Skogens miljövärden Medelpad

Relevanta dokument
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo

Avdelningsbeskrivning

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skötselplan Brunn 2:1

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Naturvård i NS-bestånd

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Skogsbruksplan. Släthult 1:26 Misterhult Oskarshamn Kalmar län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress. Oskarshamns kommun BOX 706 OSKARSHAMN

Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken

Skogsbruksplan. Del av Guleboda 1:12 Älmeboda Tingsryd Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!

RAPPORT. Översiktlig naturvärdesinventering Midskog UPPDRAGSNUMMER OCH SVENSKA KRAFTNÄT - JÄMTKRAFT SUNDSVALL MILJÖ

Sammanställning över fastigheten

Skogsbruksplan. Blekinge län

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

RAPPORT 2009/17 ASPSKÖTSELPLAN Storskogen, Uppsala kommun. Ellen Salomonsson

SKOGSVÅR D. som ger nytt liv

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

Bränningsplan. Koordinat: N , E Lägesbeskrivning: 18 km NO om Liden, Timrå kommun, Västernorrland

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten

Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016

Skogsbruksplan. Högeruds-Ingersbyn 1:76, 1:81. Värmlands län

Skogsbruksplan. Västerbottens län

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Arealer. Virkesförråd. Bonitet och tillväxt. Avverkningsförslag. hektar. Produktiv skogsmark. Impediment myr. Impediment berg.

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Grönområdesplan över Oxhalsö 2:26 m.fl. fastigheter, Blidö församling, Norrtälje kommun.

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Grönområdesplan på fastigheten Skebo 1:319.

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten

Skogsbruksplan. Planens namn Högvalta 1:80:81:82. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Skogsbruksplan. Dalarnas län

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

mångfaldspark i vindelns kommun TJÄDERBERGET hitta hit med gps: Här ska alla TRIVAS DE BRÄNDA skogarna Värdefull LÖVTRAKT

Skogsbruksplan. Jönköpings län

Naturvärdesinventering

Skogsbruksplan. Planens namn Julåsen 3:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skogsbruksplan. Jönköpings län

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Avdelningsbeskrivning Skifte: 0

Skogsbruksplan. Örebro län

Grönområdesplan över skogen på Spersboda 1:2

Skoglig statistik för branden i Västmanland

Skogsbruksplan. Planens namn Junsele-Krånge 2:104. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

RAPPORT 2009/19 ASPSKÖTSELPLAN Hågadalen-Nåsten Uppsala kommun. Ellen Salomonsson

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Sammanställning över fastigheten

SCA Skog. Contortatall Umeå

Naturvårdsåtgärd nyckelbiotop, Ekeby 4:1

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Röjning formar framtidsskogen

Sammanställning över fastigheten

Äger du ett gammalt träd?

Åldersbestämning av träd

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Naturvärdesinventering

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Fiskträsk. Bilaga ±Meter. Projicerat koordinatsystem: sweref99 TM. sign:

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Gran i Götaland en historisk exposé med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen

Skogsbruksplan. Planens namn Dala 5:4. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84)

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

MÄRLINGSBERGET. utter och smålom. vandringar. Äventyrliga. och lövbrännor. Spana efter. Brandpräglad skog. Spår av det förflutna

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Transkript:

Skogens miljövärden Medelpad Mjösjön 1:1, Ånge kommun Beskrivning: Ett självföryngrat bestånd på ca 33 hektar med blandskog som uppkommit efter skogsbrand och dimensionshuggning på 1800-talet. Numera domineras området av lövträd med enstaka spridda tallar, efter att en selektiv avverkning har gjorts där vi har huggit gran för att främja löv. Området drabbades av stormen Ivar och en stor mängd lövträd blåste då omkull. Åtgärd: Naturvårdsbränning där minst 70 procent av de kvarvarande lövträden överlever och förhoppningsvis får flera av tallarna brandskador. Den planerade bränningen ska varieras i tändningsmönster och intensitet för att skapa så stor variation som möjligt. Motormanuella metoder ska användas för att skapa mekaniska skador på främst tall för att få dessa att kådimpregnera veden och få en något lägre tillväxt under några år som ger tätare ved. En del av målsättningen är att skapa ny föryngring av både löv och tall. Råsjö 1:3, Ånge kommun Beskrivning: Mycket lövrik, äldre blandskog som är naturligt uppkommen efter dimensionsavverkningar i mitten av 1800-talet. Här finns rikligt med äldre mossbeklädda stubbar som vittnar om tidigare huggningar. Lövandelen är i dag minst 40 procent av virkesförrådet, främst björk och asp, varav en del aspar är mycket grova. Det finns enstaka sälgar och det är ont om död ved. Åtgärd: Lövgynnande avverkningar där i princip all gran utom naturvärdesgranar avverkas för att gynna löv. I avverkningen kommer en hel del klenare träd att tryckas omkull av skördaren innan de kapas för att skapa ett parti med blottad mineraljord som underlättar för fröföryngring. Stormfällda granar kommer att användas för att skapa beteshinder kring utvalda grupper av asp. Klena och lutande sälgar kommer att toppkapas för att minimera risken att de blåser omkull och på så sätt kommer stubbskotten långt ovanför beteshöjden. Toppdelen lämnas kvar. Ett flertal klenare träd (ca 5-10 st/ha) skadas medvetet av skördaren. Målsättningen är en glesare skog med grova lövträd av både björk och asp samt naturligt fröföryngrad asp och sälg. Skogens miljövärden Medelpad.docx Sida 1 (5)

