KOS Kriminalvård och statistik

KOS 2017 Kriminalvård och statistik

Kriminalvård Och Statistik 2017 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2018 ISSN: 1400-2167 Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården 601 80 Norrköping Tel: 077-22 80 800 E-post: hk@kriminalvarden.se Hemsida: www.kriminalvarden.se

FÖRORD Publikationen Kriminalvård och statistik (KOS) publiceras en gång per år och ger en övergripande, beskrivande och aktuell bild av Kriminalvårdens verksamhet i anstalt, häkte och frivård. Syftet med publikationen är att läsaren utifrån de redovisade siffrorna ska få en ökad förståelse för Kriminalvårdens verksamhet. KOS innehåller enklare analyser och kan användas som underlag för att identifiera områden av intresse att analysera vidare. KOS innehåller också en beskrivning av utvecklingen över tid. Nytt i årets publikation är redovisning av häktningstider och fängelsedömda med strafftider upp till sex månader, vilket innebär en gemensam redovisning av klienter i anstalt och klienter med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Det förekommer även nya definitioner och redovisningsmått för verkställighetsplaner, permissioner och beläggning som en följd av uppdaterat systemstöd och kvalitetsförbättringar. KOS riktar sig till regeringen och regeringskansliet, andra myndigheter, media och allmänhet samt medarbetare inom Kriminal vården. På Kriminalvårdens hemsida www.kriminalvarden.se finns en elektronisk version av publikationen KOS 2017 att ladda ner. Elisabet Åbjörnsson Hollmark Kriminalvårdsdirektör Kriminalvården KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 3

VANLIGA TERMER INOM KRIMINALVÅRDEN Inom Kriminalvården används termer som inte är vanligt förekommande eller som ofta uttrycks med andra ord i det dagliga språket. Nedan följer ett urval av ord som genomgående förekommer i KOS med en kort kommentar. Påföljd Det straff som utdöms i en fällande dom. Verkställighet Det sätt straffet avtjänas på. Klient Person som avtjänar ett straff, är häktad eller av annan anledning omhändertas av Kriminalvården. Anstalt Frihetsberövande straff verkställs i anstalt (ett annat ord för fängelse). Frivård Kriminalvård som äger rum ute i samhället. IÖV Intensivövervakning med elektronisk kontroll, ett sätt att verkställa ett fängelsestraff (även kallat fotboja). Inledningen (kapitel 1) är bra att läsa för att få en ökad förståelse för Kriminalvårdens verksamhet och de data och de statistiska mått som redovisas i KOS. I publikationen finns även gula rutor (Om-rutor) med ytterligare förklaring av termer i respektive avsnitt. 4 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Ökad medelbeläggning i häkte Den genomsnittliga beläggningen i häkte har gått i vågor, men totalt sett har trenden varit ökande. Medelbeläggningen under 2017 var cirka 1 700 klienter, vilket var en ökning med ungefär 700 klienter sedan 1989. Av de klienter som avslutade en häktning under 2017 var hälften häktade i upp till en månad, medan 13 procent hade en häktningstid på fyra månader eller längre. Färre klienter i inflödet men en ökad medelbeläggning i anstalt 2017 Inflödet av klienter minskade både på anstalterna och inom frivården. Antalet klienter med skyddstillsyn ökade 2017 jämfört med 2016 som en följd av en lagändring. Trots det var inflödet till frivården under 2017 det lägsta sedan villkorlig dom med samhällstjänst infördes. Antalet nyintagna klienter i anstalt har minskat sedan 2004. Även medelbeläggningen i anstalt har haft en nedåtgående trend, men ökade under 2017 jämfört med 2016. Det var då första gången på tolv år som medelbeläggningen i anstalt ökade. Strafftidernas effekt Storleken på Kriminalvårdens klientpopulation i anstalt påverkas av antalet klienter i inflödet, men även av klienternas utdömda strafftider. Mellan 2009 och 2017 minskade inflödet av nyintagna i anstalt med nästan 1 400 personer, vilket främst har märkts av bland klienter med strafftider mellan två månader och ett år. Antalet klienter med längre strafftider minskade fram till 2013 och var därefter relativt oförändrade. Som en följd av den fortsatta minskningen av klienter med kortare strafftider har medelstrafftiden ökat sedan 2013. Medianstrafftiden har däremot inte ökat efter 2013, vilket tyder på att ökningen av medelstrafftiden även kan vara en effekt av längre strafftider för klienter som begår grova brott. Den ökade medelbeläggningen 2017 antas därmed bero på att antalet klienter med längre strafftider inte längre minskar, och att dessa klienter avtjänar längre straff än tidigare. Fler klienter dömda för narkotikabrott får korta strafftider medan de långa strafftiderna blir längre En stor del av Kriminalvårdens klienter är dömda för narkotikabrott. Det var ungefär lika många klienter dömda för narkotikabrott i inflödet till anstalt som till frivården under 2009. Som en följd av en ändring i praxis för hur domstolarna dömer i narkotikabrott, minskade inflödet till anstalter efter 2010 samtidigt som inflödet till frivården ökade. Från 2014 och framåt ökade åter antalet klienter i anstalt, men den största andelen påbörjar fortsatt en verkställighet inom frivården. Ändringen i praxis medförde även att de fängelsedömda klienternas strafftider blev kortare, och medianstrafftiden minskade från sex till fyra månader. Under 2016 genomfördes en lagändring i syfte att skärpa straffen för synnerligen grova narkotikabrott. Under 2017 ökade medelstrafftiden jämfört med föregående år, trots att det fortsatt blev fler klienter med kortare strafftider. Det tyder på att de långa strafftiderna blivit ännu längre, vilket kan vara en effekt av lagändringen. Verkställighetsplan upprättas för nio av tio klienter Nio av tio klienter som avslutade en verkställighet inom Kriminalvården under 2017 hade fått en verkställighetsplan. En något större andel av klienterna inom frivården fick en plan, jämfört med klienterna i anstalt. Detta beror delvis på att många klienter i anstalt avtjänar korta fängelsestraff vilket gör det svårt att hinna ta fram, fastställa och genomföra en plan. Nedgången inom återfallen avstannar Återfall i brott med kriminalvårdspåföljd har haft en nedåtgående trend under större delen av 2000-talet. Nedgången i andelen återfall avstannade däremot under de senaste åren (2013 och 2014). Av de klienter som avslutade en verkställig het i anstalt eller påbörjade en verkställighet inom frivården under 2014, återföll 30 procent inom tre år och dömdes till ny påföljd inom Kriminal vården. Det är cirka 10 procentenheter färre än motsvarande andelar under 1990-talet då runt 40 procent återföll i brott. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 8 1.1 OM KRIMINALVÅRDEN... 8 1.2 OM STATISTIK OCH DATA I KOS 2017... 11 1.2.1 DATA OCH STATISTISKA MÅTT...11 1.2.2 TIDSPERIODER...12 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN... 13 2.1 PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL... 13 2.2 VERKSTÄLLIGHETSPLAN... 14 2.3 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT... 14 2.4 PERMISSIONER... 15 2.5 BEHANDLINGSPROGRAM... 16 2.6 SÄRSKILDA UTSLUSSNINGSÅTGÄRDER... 16 TABELLVERK KAPITEL 2 INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHET... 18 3. HÄKTE... 22 3.1 INSKRIVNA 1 OKTOBER... 22 3.2 PLATSER OCH BELÄGGNING... 23 3.3 GEMENSAMHETSRESTRIKTIONER... 25 3.4 HÄKTNINGSTIDER... 25 3.5 TID FRÅN DOM TILL INSKRIVNING I ANSTALT... 26 TABELLVERK KAPITEL 3 HÄKTE... 27 4. ANSTALT... 30 4.1 NYINTAGNA... 30 4.2 INSKRIVNA 1 OKTOBER... 32 4.3 PLATSER OCH BELÄGGNING... 33 TABELLVERK KAPITEL 4 ANSTALT... 36 5. FRIVÅRD... 44 5.1 PÅBÖRJADE VERKSTÄLLIGHETER I FRIVÅRD... 44 5.2 SKYDDSTILLSYN... 45 5.2.1 SKYDDSTILLSYN MED SAMHÄLLSTJÄNST...46 5.2.2 SKYDDSTILLSYN MED KONTRAKTSVÅRD...47 5.3 VILLKORLIG DOM MED SAMHÄLLSTJÄNST... 48 5.4 INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL (IÖV)... 49 5.5 VILLKORLIG FRIGIVNING... 50 TABELLVERK KAPITEL 5 FRIVÅRD... 52 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN... 62 6.1 ÅTERFALL I BROTT... 63 TABELLVERK KAPITEL 6 ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN... 67 6 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017... 71 7.1 UNGA KLIENTER... 71 7.1.1 INFLÖDE...71 TABELLVERK AVSNITT 7.1 UNGA KLIENTER... 74 7.2 KVINNOR... 77 7.2.1 INFLÖDE...77 TABELLVERK AVSNITT 7.2 KVINNOR... 78 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE... 81 7.3.1 INFLÖDE...81 7.3.2 INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER...82 TABELLVERK AVSNITT 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE... 85 7.4 NARKOTIKABROTT... 88 7.4.1 INFLÖDE...88 TABELLVERK AVSNITT 7.4 NARKOTIKABROTT... 90 7.5 STRAFFTIDER... 91 7.5.1 NYINTAGNA I ANSTALT...91 7.5.2 INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER...93 7.5.3 LIVSTID...95 7.5.4 INFLÖDET AV FÄNGELSEDÖMDA MED STRAFFTIDER UPP TILL SEX MÅNADER...96 TABELLVERK AVSNITT 7.5 STRAFFTIDER... 97 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK... 103 8.1 DÖDSFALL... 103 8.2 RYMNINGAR OCH AVVIKELSER... 103 8.3 MISSBRUK... 104 8.4 MISSKÖTSAMHET... 105 TABELLVERK KAPITEL 8 ÖVRIG KLIENTSTATISTIK... 108 DEFINITIONER... 112 HUVUDBROTTSINDELNING... 115 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 7

1. INLEDNING 1. INLEDNING 1.1 OM KRIMINALVÅRDEN Tillsammans med polis, åklagare och domstolar utgör Kriminalvården en del av rättsväsendet som har i uppgift att minska brottslighet och öka människors trygghet i samhället. Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för häkten, fängelser och frivård. Myndighetens huvudsakliga uppdrag är att genom frivård och fängelse verkställa de påföljder som domstolarna dömer ut och att minska återfall i brott. Kriminalvården driver även häktesverksamhet, utför transporter och gör personutredningar i brottmål. Det finns tre verksamhetsgrenar inom Kriminalvården häkte, anstalt och frivård. Häktesverksamheten skiljer sig i grunden från den i anstalt och frivård. De flesta intagna i häkte är personer som är häktade och därmed enbart misstänkta för brott, inte dömda, och för många är häktningstiden en väntan på rättegång. I häkte kan även de som dömts men väntar på att få plats på anstalt finnas, så kallade verkställighetsfall, och personer som tagits i förvar av annan anledning. På häkten bedrivs uppsökarverksamhet för att kontakta missbrukare, unga häktade och klienter med våldsproblematik. Uppsökaren samtalar med den häktade för att identifiera riskfaktorer kopplade till den häktades problem och informerar om samt försöker motivera till behandling. När en person är misstänkt för ett brott genomför frivården ofta en personutredning av den misstänkte och lämnar en bedömning i påföljdsfrågan till domstolen. Om den misstänkte döms är det domstolen som avgör straffet och därmed påföljden. Frihetsberövande fängelsestraff avtjänas i anstalt och icke frihetsberövande straff, kriminalvård som äger rum ute i samhället, avtjänas inom frivården. 8 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

1. INLEDNING För att minska återfallen i brott ska dömda personer ges förutsättningar att förändra sina liv. Klienterna deltar därför i olika typer av arbete, utbildning och behandlingsprogram. För såväl dömda till frivård som fängelse upprättar Kriminalvården tillsammans med klienten en individuell verkställighetsplan (VSP). I planen fastställs vilka insatser som behövs och vilka mål klienten ska uppnå under verkställigheten. Syftet är att utveckla förmågor, kunskaper och tankemönster hos klienten i positiv riktning. Påföljder och verkställigheter När en person döms för ett brott anges påföljden i domen. De påföljder som Kriminalvården ansvarar för är fängelse, skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. När personen (som nu är klient hos Kriminalvården) börjar verkställa sin påföljd kan detta ske genom olika typer av verk ställigheter. Fängelsestraff kan verkställas i anstalt eller genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). IÖV innebär att frivården kontrollerar klienten med hjälp av fotboja. Klienter som har dömts till skyddstillsyn verkställer påföljden inom frivården. Dom till skyddstillsyn kan också kombineras med föreskrift om samhällstjänst eller föreskrift om särskild behandlingsplan (kontraktsvård). Villkorlig dom är enbart en kriminalvårdspåföljd i de fall den förenas med föreskrift om samhällstjänst eftersom det är Kriminalvården som genom frivården administrerar samhällstjänsten. I figur 1 visas de påföljder som Kriminalvården ansvarar för och hur de fördelas på olika verkställigheter. Verksamhetsställen 2017 Klientverksamheten bedrivs på Kriminalvårdens verksamhetställen; anstalter, häkten och frivårdskontor. I figur 2 visas en karta över Kriminalvårdens regioner och en lista över de verksamhetsställen som var i drift under 2017. I listan anges även vilka städer respektive regionkontor är placerat i. FIGUR 1. Kriminalvårdspåföljder och verkställigheter. PÅFÖLJD Anstalt Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst VERKSTÄLLIGHET Anstalt IÖV Skyddstillsyn Skyddstillsyn med samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Villkorlig dom med samhällstjänst KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 9

1. INLEDNING FIGUR 2. Kriminalvårdens regionsindelning och verksamhetsställen 2017. A 6 4 5 3 11 2 1 7 8 9 Region Nord Härnösand Frivård 1. Frivården Borlänge 2. Frivården Gävle 3. Frivården Hudiksvall 4. Frivården Härnösand 5. Frivården Sundsvall 6. Frivården Östersund 7. Frivården Umeå 8. Frivården Luleå 10. Frivården Gällivare Anstalt 2. Anstalten Gävle 2. Anstalten Gruvberget 5. Anstalten Ljustadalen 4. Anstalten Saltvik 7. Anstalten Sörbyn 7. Anstalten Umeå 9. Anstalten Haparanda 8. Anstalten Luleå Häkte 11. Häktet Falun 2. Häktet Gävle 4. Häktet Saltvik 6 Häktet Östersund 7. Häktet Umeå 8. Häktet Luleå Region Stockholm Stockholm Frivård 1. Frivården Fridhemsplan 2. Frivården Södertörn 3. Frivården Sollentuna Anstalt 2. Anstalten Asptuna 2. Anstalten Beateberg 1. Anstalten Färingsö 4. Anstalten Hall 5. Anstalten Norrtälje 3. Anstalten Storboda 1. Anstalten Svartsjö 3. Anstalten Täby 3. Anstalten Österåker Häkte 2. Häktet Huddinge 3. Häktet Kronoberg 3. Häktet Sollentuna Region Väst Göteborg Frivård 1. Frivården Halmstad 2. Frivården Göteborg 3. Frivården Vänersborg 4. Frivården Borås 5. Frivården Skövde Anstalt 1. Anstalten Halmstad 2. Anstalten Högsbo 2. Anstalten Sagsjön 2. Anstalten Skogome 4. Anstalten Borås 3. Anstalten Brinkeberg 3. Anstalten Östragård 6. Anstalten Rödjan 6. Anstalten Johannesberg 7. Anstalten Tidaholm Häkte 2. Häktet Göteborg 1. Häktet Halmstad 8. Häktet Uddevalla 4. Häktet Borås 6. Häktet Mariestad Region Öst Linköping Frivård 1. Frivården Linköping 2. Frivården Norrköping 3. Frivården Jönköping 4. Frivården Växjö 5. Frivården Kalmar 6. Frivården Västervik 7. Frivården Visby Anstalt 8. Anstalten Kolmården 9. Anstalten Skenäs 10. Anstalten Skänninge 5. Anstalten Kalmar 6. Anstalten Västervik Norra 7. Anstalten Visby Häkte 2. Häktet Norrköping 3. Häktet Jönköping 4. Häktet Växjö 5. Häktet Kalmar 7. Häktet Visby 8 2 3 4 1 3 4 6 7 4 10 6 5 7 3 2 8 5 9 5 11 10 4 1 1 12 6 8 2 7 8 2 B 9 6 5 1 3 4 3 1 2 5 7 Region Mitt Örebro Frivård 1. Frivården Uppsala 2. Frivården Eskilstuna 3. Frivården Nyköping 4. Frivården Karlstad 5. Frivården Örebro 6. Frivården Västerås Anstalt 7. Anstalten Hällby 8. Anstalten Mariefred 3. Anstalten Nyköping 9. Anstalten Hinseberg 10. Anstalten Karlskoga 11. Anstalten Kumla 6. Anstalten Tillberga 12. Anstalten Salberga Häkte 1. Häktet Uppsala 3. Häktet Nyköping 4. Häktet Karlstad 12. Häktet Salberga 5. Häktet Örebro Region Syd Malmö Frivård 1. Frivården Karlskrona 2. Frivården Kristianstad 3. Frivården Helsingborg 4. Frivården Malmö 5. Frivården Ystad Anstalt 2. Anstalten Kristianstad 4. Anstalten Fosie 3. Anstalten Helsingborg 6. Anstalten Tygelsjö 5. Anstalten Ystad Häkte 1. Häktet Karlskrona 2. Häktet Kristianstad 3. Häktet Helsingborg 4. Häktet Malmö 5. Häktet Ystad 7. Häktet Trelleborg 10 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

1. INLEDNING 1.2 OM STATISTIK OCH DATA I KOS 2017 1.2.1 DATA OCH STATISTISKA MÅTT De dataunderlag som används i denna publikation är hämtade från Kriminalvårdens klientsystem för vidare statistikbearbetning och statistikframställning. Kvaliteten på statistiken är beroende av att Kriminalvårdens klientsystem håller hög kvalitet och uppdateras regelbundet. Registervård och arbete med att höja kvaliteten på systemen pågår kontinuerligt för bättre datakvalitet. Statistiken i KOS är slutlig och kan därmed skilja sig från statistik i andra publikationer från Kriminalvården där statistiken är preliminär. Skillnader beror på att datauttag ur Kriminalvårdens register som ligger till grund för olika publikationer görs vid olika tidpunkter. Den diskrepans som kan förekomma beror på sena registreringar och registervård. Uttag har gjorts ur Kriminalvårdens klientsystem: FRAS frivårdens administrativa system som avser uppgifter till och med 2009. KLAS klientadministrativt system använt i häkte och på anstalt. KLAS avvecklades under 2017 och informationen har succesivt flyttats över till KVR sedan 2016. KUM klientadministrativt system som avser uppgifter till och med år 2002. KVR kriminalvårdsregistret, ersatte KUM och avser uppgifter från och med 2003. Utöver antal och andel (procent) används de statistiska måtten medelvärde och median. Medelvärdet ger ett genomsnittligt värde för ett urval eller en population. Det är dock ett mindre bra mått när det förekommer ett fåtal observationer med extremvärden som påverkar genomsnittet. I de fallen är det relevant att också titta på medianen för att ge en bättre bild av normalfallet eftersom medianen inte påverkas av extremvärden i samma utsträckning. För klienter i anstalt redovisas den totala utdömda strafftiden för given tidsperiod vilket benämns som straffmassa och redovisas i antal år. Exempelvis för nyintagna i anstalt där straffmassan ger den summerade utdömda strafftiden för alla klienter som påbörjat ett fängelsestraff i anstalt under ett år. I tabeller och diagram anges strafftiden i intervall vid tidpunkt T. Exempelvis en strafftid som är större än två månader och mindre eller lika med sex månader redovisas som 2 mån<t<=6 mån. All statistik som redovisas i text och diagram finns i tabellverk som redovisas i slutet av varje kapitel. I kapitel 7 (Fokusområden KOS 2017) ligger tabellverken i slutet på varje avsnitt i anslutning till respektive fokusområde. Inflöde och tvärsnitt För att ge en övergripande bild av Kriminalvårdens klienter används två olika perspektiv: inflöde och tvärsnitt. Inflödet består av antal påbörjade verkställigheter inom Kriminal vården under ett år. Till dessa räknas nyintagna i anstalt, påbörjad skyddstillsyn, påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst och påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Inflöde visar nya klienter till Kriminalvården och ger en aktuell bild av klientpopulationen. En klient kan räknas med i inflödet flera gånger om klienten påbörjar flera verkställigheter under samma år. I kapitel 5 redovisas även påbörjade villkorliga frigivningar. Dessa räknas inte in i inflödet eftersom de avser klienter som redan finns inom Kriminalvården. Tvärsnitt ger en ögonblicksbild av de vid mättillfället inskrivna klienterna. 1 oktober används som årlig mättidpunkt för att statistiken ska ge en representativ bild av den dagliga verksamheten (och inte spegla förhållanden under semester och storhelger). Tvärsnittet benämns därför som inskrivna 1 oktober. Till tvärsnittet räknas inskrivna i häkte eller anstalt den 1 oktober och inom frivården räknas inskrivna som har skyddstillsyn, villkorlig frigivning med övervakning eller IÖV den 1 oktober. Till skillnad mot inflödet består tvärsnittet av klienter som är inskrivna vid mättillfället oavsett om de påbörjat sin verkställighet under det uppmätta året eller tidigare år. Jämförelser av inflödet och tvärsnittet i anstalt förekommer i kapitel 4 (Anstalt) och 7 (Fokusområden KOS KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 11

1. INLEDNING 2017) för att visa hur tvärsnittet påverkas av utvecklingen i inflödet. I vissa kapitel förekommer tvärsnitt knappt eller inte alls. I kapitel 5 (Frivård) används inte tvärsnitt eftersom frivårdspåföljderna i normalfallet innebär ett års övervakning och därmed inte ger någon markant annorlunda bild än den för påbörjade frivårdsverkställigheter. 1.2.2 TIDSPERIODER Utöver den årliga statistiken används i huvudsak tre olika tidsperioder för redovisning av statistik i KOS 2017. 2009 2017 Den mest frekventa tidsperioden, används för att visa utvecklingen. 2015 2017 En tidsperiod på tre år används för att ge en lättöverskådlig bild av utvecklingen senaste åren. 1989 2017 Längre tidsserie med medelbeläggning i häkte och anstalt samt inflöde till anstalt och frivård, används för att visa utvecklingen på längre sikt. Startåret 1989 är valt då det är första året det finns redovisade data från samtliga tre verksamhetsgrenar (häkte, anstalt och frivård). I vissa fall avviker tidsperioderna från de tre ovan. Detta beror till exempel på att ny lagstiftning trätt i kraft och att statistiken därmed inte blir jämförbar med tidigare år. Det kan också bero på att möjligheter att ta fram statistik tidigare saknats eller förändringar i systemstöd för registrering vilket inneburit nya förutsättningar för statistikredovisningen. 12 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN I det här kapitlet redovisas statistik över klient resan genom Kriminalvården från personutredning till utslussning. Populationen varierar i de olika avsnitten men baseras främst på antal händelser under ett år, nyintagna i anstalt eller klienter som påbörjade verkställighet inom frivård. 2.1 PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL Om personutredning och yttrande i brottmål En personutredning är en social utredning av en person som misstänks för brott. Utredningen görs av Kriminalvården när rätten eller åklagaren bedömer att det behövs för att underlätta domstolens val av påföljd. I utredningen tas ställning till om det finns ett behov av övervakning och om det är möjligt med en påföljd inom frivården. Till grund för detta gör frivården en bedömning av risken för återfall i brott samt behov av och mottaglighet för insatser. För klienter som redan är aktuella inom Kriminalvården och står under övervakning görs ett yttrande till tingsrätten. Detta yttrande är inte lika omfattande som en personutredning utan fokuserar främst på den aktuella situationen och hur klienten har skött pågående övervakning. Antalet personutredningar ökade under större delen av perioden mellan 1995 och 2011 för att därefter minska fram till 2017. Frivården gjorde drygt 24 000 personutredningar 2017 vilket var cirka 7 700 färre än 2011, men 5 500 fler än antalet utredningar 1995. Den markanta ökningen efter 1998 berodde främst på att utredningar gällande samhällstjänst blev vanligare när möjligheten till samhällstjänst vid villkorlig dom infördes 1999. Antalet yttranden baserade på personutredningar minskade under stora delar av perioden och mer än halverades fram till 2017, från 6 513 (1995) till 2 811. Även antalet kompletteringar av personutredningar och yttranden minskade från 822 till 519 mellan 2013 och 2017. Se diagram 2.1 och tabell 2.1. DIAGRAM 2.1. Antal personutredningar, yttranden och kompletteringar om särskild personutredning i brottmål 1995 2017. 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Personutredningar Yttranden Kompletteringar, FRAS KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 13

