fjällpipare (5), smalnäbbad simsnäppa (12) och lappsparv (3). Dessutom märktes två ungar som var hybrider, dels gulärla x citronärla och dels ladusvala x hussvala. De sex arter som märktes i störst antal som flygga var lövsångare ( märkta), rödhake (26 289), 26 fågelåret 2011 Figur 2. Antalet årligen ringmärkta boungar för några arter i Sverige under perioden gråsiska (15 438), talgoxe (13 931), blåmes (12 184) och rörsångare (8 837). De tre första arterna innehar samma positioner på tio-i-topp-listan som under 2010, medan talgoxe flyttat upp från sjätte plats och petat ner blåmes till femte plats. Grönsiska som 2010 låg på fjärde plats bland flyggmärkta uppträdde betydligt fåtaligare 2011 och märk-

4 ta är nästan färre än under Siskornas uppträdande varierar högst avsevärt och de toppar inte alltid under samma år (Figur 3). Även antalet ringmärkta kungsfåglar har varierat högst betänkligt under senare år med tydliga toppår och bottenår, där 2011 får representera ett klart bottenår. Svarthätta och gransångare som ökat under en lång följd av år verkar ha lugnat sig något. Även om de märktes i höga antal står sig årsrekorden från För härmsångare erhölls nytt årsrekord med märkta och det tidigare rekordet från 2010 slogs med 35 fåglar. Gärdsmyg, som ökat i ringmärkningen sen 1980-talet och som toppade 2008 med märkta, har tydligt backat i den svenska ringmärkningsstatistiken. De två senaste åren märktes respektive fåglar. Orsaken till detta är med största sannolikhet de två senaste kalla vintrarna. Grönfink minskade med 35 % i märkningen mellan 2008 och 2009 pga. ett utbrott av en encellig flagellat (Trichomonas gallinae) som angriper slemhinnan i munhålan. En viss ökning av antalet märkta grönfinkar noterades mellan 2009 och 2010, från till märkta. Under 2011 minskade antalet märkta igen till 7 117, vilket förmodligen kan kopplas till att nya Trichomonas-utbrott noterats. Den ökning av antalet märkta blåstjärtar som inträffat de senaste åren har fortsatt och under 2011 märktes sju stycken, vilket är nytt årsrekord. Detta innebär att 29 blåstjärtar märkts under perioden och inte mindre än 24 av dessa under de senaste fem åren. Bland mindre vanliga märkfoto: thord fransson Hybrid mellan gråsparv och pilfink Passer domesticus x Passer montanus, Nynäshamn, sommaren Figur 3. Antalet årligen ringmärkta flygga fåglar för några arter i Sverige under perioden arter kan bläsgås (1), vaktel (26), svartbent strandpipare (1), brednäbbad simsnäppa (1), citronärla (2), fältsångare (1) och ökenvarfågel (1) nämnas. En hybrid mellan gråsparv och pilfink märktes och detta är den tredje ringmärkta genom tiderna i Sverige (se foto). Ny märkart för Sverige blev dvärguv. En sådan ringmärktes vid Hoburgen 31 maj. Det totala antalet fåglar märkta i Sverige vid utgången av 2011 uppgick till fåglar. Återfynd Antalet återfynd av fåglar ringmärkta i Sverige som behandlades under 2011 uppgick till Av återfynden påträffades 1407 i Sverige och fågelåret

5 i utlandet. Flest utlandsfynd gjordes i Danmark (448) följt av Tyskland (262) och Holland (156). Återfyndslistan toppas av skrattmås (446) följd av sillgrissla (169) och gråtrut (131) och det totala antalet återfunna arter uppgår till 154. Ringmärkningscentralen (RC) hanterar även rapporter av fåglar ringmärkta i andra länder som påträffats i Sverige. Uppgifterna kring dessa fynd behandlas av RC och sänds som förfrågningar till de berörda ringmärkningscentralerna. När märkuppgifter erhålls får upphittaren i Sverige besked om var och när den påträffade fågeln märktes. Under 2011 behandlades totalt 538 fynd av fåglar ringmärkta i utlandet (Figur 4). Drygt hälften av fynden kommer från våra grannländer