Grubban 2:1, Härjedalens kommun Beskrivning: Den 43 ha stora trakten är rik på lövträd, främst björk och asp. De flesta av asparna är medelålders eller relativt klena. Det finns endast enstaka riktigt grova aspar, däremot finns det en del grova björkar och enstaka spridda sälgar. Beståndet är rikt på brandspår i form av kolade stubbar med multipla brandljud, minst 4-5 ljud. Det finns rikligt med död ved, främst lövträd och då i huvudsak av björk. Det är ett litet värde på gran och beståndet lämpar sig utmärkt för en HF8 där vi lyfter fram och förstärker lövvärden. Åtgärd: Målet med skötsel är att skapa ett lövdominerat bestånd genom uttag av gran och att skapa förutsättningar för en ny föryngring av lövträd, främst asp och sälg. Både asp och sälg ska skyddas från älgbete genom aktiva åtgärder som t ex att vi skapar beteshinder av vindfällen av gran och fällda björkar som läggs runt grupper av aspar och runt enstaka sälgar där mineraljorden blottlagts. Skördaren kan skapa fläckar av bar mineraljord genom att rotrycka smågran. Större granar kan knuffas omkull med kranen för att sedan kapas och apteras. På så sätt skapar vi blottor med bar mineraljord där både asp- och sälgfrön kan gro. Skördare ska också aptera vindfällen av gran för att skapa beteshinder, och även fälla och kapa björkar i lämpliga längder för att använda dessa vid beteshinder. Skördaren ska också skada ett antal lövträd per hektar (5 st/ha av björk och asp är lämpligt) för att skapa en fördröjd mortalitet. Långa slanka sälgar som lutar och som kan förväntas blåsa omkull efter avverkning högkapas så högt det går. Toppdelen lämnas kvar. Kettilsberget 1:1, Härjedalens kommun Beskrivning: Äldre lövrik blandskog, där lövandelen är 40-50 procent av främst björk och asp. Grova aspar förekommer, spridda över hela området. Beståndet är påverkat av både dimensionshuggningar från mitten och slutet av 1800-talet, och av skogsbränder. Det finns rikligt med brandspår i form av kolade stubbar med multipla brandljud. Det är relativt rikligt med död ved, både löv- och barrved, men främst av gran som har tillkommit i stormarna Dagmar och Ivar. som lämnas orörda. Ett stort antal träd skadas medvetet av skördaren under avverkningsfasen, ca 5-10 st/ha. I de delar av beståndet som är talldominerade lämnas Skogens miljövärden Medelpad.docx Sida 2 (5)

förhållandevis många tallar, där ett stort antal medvetet skadas av skördaren. Granvindfällen flyttas så att de utgör ett beteshinder i de luckor som skapas under arbetet. Målsättningen är att få en ny föryngring samt att skapa grövre lövträd. Dessa skapas enklast genom att glesa ut skogen tillräckligt mycket för att ge förutsättning för ökad diametertillväxt. Julåsen 3:1, Ånge kommun Beskrivning: Lövrik grandominerad skog, där det är rikligt med björk och asp samt enstaka spridda sälgar, ofta i stolar. Det finns väldigt låga naturvärden på gran, endast enstaka spridda naturvärdesgranar. Lövträden är förhållandevis unga, ca 80-100 år, vilket tyder på att området har varit hårt huggen i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Marken är bitvis fuktig. som lämnas orörda. Skördaren ska rotrycka små undertryckta granar och knuffa omkull klenare massavedsgranar för att på så sätt skapa bara fläckar med mineraljord. Skördaren ska dessutom skada ca 5 träd per hektar och kapa björkar för att lägga upp död ved i soligt läge, vilket gynnar värmeälskande vedinsekter. Långskog 1:5, Sundsvalls kommun Beskrivning: Två områden som ligger en bit från varandra men som är likartade. Lövrika bestånd, med björk och hög andel asp. Bestånden domineras av gran som är något yngre än lövträden. Historiken för områdena består förmodligen av en omfattande huggning i början av 1900-talet, där det mesta höggs, varefter lövet har kunnat utvecklas. Det ena beståndet har plockats på vindfällen efter stormen Ivar. Det finns ytterst lite död ved då bestånden är förhållandevis unga. Åtgärd: Uthuggning av gran, förutom enstaka naturvärdesgranar. Ett stort antal träd skadas medvetet av skördaren under avverkningsfasen, ca 5-10 st/ha. Målsättningen är att skapa grövre lövträd. Dessa skapas enklast genom att glesa ut skogen tillräckligt mycket för att ge förutsättning för ökad diametertillväxt. Skogens miljövärden Medelpad.docx Sida 3 (5)