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Kontraktsvårdsutredning Om kontraktsvårdsutredning I en personutredning utreder frivården om klienten kan dömas till kontraktsvård. För att kontraktsvård ska bli aktuellt måste det finnas ett samband mellan klientens problematik och brottet. Det handlar ofta om missbruk, men kan också röra andra problem som våld eller gängkriminalitet. Klienten måste inse att hen har problem och vilja genomgå behandling för det. I en personutredning kan frivården utreda om klienten är aktuell för kontraktsvård. Denna utredning kan resultera i att frivården lämnar förslag om kontraktsvård till domstolen som sedan avgör påföljden. Bland de personutredningar som utfördes 2015 2017 lämnades förslag om kontraktsvård i fyra procent av fallen. Motsvarande andel för yttranden var runt 10 procent och för kompletteringar mellan 24 och 30 procent under perioden. Totalt för personutredningar, yttranden och kompletteringar var andelen kontraktsvårdsutredningar med förslag om kontraktsvård fem procent, se tabell 2.2. Under 2016 infördes ett förändrat arbetssätt och ett nytt systemstöd för arbetet med verkställighets planering. VSP redovisas därför på ett nytt sätt från 2017. Det nya redovisningssättet baseras på klienter som avslutat en verkställighet under ett år och hur stor del av dessa som fått en fastställd verkställighetsplan. Statistiken över VSP är därmed inte jämförbar med den som redovisats i tidigare KOS. Totalt hade 90 procent av klienterna fått en fastställd verkställighetsplan 2017. En något större andel klienter inom frivården fick en plan jämfört med klienter i anstalt. Bland de som avslutat skyddstillsyn och villkorlig frigivning hade 95 procent av klienterna en VSP. Motsvarande andel för IÖV var 90 procent och för anstalt 86 procent, se tabell 2.3. Att en lägre andel klienter i anstalt än inom frivården fick en fastställd VSP beror delvis på att många klienter avtjänar korta fängelsestraff. När antalet dagar som avtjänas på anstalt är få är det svårt att hinna ta fram och fastställa en plan. Av de klienter som avslutade en verkställighet i anstalt utan VSP hade endast 15 procent befunnit sig längre än 45 dagar på anstalt. Se diagram 2.2 och tabell 2.4. 2.2 VERKSTÄLLIGHETSPLAN Om verkställighetsplan Alla som är dömda till en påföljd inom Kriminal vården ska ha en individuell plan för verkställigheten, en så kallad verkställighetsplan (VSP). Syftet med planen är att använda tiden inom Kriminalvården till insatser som ska minska risken för återfall i brott. Den ska även bidra till att påföljden verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt. För den som ska placeras i anstalt syftar verkställighetsplanen även till att minska skadeverkningarna av att vara frihetsberövad. 2.3 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT Om sysselsättning i anstalt Klienter i anstalt ska få möjlighet till sysselsättning under sin verkställighet. Det innebär att klienten ska ha en schemalagd aktivitet som syftar till att få ökade kunskaper, insikter, förbättrade färdigheter och/eller förändrat beteende. Vilken typ av sysselsättning klienten ska ha bestäms efter individens behov. I denna publikation redovisas sysselsättning efter kategorierna: arbete, vuxenutbildning, behandlingsprogram, annan strukturerad verksamhet och annan betald verksamhet. 14 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN DIAGRAM 2.2. Förekomst av VSP vid avslutad verkställighet i anstalt 2017 och antal dagar avtjänade på anstalt vid ej fastställd VSP. 24 % Fastställd VSP 86 % Ej fastställd VSP 14 % 32 % 15 % T<=14 dagar 14 dagar <T<=29 dagar 29 dagar <T<=44 dagar T>44 dagar 30 % Den utnyttjade tiden av sysselsättning i anstalt 2017 bestod till största del av arbetsdrift följt av service och annan strukturerad verksamhet. Dessa tre kategorier stod tillsammans med vuxentutbildning för över 90 procent av den totala utnyttjade tiden. Se diagram 2.3 och tabell 2.5. DIAGRAM 2.3. Andel utnyttjad tid till sysselsättning i anstalt 2017 efter aktivitet. 20% 3 % 0 % 13 % 2.4 PERMISSIONER Om permissioner Klienter i anstalt kan få tillstånd att vistas utanför anstalten under en kort tid. Det kallas för permission och är till för att underlätta klientens anpassning till samhället, till exempel för att ta kontakt med myndigheter och arbetsgivare men även för att hålla kontakten med det sociala livet utanför anstalten. 4 % 24% 36 % Statistiken över permissioner har kvalitetsmässigt förbättrats under 2016 vilket medför att den kommer att redovisas på ett nytt sätt jämfört med tidigare publikationer av KOS. Istället för påbörjade permissioner, som tidigare redovisats, redovisas nu planerade permissioner. Detta innebär att statistiken över permissioner 2017 inte är jämförbar med den statistik som redovisats tidigare. Vuxenutbildning Arbetsdrift Service Behandlingsprogram Annan strukturerad verksamhet Annan betald verksamhet Frigång Under 2017 planerades cirka 16 500 permissioner, och av dessa var det en procent som inte genomfördes. De flesta permissionerna genomfördes utan anmärkning vilket innebär att allt gått som planerat. Tre procent genomfördes men resulterade i en anmärkning. Med anmärkning menas att permissionen inte gått enligt plan, som att klienten till exempel brutit mot villkoren för permissionen eller inte kommit tillbaka till anstalten i avtalad tid. Se tabell 2.6. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 15

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2.5 BEHANDLINGSPROGRAM Om behandlingsprogram Kriminalvården bedriver behandlingsprogram i syfte att minska risken för återfall i brott. Målet är att så många medel- och högriskklienter som möjligt ska nås av något behandlingsprogram. Behandlingen ska rikta sig mot den enskilde individens problem. Behandlingsprogram bedrivs inom olika områden som grovt kan delas in i allmän kriminalitet, våldsbrott, våld i nära relation, sexualbrott och missbruk. 1 Anstalt Under 2017 avslutade 7 958 klienter en verkställighet i anstalt. Av dessa hade 22 procent deltagit i något behandlingsprogram och 18 procent hade fullföljt något behandlingsprogram. Deltagarnivån var ungefär densamma för både kvinnor och män men en högre andel av kvinnorna fullföljde, se tabell 2.7. Skyddstillsyn Bland de klienter som avslutade skyddstillsyn 2017 hade en dryg tredjedel deltagit i och en fjärde del fullföljt något behandlingsprogram under sin verkställighet. Män både deltog i och fullföljde behandlingsprogram i större utsträckning än kvinnor, se tabell 2.8. Jämfört med anstaltspopulationen var den totala deltagarnivån högre bland klienter som avslutade skyddstillsyn, men skillnaden mellan kvinnor och män var större. IÖV Av de klienter som avslutade intensivövervakning med elektronisk kontroll deltog fem procent i något behandlingsprogram under sin verkställighet och tre procent fullföljde behandlingsprogrammet. Se tabell 2.9. I denna grupp har en stor del av klienterna låg risk för återfall jämfört med andra påföljder. Det är också ett krav att strafftiden inte ska vara längre än sex månader för att få påbörja en IÖV-verkställighet. Detta innebär att färre klienter blir aktuella för behandlingsprogram och att hänsyn måste tas till den korta strafftiden när man bestämmer behandlingsinsats. Villkorlig frigivning Av de drygt 3 000 klienter med villkorlig frigivning som avslutade övervakningen 2017 hade 14 procent deltagit i ett behandlingsprogram. Ungefär hälften av klienterna som deltagit fullföljde programmet, se tabell 2.10. Deltagarnivån var betydligt lägre för denna grupp jämfört med anstalt och skyddstillsyn vilket kan förklaras av att klienten kommer från en tidigare anstaltsverkställighet eller IÖV-verkställighet och att behovet av att delta i ett behandlingsprogram därmed redan kan vara tillgodosett. 2.6 SÄRSKILDA UTSLUSSNINGS ÅTGÄRDER Om särskilda utslussningsåtgärder Med särskilda utslussningsåtgärder menas åtgärder som ska underlätta klientens återanpassning till samhället efter sin tid i anstalt. Det finns fyra särskilda utslussningsåtgärder: frigång utökad frigång vistelse i halvvägshus vårdvistelse. Frigång innebär att klienten under dagtid deltar i sysselsättning utanför anstalten, men i övrigt är kvar på anstalten. Utökad frigång innebär att klienten under kontrollerade former, oftast genom elektronisk övervakning, avtjänar sista delen av straffet i sin bostad. Detta ska ske i kombination med sysselsättning under minst 20 timmar i veckan. Halvvägshus kontrolleras av Kriminalvården och är anpassade för att ge särskilt stöd och tillsyn under klientens återgång till samhället. Vårdvistelse innebär att klienten är placerad på behandlingshem eller i familjevård under sista delen av fängelsestraffet för att genomföra en behandlingsinsats. 1 Mer information om respektive behandlingsprogram finns på www.kriminalvarden.se. 16 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Innan en särskild utslussningsåtgärd kan beviljas görs en utredning av klientens behov av vård, motivation, förutsättningar med mera. Dessutom ställs det krav i lagen på att minst halva strafftiden (dock minst tre månader) har avtjänats innan vistelse i halvvägshus och utökad frigång kan beviljas. Vid kortare strafftider kan det vara svårt att hinna med att förbereda för en placering i vårdvistelse vilket kan medföra att placeringstiderna blir korta. En stor andel av Kriminalvårdens klienter med kortare strafftider blir därmed aldrig aktuella för någon av de särskilda utslussningsåtgärderna. Totalt påbörjade strax under 1 000 klienter en särskild utslussningsåtgärd under 2017. Jämfört med 2009 var det en minskning med drygt 900 klienter, vilket delvis är en följd av ett minskat klientunderlag och en ökad andel klienter med kortare strafftider. Nedgången gällde främst vårdvistelser, men även frigång och utökad frigång visar en nedåtgående trend under perioden. Se diagram 2.4 och tabell 2.11. Om klienten inte rättar sig efter uppsatta villkor och skyldigheter för utslussningsåtgärden kan åtgärden komma att hävas. Under de senaste tre åren hävdes mellan 102 och 131 utslussningsåtgärder. Den största andelen av de hävda åtgärderna var vårdvistelser, följt av utökad frigång. Se tabell 2.12. Totalt fullföljdes cirka 900 utslussningsåtgärder 2017 vilket var i nivå med 2016 men en liten minskning jämfört med 2015, se tabell 2.13. DIAGRAM 2.4. Antal påbörjade särskilda utslussningsåtgärder 2009 2017 efter typ av utslussningsåtgärd. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Frigång Utökad frigång Vistelse i halvvägshus Vårdvistelse KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 17

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 2 INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHET Personutredning och yttrande i brottmål TABELL 2.1. Personutredningar, yttranden och kompletteringar om särskild personutredning i brottmål 1995 2017. År Personutredningar Yttranden Kompletteringar Totalt 1995 18 527 6 513 25 040 1996 17 510 6 175 23 685 1997 17 600 5 435 23 035 1998 17 573 5 442 23 015 1999 21 343 5 753 27 096 2000 22 877 5 789 28 666 2001 23 979 5 758 29 737 2002 25 234 5 823 31 057 2003 25 302 5 838 31 140 2004 26 155 5 763 31 918 2005 26 061 5 266 31 327 2006 27 051 5 142 32 193 2007 27 477 5 091 32 568 2008 28 565 4 947 33 512 2009 29 478 4 885 34 363 2010 30 909 4 818 35 727 2011 31 776 4 740 36 516 2012 29 300 4 381 33 681 2013 27 248 3 759 822 31 829 2014 26 348 3 412 675 30 435 2015 25 389 3 263 706 29 358 2016 24 115 3 007 578 27 700 2017 24 032 2 811 519 27 362, FRAS Fr.o.m. 2013 är det ett nytt systemstöd för personutredningar och yttranden vilket gör att kompletteringar kan särredovisas. Kompletteringar har tidigare ingått i personutredningar och yttranden, vilket bör has i åtanke vid jämförelse med tidigare år. TABELL 2.2. Personutredningar, yttranden och kompletteringar samt varav antal förslag om kontraktsvård utifrån kontraktsvårdutredning 2015 2017. 2015 2016 2017 Personutredningar 25 389 24 115 24 032 varav med förslag om kontraktsvård Antal 1 069 958 990 Andel 4 % 4 % 4 % Yttranden 3 263 3 007 2 811 varav med förslag om kontraktsvård Antal 284 256 279 Andel 9 % 9 % 10 % Kompletteringar 706 578 519 varav med förslag om kontraktsvård Antal 167 139 155 Andel 24 % 24 % 30 % Totalt 29 358 27 700 27 362 varav med förslag om kontraktsvård Antal 1 520 1 353 1 424 Andel 5 % 5 % 5 % 18 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Verkställighetsplan TABELL 2.3. Förekomst av VSP vid avslutad verkställighet 2017 efter typ av verkställighet. Avslutade verkställigheter med VSP Avslutade verkställigheter utan VSP Antal Andel Antal Andel Anstalt 5 811 86 % 980 14 % Skyddstillsyn 3 905 95 % 215 5 % Villkorlig frigivning 2 346 95 % 124 5 % IÖV 1 345 90 % 147 10 % Totalt 13 407 90 % Antal avslutade verkställigheter 6 791 4 120 2 470 1 492 14 873 1 466 10 % TABELL 2.4. Avslutade verkställigheter i anstalt där klienterna ej fått en fastställd VSP 2017 efter antal dagar avtjänade i anstalt. Avtjänade dagar Antal Andel T<=14 dagar 296 30 % 14 dagar <T<=29 dagar 309 32 % 29 dagar <T<=44 dagar 231 24 % T> 44 dagar 144 15 % Totalt 980 100 % Strafftiden anges i intervall vid tidpunkt T. Sysselsättning i anstalt TABELL 2.5. Utnyttjad tid till sysselsättning i anstalt 2017 efter aktivitet. Sysselsättning Antal timmar Antal klienter Utnyttjad tid Vuxenutbildning 614 571 14 818 13 % Arbetsdrift 1 678 494 27 549 36 % Service 1 112 974 15 315 24 % Behandlingsprogram 214 076 11 976 5 % Annan strukturerad verksamhet 925 018 28 063 20 % Annan betald verksamhet 126 178 15 153 3 % Frigång 17 182 182 0 % Totalt 4 688 492 51 783 100 % Permissioner TABELL 2.6. Planerade permissioner 2017. Antal Andel Genomförd utan anmärkning 15 747 95 % Genomförd med anmärkning 560 3 % Ej genomförd 178 1 % Avbruten 18 0 % Totalt 16 503 100 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 19

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN TABELLVERK Behandlingsprogram TABELL 2.7. Avslutade verkställigheter i anstalt 2017 och varav klienter som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Kvinnor Män Totalt Antal avslutade verkställigheter 609 7 349 7 958 varav klienter som deltagit i något program Antal Andel 141 23 % 1 631 22 % 1 772 22 % varav klienter som har fullföljt något program Antal Andel 126 21 % 1 309 18 % 1 435 18 % TABELL 2.8. Avslutade verkställigheter av skyddstillsyn med övervakning 2017 och varav klienter som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Kvinnor Män Totalt Antal avslutade verkställigheter 939 4 604 5 543 varav klienter som deltagit i något program Antal Andel 282 30 % 1 625 35 % 1 907 34 % varav klienter som har fullföljt något program Antal Andel 212 23 % 1 180 26 % 1 392 25 % TABELL 2.9. Avslutade verkställigheter av intensivövervakning med elektronisk kontroll 2017 och varav klienter som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Kvinnor Män Totalt Antal avslutade verkställigheter 238 1 428 1 666 varav klienter som deltagit i något program Antal Andel 8 3 % 78 5 % 86 5 % varav klienter som har fullföljt något program Antal Andel 5 2 % 39 3 % 44 3 % TABELL 2.10. Avslutade verkställigheter av villkorlig frigivning med övervakning 2017 och varav klienter som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Kvinnor Män Totalt Antal avslutade verkställigheter 174 2 846 3 020 varav klienter som deltagit i något program Antal Andel 27 16 % 395 14 % 422 14 % varav klienter som har fullföljt något program Antal Andel 11 6 % 186 7 % 197 7 % 20 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Särskilda utslussningsåtgärder TABELL 2.11. Påbörjade särskilda utslussningsåtgärder 2009 2017 efter typ av utslussningsåtgärd. Särskild utslussningsåtgärd Frigång Utökad frigång Vistelse i halvvägshus Vårdvistelse Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 205 11 % 827 43 % 97 5 % 773 41 % 140 8 % 768 45 % 81 5 % 712 42 % 154 11 % 695 47 % 86 6 % 531 36 % Totalt 1 902 1 701 1 466 1 305 1 148 1 038 1 055 988 976 113 9 % 616 47 % 68 5 % 508 39 % 100 9 % 566 49 % 82 7 % 400 35 % 83 8 % 531 51 % 73 7 % 351 34 % 74 7 % 597 57 % 79 7 % 305 29 % 78 8 % 549 56 % 81 8 % 280 28 % 84 9 % 538 55 % 69 7 % 285 29 % TABELL 2.12. Hävda särskilda utslussningsåtgärder 2015 2017 efter typ av utslussningsåtgärd. 2015 2016 2017 Särskild utslussningsåtgärd Antal Andel Antal Andel Antal Andel Frigång 8 7 % 5 5 % 7 5 % Utökad frigång 38 31 % 32 31 % 35 27 % Vistelse i halvvägshus 10 8 % 8 8 % 7 5 % Vårdvistelse 65 54 % 57 56 % 82 63 % Totalt 121 100 % 102 100 % 131 100 % TABELL 2.13. Fullföljda särskilda utslussningsåtgärder 2015 2017 efter typ av utslussningsåtgärd. 2015 2016 2017 Särskild utslussningsåtgärd Antal Andel Antal Andel Antal Andel Frigång 70 7 % 81 9 % 74 8 % Utökad frigång 567 60 % 523 59 % 554 62 % Vistelse i halvvägshus 60 6 % 60 7 % 61 7 % Vårdvistelse 251 26 % 224 25 % 208 23 % Totalt 948 100 % 888 100 % 897 100 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 21

3. HÄKTE 3. HÄKTE I detta kapitel redovisas häktesstatistik över inskrivna 1 oktober, platser och beläggning, häktningstider och tid från dom till inskrivning i anstalt. Statistiken redovisas främst med fokus på utvecklingen över en längre period men förekommer även för kortare perioder på ett eller tre år. Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas under tiden som brottet utreds. Den häktade är enbart misstänkt för ett brott och betraktas som oskyldig fram till fällande dom. Domstolen kan besluta om häktning av en person som är skäligen misstänkt för brott (den lägre graden av misstanke) eller på sannolika skäl misstänkt för brott (den högre graden av misstanke). Domstolens beslut om häktning omprövas var fjortonde dag. Häktning får beslutas om: brottet ger ett års fängelse eller mer det finns risk att den misstänkte fortsätter begå brott det finns risk att den misstänkte håller sig undan rättegång och straff bevis kan förstöras om den misstänkte går fri utredningen försvåras på annat sätt om den misstänkte är på fri fot. Förutom häktade kan det i häkte även finnas personer som ska utvisas eller klienter som misskött sin villkorliga frigivning. Häkten finns vanligen placerade i anslutning till polishus, men tillhör Kriminalvården. En del häkten tar även emot gripna och anhållna, något som annars vanligen sköts via polisen och deras arrest. I häkte görs en del viktiga första insatser för de klienter som kan komma att dömas till kriminalvårdspåföljd. Ett exempel är de uppsökare som samtalar med häktade som har missbruksproblem, unga häktade och häktade med våldsproblem för att kartlägga deras behov och motivera till behandling. 3.1 INSKRIVNA 1 OKTOBER Om inskrivna i häkte 1 oktober Inskrivna i häkte den 1 oktober är ett mått som ger en bild av hur många klienter som är inskrivna i häkte en vanlig dag. Utöver häktade klienter räknas även övriga inskrivna i häkte in. I övriga inskrivna ingår till exempel verkställighetsfall (klienter som verkställer fängelsestraff på häkte), förvarstagna enligt utlänningslagen och gripna/anhållna. Antalet inskrivna i häkte den 1 oktober minskade under de flesta år mellan 2010 och 2015. Därefter ökade antalet igen och 2017 var inskrivna i häkte åter på ungefär samma nivå som 2010, se diagram 3.1 (gula + blå ytan). Antalet häktade (gula ytan) ökade något de första åren medan övriga i häkte (blå ytan) minskade fram till 2014. Det berodde främst på att verkställighetsfallen minskade från 2009 till 2014 till följd av kortare väntetider för inskrivning på anstalt. Andelen häktade ökade med nio procentenheter från att utgöra 78 procent av inskrivna i häkte den 1 oktober 2009 till 87 procent 2014. Under 2015 och 2017 ökade antalet övriga i häkte jämfört med tidigare år, vilket främst berodde på en ökning av förvarstagna enligt utlänningslagen. Även antalet häktade ökade efter 2015 men inte i samma utsträckning som övriga, och andelen häktade minskade till 82 procent 2017, se tabell 3.1. DIAGRAM 3.1. Antal inskrivna i häkte 1 oktober 2009 2017. 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal inskrivna i häkte 1 oktober varav antal häktade, KLAS-Häkte 22 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

3. HÄKTE Kön I diagram 3.2 redovisas antalet kvinnor och män inskrivna i häkte 1 oktober 2009 2017 samt hur många av dessa som var häktade (streckade linjer). Antalet inskrivna kvinnor har varit runt 100 personer hela perioden. Antalet män varierade mer och var som lägst 1 518 personer (2015) och som högst 1 732 (2010). Både antalet kvinnor och män i häkte ökade 2017 jämfört med 2016. Av kvinnorna som var inskrivna i häkte 1 oktober 2017 var 84 procent häktade. Motsvarande andel för männen var 82 procent. Trots att antalet häktade ökade 2017 jämfört med 2016 minskade andelen häktade. Det innebär att övriga i häkte ökade mer än häktade, vilket var fallet för både kvinnor och män. Se tabell 3.1. DIAGRAM 3.2. Antal inskrivna i häkte 1 oktober 2009 2017 efter kön. 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män, KLAS-Häkte varav häktade kvinnor varav häktade män 3.2 PLATSER OCH BELÄGGNING Sedan 1989 har den genomsnittliga beläggningen i häkte gått i vågor, men totalt sett har trenden varit ökande fram till 2017. Beläggningen var som högst 2004 med ett genomsnittligt antal på cirka 1 950 klienter. Medelbeläggningen 2017 var drygt 1 700, en ökning jämfört med de senaste åren men en minskning jämfört med 2004. Jämfört med 1989 har medelbeläggningen däremot ökat med cirka 700 klienter fram till 2017. Antalet platser i häkte styrs av behovet och ökade likt medelbeläggningen mellan 1989 och 2017. Mellan 2004 och 2006 var det överbeläggning på de ordinarie platserna, vilket innebär att det i genomsnitt krävdes fler platser än vad som fanns tillgängligt. För att undvika liknande situationer framöver har Kriminalvården satsat på en mer flexibel anpassning av platskapaciteten. Se diagram 3.3 och tabell 3.2. Utnyttjandegrad av platser Andel platser som upptas av en klient ger utnyttjande graden. Utvecklingen av utnyttjandegraden påverkas därmed både av antalet platser och av antalet klienter i beläggningen. Den genomsnittliga utnyttjandegraden av tillgängliga ordinarie platser i häkte 2009 2017 var mellan 79 och 97 procent. Den höga utnyttjandegraden i början av perioden ledde till att fler platser öppnades 2011 och utnyttjandegraden gick ned till under 90 procent. Den låga utnyttjandegraden DIAGRAM 3.3. Antal platser och beläggning i genomsnitt i häkte 1989 2017. 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning (tidigare definition), KLAS-Häkte/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 23

3. HÄKTE 2013 berodde på att beläggningen gått ned vilket ledde till att ett antal platser stängdes under 2014. Ned- och uppgången i utnyttjandegraden 2015 2016 var en följd av platsförändringar som gjordes för att möta upp specifika behov. Se diagram 3.4 och tabell 3.2. DIAGRAM 3.4. Genomsnittlig utnyttjandegrad av ordinarie platser i häkte 2009 2017 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 93% 97% 87% 87% 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017, KLAS-Häkte 79% 84% 79% 85% 87% Månadsvariation i medelbeläggningen Medelbeläggningen i häkte varierar från månad till månad och mellan säsonger, vilket beror på säsongsrelaterade skillnader i aktiviteten genom rättskedjan (från polis till domstol). Säsongsvariationen var kraftig men kontinuerlig i en årlig cykel med en markant minskning under sommarmånaderna och en nedgång vid årsskiftet. Spridningen mellan månaderna avtog däremot mellan 2015 och 2017 och främst i slutet av åren där det inte var någon nedgång alls 2017. Se diagram 3.5 och tabell 3.3. Ny definition av beläggning En ny definition av beläggning har tagits fram för att ge en mer korrekt beskrivning av Kriminalvårdens verksamhet. I den nya definitionen har platstyper som tidigare genererat beläggning, men inte platser, räknats bort för att ge en mer rättvisande bild av utnyttjandegraden. Även klienter som är frånvarande från en plats räknas bort, i tidigare definition exkluderades endast de som var frånvarande under en längre period (generellt 6 dagar eller mer). Ändringarna i den nya definitionen innebär att beläggningen blir lägre i jämförelse med beläggningen enligt tidigare definition. Beläggningen enligt den nya definitionen kommer att redovisas från och med 2017 och kommer inte att vara helt jämförbar med statistik för tidigare år. För att följa utvecklingen och inte behöva bryta tidsserien från 1989 har en skattning tagits fram för medelbeläggningen 2017 enligt den tidigare definitionen. Medelbeläggningen DIAGRAM 3.5. Beläggning i genomsnitt per månad i häkte 2015 2017. 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December, KLAS-Häkte 2015 2016 2017 24 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

3. HÄKTE kommer därmed att redovisas enligt den tidigare definitionen parallellt med den nya definitionen under en övergångsperiod. Medelbeläggningen och utnyttjandegraden redovisas enligt båda dessa definitioner i tabell 3.2 och 3.3. I text och i diagram 3.2 3.5 är det däremot enbart värden enligt den tidigare definitionen som redovisas för att jämförelser ska kunna göras med tidigare år. Medelbeläggningen 2017 var enligt den nya definitionen 1 694. Det var endast något lägre än den skattade medelbeläggningen för 2017 (1 711) vilket innebär att redovisningen av beläggningen i häkte inte påverkas så mycket av den ändrade definitionen. Variationen i månadsbeläggningen visar inte heller på några större skillnader mellan den nya och tidigare definitionen. Medelbeläggningen enligt den nya definitionen var mellan 16 och 25 klienter färre i genomsnitt per månad 2017. Eftersom det är så pass liten skillnad i medelbeläggningen mellan de två definitionerna påverkas inte utnyttjandegraden nämnvärt. Den var 87 procent både baserat på medelbeläggningen enligt den tidigare och den nya definitionen. Medelbeläggning och utnyttjandegrad i häkte 2017 enligt den nya definitionen. Enligt ny definition Medelbeläggning 1 694 Utnyttjandegrad 87 % 3.3 GEMENSAMHETSRESTRIKTIONER Om gemensamhetsrestriktioner Åklagaren kan fatta beslut om att en häktad person ska ha restriktioner. Det betyder att den häktades kontakter med omvärlden begränsas. Restriktioner kan vara nödvändigt om det finns misstanke att bevis kan förstöras eller att utredningen av brottet hindras om klienten har kontakt med omvärlden. Om den häktade inte får vistas med andra klienter i häkte kallas det för gemensamhetsrestriktion. Att Kriminalvården endast visar statistik över gemensamhetsrestriktioner beror på att det är dessa som främst påverkar verksamheten. 2 Omkring hälften av de häktade klient erna 1 oktober 2009 2017 hade gemensamhetsrestriktioner. Andelen var som högst 51 procent och som lägst 46 procent under perioden, se tabell 3.4. 3.4 HÄKTNINGSTIDER Häktningstiden är den tid klienten är häktad och räknas från påbörjad häktning tills häktningen avslutas. Det är de dagar klienten befinner sig inom Kriminalvården som räknas. Om häktningen påbörjats utanför Kriminalvården, exempelvis en person som begärts häktad men som polisen inte kunnat gripa (häktning i utevaro), räknas inte dagarna innan klienten kom till häktet. Möjligheten att redovisa statistik över tiden i häkte tillkom 2017 och därför kan inga jämförelser göras mot tidigare år. Under 2017 avslutades totalt 9 769 häktningar, hälften av dessa pågick i upp till en månad. 30 procent satt häktade i över två månader varav 13 procentenheter satt häktade i fyra månader eller längre. Se diagram 3.6 och tabell 3.5. 2 För mer information om restriktioner, besök åklagarmyndighetens hemsida www.aklagare.se. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 25