Finland, Danmark och Norge. Bland fynden av utländska ringar fanns under 2011 bl.a. en svarthätta och en ärtsångare märkta i Israel, två kärrsnäppor märkta i Ukraina samt två skärsnäppor märkta på Svalbard (Figur 4). Fynddetaljer Förutom att ge information om förflyttningar förmedlar återfynden också viktig information om vad fåglar drabbas av i naturen och hur fyndorsakerna förändras över tiden. De stora huvudgrupperna uppvisar ett ganska likartat mönster jämfört med de närmast föregående åren. Sett över längre tid har andelen fåglar som kontrolleras levande och därmed är möjliga att påträffa igen ökat påtagligt. Andelen jagade har möjligen ökat något Figur 4. Märkplatser för fåglar märkta i utlandet som påträffats i Sverige under 2011 (n=538). 28 fågelåret 2011 Figur 5. De under 2011 inkomna återfynden fördelade på fyra olika fyndomständigheter. under de senaste åren, men detta beror sannolikt på den återupptagna märkningen av änder vid Ottenby andfänge och att återfynd av dessa ofta gäller skjutna fåglar. Bland kända återfyndsorsaker förekommer trafikoffer (2,24 %), kollision med tåg (0,62 %), kollision med ledning (0,45 %), kollision med fönster (3,51 %), eldödad (0,39 %) samt tagen av katt (2,31 %). Bland fynd där upphittaren angett elström/ledningar som orsak till att fågeln påträffats ingår detta år bl.a. vit stork (2), kungsörn (4), fiskgjuse (3), havsörn (3), berguv (4), slaguggla (1) och kornknarr (1). Geografisk spridning De senaste åren har antalet fynd från områden söder om Sahara varit ganska fåtaliga. Det gäller även i år då bara elva fynd från detta område behandlats (Figur 6). Samtliga fisktärnor liksom spovsnäppan gäller fåglar kontrollerade av ringmärkare. Kärrsnäppan, märkt som unge i Skåne och av den sydliga rasen schinzii, blev identifierad med ledning av färgringar. Fiskgjusen som återfanns i Guinea Bissau sköts i slutet av december. Samma öde drabbade en annan fiskgjuse på Malta, där den sköts i mars för att stoppas upp. Att en del storskarvar kan flytta iväg långt visar ett fynd i Marocko där en fågel, märkt som unge i Blekinge 2002, blev skjuten 2009 i närheten av Rabat. Mellersta Östern är ett område som passeras av många flyttfåglar på väg till övervintringsområden söder om Sahara. Detta år fick vi ovanligt många återfynd från östra Medelhavsområdet: en lövsångare i Egypten, två svarthättor (en i Libanon och en i Israel) och en ärtsångare i Libanon. Med undantag för svarthättan i Israel, som kontrollerades, blev fåglarna dödade vid jakt. På en plats vid Medelhavskusten, Ashdod i Israel, kontrolleras regelbundet silltrutar. Detta år avlästes inte mindre än 14 färgmärkta fåglar från Sverige. Silltrutarna var märkta på olika platser, dels i Gästrikland och dels på Gotland, både på Stora och Lilla

6 Karlsö. Skrattmåsar flyttar normalt mot sydväst och Sverige passeras regelbundet av fåglar från områden i nordost. Fyndet av en skrattmås vid Odessa, nära Svarta havet, är därför något förvånande. Fågeln märktes som ungfågel i Malmö i oktober 2004, och ringnumret lästes av vid två tillfällen utan att fågeln fångades, i november och januari, vilket antyder att den övervintrade på platsen. Antalet fynd österut var också ganska få under Gräsand och fiskmås är arter som vi normalt får ostliga fynd av. Fyndet av en nötskrika nästan km öster om märkplatsen är däremot helt unikt! Fågeln märktes vid Boden i oktober 2009 och fångades oavsiktligt i en fälla vid Fedorovskoe Lesnichestvo i februari Vi har tidigare inga tydliga rörelser österut av arten, inte ens till Finland, så detta fynd är verkligen anmärkningsvärt. En vitkindad gås, märkt som ungfågel på Gotland i juli 2001, sköts på ön Kolguev i maj Fågeln