Laxsjön 1:1, Timrå kommun Beskrivning: Objektet består av två bestånd med helt olika skötsel. Det ena objektet är ca 24 ha stort och är ett lövrikt bestånd som blev hårt drabbat i stormen Ivar och där det har tagits ut vindfällen. Beståndet är i dag luckigt där vissa bitar fortfarande är grandominerade med hög lövandel. Det är mest asp i området, men det finns grova björkar spridda. Det andra objektet är ett långsmalt niplandskap längs Laxsjöån med fantastiska tallvärden. Här finns månghundraåriga tallar spridda i de krång som ligger mellan de djupt nedskurna dalgångarna. I niporna och på krången har granen vandrat in och de dominerar i dag. För att säkerställa tallens fortsatta existens i området behövs det radikala åtgärder. Åtgärd: I det lövrika beståndet kommer vi att hugga ut gran för att skapa ett 24 hektar stort lövdominerat bestånd. Området glesas ut så att lövträden kan växa sig grövre och det skapas förutsättningar för en ny fröetablering i de rotvältor som finns där. I det andra objekter behöver vi plocka ut granen för att på sikt gynna tall. Granen behöver plockas ut för att skapa en säkrare naturvårdsbränning. Skulle granen lämnas kvar finns det risk att granarna plockar upp branden i trädkronorna, vilket markant ökar risken både för de äldre tallarnas överlevnad och risken för långväga glödkast. Vrångtjärn 4:1, Sundsvalls kommun Beskrivning: Påtagligt lövrik skog som i dag domineras av gran, men där lövträden, framför allt grov asp, utgör ca 40-50 procent av volymen. Delar av beståndet drabbades hårt av stormen Ivar och har plockats på granvindfällen. Beståndet har förmodligen uppkommit efter hårda huggningar i slutet av 1800-talet, som kanske var en följd av en skogsbrand. Åtgärd: Uthuggning av gran för att på sikt skapa ett glest aspdominerat bestånd där asparna kan växa sig ännu grövre. De granvindfällen som finns kvar inom beståndet flyttas så att de utgör ett beteshinder i de luckor som skapas under arbetet. Målsättningen är, förutom en högre diametertillväxt, även att få en ny föryngring. Dessutom på sikt skapa grövre död lövved. Skogens miljövärden Medelpad.docx Sida 4 (5)

Stordalen 1:1, Härnösands kommun Beskrivning: Äldre lövrik, grov granskog i brant terräng. Lövandelen är 40-50 procent, främst grov asp och ett antal grova björkar. Sluttningen blev hårt påverkad av de stormarna Dagmar och Ivar med mycket vinfällen som följd. Stora områden i den nordvästra delen av sluttningen har helt undantagits från skogsbruk på grund av den höga andelen död granved. Det finns två mycket asprika områden i den centrala delen av sluttningen och där börjar granen ta över allt mer. I de områdena är det större variation i diameter och ålder hos asparna än i sluttningen i övrigt. Flerhundraåriga tallar är spridda i hela sluttningen och vittnar om skogshistorien i området. Lövet har mest troligt uppkommit efter hårda avverkningar i mitten eller slutet av 1800-talet. Förmodligen har det också förekommit intensivt skogsbete i sluttningen som är mycket bördig. som lämnas orörda. Även alla gamla tallar lämnas kvar. Ett stort antal lövträd skadas medvetet av skördaren under avverkningsfasen, ca 10-15 st/ha. Målsättningen är att få en ny föryngring och att skapa grövre lövträd. Dessa skapas enklast genom att glesa ut skogen tillräckligt mycket för att ge förutsättning för ökad diametertillväxt. Efter uthuggning är området planerat för bränning. Skogens miljövärden Medelpad.docx Sida 5 (5)