3. HÄKTE DIAGRAM 3.6. Andel avslutade häktningar 2017 efter tid i häkte. 13 % 7 % 10 % 50 % 3.5 TID FRÅN DOM TILL INSKRIVNING I ANSTALT I väntan på inskrivning i anstalt efter verkställbar dom hade klienter i häkte under 2017 en mediantid på en vecka, vilket var samma tid som 2016 och en dag längre jämfört med 2015. Kvinnorna hade en väntetid på fem dagar vilket var två dagar kortare än männen. Jämfört med 2015 minskade väntetiden med en dag för kvinnor och ökade med en dag för männen. Se tabell 3.6. 20 % T<=1 mån 1 mån<t<=2 mån 2 mån<t<=3 mån 3 mån<t<4 mån T>=4 mån Väntetiden påverkas av beläggningen på anstalterna. Anledningen till att vissa klienter får längre väntetider kan till exempel vara särskilda verkställighetshinder men även att tillgången till anstaltsplatser med rätt säkerhetsklass är begränsad. Endast en liten del av klienterna behövde vänta längre än en månad på en plats, och 56 procent blev inskrivna på anstalt inom en vecka under 2017. Motsvarande andel 2015 och 2016 var 60 respektive 52 procent, se tabell 3.7. 26 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 3. HÄKTE TABELLVERK KAPITEL 3 HÄKTE Inskrivna 1 oktober TABELL 3.1. Inskrivna i häkte 2009 2017 efter kön. Kön 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män Totalt, KLAS-Häkte Antal inskrivna i häkte 1 oktober varav antal häktade varav andel häktade Antal inskrivna i häkte 1 oktober varav antal häktade varav andel häktade Antal inskrivna i häkte 1 oktober varav antal häktade varav andel häktade 104 91 88 % 1 696 1 321 78 % 1 800 1 412 78 % 117 106 91 % 1 732 1 366 79 % 1 849 1 472 80 % 97 87 90 % 1 710 1 434 84 % 1 807 1 521 84 % 117 99 85 % 1 650 1 413 86 % 1 767 1 512 86 % 104 97 93 % 1 531 1 323 86 % 1 635 1 420 87 % 100 81 81 % 1 573 1 379 88 % 1 673 1 460 87 % 110 97 88 % 1 518 1 240 82 % 1 628 1 337 82 % 87 76 87 % 1 589 1 323 83 % 1 676 1 399 83 % 116 97 84 % 1 715 1 409 82 % 1 831 1 506 82 % Platser och beläggning TABELL 3.2. Platser och beläggning i genomsnitt i häkte 1989 2017. År Medelbeläggning Utnyttjandegrad av ordinarie platser Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Tidigare Ny Tidigare Ny 1989 1 241 1 041 84 % 1990 1 279 1 105 86 % 1991 1 346 1 098 82 % 1992 1 330 1 214 91 % 1993 1 435 1 346 94 % 1994 1 511 1 302 86 % 1995 1 478 1 207 82 % 1996 1 466 1 132 77 % 1997 1 439 1 123 78 % 1998 1 479 1 264 85 % 1999 1 480 1 276 86 % 2000 1 521 1 367 90 % 2001 1 601 1 507 94 % 2002 1 681 1 652 98 % 2003 1 771 1 762 99 % 2004 1 931 1 947 101 % 2005 1 780 1 898 107 % 2006 1 804 1 831 102 % 2007 1 839 1 741 95 % 2008 1 819 1 703 94 % 2009 1 864 1 725 93 % 2010 1 860 1 796 97 % 2011 2 021 1 759 87 % 2012 1 994 1 738 87 % 2013 2 010 1 592 79 % 2014 1 913 1 608 84 % 2015 2 038 1 604 79 % 2016 1 941 1 644 85 % 2017 1 957 1 711 1 694 87 % 87 %, KLAS-Häkte/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 27

3. HÄKTE TABELLVERK TABELL 3.3. Beläggning i genomsnitt per månad i häkte 2015 2017. 2017 Månad 2015 2016 Tidigare Ny Januari 1 544 1 546 1 608 - Februari 1 672 1 653 1 694 - Mars 1 709 1 755 1 782 1 763 April 1 669 1 750 1 789 1 773 Maj 1 701 1 771 1 770 1 751 Juni 1 660 1 696 1 774 1 749 Juli 1 501 1 558 1 593 1 575 Augusti 1 424 1 487 1 572 1 552 September 1 543 1 576 1 674 1 650 Oktober 1 559 1 630 1 713 1 694 November 1 656 1 670 1 787 1 764 December 1 615 1 637 1 786 1 767, KLAS-Häkte Medelbeläggning enligt den nya definitionen är framtaget från och med mars 2017. Gemensamhetsrestriktioner TABELL 3.4. Häktade med gemensamhetsrestriktioner 1 oktober 2009 2017. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal häktade 1 412 1 472 1 521 1 512 1 420 1 460 1 337 1 399 1 506 varav med gemensamhetsrestriktioner Antal 650 726 747 756 723 695 617 647 759 Andel 46 % 49 % 49 % 50 % 51 % 48 % 46 % 46 % 50 %, KLAS-Häkte Häktningstider TABELL 3.5. Avslutade häktningar 2017 efter tid i häkte. Tid i häkte Antal Andel T<=1 mån 4 936 51 % 1 mån<t<=2 mån 1 955 20 % 2 mån<t<=3 mån 938 10 % 3 mån<t<4 mån 669 7 % T>=4 mån 1 271 13 % Totalt 9 769 100 % 28 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 3. HÄKTE Tid från dom till inskrivning i anstalt TABELL 3.6. Mediantid från verkställbar dom till inskrivning i anstalt 2015 2017 efter kön. 2015 2016 2017 Kön Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Kvinnor 294 6 356 6 338 5 Män 4 838 6 4 618 7 4 630 7 Totalt 5 132 6 4 974 7 4 968 7 Gäller för de klienter som är häktade när domen faller. TABELL 3.7. Tid från verkställbar dom till inskrivning i anstalt 2015 2017. 2015 2016 2017 Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=7 dagar 3 062 60 % 2 567 52 % 2 796 56 % 7 dagar<t<=14 dagar 1 297 25 % 1 474 30 % 1 368 28 % 14 dagar<t<=30 dagar 467 9 % 578 12 % 365 7 % T>30 dagar 306 6 % 355 7 % 439 9 % Totalt 5 132 100 % 4 974 100 % 4 968 100 % Gäller för de klienter som är häktade när domen faller. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 29

4. ANSTALT 4. ANSTALT I detta kapitel redovisas statistik över fängelsedömda som är nyintagna eller inskrivna i anstalt den 1 oktober samt platser och beläggning på Kriminal vårdens anstalter. I avsnittet om klienter inskrivna den 1 oktober förekommer delvisa jämförelser med nyintagna. Tidsperioden för redovisningen varierar i de olika avsnitten med fokus på 2017 för att ge en ögonblicksbild, och med längre perioder för att visa utveckingen över tid. Ett fängelsestraff är en frihetsberövande kriminalvårdspåföljd som avtjänas i anstalt. Strafftiden för ett fängelsestraff kan vara från 14 dagar till livstid. Kriminalvården arbetar för att den som är intagen i anstalt ska kunna återanpassa sig till samhället. Insatserna är inriktade på att motverka de skador som kan följa av en inlåsning och att förhindra återfall i brott. Under verkställighetens gång ska den intagne vara sysselsatt med arbete, utbildning, behandling eller annan strukturerad verksamhet. 4.1 NYINTAGNA Om nyintagna Nyintagna är ett mått som visar antalet klienter som börjat verkställa ett fängelsestraff i anstalt. I måttet ingår även klienter som påbörjat sitt fängelsestraff i häkte i väntan på placering i anstalt. En klient kan räknas flera gånger i den årliga statistiken om klienten påbörjar flera verkställigheter i anstalt under samma år. Förändringar i klientinflödet kan bero på många olika faktorer, kända som okända. Vissa kända faktorer kan däremot antas ha en större påverkan. Förändringar av antal nyintagna beror till exempel dels på en förändrad brottsstruktur 3, dels på lagändringar och dels påverkas inflödet av tidigare led i rättskedjan; framförallt av förändringar i domstolarnas praxis, antal domar och längden på utdömda strafftider. DIAGRAM 4.1. Antal nyintagna i anstalt 1989 2017. 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR 3 Se www.bra.se för Brottsförebyggande rådets rapportserie Brottsutvecklingen i Sverige. 30 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

4. ANSTALT Det var 8 423 klienter som blev nyintagna i anstalt under 2017. Antalet klienter har minskat nästan konstant sedan 2004. Även under 1990 talet minskade antalet nyintagna kraftigt vilket till stor del förklaras av att möjligheten att verkställa fängelsestraff genom IÖV tillkom 1994, se diagram 4.1 och tabell 4.1. IÖV-verksamheten var till en början en försöksverksamhet vid några av de dåvarande frivårdsmyndigheterna, men ut ökades snabbt till hela landet. Fler fick även möjlig het att ansöka om IÖV då strafftidskriterierna ökade från två till tre månader. När strafftidskriterierna utökades ytterligare 2005 till att gälla klienter med strafftider upp till sex månader skedde ännu en nedgång i antalet nyintagna i anstalt. Utöver IÖV påverkades inflödet även av lagändringar gällande de brott som genererar stora klientvolymer till Kriminalvården, som till exempel våldsbrott och narkotikabrott (läs mer om dessa huvudbrott längre ned i detta avsnitt och i avsnitt 4.2 samt avsnitt 7.4). Ålder Drygt 50 procent av de nyintagna klienterna i anstalt under 2015 2017 var yngre än 35 år, och störst andel av dessa klienter var 25 29 år. Åldersfördelningen var relativt oförändrad under perioden. Se tabell 4.2. HUVUDBROTT Om huvudbrott Huvudbrott är det brott klienten är dömd för. Om en klient begår och döms för flera brott redovisas det brott som har det strängaste straffet i straffskalan som huvudbrott. Om flera brott har samma straffvärde anges slumpvis ett av dessa som huvudbrott. En mer detaljerad indelning av huvudbrottskategorierna finns på sidan 115. Förändringar i nyintagna per huvudbrott har framförallt att göra med flödet i rättskedjan i stort. Specifika prioriteringar i tidigare delar av rättskedjan och praxis i brottmål kan leda till att vissa brott under vissa år, är mer eller mindre representerade bland nyintagna. När det gäller exempelvis trafikbrott och rattfylleri kan inflödet påverkas av polisens och åklagarnas insatser och prioriteringar inom trafikområdet. Nedgången i inflödet till anstalt ligger främst i att färre klienter dömdes till fängelse för våldsbrott och rattfylleri. Mellan 2010 och 2013 minskade även narkotikabrott/smuggling, för att därefter öka igen. Se diagram 4.2 tabell 4.3. DIAGRAM 4.2. Antal nyintagna i anstalt 2009 2017 efter huvudbrott. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt Huvudbrott efter ålder En övervägande del av klienterna var under 35 år inom de flesta huvudbrott. Tydligast var det bland klienter dömda för rån där endast ett fåtal var 35 år eller äldre 2017. Bland klienter dömda för rattfylleri och trafikbrott var däremot en större del 35 år eller äldre i jämförelse med övriga huvudbrott, se tabell 4.4. STRAFFTIDER Drygt tre fjärdedelar av nyintagna klienter i anstalt under 2009 2017 hade en strafftid upp till och med ett år. Jämfört med 2009 hade antalet klienter med strafftider upp till två månader ökat något 2017, samtidigt som klienter med strafftider över två månader hade minskat. Denna utveckling innebar en förskjutning mot en allt större andel klienter med korta strafftider upp till två månader, och lägre andel klienter med strafftider över två månader upp till ett år, se tabell 4.5. Minskningen av antalet nyintagna klienter 2015 2017 syns inom strafftiderna över två månader upp till och med ett år. Inom övriga strafftider var antalet klienter 2017 antingen i nivå med, eller fler än antalet klienter 2015, se diagram 4.3. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 31

4. ANSTALT DIAGRAM 4.3. Antal nyintagna i anstalt 2015 2017 efter strafftid. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 T<=2 mån 2 mån<t<=6mån 6 mån<t<=1 år 2015 2016 1 år<t<2 år 2 år<=t<4 år Strafftid efter ålder Korta strafftider upp till två månader var det vanligaste inom samtliga åldersgrupper av de nyintagna i anstalt 2017. Endast 54 klienter fick en strafftid som var tio år eller längre (inklusive livstid). Av dessa var ingen klient under 20 år och endast ett fåtal var 55 år eller äldre. Se tabell 4.6. Strafftid efter huvudbrott Inom flertalet huvudbrott dömdes mer än hälften av klienterna till strafftider upp till sex månader. Detta gäller bland annat för narkotikabrott/ smuggling och tillgreppsbrott som är två av de största huvudbrotten. För rattfylleri och trafikbrott var det endast ett fåtal klienter som hade strafftider som var längre än sex månader. Desto mindre vanligt var det bland klienter dömda för rån och sexualbrott, vilket oftast leder till längre strafftider. Det var däremot främst klienter dömda för våldsbrott som fick de hårdaste straffen på tio år och längre, eller livstid, se tabell 4.7. 4.2 INSKRIVNA 1 OKTOBER Om inskrivna i anstalt 1 oktober 4 år<=t<10 år 2017 T>=10 år (inkl livstid) Inskrivna i anstalt 1 oktober är ett mått som visar antal klienter som verkställer ett fängelsestraff vid det specifika datumet. Till inskrivna i anstalt räknas även klienter som avtjänar sitt fängelsestraff i häkte i väntan på placering i anstalt. Måttet är ett tvärsnitt och ger en bild av hur många klienter som verkställer ett fängelsestraff en vanlig dag inom Kriminalvården. Antal klienter inskrivna i anstalt 1 oktober har minskat varje år sedan 2009. Den största minskningen skedde fram till och med 2013. Minskningen avtog sedan men fortsatte 2014 2017, se diagram 4.4 och tabell 4.8. Antalet inskrivna i anstalt 1 oktober påverkas av inflödet av antalet fängelseverkställigheter och de intagnas utdömda strafftider. Nedgångarna är en effekt av det minskande antalet nyintagna i anstalt i kombination med att färre dömdes till långa strafftider. DIAGRAM 4.4. Antal inskrivna i anstalt 1 oktober 2009 2017. 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Ålder Drygt hälften av klienterna inskrivna i anstalt 1 oktober 2017 var under 35 år och flest var i åldrarna 25 29 år. Antal klienter inom detta åldersintervall var fler 2017 jämfört med både 2015 och 2016. I övrigt minskade antalet klienter inom de flesta åldersintervallen, se tabell 4.9. Medel- och medianåldern för inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 var 37 respektive 34 år. För nyintagna i anstalt var medelåldern och medianåldern något lägre (36 respektive 33 år). Medel- och medianålder för nyintagna respektive inskrivna 1 oktober i anstalt 2017. Nyintagna i anstalt Inskrivna 1 oktober Medelålder 36 37 Medianålder 33 34 HUVUDBROTT Det största antalet inskrivna 1 oktober utgörs av klienter dömda för narkotikabrott/smuggling och våldsbrott. Mellan 2009 och 2012 var narkotikabrott/smuggling det vanligaste huvudbrottet, 32 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

4. ANSTALT men minskade kraftigt under ett antal år efter 2011. Nedgången innebar att våldsbrott var det vanligaste huvudbrottet från 2013 och framåt, se diagram 4.5. Av samtliga inskrivna 1 oktober 2017 hade 26 procent narkotikabrott/smuggling som huvudbrott och 31 procent våldsbrott. Innan nedgången av narkotikabrott/smuggling var motsvarande fördelning 30 respektive 26 procent (2009), se tabell 4.10. DIAGRAM 4.5. Antal inskrivna i anstalt 1 oktober 2009 2017 efter huvudbrott. 2 000 1 500 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt Fördelningen av huvudbrott 2017 skiljer sig åt mellan nyintagna i anstalt och inskrivna i anstalt 1 oktober. Narkotikabrott/smuggling följt av tillgreppsbrott var de vanligaste huvudbrotten bland nyintagna (30 respektive 17 procent). För inskrivna 1 oktober var våldsbrott följt av narkotikabrott/smuggling vanligast (31 respektive 26 procent). För huvudbrott med lägre andel inskrivna än nyintagna, exempelvis trafikbrott och rattfylleri, innebär det generellt att det dömdes ut korta strafftider. Omvänt fanns det även huvudbrott med större andel inskrivna än nyintagna vilket innebär att de huvudbrotten ledde till längre strafftider, till exempel våldsbrott, sexualbrott och rån, se tabell 4.11. STRAFFTIDER Mer än tre fjärdedelar av klienterna inskrivna 1 oktober 2017 hade en strafftid över ett år och en stor andel var långtidsdömda, vilket innebär att de hade strafftider på fyra år eller mer. Jämfört med tidigare år var det en större andel klienter med strafftider över ett år 2017. Den ändrade fördelningen märks främst inom strafftidsintervallen över sex månader och upp till ett år samt från två år och under fyra år som minskat respektive ökat med tre procentenheter sedan 2009. Se tabell 4.12. 4.3 PLATSER OCH BELÄGGNING Medelbeläggningen har sedan 1989 gått upp och ned i perioder och varierat mellan cirka 3 500 och 4 800 klienter. Ökningen under första halvan av 1990-talet följdes av en kortare nedgång på några år och sedan en ökning igen i början av 2000 talet. När medelbeläggningen åter minskade DIAGRAM 4.6. Antal platser och beläggning i genomsnitt på anstalt 1989 2017. 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning (tidigare definition), KLAS-Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 33

4. ANSTALT efter 2005 pågick nedgången under en betydligt längre period än tidigare, fram till och med 2016. Under 2017 ökade beläggningen jämfört med föregående år och det var då första gången på tolv år som medelbeläggningen i anstalt ökade. Antalet tillgängliga ordinarie platser följer medelbeläggningen men på en högre nivå. Undantaget var 2004 då antalet platser var lägre än beläggningen vilket innebar en genomsnittlig överbeläggning på anstalterna. Se diagram 4.6 och tabell 4.13. Utnyttjandegrad av ordinarie platser Den genomsnittliga utnyttjandegraden av ordinarie platser minskade mellan 2010 och 2013. Trots att medelbeläggningen fortsatte att minska efter 2013 och fram till 2016 ökade utnyttjandegraden efter 2014. Detta berodde på att antalet platser minskade till följd av Kriminalvårdens satsning på att anpassa platskapaciteten. Utnyttjandegraden ökade även 2017 som en följd av ökad medelbeläggning på ungefär samma antal platser som föregående år, se diagram 4.7 och tabell 4.13. DIAGRAM 4.7. Genomsnittlig utnyttjandegrad av ordinarie platser på anstalt 2009 2017. 100% 90% 92% 93% 92% 80% 89% 85% 85% 87% 89% 91% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017, KLAS-Anstalt Säkerhetsklass Om säkerhetsklasser Kriminalvårdens anstalter är indelade i tre säkerhetsklasser, 1, 2 och 3. Anstalter med klass 1 har den högsta säkerheten och anstalter med klass 3 har den lägsta säkerheten. Det är förmågan att hindra rymningar, försök till fritagning, fortsatt brottslighet och missbruk som avgör vilken säkerhetsklass anstalten har. En anstalt kan ha mer än en säkerhetsklass om avdelningarna har olika nivåer av övervakning och kontroll. Varje klient bedöms individuellt för att placeras på rätt anstalt med rätt klassificering. Av de i genomsnitt 4 243 platserna på anstalt 2017 hade hälften säkerhetsklass 2. Tillsammans med säkerhetsklass 1 utgjorde de 3 451 platser vilket var mer än fyra femtedelar av samtliga platser. Utnyttjandegraden var något högre i säkerhetsklass 1 och 2 (91 respektive 92 procent) i jämförelse med säkerhetsklass 3 (87 procent), se tabell 4.14. Säkerhetsplatser och skyddsplatser Om säkerhetsplatser och skyddsplatser På ett fåtal av Kriminalvårdens anstalter finns det säkerhetsenheter med två olika typer av platser: säkerhetsplatser och skyddsplatser. Säkerhetsplatser är till för klienter med en varaktig risk för rymning eller fritagning och särskilt hög risk för fortsatt allvarlig brottslighet. Dessa platser kräver särskild hög nivå av övervakning och kontroll. Skyddsplatser är till för klienter som är i behov av skydd och används för de klienter som har en allvarlig hotbild. 34 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

4. ANSTALT Det krävs mycket specifika anledningar till att en klient ska placeras på en säkerhets- eller skyddsplats och antalet tillgängliga platser 2015 2017 var därför mycket begränsade. I genomsnitt fanns det 43 säkerhetsplatser 2017 och medelbeläggningen var 14 klienter, se tabell 4.15. Antalet skyddsplatser 2015 2016 var 18 och minskade till 16 platser 2017. Medelbeläggningen var mellan 5 och 11 klienter, se tabell 4.16. Ny definition av beläggning En ny definition av beläggning har tagits fram för att ge en mer korrekt beskrivning av Kriminalvårdens verksamhet. I den nya definitionen har platstyper som tidigare genererat beläggning men inte platser räknats bort för att ge en mer rättvisande bild av utnyttjandegraden. Även klienter som är frånvarande från en plats räknas bort, i tidigare definition exkluderades endast de som var frånvarande under en längre period. Ändringarna i den nya definitionen innebär att beläggningen blir lägre i jämförelse med beläggningen enligt tidigare definition. Beläggningen enligt den nya definitionen kommer att redovisas från och med 2017 och kommer inte att vara helt jämförbar med statistik för tidigare år. För att följa utvecklingen och inte behöva bryta tidsserien från 1989 har en skattning tagits fram för medelbeläggningen 2017 enligt den tidigare definitionen. Medelbeläggningen kommer därmed att redovisas enligt den tidigare definitionen parallellt med den nya definitionen under en övergångsperiod. Medelbeläggningen och utnyttjandegraden redovisas enligt båda dessa definitioner i tabell 4.13 och 4.14. I text och i diagram 4.6 och 4.7 är det däremot enbart värden enligt den tidigare definitionen som redovisas för att jämförelser ska kunna göras med tidigare år. Medelbeläggningen 2017 var 3 720 enligt den nya definitionen. Ändringarna i definitionen medförde därmed en minskad nivå på drygt 100 klienter jämfört med medelbeläggningen enligt den tidigare definitionen (skattad till 3 842). Den medförde även att utnyttjandegraden baserad på medelbeläggning enligt den nya definitionen var lägre. Den var 88 procent vilket var tre procentenheter lägre jämfört med utnyttjandegraden baserat på medelbeläggningen enligt den tidigare definitionen. Det var främst medelbeläggningen på platser med säkerhetsklass 1 som påverkades av den förändrade definitionen. Medelbeläggning och utnyttjandegrad i anstalt 2017 enligt den nya definitionen. Ny definition Medelbeläggning 3 720 Utnyttjandegrad 88 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 35

4. ANSTALT TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 4 ANSTALT Nyintagna TABELL 4.1. Nyintagna i anstalt 1989 2017. År Nyintagna i anstalt 1989 15 467 1990 15 833 1991 13 422 1992 13 836 1993 14 321 1994 14 198 1995 13 644 1996 12 123 1997 9 112 1998 9 497 1999 9 300 2000 9 178 2001 9 317 2002 10 173 2003 10 721 2004 11 343 2005 10 656 2006 10 428 2007 9 829 2008 10 370 2009 9 805 2010 9 679 2011 9 463 2012 9 500 2013 8 975 2014 8 943 2015 8 581 2016 8 495 2017 8 423 Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR 36 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL 4.2. Nyintagna i anstalt 2015 2017 efter ålder. 2015 2016 2017 Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 235 3 % 189 2 % 241 3 % 20 24 1 441 17 % 1 309 15 % 1 451 17 % 25 29 1 545 18 % 1 539 18 % 1 531 18 % 30 34 1 283 15 % 1 268 15 % 1 323 16 % 35 39 1 046 12 % 1 051 12 % 986 12 % 40 44 847 10 % 852 10 % 810 10 % 45 49 761 9 % 790 9 % 700 8 % 50 54 626 7 % 622 7 % 599 7 % 55 59 405 5 % 446 5 % 370 4 % 60 64 217 3 % 224 3 % 228 3 % 65 175 2 % 205 2 % 184 2 % Totalt 8 581 100 % 8 495 100 % 8 423 100 % TABELL 4.3. Nyintagna i anstalt 2009 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 525 565 541 481 515 516 505 422 366 Andel 5 % 6 % 6 % 5 % 6 % 6 % 6 % 5 % 4 % Antal 807 706 621 605 582 562 515 587 511 Andel 8 % 7 % 7 % 6 % 6 % 6 % 6 % 7 % 6 % Antal 2 314 2 348 2 238 2 182 2 081 2 247 2 351 2 430 2 566 Andel 24 % 24 % 24 % 23 % 23 % 25 % 27 % 29 % 30 % Antal 1 091 1 078 1 008 961 900 811 757 701 686 Andel 11 % 11 % 11 % 10 % 10 % 9 % 9 % 8 % 8 % Antal 465 470 493 491 396 455 425 413 412 Andel 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % Antal 342 321 334 313 299 322 300 266 306 Andel 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 4 % Antal 1 371 1 360 1 509 1 650 1 686 1 533 1 475 1 421 1 463 Andel 14 % 14 % 16 % 17 % 19 % 17 % 17 % 17 % 17 % Antal 512 530 489 538 495 482 368 353 295 Andel 5 % 5 % 5 % 6 % 6 % 5 % 4 % 4 % 4 % Antal 1 760 1 744 1 679 1 703 1 530 1 538 1 410 1 459 1 361 Andel 18 % 18 % 18 % 18 % 17 % 17 % 16 % 17 % 16 % Antal 618 557 551 576 491 477 475 443 457 Andel 6 % 6 % 6 % 6 % 5 % 5 % 6 % 5 % 5 % Totalt 9 805 9 679 9 463 9 500 8 975 8 943 8 581 8 495 8 423 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 37