märktes som hanne, så det är möjligt att den bildat par med en hona från ishavskusten och därmed lämnat sitt födelseområde i Östersjön, eftersom honan är den som bestämmer var häckningen ska ske. Återfynd av skärsnäppor på Svalbard har blivit regelbundna, liksom kontroller i Sverige av skärsnäppor märkta på Svalbard. Detta år gäller återfyndet en fågel, märkt på Nidingen i mars 2010, som blev kontrollerad som hona vid Longyearbyen i juni Två gråsiskor har rapporterats från trakten av Tromsö under Den ena kontrollerades av ringmärkare medan den andra blev dödad av katt. Båda märktes i Norrland under En tornfalk, märkt som unge i Västerbotten 2010, landade på en båt 160 km väster om Röst 1 oktober Bergfinkar, som ringmärks i Sverige, övervintrar främst på kontinenten i Västeuropa. Att en bergfink, märkt i Värmland i april 2009, blev konfoto: tomas lundquist Skärsnäppa Gråsiska 2 Vitkindad gås Tornfalk Fiskmås Gräsand Nötskrika Bergfink Skrattmås Skärsnäppor Calidris maritima som häckar på Svalbard övervintrar eller rastar regelbundet i Sverige. Storskarv Kärrsnäppa Spovsnäppa Fiskgjuse Fisktärna Silltrut Fiskgjuse Lövsångare 5 Svarthätta Ärtsångare Silltrut (14) Svarthätta Figur 6. Samtliga återfynd av fåglar ringmärkta i Sverige som behandlats under år De återfynd där art angetts omnämns i texten. trollerad av ringmärkare på södra Irland i februari 2011 är därför anmärkningsvärt. Snabba förflyttningar Återfynd kort tid efter märkningen kan bidra med viktig information om fåglars flyttningshastighet. Bland fynden som behandlats under 2010 finns 19 där den ringmärkta fågeln förflyttat sig med en genomsnittlig hastighet som ligger över 100 km per dygn (Figur 7). Med ett undantag är fynden från höstflyttningen. Undantaget gäller en rödstjärt som fyra dagar efter märkningen vid Falsterbo kontrollerades vid den finska fågelstationen Lågskär, söder om Åland. Den snabbaste förflyttningen gäller en fågelåret

7 spovsnäppa, som sex dagar efter märkningen vid Ottenby 5 september, hittades nyligen död vid den franska atlantkusten (1 479 km). Sex snabbflyttande rörsångare och sävsångare ingår i materialet. Samtliga, med ett undantag (dödad av katt), kontrollerades av ringmärkare. Riktningarna visar tydligt att rörsångarna flyttar mot sydväst medan sävsångarna håller en mer sydlig kurs (Figur 7). Två lövsångare finns med i materialet och dessa visar tydligt skillnaden mellan nordsvenska fåglar som flyttar mot sydost och sydsvenska som flyttar mot sydväst genom Europa. Den från norra Sverige märktes vid Bureå 31 augusti och dödades i Egypten 25 dagar senare (3 787 km, 152 km/dygn). En rosenfink, märkt foto: p-g bentz Lövsångare Phylloscopus trochilus från södra resp. norra Sverige har olika flyttningsvägar och vinterkvarter. Kungsfågel -6 Rosenfink -9 Trädgårdssångare -7 Rödstjärt -4 Höga åldrar Rekordmånga återfynd av fåglar som uppnått höga åldrar registrerades under Inte mindre än 69 fåglar var över 20 år vid återfyndstillfället. Sillgrissla dominerar stort bland dessa fynd: Den äldsta fågeln 2011 märktes som unge på Stora Karlsö 1974 och kontrollerades 37 år gammal på Kalken vid Svenska Högarna i Uppland i juli Där hade den även kontrollerats flera gånger tidigare och två gånger fått slitna ringar utbytta. En stor del av de övriga sillgrisslorna kontrollerades i Stockholms skärgård. En rekordgammal havsörn hittades död i Ålands skärgård 32 år och 7 månader efter märkningen som unge i Uppland Även strandskata noterade nytt åldersrekord. En fågel, märkt på Nidingen som adult 1980, kontrollerades på samma plats, minst 31 år och 10 månader gammal. Även denna gamling hade fått ringen utbytt två gånger. Fynden av fåglar äldre än 20 år