4. ANSTALT TABELLVERK TABELL 4.4. Nyintagna i anstalt 2017 efter huvudbrott och ålder. Huvudbrott 15 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 Totalt Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 1 43 77 65 47 40 27 23 19 13 11 366 Brott mot allmänhet och stat 9 93 95 89 57 50 42 32 21 11 12 511 Narkotikabrott/smuggling 29 480 527 435 298 225 183 181 124 64 20 2 566 Rattfylleri, även grovt 1 23 61 83 73 78 83 91 66 56 71 686 Rån, även grovt 76 168 87 37 20 10 8 6 0 0 0 412 Sexualbrott 22 53 52 51 26 28 31 18 6 10 9 306 Tillgreppsbrott 40 248 271 256 204 167 128 84 39 16 10 1 463 Trafikbrott, ej rattfylleri 1 30 38 41 28 33 29 28 30 18 19 295 Våldsbrott 55 243 243 194 179 130 124 99 49 24 21 1 361 Övrigt 7 70 80 72 54 49 45 37 16 16 11 457 Totalt 241 1 451 1 531 1 323 986 810 700 599 370 228 184 8 423 TABELL 4.5. Nyintagna i anstalt 2009 2017 efter strafftid. Strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 2 989 3 064 3 068 3 253 3 153 3 124 2 991 2 990 3 060 T<=2 mån Andel 30 % 32 % 32 % 34 % 35 % 35 % 35 % 35 % 36 % Antal 2 577 2 576 2 474 2 600 2 465 2 379 2 236 2 115 2 026 2 mån<t<=6 mån Andel 26 % 27 % 26 % 27 % 27 % 27 % 26 % 25 % 24 % Antal 1 850 1 809 1 671 1 628 1 485 1 393 1 374 1 343 1 276 6 mån<t<=1 år Andel 19 % 19 % 18 % 17 % 17 % 16 % 16 % 16 % 15 % Antal 965 927 971 867 789 882 805 876 852 1 år<t<2 å Andel 10 % 10 % 10 % 9 % 9 % 10 % 9 % 10 % 10 % Antal 911 849 852 773 757 789 796 790 818 2 år<=t<4 år Andel 9 % 9 % 9 % 8 % 8 % 9 % 9 % 9 % 10 % Antal 425 368 362 329 282 316 324 325 337 4 år<=t<10 år Andel 4 % 4 % 4 % 3 % 3 % 4 % 4 % 4 % 4 % Antal 88 86 65 50 44 60 55 56 54 T>=10 år (inkl. livstid) Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % Totalt 9 805 9 679 9 463 9 500 8 975 8 943 8 581 8 495 8 423 TABELL 4.6. Nyintagna i anstalt 2017 efter strafftid och ålder. Strafftid 15 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 Totalt T<=2 mån 69 438 527 449 336 334 264 252 171 113 107 3 060 2 mån<t<=6 mån 49 324 350 340 273 186 169 157 97 54 27 2 026 6 mån<t<=1 år 44 245 241 206 126 133 105 76 52 29 19 1 276 1 år<t<2 år 41 212 171 121 100 57 66 44 21 8 11 852 2 år<=t<4 år 27 178 180 138 101 52 54 46 16 13 13 818 4 år<=t<10 år 11 43 54 62 45 42 34 19 12 10 5 337 T>=10 år (inkl. livstid) 0 11 8 7 5 6 8 5 1 1 2 54 Totalt 241 1 451 1 531 1 323 986 810 700 599 370 228 184 8 423 38 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL 4.7. Nyintagna i anstalt 2017 efter huvudbrott och strafftid. Huvudbrott T<=2 mån 2 mån <T<= 6 mån 6 mån <T<= 1 år 1 år <T< 2 år 2 år <=T< 4 år 4 år <=T< 10 år T>=10 år (inkl. livstid) Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 71 81 79 70 56 9 0 366 Brott mot allmänhet och stat Totalt 195 175 80 26 28 6 1 511 Narkotikabrott/smuggling 887 791 374 144 206 160 4 2 566 Rattfylleri, även grovt 584 98 3 0 1 0 0 686 Rån, även grovt 57 44 60 121 111 19 0 412 Sexualbrott 17 22 33 30 153 49 2 306 Tillgreppsbrott 654 401 248 119 37 4 0 1 463 Trafikbrott, ej rattfylleri 239 53 2 0 1 0 0 295 Våldsbrott 234 297 291 244 171 79 45 1 361 Övrigt 122 64 106 98 54 11 2 457 Totalt 3 060 2 026 1 276 852 818 337 54 8 423 Inskrivna 1 oktober TABELL 4.8. Inskrivna i anstalt 1 oktober 2009 2017. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Inskrivna 1 oktober 5 486 5 374 5 148 4 852 4 377 4 319 4 292 4 231 4 148 TABELL 4.9. Inskrivna i anstalt 1 oktober 2015 2017 efter ålder. 2015 2016 2017 Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 57 1 % 49 1 % 58 1 % 20 24 642 15 % 597 14 % 642 15 % 25 29 734 17 % 772 18 % 808 19 % 30 34 687 16 % 630 15 % 673 16 % 35 39 565 13 % 567 13 % 488 12 % 40 44 486 11 % 471 11 % 421 10 % 45 49 376 9 % 359 8 % 359 9 % 50 54 316 7 % 323 8 % 292 7 % 55 59 217 5 % 228 5 % 170 4 % 60 64 121 3 % 121 3 % 117 3 % 65 91 2 % 114 3 % 120 3 % Totalt 4 292 100 % 4 231 100 % 4 148 100 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 39

4. ANSTALT TABELLVERK TABELL 4.10. Inskrivna i anstalt 1 oktober 2009 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 289 323 303 274 264 283 289 258 202 Andel 5 % 6 % 6 % 6 % 6 % 7 % 7 % 6 % 5 % Antal 243 239 206 177 165 153 170 165 155 Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % Antal 1 662 1 692 1 637 1 413 1 196 1 120 1 149 1 106 1 090 Andel 30 % 31 % 32 % 29 % 27 % 26 % 27 % 26 % 26 % Antal 110 109 94 88 95 93 78 60 73 Andel 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 2 % Antal 530 526 542 511 437 443 430 406 412 Andel 10 % 10 % 11 % 11 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % Antal 457 442 425 421 403 407 393 382 378 Andel 8 % 8 % 8 % 9 % 9 % 9 % 9 % 9 % 9 % Antal 353 339 359 353 338 354 352 328 314 Andel 6 % 6 % 7 % 7 % 8 % 8 % 8 % 8 % 8 % Antal 69 54 37 49 46 43 33 35 25 Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal 1 444 1 383 1 335 1 339 1 271 1 229 1 219 1 271 1 284 Andel 26 % 26 % 26 % 28 % 29 % 28 % 28 % 30 % 31 % Antal 329 267 210 227 162 194 179 220 215 Andel 6 % 5 % 4 % 5 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % Totalt 5 486 5 374 5 148 4 852 4 377 4 319 4 292 4 231 4 148 TABELL 4.11. Nyintagna respektive inskrivna 1 oktober i anstalt 2017 efter huvudbrott. Nyintagna Inskrivna 1 oktober Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 366 4 % 202 5 % Brott mot allmänhet och stat 511 6 % 155 4 % Narkotikabrott/smuggling 2 566 30 % 1 090 26 % Rattfylleri, även grovt 686 8 % 73 2 % Rån, även grovt 412 5 % 412 10 % Sexualbrott 306 4 % 378 9 % Tillgreppsbrott 1 463 17 % 314 8 % Trafikbrott, ej rattfylleri 295 4 % 25 1 % Våldsbrott 1 361 16 % 1 284 31 % Övrigt 457 5 % 215 5 % Totalt 8 423 100 % 4 148 100 % 40 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL 4.12. Inskrivna i anstalt 1 oktober 2009 2017 efter strafftid. Strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 231 218 215 211 234 233 230 197 181 T<=2 mån Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % Antal 435 385 359 404 365 326 324 317 294 2 mån<t<=6 mån Andel 8 % 7 % 7 % 8 % 8 % 8 % 8 % 7 % 7 % Antal 775 785 669 626 550 507 556 524 460 6 mån<t<=1 år Andel 14 % 15 % 13 % 13 % 13 % 12 % 13 % 12 % 11 % Antal 845 801 791 701 594 681 625 677 640 1 år<t<2 år Andel 15 % 15 % 15 % 14 % 14 % 16 % 15 % 16 % 15 % Antal 1 324 1 312 1 275 1 187 1 085 1 124 1 112 1 115 1 136 2 år<=t<4 år Andel 24 % 24 % 25 % 24 % 25 % 26 % 26 % 26 % 27 % Antal 1 291 1 277 1 250 1 164 1 024 941 942 928 955 4 år<=t<10 år Andel 24 % 24 % 24 % 24 % 23 % 22 % 22 % 22 % 23 % Antal 585 596 589 559 525 507 503 473 482 T>=10 år (inkl. livstid) Andel 11 % 11 % 11 % 12 % 12 % 12 % 12 % 11 % 12 % Totalt 5 486 5 374 5 148 4 852 4 377 4 319 4 292 4 231 4 148 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 41

4. ANSTALT TABELLVERK Platser och beläggning TABELL 4.13. Platser och beläggning i genomsnitt samt utnyttjandegrad på anstalt 1989 2017. År Medelbeläggning Utnyttjandegrad av ordinarie platser Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Tidigare Ny Tidigare Ny 1989 4 110 3 574 87 % 1990 4 144 3 621 87 % 1991 4 175 3 582 86 % 1992 3 988 3 701 93 % 1993 4 285 4 001 93 % 1994 4 806 4 349 90 % 1995 4 947 4 327 87 % 1996 4 786 4 045 85 % 1997 4 477 3 593 80 % 1998 4 087 3 573 87 % 1999 4 085 3 596 88 % 2000 4 125 3 712 90 % 2001 4 228 3 892 92 % 2002 4 346 4 121 95 % 2003 4 712 4 452 94 % 2004 4 636 4 773 103 % 2005 4 914 4 847 99 % 2006 4 923 4 829 98 % 2007 4 965 4 676 94 % 2008 5 069 4 674 92 % 2009 5 050 4 667 92 % 2010 4 895 4 561 93 % 2011 4 895 4 503 92 % 2012 4 860 4 345 89 % 2013 4 754 4 020 85 % 2014 4 533 3 874 85 % 2015 4 355 3 801 87 % 2016 4 253 3 766 89 % 2017 4 243 3 842 3 720 91 % 88 %, KLAS-Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik TABELL 4.14. Platser och beläggning i genomsnitt samt utnyttjandegrad på anstalt 2017 efter säkerhetsklass. Säkerhetsklass Medelbeläggning Utnyttjandegrad av ordinarie platser Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Tidigare Ny Tidigare Ny 1 1 341 1 223 1 148 91 % 86 % 2 2 110 1 931 1 903 92 % 90 % 3 791 686 666 87 % 84 % Saknas* 0 2 2 - - Totalt 4 243 3 842 3 720 91 % 88 %, KLAS-Anstalt * Saknad säkerhetsklass kan bero på att klienten var externt placerad eller satt på oklassad observationsplats. 42 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL 4.15. Säkerhetsplatser enligt 2:4 FäL samt genomsnittlig beläggning och utnyttjandegrad 2015 2017. 2015 2016 2017 Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt 46 43 43 Medelbeläggning 17 12 14 Utnyttjandegrad 38 % 27 % 32 %, KLAS-Anstalt Beläggningen på säkerhetsplatserna påverkas inte av definitionsändringen 2017. TABELL 4.16. Skyddsplatser samt genomsnittlig beläggning och utnyttjandegrad 2015 2017. 2015 2016 2017 Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt 18 18 16 Medelbeläggning 9 11 5 Utnyttjandegrad 49 % 59 % 33 %, KLAS-Anstalt Beläggningen på skyddsplatserna påverkas inte av definitionsändringen 2017. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 43

5. FRIVÅRD 5. FRIVÅRD Här redovisas statistik över inflödet av verkställigheter till frivården, det vill säga påbörjade verkställigheter. Statistiken redovisas både för frivården totalt och för enskilda verkställighetsformer. Det ingår även ett avsnitt om klienter som blivit villkorligt frigivna och ställts under övervakning efter ett fängelsestraff. Tidsperioden för redovisningen varierar i de olika avsnitten mellan en aktuell bild av de tre senaste åren och en längre period för att visa utvecklingen över tid. Frivård är kriminalvård som äger rum ute i samhället. En verkställighet inom frivården innebär både kontroll och stöd för de dömda. Merparten av klienterna inom kriminalvården finns inom frivården. Frivården övervakar klienter som döms till skyddstillsyn, klienter som blir villkorligt frigivna från fängelse och klienter som har fotboja istället för fängelsestraff (IÖV). Klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst övervakas inte av Kriminalvården men frivården administrerar samhällstjänsten. 5.1 PÅBÖRJADE VERKSTÄLLIG HETER I FRIVÅRD Om påbörjade verkställigheter i frivård Påbörjade verkställigheter i frivård är ett mått som visar antalet klienter som börjat verkställa skyddstillsyn, villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV. En klient kan räknas flera gånger i den årliga statistiken om hen påbörjar fler verkställigheter under samma år. Villkorligt frigivna räknas inte in i antalet påbörjade verkställigheter i frivård eftersom de redan är klienter inom Kriminalvården med en fängelsedom. Antalet påbörjade verkställigheter inom fri vården har ökat sedan 1989 vilket beror på att fler möjligheter att verkställa straff utöver skyddstillsyn har tillkommit under perioden. Införandet av intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) 1994 blev ett alternativ för fängelsedömda DIAGRAM 5.1. Antal påbörjade verkställigheter inom frivården 1989 2017 efter typ av verkställighet. 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR 44 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

5. FRIVÅRD med kortare strafftider. Under 1999 infördes även möjligheten att få föreskrift om samhällstjänst vid villkorlig dom (redovisas från och med 2000). Ökningen under 00-talet berodde åtminstone delvis på en förändrad inriktning i domstolarnas val av påföljd som innebar färre fängelsestraff och fler straff i frivård. Den uppåtgående trenden höll i sig fram till 2009 men därefter vände den för både skyddstillsyn och IÖV. Efter 2012 minskade även villkorlig dom med samhällstjänst och 2017 var antalet klienter i inflödet till frivården det lägsta sedan villkorlig dom med samhällstjänst infördes. Se diagram 5.1 och tabell 5.1. 5.2 SKYDDSTILLSYN Om skyddstillsyn Skyddstillsyn är en påföljd som äger rum ute i samhället. En dom med skyddstillsyn innebär att klienten får en prövotid på tre år och ställs under övervakning av frivården det första året. Klienten bor vanligtvis hemma med krav på regelbunden kontakt med en handläggare inom frivården. Skyddstillsyn kan förenas med föreskrift om: samhällstjänst särskild behandlingsplan (även kallat kontraktsvård). Skyddstillsyn kan kombineras med fängelse i samma dom. Fängelsestraffet får då vara lägst fjorton dagar och högst tre månader. Antalet påbörjade verkställigheter av skyddstillsyn minskade genomgående mellan 2009 och 2016. I juli 2016 genomfördes en lagändring som begränsade möjligheten att en tidigare utdömd påföljd även ska avse ny brottslighet. Det innebär att en dom för ny brottslighet som innan lagändringen räknades in i eller förlängde tidigare verkställighet nu i många fall kommer att räknas som en ny verkställighet. Antalet verkställigheter ökade därmed under 2017 men det var fortfarande nästan 1 800 färre påbörjade verkställigheter 2017 jämfört med 2009. Se diagram 5.2 och tabell 5.1. Ålder Drygt hälften av klienterna som påbörjade skyddstillsyn 2015 2017 var mellan 20 och 34 år, varav de flesta var i åldrarna 20 24. Jämfört med 2016 var det totalt cirka 300 fler påbörjade verkställigheter 2017 och det var främst klienter inom åldersgruppen 30 34 år som ökade. Den enda ålders grupp som minskade 2017 jämfört med 2016 var de allra yngsta (under 20 år), se tabell 5.2. DIAGRAM 5.2. Antal påbörjade verkställigheter av skyddstillsyn 2009 2017. 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Huvudbrott Två av fem klienter som påbörjade skyddstillsyn 2017 hade narkotikabrott/smuggling som huvudbrott. Det skiljer sig mot 2009 då en av fem hade narkotikabrott/smuggling som huvudbrott. Fram till 2011 var det ungefär lika vanligt med våldsbrott som narkotikabrott/smuggling. Utvecklingen av dessa två huvudbrott skiljer sig därefter, då narkotikabrott/smuggling ökade samtidigt som våldsbrotten minskade. De flesta övriga huvudbrott hade likt våldsbrotten minskat 2017 jämfört med 2009. Se diagram 5.3 och tabell 5.3. DIAGRAM 5.3. Antal påbörjade verkställigheter av skyddstillsyn 2009 2017 efter huvudbrott. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 45

5. FRIVÅRD Påföljdskategori Påföljden skyddstillsyn kan kategoriseras i tre grupper baserat på om den är förenad med någon av föreskrifterna kontraktsvård eller samhällstjänst alternativt är utan föreskrift. Skyddstillsyn som kombineras med fängelse i samma dom redovisas som en del inom kategorin utan föreskrift. De flesta klienter som påbörjade skyddstillsyn mellan 2009 och 2017 hade ingen föreskrift i sin dom. Denna grupp minskade mellan 2011 och 2016 och ökade under 2017. Det var ungefär samma utveckling för klienter med föreskrift om samhällstjänst med undantag för att nedgången inom denna grupp började ett år senare. Föreskrift om kontraktsvård var nästan lika vanlig som föreskrift om samhällstjänst under 2009. Antalet klienter med kontraktsvård minskade däremot mer, och under en större del av perioden, jämfört med samhällstjänst. Av de totalt 6 110 klienterna 2017 hade 4 244 klienter skyddstillsyn exklusive kontraktsvård och samhällstjänst och av dessa hade sju procent skyddstillsyn med fängelse. Antalet klienter med någon föreskrift var betydligt färre, 1 142 klienter hade skyddstillsyn med samhällstjänst och 724 hade skyddstillsyn med kontraktsvård. Se diagram 5.4 och tabell 5.4. DIAGRAM 5.4. Antal påbörjade verkställigheter av skyddstillsyn 2009 2017 efter påföljdskategori i grunddom. 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst Skyddstillsyn med samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med fängelse Mellan 211 och 293 klienter 2009 2017 hade skyddstillsyn kombinerat med fängelse. I dessa fall ska fängelsestraffet verkställas i sin helhet på anstalt och vara mellan två veckor och tre månader långt. Strafftiderna var under perioden relativt jämnt fördelade på upp till en, två och tre månader. Fram till 2015 hade en något större andel klienter strafftider över två månader upp till tre månader. Därefter ses en förskjutning mot en större andel strafftider upp till en månad. Se tabell 5.5. 5.2.1 SKYDDSTILLSYN MED SAMHÄLLSTJÄNST Om skyddstillsyn med samhällstjänst Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst innebär att klienten är skyldig att utföra ett samhällsnyttigt, oavlönat arbete ett visst antal timmar på sin fritid (utöver att sköta sin övervakning). För att domstolen ska döma till samhällstjänst krävs ett samtycke från klienten. Domstolen kan döma ut mellan 40 och 240 timmars samhällstjänst. I domen ska det framgå hur mycket de utdömda timmarna skulle ha motsvarat i strafftid om fängelse valts istället. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara från 14 dagar och upp till ett år. Samhällstjänsten ska genomföras på ungefär samma tid som det skulle ha tagit att verkställa det alternativa fängelsestraffet. Kriminalvården ansvarar för att klienten får en plats för sin samhällstjänst och att det tas fram en arbetsplan. Arbetet ska inte inkräkta på den öppna arbetsmarknaden och arbetsuppgifterna bör så långt som möjligt vara av den typen att de normalt inte utförs av anställda. Alternativ strafftid Den alternativa strafftiden vid skyddstillsyn med samhällstjänst kan uppgå till ett år men det var endast mellan 5 och 10 procent som hade en tid över sex månader under åren 2009 2015. Mer än hälften av klienterna hade en lindrigare alternativ strafftid som var upp till två månader, se tabell 5.6. Tid från verkställbar dom till start av samhällstjänst För klienter dömda till skyddstillsyn med samhälls tjänst 2017 var mediantiden från det att domen blivit verkställbar till det att verkställigheten av samhällstjänst påbörjades 79 dagar 46 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

5. FRIVÅRD (drygt 11 veckor). Jämfört med 2015 var detta en ökning med nio dagar vilket innebär att väntetiden för att börja verkställa samhällstjänst var något längre 2017. Kvinnorna hade både 2015 och 2017 en mediantid som var kortare än männens, se tabell 5.7. Enligt Kriminalvårdens regelverk bör verkställighet med föreskrift om samhällstjänst normalt påbörjas inom åtta veckor efter det att domen blivit verkställbar. Andelen klienter med skyddstillsyn som påbörjade sin samhällstjänst inom åtta veckor var mellan 33 och 38 procent 2015 2017, se tabell 5.8. Anledningen till att målet inte uppnåddes i många av fallen beror på att klienten misskött sig eller att det funnits andra hinder för att verkställa samhällstjänsten. Åklagaren eller domstolen kan då behöva ta ny ställning till om samhällstjänst är aktuellt, vilket medför en fördröjning av starttiden. 5.2.2 SKYDDSTILLSYN MED KONTRAKTSVÅRD Om skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård, kan bli aktuellt om klienten har någon problematik som till stor del bidragit till brottsligheten. Det kan handla om missbruk eller andra problem som kräver behandling. Istället för att dömas till fängelse kan klienten dömas till behandling för sina problem. Domstolen anger i domen hur långt fängelsestraff kontraktsvården motsvarar. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara upp till två års fängelse. En förutsättning för kontraktsvård är att klienten inser sitt problem och vill genomgå behandling för det. Vilken typ av vård som är lämplig bedöms vanligtvis av frivården i samråd med socialtjänst, läkare och/eller beroendevård. Vården kan ges i öppenvård, familjevård eller på institution. Benämningen kontraktsvård avser att klienten får skriva under ett kontrakt som beskriver behandlingen hen ska genomgå. Alternativ strafftid Jämfört med skyddstillsyn med samhällstjänst kan den alternativa strafftiden vid skyddstillsyn med kontraktsvård vara dubbelt så lång och därmed upp till två år. Många klienter med kontraktsvård döms också till hårdare straff i jämförelse med samhällstjänst och får därmed längre strafftider i domen. Allt färre klienter påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård mellan 2009 och 2017 vilket märks främst bland de kortaste alternativa strafftiderna. Mer än var tredje klient 2009 hade en alternativ strafftid som var upp till två månader. Fram till 2017 hade det minskat till att mindre än var fjärde klient hade en alternativ strafftid upp till två månader. Antalet klienter med alternativa strafftider över två månader minskade också, men inte i lika stor utsträckning. Andelen klienter ökade därmed inom vissa av de längre alternativa strafftiderna, se tabell 5.9. Påbörjade och avbrutna verkställigheter För att kunna redovisa hur många verkställigheter med kontraktsvård som avbryts måste en uppföljningsperiod på två år från verkställighetens start användas (eftersom kontraktsvård i regel kan pågå i upp till två år). Det innebär att de verkställigheter som påbörjades 2016 eller senare inte kan följas upp ännu. De kan fortfarande pågå och avbrutna kontraktvårdspåföljder kan tillkomma efter att denna publikation färdigställts. Mer än två tredjedelar av de klienter som påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård 2015 fullföljde sin verkställighet, se diagram 5.5. Det påbörjades 996 verkställigheter med kontraktsvård 2013 varav 27 procent (265 verkställigheter) avbröts under uppföljningsperioden och 2014 påbörjades 856 verkställigheter varav 28 procent (241 verkställigheter) avbröts. Motsvarande andel avbrutna verkställigheter 2015 var 29 procent (213 av 745 verkställigheter) vilket var en liten ökning jämfört med föregående år. Att andelen ökade trots att färre verkställigheter avbröts var en följd av att antalet påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård var betydligt färre 2015 jämfört med 2013 och 2014, se tabell 5.10. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 47

5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.5. Andel påbörjade skyddstillsyner med kontraktsvård 2015 efter helt verkställd respektive avbruten verkställighet. 29 % Nästan 5 000 klienter började verkställa genom villkorlig dom med samhällstjänst 2012. Därefter minskade antalet klienter konstant och 2017 var det cirka 3 200 klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst. Se diagram 5.6 och tabell 5.1. 71 % DIAGRAM 5.6. Antal påbörjade verkställigheter av villkorlig dom med samhällstjänst 2009 2017. 6 000 5 000 4 000 Helt verkställd skyddstillsyn med kontraktsvård Avbruten skyddstillsyn med kontraktsvård 5.3 VILLKORLIG DOM MED SAMHÄLLSTJÄNST 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Om villkorlig dom med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst innebär att klienten är skyldig att utföra ett samhällsnyttigt och oavlönat arbete ett visst antal timmar på sin fritid. För att domstolen ska döma till samhällstjänst krävs ett samtycke från klienten. Domstolen bestämmer antalet timmar till minst 40 och högst 240. I domen ska det även framgå hur lång tid de utdömda timmarna skulle ha motsvarat i strafftid om fängelse valts istället. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara från 14 dagar och upp till ett år. Villkorlig dom innefattar en prövotid om två år men klienten står inte under övervakning utan verkställer enbart samhällstjänsten genom Kriminalvården. Kriminalvården ansvarar för att klienten får en plats för sin samhällstjänst och att en arbetsplan tas fram. Samhällstjänsten ska genomföras under ungefär samma tid som det skulle ha tagit att verkställa det alternativa fängelsestraffet. Arbetet ska inte inkräkta på den öppna arbetsmarknaden och arbetsuppgifterna bör så långt som möjligt vara av den typen att de normalt inte utförs av anställda. Ålder En stor del av klienterna som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst 2015 2017 var relativt unga och det minskade inflödet märktes därför främst av bland dessa klienter. Var femte klient var mellan 20 och 24 år vilket gjorde denna åldersgrupp till den största. De var även inom denna grupp som den största minskningen skedde 2017 jämfört med 2015, se tabell 5.11. Huvudbrott De vanligaste huvudbrotten mellan 2009 och 2017 var våldsbrott följt av rattfylleri. Det var också utvecklingen inom dessa två huvudbrott som hade störst effekt på totala antalet påbörjade villkorliga domar med samhällstjänst. Våldsbrotten ökade fram till 2012 men minskade därefter och nedgången förstärktes även av att rattfylleribrotten minskade. Det var minskningar inom de flesta huvudbrott under perioden och endast narkotikabrott/smuggling ökade 2017 jämfört med 2009, se tabell 5.12. Alternativ strafftid Om den villkorliga domen misskötts kan domstolen döma klienten till ett fängelsestraff istället där hänsyn ska tas till den alternativa strafftiden. I domen till villkorlig dom ska det därför anges hur långt straffet skulle ha blivit om klienten hade dömts till fängelse. 48 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

5. FRIVÅRD Även om strafftiden kan vara upp till ett år var det mindre än en fjärdedel av klienterna som hade en alternativ strafftid över två månader. Desto vanligare var det med en strafftid upp till en månad vilket runt 60 procent av klienterna hade 2009 2017. Upp- och nedgångar i inflödet syns även tydligast inom denna strafftidskategori med en uppgång 2012 och därefter en tydlig nedgång. Nedgången påverkade inte strafftiderna över en månad på samma sätt och en viss procentuell förskjutning från de kortaste strafftiderna mot strafftider över två månader kan ses 2017 jämfört med 2009. Se tabell 5.13. Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst För klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst 2017 var mediantiden från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst 58 dagar (åtta veckor och två dagar). Det är en ökning med tre dagar jämfört med 2015. Kvinnornas mediantid var 59 dagar 2017 vilket innebar att tiden ökat med åtta dagar på två år. Motsvarande utveckling för männen var likt den totala populationen en ökning med tre dagar, se tabell 5.14. Under 2015 2017 påbörjade omkring hälften av klienterna sin samhällstjänst inom åtta veckor vilket är i överensstämmelse med Kriminalvårdens mål, se tabell 5.15. För klienter med villkorlig dom med samhällstjänst var medianen från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst kortare än för klienter med dom om skyddstillsyn med samhällstjänst (se delavsnitt 5.2.1). Även en större andel klienter med villkorlig dom uppnådde målet om att påbörja samhällstjänsten inom åtta veckor, än klienter med skyddstillsyn. Det beror på att klienter som döms till skyddstillsyn har behov av stöd och kontroll och ett flertal insats behov som behöver tillgodoses, utöver att samhällstjänsten ska verkställas. 5.4 INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL (IÖV) Om intensivövervakning med elektronisk kontroll Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) är ett alternativt sätt att avtjäna ett fängelsestraff. Straffet avtjänas i hemmet och klienten övervakas med hjälp av en sändare (fotboja). Klienten får bara vistas utanför bostaden i samband med sysselsättning och vissa planerade aktiviteter enligt ett schema. Frivården gör oanmälda hembesök för att kontrollera att klienten är på plats och inte är påverkad av alkohol eller andra droger. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om att avtjäna straffet genom IÖV istället för i anstalt. Frivården utreder om den sökande är lämplig för denna verkställighetsform utifrån personliga förhållanden. En förutsättning för att bli beviljad IÖV är att klienten har tillgång till bostad och sysselsättning. Om klienten tidigare verkställt ett straff genom IÖV och vill verkställa ett straff genom IÖV igen måste det ha passerat minst tre år efter den första verkställighetens slut. Klienten får inte heller ha begått något brott som lett till strängare påföljd än böter under den perioden. Allt färre fängelsedömda under perioden 2009 2017 verkställde sitt straff genom IÖV. Minskningen var konstant och antalet klienter halverades nästan under perioden, se diagram 5.7 och tabell 5.1 En del i denna utveckling förklaras av att färre dömdes till fängelse med strafftider upp till sex månader och därmed fick färre klienter ett erbjudande om IÖV. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 49

5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.7. Antal fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll 2009 2017. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Ålder Åldersfördelningen för klienter som påbörjade IÖV 2015 2017 var ganska jämn bortsett från att det endast var ett fåtal klienter som var under 20 år. Se tabell 5.16. Huvudbrott Det var främst klienter dömda till fängelse för rattfylleri som påbörjade IÖV 2009 2017. De blev betydligt färre i antal under perioden men utgjorde ändå mellan 43 och 48 procent av klienterna. Klienter dömda för våldsbrott blev också färre medan antalet klienter dömda för narkotikabrott/ smuggling var relativt oförändrat. Se tabell 5.17. Strafftider Klienter som beviljas IÖV får inte ha en strafftid som är längre än sex månader. Mellan 2009 och 2017 hade cirka 50 procent av klienterna som påbörjade IÖV en strafftid upp till och med en månad. Drygt 30 procent hade en strafftid på över en månad upp till och med tre månader. Resterande cirka 20 procent hade en strafftid på över tre månader, se tabell 5.18. Tid från verkställbar dom till påbörjad IÖV För klienter som påbörjade IÖV under 2017 var mediantiden från verkställbar dom till på börjad verkställighet strax under tre månader (84 dagar). Kvinnornas mediantid 2017 var en dag längre än männens vilket skiljer sig mot tidigare år då kvinnor haft en kortare mediantid än män. Jämfört med 2016 minskade den totala median tiden med fyra dagar, kvinnornas mediantid ökade med två dagar medan männens tid minskade med fem dagar, se tabell 5.19. Kriminalvården anser att 60 procent av IÖVklienterna ska kunna påbörja sin verkställighet inom tre månader. Andelen som uppnådde detta 2017 var 57 procent, vilket var en ökning med tre procentenheter jämfört med 2016. Se tabell 5.20. 5.5 VILLKORLIG FRIGIVNING Om villkorlig frigivning Klienter som döms till fängelse avtjänar vanligtvis två tredjedelar av sitt straff och blir sedan villkorligt frigivna med eller utan övervakning. Det är frivården som beslutar om det är aktuellt med övervakning eller inte. Vid långa fängelsestraff är huvudregeln att klienten får övervakning och vid kortare fängelsestraff är det klientens risk för återfall i brott som avgör. Övervakningen innebär både stöd och kontroll och syftet är att frivården genom olika insatser ska bidra till att minska risken för återfall i brott. Det är främst klienter i anstalt som blir villkorligt frigivna, men även klienter som verkställer fängelsedom genom IÖV kan bli det. Det finns vissa undantag då klienter inte kan bli villkorligt frigivna. Det gäller klienter med fängelsestraff som är kortare än en månad, fängelsestraff i förening med skyddstillsyn och fängelsestraff som är ett förvandlingsstraff för böter. Nästan 5 400 klienter frigavs villkorligt under 2009. Därefter minskade antalet konstant med undantag för 2012. Under 2017 frigavs drygt 2 000 färre klienter villkorligt jämfört med 2009. Se diagram 5.8 och tabell 5.21. Eftersom denna klientpopulation främst kommer från tidigare anstaltsverkställighet påverkas den till stor del av inflödet till anstalt som också minskade under motsvarande period. En annan förklaring till det minskande antalet kan vara att fler klienter bedöms ha låg risk för återfall eller får strafftider under en månad och därmed inte blir aktuella för villkorlig frigivning. 50 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.8. Antal påbörjade villkorliga frigivningar 2009 2017. DIAGRAM 5.9. Antal avslutade verkställigheter i anstalt 2009 2017 efter typ av avgång. 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Övriga avslutade verkställigheter, ej villkorligt frigiven Ålder Åldersfördelningen bland klienter som villkorligt frigavs 2015 2017 var ungefär densamma som för klienter i anstalt. Mer än hälften av klienterna var 20 34 år och det var endast en liten andel klienter under 20 år respektive 60 år och äldre, se tabell 5.22. Huvudbrott En stor del av de fängelsedömda klienterna är dömda för narkotikabrott/smuggling och våldsbrott vilket även var fallet för de som frigavs villkorligt mellan 2009 och 2017. I inflödet av fängelsedomarna ses däremot en ökning av narkotika brott/smuggling efter 2013 (se huvudbrott för nyintagna i anstalt, diagram 4.2 i kapitel 4). Denna utveckling avspeglar sig inte bland de villkorligt frigivna där narkotikabrott/smuggling minskade under större delen av perioden. Se tabell 5.23. Villkorlig frigivning efter avslutad verkställighet i anstalt Tre fjärdedelar av klienterna som avslutade en verkställighet i anstalt frigavs villkorligt 2017. Det var något färre jämfört med 2009 då 80 procent av klienterna fick villkorlig frigivning. Den stora förändringen under perioden var att betydligt färre klienter fick övervakning vid den villkorliga frigivningen samtidigt som de villkorligt frigivna utan övervakning ökade. 2017 var andelen villkorligt frigivna med övervakning, 38 procent, nästan lika stor som andelen utan övervakning, 37 procent. Motsvarande andelar 2009 var 53 respektive 27 procent. Se diagram 5.9 och tabell 5.24. Villkorlig frigivning efter avslutad verkställighet av IÖV Cirka 50 procent av de som avslutade IÖV 2009 2017 blev inte villkorligt frigivna. Det beror på att många klienter hade strafftider som var upp till en månad och därmed inte var aktuella för villkorlig frigivning (se avsnitt 5.4 om IÖV). Av de klienter som villkorligt frigavs var det endast en liten del som fick övervakning. Se diagram 5.10 och tabell 5.25. DIAGRAM 5.10. Antal avslutade verkställigheter av IÖV 2009 2017 efter typ av avgång. 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Övriga avslutade verkställigheter, ej villkorligt frigiven KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 51

5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 5 FRIVÅRD Påbörjade verkställigheter i frivård TABELL 5.1. Påbörjade verkställigheter inom frivården 1989 2017 efter typ av verkställighet. År Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst 1989 6 501 6 501 1990 6 694 6 694 1991 7 161 7 161 1992 6 610 6 610 1993 6 534 6 534 1994 6 835 84 6 919 1995 7 342 449 7 791 1996 6 612 500 7 112 1997 6 254 3 809 10 063 1998 6 534 3 930 10 464 1999 6 657 3 529 10 186 2000 6 435 2 569 2 515 11 519 2001 6 738 2 960 2 269 11 967 2002 6 795 3 344 2 103 12 242 2003 6 797 3 645 2 312 12 754 2004 6 664 3 236 2 684 12 584 2005 6 611 3 279 2 886 12 776 2006 6 947 3 492 3 034 13 473 2007 6 717 3 698 2 963 13 378 2008 7 231 4 268 3 087 14 586 2009 7 881 4 259 3 022 15 162 2010 7 737 4 041 2 905 14 683 2011 7 704 4 709 2 356 14 769 2012 7 211 4 948 2 289 14 448 2013 6 821 4 442 1 987 13 250 2014 6 405 3 844 1 877 12 126 2015 6 091 3 797 1 827 11 715 2016 5 801 3 362 1 817 10 980 2017 6 110 3 199 1 642 10 951 Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR IÖV Totalt 52 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 5. FRIVÅRD Skyddstillsyn TABELL 5.2. Påbörjad skyddstillsyn 2015 2017 efter ålder. 2015 2016 2017 Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 542 9 % 513 9 % 485 8 % 20 24 1 303 21 % 1 239 21 % 1 316 22 % 25 29 1 046 17 % 1 015 17 % 1 040 17 % 30 34 747 12 % 730 13 % 858 14 % 35 39 604 10 % 577 10 % 624 10 % 40 44 498 8 % 447 8 % 458 7 % 45 49 470 8 % 450 8 % 440 7 % 50 54 362 6 % 364 6 % 393 6 % 55 59 268 4 % 233 4 % 242 4 % 60 64 140 2 % 130 2 % 153 3 % 65 111 2 % 103 2 % 101 2 % Totalt 6 091 100 % 5 801 100 % 6 110 100 % TABELL 5.3. Påbörjad skyddstillsyn 2009 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 401 443 412 382 390 337 280 254 219 Andel 5 % 6 % 5 % 5 % 6 % 5 % 5 % 4 % 4 % Antal 688 684 748 666 586 597 546 531 508 Andel 9 % 9 % 10 % 9 % 9 % 9 % 9 % 9 % 8 % Antal 1 743 1 735 1 787 1 760 1 754 1 944 2 068 2 066 2 514 Andel 22 % 22 % 23 % 24 % 26 % 30 % 34 % 36 % 41 % Antal 1 190 1 092 975 975 833 708 634 523 522 Andel 15 % 14 % 13 % 14 % 12 % 11 % 10 % 9 % 9 % Antal 220 219 207 196 192 205 150 160 138 Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 2 % 3 % 2 % Antal 92 112 117 115 119 97 107 86 97 Andel 1 % 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 2 % Antal 1 469 1 346 1 331 1 176 1 168 1 026 907 856 841 Andel 19 % 17 % 17 % 16 % 17 % 16 % 15 % 15 % 14 % Antal 142 117 111 93 90 68 64 67 64 Andel 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal 1 683 1 741 1 761 1 661 1 475 1 247 1 174 1 056 982 Andel 21 % 23 % 23 % 23 % 22 % 19 % 19 % 18 % 16 % Antal 253 248 255 187 214 176 161 202 225 Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 4 % Totalt 7 881 7 737 7 704 7 211 6 821 6 405 6 091 5 801 6 110 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 53

5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL 5.4. Påbörjad skyddstillsyn 2009 2017 efter påföljdskategori i grunddom. Påföljdskategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst 5 025 5 005 5 085 4 735 4 453 4 330 4 249 4 082 4 244 varav antal skyddstillsyn med fängelse 274 256 293 261 211 231 218 254 289 varav andel skyddstillsyn med fängelse 5 % 5 % 6 % 6 % 5 % 5 % 5 % 6 % 7 % Skyddstillsyn med samhällstjänst 1 466 1 469 1 473 1 507 1 372 1 219 1 097 1 044 1 142 Skyddstillsyn med kontraktsvård 1 390 1 263 1 146 969 996 856 745 675 724 Totalt 7 881 7 737 7 704 7 211 6 821 6 405 6 091 5 801 6 110 TABELL 5.5. Påbörjad skyddstillsyn med fängelse 2009 2017 efter strafftid. Strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 93 70 83 84 62 75 75 99 117 T<=1 mån Andel 34 % 27 % 28 % 32 % 29 % 32 % 34 % 39 % 40 % Antal 72 78 90 76 62 68 60 72 78 1 mån<t<=2 mån Andel 26 % 30 % 31 % 29 % 29 % 29 % 28 % 28 % 27 % Antal 108 108 119 101 87 87 83 83 94 2 mån<t<=3 mån Andel 39 % 42 % 41 % 39 % 41 % 38 % 38 % 33 % 33 % Antal 1 0 1 0 0 1 0 0 0 T>3 mån Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt 274 256 293 261 211 231 218 254 289 TABELL 5.6. Påbörjad skyddstillsyn med samhällstjänst i grunddom 2009 2017 efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 0 1 0 0 0 2 2 2 0 Ej utsatt Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 826 828 883 904 822 706 623 574 646 T<=2 mån Andel 56 % 56 % 60 % 60 % 60 % 58 % 57 % 55 % 57 % Antal 493 497 457 472 444 398 384 373 439 2 mån<t<=6 mån Andel 34 % 34 % 31 % 31 % 32 % 33 % 35 % 36 % 38 % Antal 147 138 128 125 104 109 86 95 56 6 mån<t<=1 år Andel 10 % 9 % 9 % 8 % 8 % 9 % 8 % 9 % 5 % Antal 0 5 5 6 2 4 2 0 1 T>1 år Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt 1 466 1 469 1 473 1 507 1 372 1 219 1 097 1 044 1 142 TABELL 5.7. Mediantid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med skyddstillsyn 2015 2017. 2015 2016 2017 Kön Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Kvinnor 135 69 122 73 121 75 Män 968 70 890 73 910 81 Totalt 1 103 70 1 012 73 1 031 79 54 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL 5.8. Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med skyddstillsyn 2015 2017. 2015 2016 2017 Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=8 veckor 421 38 % 375 37 % 338 33 % 8 veckor<t<=16 veckor 384 35 % 336 33 % 346 34 % 16 veckor<t<=6 mån 173 16 % 136 13 % 178 17 % 6 mån<t<=1 år 108 10 % 127 13 % 144 14 % T>1 år 17 2 % 38 4 % 25 2 % Totalt 1 103 100 % 1 012 100 % 1 031 100 % TABELL 5.9. Påbörjad skyddstillsyn med kontraktsvård i grunddom 2009 2017 efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 36 40 26 31 34 35 35 21 22 Ej utsatt Andel 3 % 3 % 2 % 3 % 3 % 4 % 5 % 3 % 3 % Antal 470 388 340 292 321 251 193 161 165 T<=2 mån Andel 34 % 31 % 30 % 30 % 32 % 29 % 26 % 24 % 23 % Antal 371 352 327 279 276 221 183 182 207 2 mån<t<=6 mån Andel 27 % 28 % 29 % 29 % 28 % 26 % 25 % 27 % 29 % Antal 339 286 299 230 211 205 201 180 169 6 mån<t<=1 år Andel 24 % 23 % 26 % 24 % 21 % 24 % 27 % 27 % 23 % Antal 170 191 147 134 149 144 130 127 157 1 år<t<=2 år Andel 12 % 15 % 13 % 14 % 15 % 17 % 17 % 19 % 22 % Antal 4 6 7 3 5 0 3 4 4 T>2 år Andel 0 % 0 % 1 % 0 % 1 % 0 % 0 % 1 % 1 % Totalt 1 390 1 263 1 146 969 996 856 745 675 724 TABELL 5.10. Påbörjad skyddstillsyn med kontraktsvård i grunddom 2013 2015* samt antal och andel av dessa som avbrutit kontraktsvårdspåföljden. 2013 2014 2015 Antal påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård 996 856 745 varav som avbrutits Antal 265 241 213 Andel 27 % 28 % 29 % * Senare statistik finns inte tillgänglig då skyddstillsyn med kontraktsvård kan pågå upp till och med två år. Det innebär att de verkställigheter som påbörjades 2016 eller senare ännu kan pågå och därmed kan det tillkomma avbrutna kontraktvårdspåföljder efter att denna publikation går i tryck. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 55

5. FRIVÅRD TABELLVERK Villkorlig dom med samhällstjänst TABELL 5.11. Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst 2015 2017 efter ålder. 2015 2016 2017 Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 122 3 % 110 3 % 94 3 % 20 24 810 21 % 629 19 % 601 19 % 25 29 582 15 % 517 15 % 515 16 % 30 34 444 12 % 397 12 % 376 12 % 35 39 380 10 % 332 10 % 340 11 % 40 44 351 9 % 350 10 % 299 9 % 45 49 355 9 % 288 9 % 278 9 % 50 54 286 8 % 245 7 % 249 8 % 55 59 186 5 % 231 7 % 196 6 % 60 64 131 3 % 116 3 % 113 4 % 65 150 4 % 147 4 % 138 4 % Totalt 3 797 100 % 3 362 100 % 3 199 100 % TABELL 5.12. Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst 2009 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 162 165 179 203 163 170 149 133 101 Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 3 % Antal 396 373 458 428 365 351 317 278 267 Andel 9 % 9 % 10 % 9 % 8 % 9 % 8 % 8 % 8 % Antal 275 314 391 520 498 483 617 549 526 Andel 6 % 8 % 8 % 11 % 11 % 13 % 16 % 16 % 16 % Antal 1 068 938 990 995 952 834 876 759 803 Andel 25 % 23 % 21 % 20 % 21 % 22 % 23 % 23 % 25 % Antal 20 14 17 17 8 11 9 9 14 Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 48 47 30 50 55 33 48 50 45 Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal 96 83 83 96 102 86 49 49 50 Andel 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 2 % Antal 26 15 27 28 24 33 16 18 20 Andel 1 % 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % Antal 1 846 1 800 2 188 2 263 2 034 1 623 1 495 1 337 1 192 Andel 43 % 45 % 46 % 46 % 46 % 42 % 39 % 40 % 37 % Antal 322 292 346 348 241 220 221 180 181 Andel 8 % 7 % 7 % 7 % 5 % 6 % 6 % 5 % 6 % Totalt 4 259 4 041 4 709 4 948 4 442 3 844 3 797 3 362 3 199 56 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL 5.13. Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst 2009 2017 efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 2 599 2 459 2 827 2 907 2 656 2 241 2 131 1 900 1 820 T<=1 mån Andel 61 % 61 % 60 % 59 % 60 % 58 % 56 % 57 % 57 % Antal 797 752 867 952 857 737 762 655 644 1 mån<t<=2 mån Andel 19 % 19 % 18 % 19 % 19 % 19 % 20 % 19 % 20 % Antal 863 830 1 015 1 089 929 866 904 807 735 T>2 mån Andel 20 % 21 % 22 % 22 % 21 % 23 % 24 % 24 % 23 % Totalt 4 259 4 041 4 709 4 948 4 442 3 844 3 797 3 362 3 199 TABELL 5.14. Mediantid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med villkorlig dom 2015 2017. 2015 2016 2017 Kön Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Kvinnor 446 51 437 55 390 59 Män 3 350 55 2 925 56 2 809 58 Totalt 3 796 55 3 362 56 3 199 58 TABELL 5.15. Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med villkorlig dom 2015 2017. 2015 2016 2017 Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=8 veckor 2 004 53 % 1 715 51 % 1 555 49 % 8 veckor<t<=16 veckor 1 282 34 % 1 110 33 % 1 050 33 % 16 veckor<t<=6 mån 346 9 % 323 10 % 352 11 % 6 mån<t<=1 år 137 4 % 175 5 % 204 6 % T>1 år 27 1 % 39 1 % 38 1 % Totalt 3 796 100 % 3 362 100 % 3 199 100 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 57

5. FRIVÅRD TABELLVERK Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) TABELL 5.16. Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll 2015 2017 efter ålder. 2015 2016 2017 Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 12 1 % 10 1 % 7 0 % 20 24 226 12 % 238 13 % 174 11 % 25 29 269 15 % 254 14 % 257 16 % 30 34 217 12 % 223 12 % 190 12 % 35 39 189 10 % 178 10 % 157 10 % 40 44 177 10 % 180 10 % 159 10 % 45 49 200 11 % 202 11 % 185 11 % 50 54 188 10 % 182 10 % 172 10 % 55 59 134 7 % 135 7 % 147 9 % 60 64 114 6 % 113 6 % 97 6 % 65 101 6 % 102 6 % 97 6 % Totalt 1 827 100 % 1 817 100 % 1 642 100 % TABELL 5.17. Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll 2009 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 58 96 62 77 78 59 73 49 50 Andel 2 % 3 % 3 % 3 % 4 % 3 % 4 % 3 % 3 % Antal 213 216 165 140 117 130 119 111 113 Andel 7 % 7 % 7 % 6 % 6 % 7 % 7 % 6 % 7 % Antal 310 367 299 288 288 286 297 340 292 Andel 10 % 13 % 13 % 13 % 14 % 15 % 16 % 19 % 18 % Antal 1 440 1 336 1 103 1 037 860 826 836 876 766 Andel 48 % 46 % 47 % 45 % 43 % 44 % 46 % 48 % 47 % Antal 5 2 6 4 8 4 4 4 1 Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 40 36 20 29 20 21 11 8 11 Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % Antal 127 139 109 120 95 94 77 92 69 Andel 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % 5 % 4 % Antal 159 148 143 151 141 116 91 99 97 Andel 5 % 5 % 6 % 7 % 7 % 6 % 5 % 5 % 6 % Antal 506 432 351 337 306 285 232 181 164 Andel 17 % 15 % 15 % 15 % 15 % 15 % 13 % 10 % 10 % Antal 164 133 98 106 74 56 87 57 79 Andel 5 % 5 % 4 % 5 % 4 % 3 % 5 % 3 % 5 % Totalt 3 022 2 905 2 356 2 289 1 987 1 877 1 827 1 817 1 642 58 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL 5.18. Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll 2009 2017 efter strafftid. Strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 1 479 1 424 1 170 1 133 941 925 918 904 852 T<=1 mån Andel 49 % 49 % 50 % 49 % 47 % 49 % 50 % 50 % 52 % Antal 669 608 530 500 442 407 406 439 393 1 mån<t<=2 mån Andel 22 % 21 % 22 % 22 % 22 % 22 % 22 % 24 % 24 % Antal 328 255 233 204 193 175 154 162 145 2 mån<t<=3 mån Andel 11 % 9 % 10 % 9 % 10 % 9 % 8 % 9 % 9 % Antal 546 618 423 452 411 370 349 312 252 T>3 mån Andel 18 % 21 % 18 % 20 % 21 % 20 % 19 % 17 % 15 % Totalt 3 022 2 905 2 356 2 289 1 987 1 877 1 827 1 817 1 642 TABELL 5.19. Mediantid från verkställbar dom till påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll 2015 2017. 2015 2016 2017 Kön Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Kvinnor 235 83 229 83 239 85 Män 1 592 84 1 588 89 1 403 84 Totalt 1 827 84 1 817 88 1 642 84 TABELL 5.20. Tid från verkställbar dom till påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll 2015 2017. 2015 2016 2017 Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=3 mån 1 081 59 % 985 54 % 939 57 % 3 mån<t<=6 mån 539 30 % 609 34 % 485 30 % 6 mån<t<=1 år 132 7 % 150 8 % 144 9 % T>1 år 75 4 % 73 4 % 74 5 % Totalt 1 827 100 % 1 817 100 % 1 642 100 % Villkorlig frigivning TABELL 5.21. Påbörjad villkorlig frigivning 2009 2017. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Villkorligt frigivna 5 399 5 042 4 841 4 934 4 386 4 029 3 976 3 637 3 251 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 59