fördelar sig på knölsvan 4, grågås 3, ejder 1, havsörn 4, fiskgjuse 1, strandskata 3, skrattmås 4, silltrut 1, gråtrut 1, havstrut 6, sillgrissla 31, tordmule 3, tobisgrissla 4 och berguv 3. Färska rester av en märkt fågel hittades vid boet hos pilgrimsfalkarna i Kristianstad. Det visade sig vara en rödspov, som märkts som unge i trakten 18 år tidigare, vilket höjde artens åldersrekord rejält. Även bland tättingar noterades några nya åldersrekord. En härmsångare kontrollerades i Stesom ungfågel vid Halmstad, flyttade mot förväntad riktning och avlästes med hjälp av färgringar på Fair Isle nio dagar senare. En annorlunda snabbförflyttning genomfördes av en gräsand som märktes vid Ottenby andfänge 22 november. Nio dagar senare sköts den i norra Frankrike (1 131 km). Möjligen var detta resultatet av ett kalluftsinbrott som gjorde att fågeln fick bråttom söderut. Detsamma kanske gäller den gråsiska som märktes vid Hol fjärden i oktober och som elva dagar senare kontrollerades av ringmärkare vid den litauiska fågelstationen Neringa. 30 Spovsnäppa -6 fågelåret 2011 Lövsångare -19 Rörsångare -15 och 17 Gräsand -6 Rörsångare -5 och 6 Sävsångare -9och 13 Gråsiska -11 Lövsångare -25 Figur 7. Förflyttningar snabbare än 100 km per dag och som gäller en förflyttning överstigande 400 km bland de återfynd som behandlats under år 2011.

8 nungsund 8 år och 1 månad gammal. En entita kontrollerades i Oskarshamn vid en ålder av minst 12 år och 4 månader. CES Den sextonde säsongen av det standardiserade ringmärkningsprojektet CES (Constant Effort Sites) genomfördes med verksamhet på 24 platser. Underlaget för jämförelser mellan 2010 och 2011 utgjordes av 18 platser, vilket är en normal andel. Under året hanterades fåglar av 74 arter, vilket är 27 % fler individer än året före och det högsta antalet hittills inom CES. Ökningen förklaras delvis av att de nytillkomna platserna fångat fler fåglar än ciellt entita, blåmes och svarthätta lyckades bättre än Inga arter hade signifikant sämre reproduktion. foto: tomas lundquist I pilgrimsfalkholken på vattentornet i Kristianstad hittades färska rester av en rödspov Limosa limosa som blivit ringmärkt i trakten 18 år tidigare! Detta innebär nytt svenskt åldersrekord för rödspov. genomsnittet, men även gamla platser har i många fall ökat fångsten betydligt. Främst är det sensommarens fångst som ökat, speciellt av ungfåglar. Förändring av storleken på de häckande bestånden kan uppskattas genom jämförelse av fångsten av adulta fåglar mellan åren. För alla arter sammantaget var antalet adulta fåglar nästan exakt i nivå med Tydligast ökade beståndet av trädgårdssångare medan rörsångare, koltrast och blåmes minskade. Den årliga reproduktionen mäts som kvoten årsungar relaterad till adulta fåglar. Jämfört med 2010 ökade den genomsnittliga reproduktionen med 23 %, vilket gör 2011 till ett mycket bra år. Spelar, inte minst med tanke på klimatförändring och mänskliga aktiviteter, är en utmaning för den samlade svenska ringmärkningskåren. Ett stort tack till alla som bidrar till detta! För mer information om svensk ringmärkning, besök Året som gick Svensk ringmärkning engagerar en stor mängd människor, inte bara de som är licensierade ringmärkare av riksmuseet utan också ett stort antal människor som bidrar på olika sätt. Utan detta ideella engagemang skulle ringmärkning inte kunna genomföras i Sverige. Verksamheten har nu pågått i hundra år, men trots det finns det mycket kvar att utforska kring fåglarnas flyttningsmönster. Att fortlöpande följa vad som händer med svenska fågthord fransson, thomas wenninger, lina jansson, tuomo kolehmainen & conny kroon Naturhistoriska riksmuseet Box , SE Stockholm fågelåret