5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL 5.22. Påbörjad villkorlig frigivning 2015 2017 efter ålder. 2015 2016 2017 Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 65 2 % 52 1 % 54 2 % 20 24 678 17 % 620 17 % 583 18 % 25 29 828 21 % 746 21 % 657 20 % 30 34 625 16 % 586 16 % 512 16 % 35 39 482 12 % 447 12 % 421 13 % 40 44 359 9 % 361 10 % 330 10 % 45 49 364 9 % 284 8 % 259 8 % 50 54 277 7 % 249 7 % 207 6 % 55 59 153 4 % 158 4 % 119 4 % 60 64 90 2 % 69 2 % 58 2 % 65 55 1 % 65 2 % 51 2 % Totalt 3 976 100 % 3 637 100 % 3 251 100 % TABELL 5.23. Påbörjad villkorlig frigivning 2009 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 289 317 320 310 279 273 278 199 174 Andel 5 % 6 % 7 % 6 % 6 % 7 % 7 % 5 % 5 % Antal 439 371 359 371 289 256 250 257 232 Andel 8 % 7 % 7 % 8 % 7 % 6 % 6 % 7 % 7 % Antal 1 487 1 373 1 306 1 386 1 162 1 106 1 124 1 072 953 Andel 28 % 27 % 27 % 28 % 26 % 27 % 28 % 29 % 29 % Antal 152 151 123 96 70 59 45 36 16 Andel 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 0 % Antal 363 378 410 425 385 337 376 333 307 Andel 7 % 7 % 8 % 9 % 9 % 8 % 9 % 9 % 9 % Antal 305 253 269 254 251 216 253 218 197 Andel 6 % 5 % 6 % 5 % 6 % 5 % 6 % 6 % 6 % Antal 722 685 646 696 585 534 509 443 396 Andel 13 % 14 % 13 % 14 % 13 % 13 % 13 % 12 % 12 % Antal 130 92 86 88 69 46 34 30 20 Andel 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal 1 246 1 183 1 092 1 115 1 106 1 021 931 867 783 Andel 23 % 23 % 23 % 23 % 25 % 25 % 23 % 24 % 24 % Antal 266 239 230 193 190 181 176 182 173 Andel 5 % 5 % 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % Totalt 5 399 5 042 4 841 4 934 4 386 4 029 3 976 3 637 3 251 60 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL 5.24. Avslutade verkställigheter i anstalt 2009 2017 efter typ av avgång. Typ av avgång 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Övriga avslutade verkställigheter, ej villkorligt frigiven Antal 5 272 4 917 4 731 4 844 4 303 3 917 3 868 3 562 3 204 Andel 53 % 50 % 49 % 49 % 46 % 44 % 44 % 42 % 38 % Antal 2 630 2 785 2 813 2 982 2 943 2 973 2 852 2 871 3 104 Andel 27 % 29 % 29 % 30 % 31 % 33 % 33 % 34 % 37 % Antal 2 000 2 043 2 033 2 155 2 126 2 047 1 974 1 983 2 046 Andel 20 % 21 % 21 % 22 % 23 % 23 % 23 % 24 % 24 % Totalt 9 902 9 745 9 577 9 981 9 372 8 937 8 694 8 416 8 354 TABELL 5.25. Avslutade verkställigheter av IÖV 2009 2017 efter typ av avgång. Typ av avgång 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Övriga avslutade verkställigheter, ej villkorligt frigiven Antal 181 183 167 171 158 112 108 75 47 Andel 6 % 7 % 8 % 8 % 9 % 7 % 6 % 5 % 3 % Antal 1 228 1 162 904 868 774 711 726 713 659 Andel 44 % 44 % 42 % 41 % 43 % 43 % 43 % 43 % 44 % Antal 1 404 1 326 1 085 1 070 859 849 855 863 800 Andel 50 % 50 % 50 % 51 % 48 % 51 % 51 % 52 % 53 % Totalt 2 813 2 671 2 156 2 109 1 791 1 672 1 689 1 651 1 506 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 61

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Ett av Kriminalvårdens huvudsakliga uppdrag är att förebygga återfall i brott och arbetet med återfallsförebyggande insatser är ett prioriterat område. Ett framgångsrikt arbete påverkar utvecklingen i inflödet till Kriminalvården eftersom det leder till att färre klienter återkommer. I följande kapitel redovisas den senaste statistiken över återfall till Kriminalvården. Tidsperioden för redovisningen varierar mellan en ögonblicksbild över ett år, och utveckling över en längre tid. Observera att de redovisade årtalen i detta kapitel skiljer sig från KOS i övrigt. För att följa återfall till Kriminalvården mäts hur många klienter som återkommer efter en tidigare verkställighet inom Kriminalvården. Uppföljningsperioden begränsas till tre år från starthändelsen som är den dag klienten avslutar en verkställighet i anstalt eller påbörjar en verkställighet inom frivården. Det innebär att statistiken endast kan redovisas för starthändelser fram till 2014 med en uppföljningsperiod till och med 2017. Starthändelser som inföll under 2015 eller senare kan därför inte följas upp ännu eftersom uppföljningsperioden fortfarande pågår. Om återfall i brott Återfall är när en person som avtjänat straff begår ett nytt brott och döms till en ny påföljd. Här begränsas återfallen till de klienter som avtjänat straffet inom Kriminalvården och sen döms till en ny påföljd inom Kriminalvården. För att räknas som återfall ska både brott och dom för brottet infalla inom en period på tre år. Domen ska ha vunnit laga kraft alternativt ska klienten ha påbörjat sin verkställighet under uppföljningsperioden för att räknas med. I figur 3 redovisas en tidslinje med de händelser som ska ske under uppföljningsperioden för att räknas som återfall. Observera att informationen är begränsad och har vissa avgränsningar som medför att återfall som mått är något trubbigt. Det framkommer till exempel inte om den som återfaller har begått många brott under lång tid eller ett enstaka brott. Det framkommer inte heller om brottet är lindrigare eller grövre vid återfallet jämfört med tidigare brott. Ett grovt brott är ett återfall på samma sätt som ett mindre grovt brott. FIGUR 3. Återfallsdefinition utifrån en starthändelse (med starthändelse menas tidpunkt för avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård). Starthändelse Brott Slut på uppföljningsperiod Lagakraftvunnen dom Uppföljningsperiod 62 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN 6.1 ÅTERFALL I BROTT Av de klienter som avslutade en verkställighet i anstalt eller påbörjade en verkställighet inom frivården 2014 var det 30 procent som återföll fram till 2017 och dömdes till en ny påföljd inom Kriminalvården. Det var cirka 10 procentenheter färre än motsvarande andelar under 1990-talet då runt 40 procent återföll i brott. Efter 1999 och fram till 2012 var trenden nedåtgående och återfallen minskade från 42 procent till 29 procent. Denna nedgång av andelen återfall berodde främst på att antalet klienter i populationen ökade samtidigt som antalet återfall låg kvar på en mer stabil nivå. Antalet som avslutade en verkställighet i anstalt, eller påbörjade en verkställighet inom frivården ökade från 18 592 till 23 192 klienter. Trots denna ökning var det till en början bara en svag ökning av antalet klienter som återföll i brott. Efter 2006 minskade antalet klienter som återföll igen. Totalt hade återfallen minskat något mellan 1999 och 2012, från 7 753 till 6 788. Efter 2012 avstannade nedgången av andelen klienter som återföll i brott. Detta berodde inte på att fler klienter återföll i brott, eftersom antalet återfall fortsatte att minska fram till 2014. Det var en effekt av stora minskningar inom klientpopulationen som avslutade en verkställighet i anstalt eller påbörjade en verkställighet inom frivården 2013 2014, se diagram 6.1 och tabell 6.1. Andelen återfall minskade både inom anstalt och frivården. Nästan hälften av de klienter som avslutade en verkställighet i anstalt under 2006 återföll i brott inom tre år, motsvarande andel för 2014 (med uppföljningsperiod fram till 2017) var 40 procent. Bland klienterna som började verkställa skyddstillsyn under 2006 var det 39 procent som återföll vilket minskade till 35 procent av klienterna 2014. Jämfört med anstalt och skyddstillsyn var andelen återfall bland klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV, både lägre och mer stabil under perioden (7 9 respektive 17 19 procent). Att andelen återfall var lägre bland dessa klienter beror på att de oftast dömts för lindrigare brott. Andelen återfall minskade bland klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV 2014 jämfört med 2013. För klienter i anstalt var andelen återfall oförändrad 2014 jämfört med föregående år medan andelen återfall bland klienter med skyddstillsyn ökade, se diagram 6.2 och tabell 6.2. Att andelen återfall ökade inom skyddstillsyn kan delvis vara en effekt av att allt fler klienter som döms till skyddstillsyn är dömda DIAGRAM 6.1. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 1994 2014. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 %, KUM 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 2012 2013 2014 63

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN för narkotikabrott (se diagram 5.3 i kapitel 5). Klienter med narkotikabrott återfaller generellt sett i högre grad än klienter med övriga huvudbrott. DIAGRAM 6.2. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2006 2014 efter typ av verkställighet. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Kön Det var en större andel män än kvinnor som avslutade verkställighet i anstalt eller påbörjade verkställighet inom frivården mellan 2006 och 2014 som återföll i brott. Av klienterna med en starthändelse under 2014 och en uppföljningsperiod fram till 2017 var det 24 procent av kvinnorna och 31 procent av männen som återföll. Det är en minskning för både kvinnor och män jämfört med 2006 då motsvarande andelar var 30 respektive 36 procent. Se diagram 6.3 och tabell.6.3. DIAGRAM 6.3. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2006 2014 efter kön. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor Män Skyddstillsyn IÖV år eller äldre. Bland dessa var det 22 procent av klienterna med en starthändelse under 2014 och en uppföljningsperiod fram till 2017 som återföll i brott. Det var en knapp minskning jämfört med 2006 (23 procent). Bland klienterna under 50 år var det närmare 40 procent 2006 som återföll i brott inom tre år. Detta minskade under perioden till att vara runt 30 procent av klienterna 2014. Se tabell 6.4. Återfall efter tidigare kriminalvårdsverkställigheter Det finns ett samband mellan risken för återfall och antalet tidigare verkställigheter inom Kriminalvården där en klient med flera tidigare verkställigheter visar en större risk att återfalla i brott. Mindre än en femtedel av klienterna utan tidigare verkställighet inom Kriminalvården 2006 2014 återföll i brott inom en treårsperiod. Det var vanligare med återfall bland de klienter som hade tidigare verkställighet, ju fler tidigare verkställigheter de hade desto större andel återföll. Från 2014 var det 39 procent av klienterna med en tidigare verkställighet, 61 procent av klienterna med två till tre tidigare verkställigheter och 79 procent av klienterna med fyra till fem tidigare verkställigheter som återföll under uppföljningsperioden fram till 2017. Andelen återfall hade däremot minskat 2014 jämfört med 2006 inom dessa grupper. Bland klienterna med sex eller fler tidigare verkställigheter var det 89 procent av klienterna 2014 som återföll i brott vilket var ungefär lika stor andel som 2006. Se diagram 6.4 och tabell 6.5. DIAGRAM 6.4. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2006 2014 efter antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ålder Återfallen minskade bland klienter inom samtliga åldersintervall under perioden 2006 2014. Lägst andel återfall var det bland klienter som var 50 0 1 2 3 4 5 6 eller fler 64 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Andelen återfall inom en viss tid skiljer sig åt mellan klienter med olika antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården. Av de klienter som avslutade en verkställighet i anstalt eller påbörjade en verkställighet i frivård under 2014 och som inte hade någon tidigare verkställighet inom Kriminalvården hade sex procent återfallit inom ett år. Motsvarande siffra för klienter med sex eller fler tidigare verkställigheter var över 60 procent, se tabell 6.6. Klienter utan tidigare verkställighet hade en näst intill linjär utveckling av återfallen vilket betyder att det var ungefär lika många som återföll i brott oberoende av hur lång tid som passerat. Klienter med många tidigare verkställigheter hade en brantare kurva under första året som sedan planar ut mot slutet av treårsperioden vilket tyder på att dessa klienter återfaller mycket snabbare och att många har återfallit redan under första året, se diagram 6.5. Notera att antalet dagar till återfall är beräknat fram tills domen vunnit laga kraft (alternativt att klienten påbörjat den nya verkställigheten) och inte hur många dagar det tar innan klienten begår ett nytt brott. HUVUDBROTT Andelen klienter som återföll i brott inom tre år minskade 2014 jämfört med 2006 inom alla huvudbrott bortsett från rån och kategorin övrigt. De största nedgångarna skedde inom huvudbrotten trafikbrott, bedrägeribrott och tillgreppsbrott som minskade med cirka 10 procent vardera under perioden. Se tabell 6.7. Görs jämförelserna istället under en kortare och senare tidsperiod ser utfallet delvis annorlunda ut. Mellan 2012 och 2013 var det antingen en oförändrad eller minskad andel återfall inom nästan samtliga huvudbrott. Under 2014 ökade däremot återfallen inom flertalet av huvudbrotten jämfört med föregående år. Bland annat inom de huvudbrott där klienterna i störst utsträckning återfaller; trafikbrott, rån, tillgreppsbrott och narkotikabrott. Se diagram 6.6. DIAGRAM 6.6. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2012 2014 efter huvudbrott. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2012 Bedrägeri, förskingring,... Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt 2013 2014 DIAGRAM 6.5. Andel återfall i brott efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2014 efter antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården och tid till återfall. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2014 1 år 2 år 3 år 0 1 2 3 4 5 6 eller fler KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 65

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Återfall till samma huvudbrott I figur 4 redovisas cirkeldiagram med utfallet inom tre år (fram till 2017) efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet inom frivården 2014 för respektive huvudbrott. Utfallet är uppdelat på andel klienter som inte återfallit i brott, andel som återfallit till samma huvudbrott och andel som återfallit till annat huvudbrott. Ett exempel på hur fördelningen inom ett cirkeldiagram kan tolkas: Av de våldsbrottsdömda klienterna 2014 återföll 19 procent i brott fram till 2017, varav sju procentenheter återföll i ett nytt våldsbrott och tolv procentenheter i annat brott. Storleken på cirkeldiagrammen visar huvudbrottens klientantal i förhållande till varandra (där populationen för den största kategorin narkotikabrott var cirka 4 700 klienter och för den minsta kategorin sexualbrott cirka 430 klienter). De högsta andelarna med återfall 2014 återfinns inom trafikbrott (57 procent), rån (50 procent), tillgreppsbrott (48 procent) och narkotikabrott/ smuggling (41 procent). Med undantag för klienter dömda för rån återföll cirka hälften av klienterna till samma huvudbrott. För klienter dömda för rån var det vanligare med återfall till en annan huvudbrottskategori. Lägst andel återfall var det för sexualbrottsdömda där två procent återföll till samma huvudbrott och åtta procent till annat huvudbrott, se tabell 6.8. Vissa typer av brott kan antas ha en längre utredningstid än andra. Detta kan påverka utfallet för exempelvis grövre brott där utredningstiden generellt sett är längre än för mindre allvarliga brott. Inom vissa huvudbrott kan det därmed fångas upp färre återfall till samma huvudbrott under uppföljningsperioden. STRAFFTIDER Cirka 40 procent av de klienter som avslutade en verkställighet i anstalt efter ett kortare straff (upp till två månader) mellan 2006 och 2014 återföll i brott. Andelen återfall bland dessa klienter var relativt oförändrad över tid, till skillnad mot klienter med strafftider över två månader där återfallen minskade under perioden. Drygt en av fem klienter som avslutade ett längre straff från två år och uppåt återföll i brott, vilket var en lägre andel än inom de kortare strafftiderna. Se diagram 6.7 och tabell 6.9. DIAGRAM 6.7. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt 2006 2014 efter strafftid. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år T>=2 år FIGUR 4. Återfallsutfall inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2014. Narkotikabrott/smuggling Våldsbrott Rattfylleri, även grovt Tillgreppsbrott Ej återfall 19 % 12 % 7 % 5 % 6 % Återfall till samma huvudbrott Återfall till annat huvudbrott 27 % 22 % 59 % 51 % 81 % 89 % 22 % Brott mot allmänhet och stat Bedrägeri, förskingring Övrigt Trafikbrott Rån, även grovt Sexualbrott borgenärsbrott 26 % 6 % 68 % 21 % 5 % 74 % 4 % 20 % 76 % 31 % 27 % 42 % 41 % 51 % 8 % 2 % 90 % 8 % 66 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELLVERK KAPITEL 6 ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Återfall i brott TABELL 6.1. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 1994 2014. År Antal klienter som avslutat verkställighet i anstalt eller påbörjat verkställighet i frivården Antal varav återfall i brott 1994 20 130 7 922 39 % 1995 20 465 8 035 39 % 1996 18 769 7 566 40 % 1997 18 563 7 319 39 % 1998 18 871 7 752 41 % 1999 18 592 7 753 42 % 2000 19 076 7 576 40 % 2001 19 859 7 965 40 % 2002 20 395 7 720 38 % 2003 20 925 7 768 37 % 2004 21 614 8 065 37 % 2005 21 835 8 016 37 % 2006 22 729 8 105 36 % 2007 22 262 7 983 36 % 2008 23 432 7 879 34 % 2009 23 805 7 873 33 % 2010 23 240 7 477 32 % 2011 23 016 7 055 31 % 2012 23 192 6 788 29 % 2013 21 438 6 303 29 % 2014 19 896 6 026 30 %, KUM Andel TABELL 6.2. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2006 2014 efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal 4 739 4 565 4 333 4 156 3 914 3 711 3 801 3 448 3 324 Anstalt Andel 49 % 49 % 46 % 45 % 43 % 42 % 41 % 40 % 40 % Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal 2 545 2 577 2 686 2 832 2 711 2 594 2 269 2 128 2 111 Andel 39 % 41 % 39 % 38 % 37 % 36 % 33 % 33 % 35 % Antal 302 320 339 340 336 337 322 359 274 Andel 9 % 9 % 8 % 8 % 8 % 7 % 7 % 8 % 7 % Antal 519 521 521 545 516 413 396 368 317 Andel 18 % 18 % 18 % 19 % 18 % 18 % 18 % 19 % 17 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 67

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELLVERK TABELL 6.3. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2006 2014 efter kön. Kön 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal 705 683 652 707 652 578 566 529 537 Kvinnor Andel 30 % 29 % 26 % 27 % 25 % 23 % 22 % 22 % 24 % Män Antal 7 400 7 300 7 227 7 166 6 825 6 477 6 222 5 774 5 489 Andel 36 % 37 % 35 % 34 % 33 % 32 % 30 % 30 % 31 % TABELL 6.4. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2006 2014 efter ålder. Ålder 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal 3 419 3 387 3 418 3 571 3 386 3 300 3 073 2 825 2 697 29 Andel 38 % 39 % 37 % 37 % 36 % 35 % 32 % 32 % 34 % 30 39 40 49 50 Antal 1 986 1 898 1 805 1 797 1 675 1 585 1 593 1 495 1 526 Andel 37 % 38 % 35 % 35 % 33 % 31 % 31 % 31 % 32 % Antal 1 916 1 846 1 775 1 659 1 495 1 356 1 300 1 219 1 066 Andel 38 % 37 % 34 % 32 % 31 % 29 % 29 % 30 % 29 % Antal 784 852 881 846 921 814 822 764 737 Andel 23 % 24 % 23 % 22 % 24 % 21 % 21 % 21 % 22 % TABELL 6.5. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2006 2014 efter antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården. Antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0 Antal 2 595 2 567 2 714 2 775 2 677 2 461 2 223 2 206 2 047 Andel 19 % 19 % 18 % 18 % 18 % 17 % 15 % 16 % 16 % 1 2 3 4 5 6 eller fler Antal 1 708 1 731 1 711 1 765 1 649 1 637 1 525 1 453 1 389 Andel 46 % 46 % 44 % 45 % 42 % 41 % 39 % 39 % 39 % Antal 2 166 2 129 2 044 2 016 1 964 1 910 1 964 1 753 1 709 Andel 68 % 67 % 65 % 65 % 64 % 62 % 63 % 63 % 61 % Antal 1 096 1 008 928 882 814 728 765 670 664 Andel 85 % 82 % 83 % 82 % 82 % 81 % 80 % 78 % 79 % Antal 540 548 482 435 373 319 311 221 217 Andel 90 % 92 % 90 % 93 % 91 % 93 % 91 % 87 % 89 % Antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården baseras på den senaste femårsperioden innan senaste verkställighet. 68 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELL 6.6. Återfall i brott efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2014 efter antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården och tid till återfall. Antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter 0 1 2 3 4 5 6 eller fler Återfall inom 1 år (365 dagar) Återfall inom 2 år (730 dagar) Återfall inom 3 år (1 095 dagar) Antal 722 1 479 2 018 Andel 6 % 12 % 16 % Antal 520 1 055 1 376 Andel 15 % 30 % 39 % Antal 811 1 408 1 695 Andel 29 % 50 % 60 % Antal 399 596 660 Andel 47 % 71 % 78 % Antal 161 205 217 Andel 66 % 84 % 89 % Antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården baseras på den senaste femårsperioden innan senaste verkställighet. TABELL 6.7. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2006 2014 efter huvudbrott. Huvudbrott 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Antal 438 380 341 366 409 378 332 311 270 Andel 37% 38% 33% 35% 34% 33% 29% 29% 26% Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/varusmuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 758 697 706 689 643 631 610 534 495 Andel 38% 36% 34% 35% 35% 34% 34% 34% 32% Antal 1 864 2 004 2 020 1 998 1 958 1 813 1 828 1 736 1 933 Andel 49% 51% 48% 46% 44% 41% 39% 39% 41% Antal 639 634 631 629 580 521 441 405 319 Andel 15% 15% 14% 14% 14% 14% 12% 12% 11% Antal 297 320 318 343 344 338 328 308 302 Andel 50% 57% 53% 52% 51% 49% 47% 47% 50% Antal 55 81 59 65 48 51 65 58 41 Andel 12% 16% 12% 12% 10% 10% 13% 12% 10% Antal 1 832 1 760 1 611 1 607 1 500 1 424 1 439 1 331 1 230 Andel 58% 61% 57% 55% 54% 51% 50% 47% 48% Antal 640 512 503 497 450 425 457 391 367 Andel 68% 65% 61% 62% 62% 60% 62% 56% 57% Antal 1 353 1 350 1 449 1 405 1 305 1 229 1 102 1 020 859 Andel 26% 26% 25% 24% 23% 21% 19% 19% 19% Antal 229 245 241 274 240 245 186 209 210 Andel 20% 22% 20% 21% 19% 20% 16% 20% 23% KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 69

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELLVERK TABELL 6.8. Återfallsutfall inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2014. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Antal klienter totalt varav ej återfall varav återfall till samma huvudbrott varav återfall till annat huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel 1 034 764 74% 54 5% 216 21% 1 554 1 059 68% 91 6% 404 26% Narkotikabrott/smuggling 4 674 2 741 59% 1 048 22% 885 19% Rattfylleri, även grovt 3 028 2 709 89% 136 4% 183 6% Rån, även grovt 609 307 50% 51 8% 251 41% Sexualbrott 426 385 90% 7 2% 34 8% Tillgreppsbrott 2 537 1 307 52% 547 22% 683 27% Trafikbrott, ej rattfylleri 639 272 43% 171 27% 196 31% Våldsbrott 4 498 3 639 81% 300 7% 559 12% Övrigt 897 687 77% 34 4% 176 20% Totalt 19 896 13 870 70% 2 439 12% 3 587 18% TABELL 6.9. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet i anstalt 2006 2014 efter strafftid. Strafftid 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal 1 114 1 103 1 091 1 070 1 048 1 066 1 139 1 100 1 121 T<=2 mån Andel 40 % 41 % 38 % 40 % 38 % 40 % 38 % 39 % 41 % Antal 1 621 1 488 1 414 1 359 1 297 1 224 1 286 1 121 1 067 2 mån<t<= 6 mån Andel 60 % 58 % 56 % 57 % 56 % 54 % 53 % 49 % 49 % Antal 1 119 1 044 958 879 812 699 646 607 570 6 mån<t<=1 år Andel 55 % 54 % 52 % 48 % 45 % 42 % 40 % 41 % 42 % Antal 520 521 496 497 411 390 368 322 316 1 år<t<2 år Andel 52 % 54 % 53 % 48 % 43 % 42 % 38 % 38 % 39 % Antal 365 409 374 351 346 332 362 298 250 T>=2 år Andel 29 % 32 % 31 % 27 % 27 % 26 % 27 % 24 % 22 % 70 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 I detta kapitel presenteras statistik över de fokusområden som är särskilt utvalda för denna publikation. Urvalet baseras exempelvis på Kriminalvårdens uppdrag från regeringen, på särskilt uppmärksammade områden i media eller lagändringar som påverkar stora klientgrupper. Statistiken redovisas för anstalt och/eller frivård. Klientpopulationen varierar mellan nyintagna/ påbörjade och inskrivna den 1 oktober. De fokusområden som ingår i KOS 2017 är unga klienter, kvinnor, utländska medborgare, narkotika brott och strafftider. Tabellverken ligger i anslutning till respektive avsnitt. 7.1 UNGA KLIENTER I avsnittet särredovisas unga klienter i inflödet till Kriminalvården för att ge en bild av den yngsta klientpopulationen. Till unga klienter räknas de som var yngre än 21 år vid nyintagning i anstalt eller vid påbörjad verkställighet i frivård. Jämförelser görs mot totala populationer av nyintagna i anstalt (avsnitt 4.1) och klienter som påbörjade verkställighet inom frivården (kapitel 5). 7.1.1 INFLÖDE Antalet nyintagna klienter i anstalt 2017 yngre än 21 år var 456 personer. Dessa utgjorde fem procent av det totala antalet nyintagna. Färre unga (203 personer) påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst, men utgjorde en lite större andel av den totala populationen för villkorlig dom med samhällstjänst (sex procent). Endast ett fåtal unga klienter verkställde straffet genom IÖV. Av samtliga klienter som påbörjade skyddstillsyn var 13 procent yngre än 21 år och det var även den påföljd som flest antal unga klienter hade. Det beror till viss del på att skyddstillsyn används som alternativ till fängelsestraff vid förekomst av förmildrande omständigheter och då en verkställighet i frivården är mer lämplig. Låg ålder är en faktor som får stor påverkan vid påföljdsbedömningen. Många unga klienter är dessutom förstagångsförbrytare vilket kan påverka valet av påföljd. Totala inflödet av klienter under 21 år minskade från 2 655 till 1 465 personer mellan 2009 och 2017. Minskningen bestod till störst del av en nedgång i antalet påbörjade verkställigheter inom frivården. Se diagram 7.1 och tabell 7.1. Antalet unga klienter som påbörjade skyddstillsyn minskade likt den totala populationen med skyddstillsyn under större delen av perioden. Till skillnad från den totala populationen fortsatte däremot nedgången bland unga 2017. Antalet unga med villkorlig dom med samhällstjänst hade mer än halverats 2017 jämfört med 2009. Det var även stora nedgångar inom totala populationen av klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst. Dessa ökade däremot 2011 och 2012 vilket inte var fallet bland de unga klienterna. Antalet unga som blev nyintagna i anstalt minskade fram till 2014 men ökade något igen därefter. Detta skiljer sig mot utvecklingen för totala populationen av nyintagna klienter, som minskade under nästan hela perioden. Inflödet till Kriminalvården och varav klienter under 21 år 2017 efter typ av verkställighet. varav unga klienter Antal klienter totalt Typ av verkställighet Antal Andel Anstalt 8 423 456 5 % Skyddstillsyn 6 110 784 13 % Villkorlig dom med samhällstjänst 3 199 203 6 % IÖV 1 642 22 1 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 71

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 DIAGRAM 7.1. Antal klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården 2009 2017 efter typ av verkställighet. DIAGRAM 7.3. Antal klienter under 21 år som påbörjat skyddstillsyn 2009 2017 efter kön. 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Anstalt Skyddstillsyn Villkorlig dom med IÖV samhällstjänst 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män Kön Nästan samtliga nyintagna klienter under 21 år 2009 2017 var män. Som mest fanns det 23 kvinnor (2012) och dessa utgjorde fem procent av samtliga unga klienter. Motsvarande andel 2017 var två procent då 11 av totalt 456 klienter under 21 år var kvinnor. Se diagram 7.2 och tabell 7.2. DIAGRAM 7.2. Antal nyintagna klienter i anstalt under 21 år 2009 2017 efter kön. 600 500 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män Ålder Av de 1 465 ungdomarna i inflödet till Kriminalvården 2017 var 44 procent 20 år, 36 procent 19 år och resterande 20 procent var 18 år eller yngre, se tabell 7.4. Huvudbrott Omkring var fjärde nyintagen klient i anstalt under 21 år var dömd för rån mellan 2015 och 2017. I övrigt var det, liksom för den totala anstaltspopulationen, vanligt med våldsbrott, narkotikabrott/smuggling och tillgreppsbrott. Utvecklingen inom dessa brott skiljer sig under treårsperioden. Narkotikabrott/smuggling och våldsbrott ökade samtidigt som tillgreppsbrotten minskade. Rån minskade under 2016 men ökade igen 2017 och var ungefär lika vanligt då som 2015, se diagram 7.4 och tabell 7.5. DIAGRAM 7.4. Antal nyintagna klienter i anstalt under 21 år 2015 2017 efter huvudbrott. Precis som i anstalt under åren 2009 2017 var de flesta unga klienter som påbörjade skyddstillsyn män. Det var däremot fler kvinnor som påbörjade skyddstillsyn än som blev nyintagna i anstalt. Av de 784 klienter under 21 år som påbörjade skyddstillsyn 2017 var 62 kvinnor, motsvarande åtta procent. Det var en minskning både i antal och i procent jämfört med 2009. Då var 161 av 1 494 klienter kvinnor, vilket motsvarar elva procent. Se diagram 7.3 och tabell 7.3. 140 120 100 80 60 40 20 0 Bedrägeri, förskingring, Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt 2015 2016 2017 72 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Inom frivården 2015 2017 var runt hälften av de unga klienterna dömda för antingen narkotikabrott/smuggling eller våldsbrott. Bland klienter med skyddstillsyn var båda huvudbrotten vanliga men narkotikabrott/smuggling ökade under treårs perioden medan våldsbrotten minskade. Samma utveckling för våldsbrotten kan ses bland unga som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst. Narkotikabrott/smuggling var däremot inte lika vanligt bland dessa klienter, se tabell 7.6. Strafftider De flesta unga nyintagna klienter i anstalt under 2009 2017 hade liksom den totala anstaltspopulationen korta strafftider. Drygt hälften av klienterna 2017 hade en strafftid upp till sex månader och endast ett fåtal hade en strafftid som var fyra år eller längre. Se tabell 7.7. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 73

7.1. UNGA KLIENTER TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.1 UNGA KLIENTER Inflöde TABELL 7.1. Klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården 2009 2017 efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Anstalt Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal 526 538 512 505 432 398 454 415 456 Andel 20 % 21 % 21 % 22 % 22 % 23 % 29 % 28 % 31 % Antal 1 494 1 505 1 393 1 228 1 045 975 826 798 784 Andel 56 % 58 % 56 % 54 % 53 % 56 % 52 % 54 % 54 % Antal 554 491 503 483 450 316 267 229 203 Andel 21 % 19 % 20 % 21 % 23 % 18 % 17 % 16 % 14 % Antal 81 72 67 60 41 38 32 23 22 Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Totalt 2 655 2 606 2 475 2 276 1 968 1 727 1 579 1 465 1 465 TABELL 7.2. Nyintagna klienter i anstalt under 21 år 2009 2017 efter kön. Kön 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 14 13 20 23 15 14 12 16 11 Kvinnor Andel 3 % 2 % 4 % 5 % 3 % 4 % 3 % 4 % 2 % Antal 512 525 492 482 417 384 442 399 445 Män Andel 97 % 98 % 96 % 95 % 97 % 96 % 97 % 96 % 98 % Totalt 526 538 512 505 432 398 454 415 456 TABELL 7.3. Klienter under 21 år som påbörjat skyddstillsyn 2009 2017 efter kön. Kön 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 161 171 149 137 136 100 94 92 62 Kvinnor Andel 11 % 11 % 11 % 11 % 13 % 10 % 11 % 12 % 8 % Antal 1 333 1 334 1 244 1 091 909 875 732 706 722 Män Andel 89 % 89 % 89 % 89 % 87 % 90 % 89 % 88 % 92 % Totalt 1 494 1 505 1 393 1 228 1 045 975 826 798 784 TABELL 7.4. Klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården 2017 efter ålder. Ålder Antal Andel 18 299 20 % 19 528 36 % 20 638 44 % Totalt 1 465 100 % 74 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 7.1. UNGA KLIENTER TABELL 7.5. Nyintagna klienter i anstalt under 21 år 2015 2017 efter huvudbrott. 2015 2016 2017 Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 13 3 % 7 2 % 5 1 % Brott mot allmänhet och stat 26 6 % 28 7 % 24 5 % Narkotikabrott/smuggling 60 13 % 76 18 % 82 18 % Rattfylleri, även grovt 6 1 % 6 1 % 1 0 % Rån, även grovt 120 26 % 96 23 % 119 26 % Sexualbrott 33 7 % 22 5 % 35 8 % Tillgreppsbrott 106 23 % 80 19 % 75 16 % Trafikbrott, ej rattfylleri 2 0 % 2 0 % 4 1 % Våldsbrott 72 16 % 81 20 % 93 20 % Övrigt 16 4 % 17 4 % 18 4 % Totalt 454 100 % 415 100 % 456 100 % TABELL 7.6. Klienter under 21 år som påbörjat verkställighet inom frivården 2015 2017 efter huvudbrott och typ av verkställighet. Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjade frivård totalt (inklusive IÖV)* Huvudbrott 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 40 22 13 3 2 0 44 24 18 Andel 5 % 3 % 2 % 1 % 1 % 0 % 4 % 2 % 1 % Antal 77 74 60 25 18 15 104 97 102 Andel 9 % 9 % 8 % 9 % 8 % 7 % 9 % 9 % 7 % Antal 224 246 320 16 32 27 245 281 434 Andel 27 % 31 % 41 % 6 % 14 % 13 % 22 % 27 % 30 % Antal 23 15 13 57 39 43 89 60 59 Andel 3 % 2 % 2 % 21 % 17 % 21 % 8 % 6 % 4 % Antal 73 84 70 7 7 10 83 92 200 Andel 9 % 11 % 9 % 3 % 3 % 5 % 7 % 9 % 14 % Antal 35 22 27 17 14 12 52 36 74 Andel 4 % 3 % 3 % 6 % 6 % 6 % 5 % 3 % 5 % Antal 137 131 88 4 10 2 145 144 166 Andel 17 % 16 % 11 % 1 % 4 % 1 % 13 % 14 % 11 % Antal 10 4 5 4 3 3 15 10 14 Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal 168 148 145 129 100 88 302 249 332 Andel 20 % 19 % 18 % 48 % 44 % 43 % 27 % 24 % 23 % Antal 39 52 43 5 4 3 46 57 66 Andel 5 % 7 % 5 % 2 % 2 % 1 % 4 % 5 % 5 % Totalt 826 798 784 267 229 203 1 125 1 050 1 465 * IÖV ingår i totalen för frivård men särredovisas inte uppdelat på huvudbrott eftersom det är en antalsmässigt liten grupp. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 75

7.1. UNGA KLIENTER TABELLVERK TABELL 7.7. Nyintagna klienter i anstalt under 21 år 2009 2017 efter strafftid. Strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 145 127 126 144 115 116 135 100 127 T<=2 mån Andel 28 % 24 % 25 % 29 % 27 % 29 % 30 % 24 % 28 % Antal 133 133 143 141 128 126 128 122 105 2 mån<t<=6 mån Andel 25 % 25 % 28 % 28 % 30 % 32 % 28 % 29 % 23 % Antal 107 116 98 92 78 67 80 82 82 6 mån<t<=1 år Andel 20 % 22 % 19 % 18 % 18 % 17 % 18 % 20 % 18 % Antal 84 87 83 77 60 50 58 59 77 1 år<t<2 år Andel 16 % 16 % 16 % 15 % 14 % 13 % 13 % 14 % 17 % Antal 45 63 50 45 40 29 42 36 50 2 år<=t<4 år Andel 9 % 12 % 10 % 9 % 9 % 7 % 9 % 9 % 11 % Antal 12 12 8 6 11 10 10 16 15 4 år<=t<10 år Andel 2 % 2 % 2 % 1 % 3 % 3 % 2 % 4 % 3 % Antal 0 0 4 0 0 0 1 0 0 T>=10 år Andel 0 % 0 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt 526 538 512 505 432 398 454 415 456 76 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 7.2 KVINNOR I detta avsnitt särredovisas kvinnor i inflödet till Kriminalvården i syfte att ge en bild av den kvinnliga klientpopulationen. Statistiken redovisas för nyintagna i anstalt och påbörjade verkställigheter inom frivården genom skyddstillsyn, villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV. Jämförelser görs mot totala populationer av nyintagna i anstalt (avsnitt 4.1) och klienter som påbörjade verkställighet inom frivården (kapitel 5). 7.2.1 INFLÖDE Endast en mindre andel av det totala inflödet till Kriminalvården 2017 var kvinnor. Av 8 423 nyintagna klienter i anstalt var sju procent kvinnor. Andelen var något högre inom frivården där kvinnorna utgjorde 16 procent av klienterna som påbörjade skyddstillsyn, 12 procent av klienterna som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst och 15 procent av klienterna som påbörjade IÖV. Antalet kvinnliga klienter i inflödet till Kriminalvården under åren 2009 2017 minskade från 2 731 till 2 191. Nedgången skedde främst bland kvinnor som verkställde genom skyddstillsyn men en viss nedgång skedde inom samtliga verkställighetsformer. Trots stora nedgångar inom skyddstillsyn var det den vanligaste påföljden inom vilken 43 procent av kvinnorna verkställde under 2017. Se diagram 7.5 och tabell 7.8. Jämfört med den totala populationen hade kvinnorna en liknande utveckling inom skyddstillsyn, bortsett från att de inte ökade under 2017. Inom de övriga verkställighetsformerna var det en större nedgång för totala populationen än för enbart kvinnorna under perioden. DIAGRAM 7.5. Antal kvinnor i inflödet till Kriminalvården 2009 2017 efter typ av verkställighet. 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV Ålder Antalet nyintagna kvinnor i anstalt 2017 var relativt jämnt fördelat mellan åldrarna 20 och 54 år. Endast ett fåtal var yngre än 20 år. De yngsta kvinnorna verkställde istället genom skyddstillsyn där klienterna överlag var yngre i jämförelse med klienterna i anstalt. Inom villkorlig dom med samhällstjänst var åldern, liksom för anstaltsklienterna, relativt jämnt fördelat över ett längre åldersspann. Kvinnorna som verkställde genom IÖV var något äldre och den större andelen var 40 år eller äldre, se tabell 7.9. Huvudbrott Likt den totala populationen nyintagna i anstalt och skyddstillsyn 2015 2017 var narkotikabrott/ smuggling det vanligaste huvudbrottet för kvinnor. Däremot var det en större andel av kvinnorna som dömdes för tillgreppsbrott jämfört med totala populationen. Ingen av dessa huvudbrott var de mest förekommande bland kvinnor som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV. Istället var våldsbrott respektive rattfylleri de vanligaste huvudbrotten 2015 2017 vilket även var fallet för den totala klientpopulationen inom respektive verkställighetsform, se tabell 7.10 och 7.11. Strafftider Den kvinnliga klientpopulationen hade något kortare strafftid jämfört med den totala klientpopulationen. Omkring 80 procent av nyintagna kvinnor i anstalt 2009 2017 hade en strafftid på upp till ett år. Vanligast var en strafftid på två månader eller mindre. se tabell 7.12. Inflödet till Kriminalvården och varav kvinnor 2017 efter typ av verkställighet. varav kvinnor Typ av verkställighet Antal klienter totalt Antal Andel Anstalt 8 423 610 7 % Skyddstillsyn 6 110 952 16 % Villkorlig dom med samhällstjänst 3 199 390 12 % IÖV 1 642 239 15 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 77

7.2. KVINNOR TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.2 KVINNOR Inflöde TABELL 7.8. Kvinnor i inflödet till Kriminalvården 2009 2017 efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Anstalt Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal 665 674 697 655 598 599 556 656 610 Andel 24 % 25 % 26 % 25 % 25 % 26 % 25 % 29 % 28 % Antal 1 296 1 264 1 238 1 144 1 096 1 051 1 018 954 952 Andel 47 % 47 % 46 % 43 % 45 % 45 % 45 % 42 % 43 % Antal 441 425 494 552 495 462 446 437 390 Andel 16 % 16 % 18 % 21 % 20 % 20 % 20 % 19 % 18 % Antal 329 339 255 281 241 215 235 229 239 Andel 12 % 13 % 10 % 11 % 10 % 9 % 10 % 10 % 11 % Totalt 2 731 2 702 2 684 2 632 2 430 2 327 2 255 2 276 2 191 TABELL 7.9. Kvinnor i inflödet till Kriminalvården 2017 efter typ av verkställighet och ålder. Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 5 1 % 36 4 % 9 2 % 0 0 % 20 24 75 12 % 159 17 % 64 16 % 15 6 % 25 29 93 15 % 163 17 % 61 16 % 31 13 % 30 34 80 13 % 153 16 % 52 13 % 20 8 % 35 39 86 14 % 98 10 % 39 10 % 18 8 % 40 44 74 12 % 76 8 % 34 9 % 30 13 % 45 49 72 12 % 94 10 % 37 9 % 41 17 % 50 54 59 10 % 81 9 % 40 10 % 37 15 % 55 59 32 5 % 37 4 % 24 6 % 23 10 % 60 64 16 3 % 36 4 % 7 2 % 11 5 % 65 18 3 % 19 2 % 23 6 % 13 5 % Totalt 610 100 % 952 100 % 390 100 % 239 100 % 78 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 7.2. KVINNOR TABELL 7.10. Nyintagna kvinnor i anstalt 2015 2017 efter huvudbrott. 2015 2016 2017 Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 37 7 % 58 9 % 39 6 % Brott mot allmänhet och stat 29 5 % 44 7 % 49 8 % Narkotikabrott/smuggling 180 32 % 181 28 % 180 30 % Rattfylleri, även grovt 48 9 % 56 9 % 48 8 % Rån, även grovt 20 4 % 20 3 % 13 2 % Sexualbrott 2 0 % 2 0 % 6 1 % Tillgreppsbrott 125 22 % 160 24 % 157 26 % Trafikbrott, ej rattfylleri 28 5 % 29 4 % 19 3 % Våldsbrott 65 12 % 83 13 % 73 12 % Övrigt 22 4 % 23 4 % 26 4 % Totalt 556 100 % 656 100 % 610 100 % TABELL 7.11. Kvinnor som påbörjat verkställighet inom frivården 2015 2017 efter huvudbrott och typ av verkställighet. Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Huvudbrott 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 69 52 53 25 18 20 9 4 6 Andel 7 % 5 % 6 % 6 % 4 % 5 % 4 % 2 % 3 % Antal 103 100 75 52 60 49 15 12 16 Andel 10 % 10 % 8 % 12 % 14 % 13 % 6 % 5 % 7 % Antal 288 256 299 49 48 40 18 21 28 Andel 28 % 27 % 31 % 11 % 11 % 10 % 8 % 9 % 12 % Antal 124 107 114 147 114 128 148 149 143 Andel 12 % 11 % 12 % 33 % 26 % 33 % 63 % 65 % 60 % Antal 11 7 12 0 1 0 0 0 0 Andel 1 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 1 0 2 0 2 0 0 0 0 Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 257 243 250 9 9 11 22 32 22 Andel 25 % 25 % 26 % 2 % 2 % 3 % 9 % 14 % 9 % Antal 4 6 5 0 5 5 6 2 8 Andel 0 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % 3 % 1 % 3 % Antal 140 161 119 148 162 113 13 8 11 Andel 14 % 17 % 13 % 33 % 37 % 29 % 6 % 3 % 5 % Antal 21 22 23 16 18 24 4 1 5 Andel 2 % 2 % 2 % 4 % 4 % 6 % 2 % 0 % 2 % Totalt 1 018 954 952 446 437 390 235 229 239 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 79

7.2. KVINNOR TABELLVERK TABELL 7.12. Nyintagna kvinnor i anstalt 2009 2017 efter strafftid. Strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 266 279 276 293 255 282 222 282 277 T<=2 mån Andel 40 % 41 % 40 % 45 % 43 % 47 % 40 % 43 % 45 % Antal 192 176 200 164 159 131 145 150 142 2 mån<t<=6 mån Andel 29 % 26 % 29 % 25 % 27 % 22 % 26 % 23 % 23 % Antal 95 91 81 76 75 72 88 93 81 6 mån<t<=1 år Andel 14 % 14 % 12 % 12 % 13 % 12 % 16 % 14 % 13 % Antal 44 50 65 53 51 50 41 56 47 1 år<t<2 år Andel 7 % 7 % 9 % 8 % 9 % 8 % 7 % 9 % 8 % Antal 44 54 46 54 39 43 39 58 44 2 år<=t<4 år Andel 7 % 8 % 7 % 8 % 7 % 7 % 7 % 9 % 7 % Antal 15 19 24 12 17 20 17 13 17 4 år<=t<10 år Andel 2 % 3 % 3 % 2 % 3 % 3 % 3 % 2 % 3 % Antal 9 5 5 3 2 1 4 4 2 T>=10 år (inkl. livstid) Andel 1 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % 1 % 0 % Totalt 665 674 697 655 598 599 556 656 610 80 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE I detta avsnitt redovisas statistik över utländska medborgare inom Kriminalvården. För inflödet redovisas utvecklingen med längre tidsserier och för att ge en ögonblicksbild redovisas tvärsnittstatistik för 2017. Statistik redovisas både för anstalt och för frivård men med fokus på anstalt eftersom antalet klienter med utländskt medborgarskap är fler där. Jämförelser görs mot totala klientpopulationer för nyintagna i anstalt (avsnitt 4.1), inskrivna i anstalt den 1 oktober (avsnitt 4.2) och för påbörjade verkställigheter inom frivården (kapitel 5). Om medborgarskap Klienter med svenskt medborgarskap eller med fler medborgarskap, varav ett svenskt, räknas som svenska medborgare. Klienter som inte har svenskt medborgarskap benämns i Kriminalvårdens statistik som utländska medborgare. Kriminalvården får inte registrera etniskt ursprung eller använda etniskt ursprung som sökbegrepp. 4 7.3.1 INFLÖDE Runt en tredjedel av nyintagna klienter i anstalt under åren 2009 2017 var utländska medborgare. Antalet utländska medborgare minskade under större delen av perioden men ökade desto mer under 2012 och 2013. Det fanns närmare 3 000 klienter med utländskt medborgarskap i anstalt 2017, vilket var en liten ökning jämfört med 2009. Färre utländska medborgare påbörjade en verkställighet inom frivården än på anstalt. Antalet utländska medborgare som verkställde genom villkorlig dom med samhällstjänst ökade något, liksom nyintagna i anstalt under perioden. Antalet som verkställde straff genom skyddstillsyn och IÖV minskade däremot 2017 jämfört med 2009, se diagram 7.6 och tabell 7.13. Jämfört med den totala populationen i anstalt och med villkorlig dom med samhällstjänst var utvecklingen en annan för utländska med borgare eftersom de ökade något under perioden. För skyddstillsyn och IÖV var däremot utvecklingen ungefär densamma för totala populationen som för utländska medborgare men nedgångarna var tydligare inom den totala populationen. DIAGRAM 7.6. Antal utländska medborgare i inflödet till Kriminalvården 2009 2017 efter typ av verkställighet. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV I och med att nedgångarna inom anstalt och frivård inte var lika stora bland utländska medborgare utgjorde de en större andel av samtliga klienter 2017 än 2009. Av nyintagna klienter i anstalt under 2017 var 35 procent utländska medborgare, vilket var en ökning med sex procentenheter jämfört med 2009. Även bland klienter med villkorlig dom med samhällstjänst ökade andelen utländska medborgare med sex procentenheter under perioden, från 12 till 18 procent. Andel utländska medborgare bland klienter med skyddstillsyn ökade från 11 till 13 procent och IÖV från 12 till 16 procent, se diagram 7.7 och tabell 7.13. Den ökade andelen förklaras alltså inte av ett ökat antal nyintagna utländska medborgare utan främst av att antal klienter med svenskt medborgarskap minskade. DIAGRAM 7.7. Andel utländska medborgare i inflödet till Kriminalvården 2009 2017 efter typ av verkställighet. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV 4 Enligt 5 Lag (2001:617) om behandling av personuppgifter inom Kriminalvården. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 81

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Huvudbrott Narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvud brottet för totala klientpopulationen i anstalt och var även ett av de vanligaste huvudbrotten bland de utländska medborgarna i anstalt mellan 2009 och 2017. Tillgreppsbrott var också vanligt förekommenade och antalet utländska medborgare med detta huvudbrott ökade kraftigt under perioden, se diagram 7.8 och tabell 7.14. Denna ökning av tillgreppsbrott ses även för det totala antalet nyintagna i anstalt, men var inte lika stor i jämförelse med de övriga huvudbrotten. DIAGRAM 7.8. Antal nyintagna i anstalt med utländskt medborgarskap 2009 2017 efter huvudbrott. 1 000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt Runt två tredjedelar av de utländska medborgarna inom frivården 2009 2017 var dömda för antingen våldsbrott, narkotikabrott/ smuggling eller rattfylleri. Antalet klienter dömda för narkotikabrott/smuggling ökade under perioden samtidigt som antalet klienter dömda för rattfylleri minskade. Våldsbrotten ökade fram till 2012 men minskade igen därefter. Se tabell 7.15. Utvecklingen inom dessa tre huvudbrott kan antas vara ungefär densamma för utländska medborgare som för den totala klientpopulationen inom frivården 2009 2017. Våldsbrott var bland de vanligaste huvudbrotten för samtliga klienter inom både skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. De ökade i mitten av perioden för klienter med villkorlig dom med samhällstjänst, men minskade totalt sett under hela perioden. Ökningen av narkotikabrott/smuggling ses för påbörjad skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. Nedgången av rattfylleri ses i den totala populationen inom samtliga tre verkställighetsformer. Strafftid Två tredjedelar av de utländska medborgarna i anstalt under åren 2009 2017 dömdes till en strafftid på sex månader eller mindre, varav den större andelen fick en strafftid upp till två månader. Det var även inom dessa två strafftidsintervall som den största klientökningen skedde 2012 2013, se diagram 7.9 och tabell 7.16. Jämfört med nyintagna i anstalt totalt var det en något större andel utländska medborgare med strafftider upp till sex månader. Inom den totala klientpopulationen minskade antalet klienter med strafftider över två månader upp till och med ett år nästan konstant mellan 2009 och 2017. Denna utveckling ses inte bland de utländska medborgarna där antalet först ökade fram till 2013 för att därefter minska igen, för att ligga på ungefär samma nivå 2017 som 2009. DIAGRAM 7.9. Antal nyintagna i anstalt med utländskt medborgarskap 2009 2017 efter strafftid. 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 T<=2 mån 2 mån<t=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år 2 år<=t<4 år 4 år<=t<10 år T>=10 år (inkl. livstid) 7.3.2 INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER Det fanns 1 240 utländska medborgare inskrivna i anstalt den 1 oktober 2017. Vid den tidpunkten utgjorde de 30 procent av totala antalet inskrivna i anstalt. Inskrivna i anstalt 1 oktober och varav utländska medborgare 2017. Inskrivna 1 oktober Antal inskrivna 1 oktober 4 148 varav utländska medborgare Antal 1 240 Andel 30 % 82 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Huvudbrott Den största andelen av de utländska medborgarna inskrivna i anstalt 1 oktober 2017 var dömda för narkotikabrott/smuggling följt av våldsbrott, se diagram 7.10 och tabell 7.17. Detta skiljer sig mot den totala anstaltspopulationen där en större andel var dömda för våldsbrott än för narkotikabrott/smuggling. DIAGRAM 7.10. Andel inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter huvudbrott. 26 % 3 % 4 % 2 % DIAGRAM 7.11. Andel inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter strafftid. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år 2 år<=t<4 år 4 år<=t<10 år T>=10 år Livstid 0 % 13 % 10 % 8 % 32 % 2 % Världsdel och utvisning i dom En tredjedel av klienterna med utländskt medborgarskap kommer från Europa (exkl. Norden). Räknas även Norden in utgör de drygt 40 procent. Den näst största andelen har medborgarskap i Asien följt av Afrika, se diagram 7.12. Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej fylleri Våldsbrott Övrigt DIAGRAM 7.12. Andel inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter världsdel. 2 % 0 % 3 % 22 % 14 % 8 % 33 % Strafftid Av klienter med utländskt medborgarskap inskrivna i anstalt den 1 oktober 2017 hade 37 procent en strafftid under två år. En nästan lika stor andel (35 procent) av klienterna var långtidsdömda och hade en strafftid på fyra år eller mer, se diagram 7.11 och tabell 7.18. Strafftidsfördelningen för den totala anstaltspopulationen vid tvärsnittet var ungefär densamma. 18 % Norden Europa (exkl. Norden) Afrika Asien Nordamerika Sydamerika Oceanien Upphört land/statslös/okänt land KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 83

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Totalt hade 40 procent av de utländska medborgarna inskrivna i anstalt den 1 oktober 2017 utvisning i domen. Med utvisning i dom menas att klienten måste lämna Sverige efter avtjänat straff. Runt 60 procent av klienterna med utländskt medborgarskap från Europa (exklusive Norden) och Nordamerika hade utvisning i domen. Detta var en något större andel än för klienter med medborgaskap från Afrika där 43 procent hade utvisning i domen. Lägst andel utvisning i dom hade klienter med utländskt medborgarskap från Norden. Se diagram 7.13 och tabell 7.19. DIAGRAM 7.13. Andel inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter världsdel och förekomst av utvisning i dom (Oceanien särredovisas inte på grund av låga antal men ingår i totalen). 100% 80% 60% 40% 20% 0% Norden Europa (exkl. Norden) Afrika Asien Nordamerika Sydamerika Upphört land/statslös/okänt land Totalt Utvisning i dom Ej utvisning i dom 84 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE TABELLVERK AVSNITT 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE Inflöde TABELL 7.13. Inflöde till Kriminalvården och varav utländska medborgare 2009 2017 efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Anstalt 9 805 9 679 9 463 9 500 8 975 8 943 8 581 8 495 8 423 varav utländska medborgare Antal 2 838 2 809 2 789 3 127 3 236 3 082 3 047 2 975 2 966 Andel 29 % 29 % 29 % 33 % 36 % 34 % 36 % 35 % 35 % Skyddstillsyn 7 881 7 737 7 704 7 211 6 821 6 405 6 091 5 801 6 110 varav utländska medborgare Villkorlig dom med samhällstjänst varav utländska medborgare Antal 829 807 805 847 795 778 707 706 788 Andel 11 % 10 % 10 % 12 % 12 % 12 % 12 % 12 % 13 % 4 259 4 041 4 709 4 948 4 442 3 844 3 797 3 362 3 199 Antal 498 463 628 700 632 545 590 547 584 Andel 12 % 11 % 13 % 14 % 14 % 14 % 16 % 16 % 18 % IÖV 3 022 2 905 2 356 2 289 1 987 1 877 1 827 1 817 1 642 varav utländska medborgare Antal 428 433 342 359 302 300 295 286 268 Andel 14 % 15 % 15 % 16 % 15 % 16 % 16 % 16 % 16 % TABELL 7.14. Nyintagna i anstalt med utländskt medborgarskap 2009 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 104 155 121 113 142 154 166 128 131 Andel 4 % 6 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % 4 % 4 % Antal 250 179 138 157 165 155 151 170 131 Andel 9 % 6 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 6 % 4 % Antal 641 660 636 670 661 636 648 632 697 Andel 23 % 23 % 23 % 21 % 20 % 21 % 21 % 21 % 24 % Antal 357 355 336 362 359 338 340 294 327 Andel 13 % 13 % 12 % 12 % 11 % 11 % 11 % 10 % 11 % Antal 98 86 95 132 84 100 102 88 104 Andel 3 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 3 % 3 % 4 % Antal 128 92 86 113 106 90 83 103 107 Andel 5 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 3 % 3 % 4 % Antal 541 537 647 805 949 856 862 853 834 Andel 19 % 19 % 23 % 26 % 29 % 28 % 28 % 29 % 28 % Antal 105 99 100 109 119 112 74 77 59 Andel 4 % 4 % 4 % 3 % 4 % 4 % 2 % 3 % 2 % Antal 423 419 409 415 411 416 392 468 414 Andel 15 % 15 % 15 % 13 % 13 % 13 % 13 % 16 % 14 % Antal 191 227 221 251 240 225 229 162 162 Andel 7 % 8 % 8 % 8 % 7 % 7 % 8 % 5 % 6 % Totalt 2 838 2 809 2 789 3 127 3 236 3 082 3 047 2 975 2 966 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 85

7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE TABELLVERK TABELL 7.15. Utländska medborgare som påbörjade verkställighet inom frivården 2009 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 69 63 69 67 54 66 45 46 32 Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 3 % 4 % 3 % 3 % 2 % Antal 167 175 147 154 130 128 127 130 129 Andel 10 % 10 % 8 % 8 % 8 % 8 % 8 % 8 % 8 % Antal 277 271 283 311 301 334 374 354 418 Andel 16 % 16 % 16 % 16 % 17 % 21 % 23 % 23 % 26 % Antal 380 341 309 308 277 264 281 277 282 Andel 22 % 20 % 17 % 16 % 16 % 16 % 18 % 18 % 17 % Antal 27 22 30 37 26 29 22 21 15 Andel 2 % 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % Antal 18 24 21 21 24 19 23 24 25 Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 2 % 2 % Antal 252 231 240 274 251 237 195 193 214 Andel 14 % 14 % 14 % 14 % 15 % 15 % 12 % 13 % 13 % Antal 49 51 53 57 39 36 33 29 34 Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Antal 447 450 565 602 567 458 432 416 416 Andel 25 % 26 % 32 % 32 % 33 % 28 % 27 % 27 % 25 % Antal 69 75 58 75 60 52 60 49 75 Andel 4 % 4 % 3 % 4 % 3 % 3 % 4 % 3 % 5 % Totalt 1 755 1 703 1 775 1 906 1 729 1 623 1 592 1 539 1 640 TABELL 7.16. Nyintagna i anstalt med utländskt medborgarskap 2009 2017 efter strafftid. Strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 1 044 998 990 1 126 1 224 1 145 1 161 1 118 1 198 T<=2 mån Andel 37 % 36 % 35 % 36 % 38 % 37 % 38 % 38 % 40 % Antal 704 718 757 905 959 891 882 786 722 2 mån<t<=6 mån Andel 25 % 26 % 27 % 29 % 30 % 29 % 29 % 26 % 24 % Antal 440 449 398 463 471 433 424 412 385 6 mån<t<=1 år Andel 16 % 16 % 14 % 15 % 15 % 14 % 14 % 14 % 13 % Antal 212 243 232 234 220 243 210 250 255 1 år<t<2 år Andel 7 % 9 % 8 % 7 % 7 % 8 % 7 % 8 % 9 % Antal 230 234 244 236 237 241 236 263 255 2 år<=t<4 år Andel 8 % 8 % 9 % 8 % 7 % 8 % 8 % 9 % 9 % Antal 164 129 137 152 112 116 118 125 135 4 år<=t<10 år Andel 6 % 5 % 5 % 5 % 3 % 4 % 4 % 4 % 5 % Antal 44 38 31 11 13 13 16 21 16 T>=10 år (inkl. livstid) Andel 2 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % 1 % 1 % Totalt 2 838 2 809 2 789 3 127 3 236 3 082 3 047 2 975 2 966 86 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE Inskrivna i anstalt 1 oktober TABELL 7.17. Inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 46 4 % Brott mot allmänhet och stat 24 2 % Narkotikabrott/smuggling 395 32 % Rattfylleri, även grovt 30 2 % Rån, även grovt 95 8 % Sexualbrott 118 10 % Tillgreppsbrott 167 13 % Trafikbrott, ej rattfylleri 6 0 % Våldsbrott 318 26 % Övrigt 41 3 % Totalt 1 240 100 % TABELL 7.18. Inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter strafftid. Strafftid Antal Andel T<=2 mån 55 4 % 2 mån<t<=6 mån 92 7 % 6 mån<t<=1 år 139 11 % 1 år<t<2 år 173 14 % 2 år<=t<4 år 341 28 % 4 år<=t<10 år 315 25 % T>=10 år 83 7 % Livstid 42 3 % Totalt 1 240 100 % TABELL 7.19. Inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2017 efter världsdel och förekomst av utvisning i dom. Utvisning i dom Ej utvisning i dom Totalt Världsdel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Norden 2 2 % 102 98 % 104 8 % Europa (exkl. Norden) 235 57 % 175 43 % 410 33 % Afrika 95 43 % 126 57 % 221 18 % Asien 83 30 % 194 70 % 277 22 % Nordamerika 13 62 % 8 38 % 21 2 % Sydamerika 12 36 % 21 64 % 33 3 % Oceanien 1 50 % 1 50 % 2 0 % Upphört land/statslös/okänt land 54 31 % 118 69 % 172 14 % Totalt 495 40 % 745 60 % 1 240 100 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 87

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 7.4 NARKOTIKABROTT I kapitel 4 och 5 konstateras att en stor del av Kriminalvårdens klienter är dömda för narkotikabrott/smuggling. Detta var det vanligaste huvudbrottet för nyintagna i anstalt och tillsammans med våldsbrott det vanligaste huvudbrottet för klienter inskrivna i anstalt den 1 oktober. De flesta inom denna huvudbrottskategori är dömda för narkotikabrott. I detta avsnitt ligger därför fokus på inflödet av klienter till anstalt och frivård dömda för narkotikabrott. I domar från juni 2011 och framåt har Högsta domstolen lyft fram betydelsen av att ta hänsyn till alla omständigheter inom varje enskilt fall av narkotikamål på samma sätt som görs i brottmål i allmänhet. Detta har inneburit en förändring i de kriterier (praxis) domstolarna tar hänsyn till när de dömer narkotikabrott och för beslut av påföljd när det gäller narkotikamål. Som en följd av ändringen i praxis genomfördes narkotikastraffutredningen 2014. Utifrån denna utredning lämnades förslag på lagändringar vars syfte är att skärpa straffen för gärningar som avser hantering av synnerligen stora mängder narkotika. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2016 och innebar bland annat att straffskalorna i narkotikastrafflagen delades upp och att synnerligen grovt narkotikabrott infördes som nytt brott. 5 7.4.1 INFLÖDE Det var nästan lika många klienter dömda för narkotikabrott som påbörjade ett straff i anstalt som inom frivården 2009. Som en följd av ändrad praxis minskade inflödet till anstalt efter 2010 samtidigt som inflödet till frivården ökade. Från 2014 och framåt ökade narkotikabrott åter bland nyintagna i anstalt och 2017 var det drygt 270 fler klienter nyintagna i anstalt dömda för narkotikabrott jämfört med 2009. Inom frivården ökade antalet klienter dömda för narkotikabrott under nästan hela perioden. Jämfört med 2009 hade antalet inom frivården ökat med cirka 1 000 klienter fram till 2017. Se diagram 7.14 och tabell 7.20. DIAGRAM 7.14. Antal klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott narkotikabrott 2009 2017. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Nyintagna i anstalt Påbörjade verkställigheter i frivård Inom frivården började den största andelen klienter dömda för narkotikabrott en verkställighet med skyddstillsyn. Den tydliga ökningen inom frivården totalt sett efter 2013 var främst baserad på att klienter som påbörjat skyddstillsyn ökat. Innan dess var det klienter inom villkorlig dom med samhällstjänst som ökade och därmed påverkade det totala inflödet till frivården. Jämfört med 2009 var det cirka 760 fler verkställigheter med klienter dömda för narkotikabrott som påbörjade skyddstillsyn 2017. För klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst var motsvarande siffra cirka 190 personer vilket innebar att det var dubbelt så många klienter som 2009. Antalet påbörjade verkställigheter genom IÖV låg på en stabil nivå under hela perioden, se diagram 7.15 och tabell 7.21. DIAGRAM 7.15. Antal påbörjade verkställigheter inom frivården med huvudbrott narkotikabrott 2009 2017 efter typ av verkställighet. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV 5 Regeringskansliet. Synnerligen grova narkotikabrott. 2015. http://www.regeringen.se/rattsdokument/lagradsremiss/2015/12/synnerligen-grovanarkotika brott/ (Hämtad 2018-04-11). 88 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Strafftider De flesta nyintagna klienter i anstalt dömda för narkotikabrott mellan 2009 och 2017 hade en strafftid som var sex månader eller kortare. Utvecklingen av strafftidsfördelningen visar att strafftider över sex månader minskade under delar av perioden samtidigt som strafftiderna upp till sex månader ökade, se diagram 7.16. Denna utveckling mot allt kortare strafftider kan åtminstone delvis förklaras av den ändrade praxisen 2011. När antalet klienter sedan ökade igen efter 2013 bestod ökningen främst av klienter med de kortaste strafftiderna upp till två månader. Se tabell 7.22. Den lagändring som genomfördes 2016 antas främst ha påverkat de grova narkotikabrotten vilka ger långa strafftider. Den eventuella effekten är därför svår att urskilja i de strafftidsintervaller som redovisas här. att det fortsatt blir fler klienter med kortare strafftider. Det tyder på att de långa strafftiderna blivit ännu längre. Se tabell 7.23. Straffmassa Förändringar i straffmassan påverkas delvis av antalet klienter i inflödet men även av längden på de utdömda strafftiderna. Som tidigare nämnts minskade inflödet av klienter till anstalt dömda för narkotikabrott efter 2010 men ökade igen efter 2013 och allt fler korta strafftider dömdes ut. Detta medförde en minskning av antalet utdömda år med en tydlig nedgång i straffmassan efter 2009 och framförallt under 2011. Jämfört med 2009 var ett större antal klienter nyintagna i anstalt dömda för narkotikabrott 2017 men straffmassan hade minskat med cirka 700 utdömda år. Se diagram 7.17 och tabell 7.23. DIAGRAM 7.16. Antal nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott 2009 2017 efter strafftid. DIAGRAM 7.17. Straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott 2009 2017. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<4 år T>=4 år 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Straffmassa (år) Antal klienter 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Medel- och medianstrafftid Medianstrafftiden ger en bild av strafftiden i normfallet för narkotikabrottsdömda. Innan praxisändringen 2011 var medianstrafftiden sex månader (180 dagar) och efter praxisändringen var den fyra månader (120 dagar). Under 2017 minskade medianen med ytterligare 10 dagar. Narkotikabrott är däremot ett huvudbrott där det finns ett fåtal klienter med mycket långa straff tider vilket medför att medelstrafftiden är mer än dubbelt så lång som medianstrafftiden. Lag ändringen 2016 hade ingen synlig effekt inom strafftidsintervallerna men kan antas haft en effekt på medelstrafftiden. Under 2017 ökade medelstrafftiden jämfört med föregående år trots KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 89

7.4. NARKOTIKABROTT TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.4 NARKOTIKABROTT TABELL 7.20. Klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott narkotikabrott 2009 2017. Inflöde 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Nyintagna i anstalt Påbörjade verkställigheter i frivård Antal 1 996 1 969 1 834 1 776 1 679 1 892 2 023 2 145 2 269 Andel 48 % 47 % 45 % 44 % 43 % 44 % 43 % 45 % 42 % Antal 2 131 2 207 2 213 2 267 2 226 2 439 2 681 2 650 3 078 Andel 52 % 53 % 55 % 56 % 57 % 56 % 57 % 55 % 58 % Totalt 4 127 4 176 4 047 4 043 3 905 4 331 4 704 4 795 5 347 TABELL 7.21. Påbörjade verkställigheter inom frivården med huvudbrott narkotikabrott 2009 2017 efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal 1 689 1 683 1 694 1 675 1 660 1 862 2 006 1 997 2 453 Andel 79 % 76 % 77 % 74 % 75 % 76 % 75 % 75 % 80 % Antal 172 198 259 340 334 333 418 368 360 Andel 8 % 9 % 12 % 15 % 15 % 14 % 16 % 14 % 12 % Antal 270 326 260 252 232 244 257 285 265 Andel 13 % 15 % 12 % 11 % 10 % 10 % 10 % 11 % 9 % Totalt 2 131 2 207 2 213 2 267 2 226 2 439 2 681 2 650 3 078 TABELL 7.22. Nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott 2009 2017 efter strafftid. Strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 436 456 447 532 521 648 716 765 834 T<=2 mån Andel 22 % 23 % 24 % 30 % 31 % 34 % 35 % 36 % 37 % Antal 636 641 606 654 607 668 693 721 718 2 mån<t<=6 mån Andel 32 % 33 % 33 % 37 % 36 % 35 % 34 % 34 % 32 % Antal 402 383 317 290 269 284 284 309 326 6 mån<t<=1 år Andel 20 % 19 % 17 % 16 % 16 % 15 % 14 % 14 % 14 % Antal 333 350 338 203 206 204 233 258 286 1 år<t<4 år Andel 17 % 18 % 18 % 11 % 12 % 11 % 12 % 12 % 13 % Antal 189 139 126 97 76 88 97 92 105 T>=4 år Andel 9 % 7 % 7 % 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % 5 % Totalt 1 996 1 969 1 834 1 776 1 679 1 892 2 023 2 145 2 269 TABELL 7.23. Medel-, medianstrafftid och straffmassa för nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott 2009 2017. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal klienter 1 996 1 969 1 834 1 776 1 679 1 892 2 023 2 145 2 269 Medelstrafftid (dagar) 451 394 385 310 282 278 281 276 285 Medianstrafftid (dagar) 180 180 150 120 120 120 120 120 110 Straffmassa (år) 2 498 2 156 1 961 1 530 1 315 1 462 1 578 1 645 1 797 90 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 7.5 STRAFFTIDER I detta avsnitt presenteras statistik över strafftider för nyintagna klienter i anstalt samt klienter inskrivna i anstalt den 1 oktober. Jämfört med den strafftidsfördelning som redovisas i kapitel 4 (Anstalt) används här en finare och en grövre strafftidsfördelning. Den fina strafftidsfördelningen är uppdelad i månadsintervaller upp till och med två år och därefter årsintervaller. Den grova strafftidsfördelningen är uppdelad i fyra intervaller. Utöver strafftidsfördelningarna redovisas även medelstrafftid, medianstrafftid och straffmassa. Det sistnämnda är den totala strafftiden för en klientpopulation. I ett delavsnitt redovisas inflödet av fängelsedömda med strafftider upp till och med sex månader, i detta ingår nyintagna i anstalt och fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll. Observera att strafftiden är det som anges i strafftidsbeslutet för klientens verkställighet, och inte den faktiskt avtjänade strafftiden med hänsyn till exempelvis villkorlig frigivning. Om strafftider Strafftid är den utdömda tiden för ett fängelsestraff. Fängelse döms ut för en viss tid eller på livstid och varierar beroende på vilka strafftidsgränser som är lagstadgade för brottet. Strafftiden anges i antal år, månader eller dagar. Omräkning av år och månader kan göras till dagar där ett år ger 360 dagar och en månad ger 30 dagar. 7.5.1 NYINTAGNA I ANSTALT Nästan 90 procent av klienterna som började verkställa ett fängelsestraff i anstalt under åren 2015 2017 hade en strafftid på två år eller mindre. Många av dessa klienter hade korta strafftider. Under 2017 fick mer än var femte klient en strafftid på upp till en månad och antalet klienter blev färre inom de längre strafftiderna. Vissa strafftider var dock mer vanligt förekommande, till exempel halvårs- och helårsmånaderna 6,12, 18 och 24, som döms ut i större utsträckning än övriga, se diagram 7.18 (samtliga strafftider över två år redovisas sammanslagna i en stapel) och tabell 7.24. DIAGRAM 7.18. Antal nyintagna i anstalt 2017 efter fin strafftidsfördelning. 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 T<=1 mån 1 mån<t<=2 mån 2 mån<t<=3 mån 3 mån<t<=4 mån 4 mån<t<=5 mån 5 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=7 mån 7 mån<t<=8 mån 8 mån<t<=9 mån 9 mån<t<=10 mån 10 mån<t<=11 mån 11 mån<t<=12 mån(1 år) 12 mån<t<=13 mån 13 mån<t<=14 mån 14 mån<t<=15 mån 15 mån<t<=16 mån 16 mån<t<=17 mån 17 mån<t<=18 mån 18 mån<t<=19 mån 19 mån<t<=20 mån 20 mån<t<=21 mån 21 mån<t<=22 mån 22 mån<t<=23 mån 23 mån<t<=24 mån (2 år) T>24 mån (inkl.livstid) KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 91

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Drygt en tredjedel av de nyintagna klienterna i anstalt under 2017 var korttidsdömda, vilket innebär att de hade en strafftid på högst två månader. 39 procent hade en strafftid på över två månader upp till och med ett år, och 20 procent hade en strafftid på över ett år men under fyra år. Resterande fem procent var långtidsdömda vilket innebär att de hade en strafftid på fyra år eller mer, se tabell 7.25. Antalet nyintagna i anstalt minskade med nästan 1 400 klienter (från 9 805 till 8 423) mellan 2009 och 2017. En viss nedgång kan ses inom samtliga strafftidsintervall under perioden, men främst bland klienter med en strafftid över två månader upp till och med ett år, se diagram 7.19. DIAGRAM 7.19. Antal nyintagna i anstalt 2009 2017 efter grov strafftidsfördelning. 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 T<=2mån 1år<T<4år 2mån<T<=1år T>=4år (inkl. livstid) Korttidsdömda Den fina och den grova strafftidsfördelningen i tidigare stycke visar att många nyintagna klienter i anstalt hade korta strafftider. Klienter med strafftider upp till och med två månader särredovisas därför här för att få en bättre överblick av hur den korttidsdömda klientpopulationen i anstalt såg ut. Observera att det finns korttidsdömda som påbörjat sin verkställighet genom IÖV istället för fängelse, dessa klienter ingår inte i denna population. Antalet korttidsdömda 2017 var 3 060 personer och har sedan 2009 varierat mellan cirka 3 000 och 3 250 klienter. Andelen korttidsdömda bland de nyintagna i anstalt ökade med sex procentenheter från 30 procent 2009 till 36 procent 2017, se diagram 7.20. Trots att antalet korttidsdömda minskade vissa år under perioden blev andelen klienter aldrig lägre. Det beror på att nedgången inom det totala antalet nyintagna i anstalt till stor del bestod av klienter med längre strafftider än två månader. DIAGRAM 7.20. Andel korttidsdömda nyintagna i anstalt 2009 2017. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Drygt två tredjedelar av de nyintagna korttidsdömda under 2017 var dömda för narkotikabrott/ smuggling (29 procent), tillgreppsbrott (21 procent) eller rattfylleri (19 procent). Jämfört med 2009 ökade antalet klienter dömda för narkotikabrott/smuggling och tillgreppsbrott 2017 medan rattfylleri minskade. Se tabell 7.26. Medel- och medianstrafftid Medelstrafftiden för nyintagna visar den genomsnittligt utdömda strafftiden för de klienter som påbörjar verkställighet i anstalt under respektive år. Om det finns ett fåtal klienter med mycket långa strafftider i populationen kan dessa påverka medelstrafftiden. Medianstrafftiden kan då ge en bättre bild av normalfallet, eftersom medianen inte påverkas av avvikande värden i lika stor utsträckning. Den genomsnittliga strafftiden låg mellan 300 och 350 dagar för nyintagna 2009 2017, medianen var mellan 120 och 150 dagar, se diagram 7.21. Skillnaden mellan strafftidens medelvärde och median tyder på att det fanns en snedfördelning vilket innebär att strafftiderna för de nyintagna klienterna inte var jämnt fördelade runt medelvärdet. I detta fall beror det på att det finns ett antal klienter med långa strafftider som drar upp medelvärdet. Medelstrafftiden minskade fram till 2013 för att därefter öka efterföljande år. Medianstrafftiden visade däremot ingen nedgång förrän 2011, och nedgången avstannade sedan 2012. Nedgången i både medel- och medianstrafftid beror troligtvis på den praxis för narkotikabrott som började tillämpas under 2011 vilket ledde till lägre strafftider och färre antal klienter (läs mer om narkotikabrott i avsnitt 7.4). Ökningen inom medelstrafftiden efter 2013 syns däremot inte i 92 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 medianstrafftiden. Det kan bero på att ökningen ligger i längre strafftider för grova brott vilket inte påverkar antalet klienter eller strafftiderna för normalfallet inom det totala inflödet till anstalt. därmed färre antal utdömda år. Andra huvudbrott med långa strafftider, till exempel rån och sexualbrott, hade lägre antal utdömda år som en följd av färre klienter. Se tabell 7.28. DIAGRAM 7.22. Straffmassa i år för nyintagna i anstalt 2009 2017. DIAGRAM 7.21. Medel- och medianstrafftid för nyintagna i anstalt 2009 2017. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Straffmassa (år) Antal klienter 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Medelstrafftid (dagar) Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. Medianstrafftid (dagar) Straffmassa Straffmassan för nyintagna under åren 2009 2017 redovisas i diagram 7.22 och utgörs av den totala utdömda strafftiden (vänstra y-axeln) för antalet klienter (högra y-axeln) som verkställer ett fängelsestraff i anstalt. Straffmassan påverkas av antalet inskrivna klienter men även av förändringar i de strafftider som döms ut. Antalet nyintagna klienter och antalet utdömda år var som högst 2009. Både antalet klienter och straffmassan minskade därefter fram till 2013 med drygt 800 klienter respektive 2 000 år. Under 2014, 2016 och 2017 ökade de utdömda åren i straffmassan trots att antalet nyintagna fortsatte att minska. Detta berodde på att den genomsnittliga strafftiden (som övriga år minskade eller låg kvar på samma nivå) blev längre jämfört med föregående år, se tabell 7.27. Den totala utdömda strafftiden under 2017 var drygt 7 800 år, där klienter med huvudbrott narkotika brott/smuggling och våldsbrott tillsammans stod för mer än hälften av tiden. Det var betydligt fler klienter dömda för narkotikabrott/ smuggling än för våldsbrott men det dömdes ut längre strafftider för våldsbrott. Klienter dömda för våldsbrott hade därmed en straffmassa som bara var knappt lägre än straffmassan för klienter dömda för narkotikabrott/smuggling. Klienter dömda för tillgreppsbrott var sett till antalet ungefär lika många som klienter dömda för våldsbrott, men hade betydligt lägre medelstrafftid och Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. 7.5.2 INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER Mer än hälften av klienterna inskrivna i anstalt den 1 oktober 2017 hade en strafftid som var längre än två år. En stor del av dessa hade strafftider på upp till tre och fyra år. Inom strafftidsintervallerna upp till två år var antalet klienter relativt jämnt fördelat mellan månaderna men med vissa toppar vid exempelvis 12, 18 och 24 månader. Se hela den fina strafftidsfördelningen i tabell 7.29. Den grova strafftidsindelningen visar att det var en mindre andel klienter (cirka 5 procent) med korta strafftider upp till två månader och att de var relativt stabila över tid. Antalet klienter med strafftider över två månader upp till ett år minskade under flera år och 2017 utgjorde de 18 procent av samtliga inskrivna. Motsvarande andel 2009 var 22 procent. En nedgång ses även bland antalet klienter med strafftider över ett år och upp till fyra år fram till 2013, och med strafftider från fyra år och över fram till 2014. Under senare år har dessa grupper stabiliserats på en mer jämn nivå och 2017 utgjorde de 43 respektive 35 procent av samtliga inskrivna 1 oktober. Det är en ökning med några procentenheter jämfört med 2009 (40 respektive 34 procent), se diagram 7.23 och tabell 7.30. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 93

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 Långtidsdömda DIAGRAM 7.23. Antal inskrivna i anstalt 1 oktober 2009 2017 efter grov strafftidsindelning. 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 T<=2mån 1år<T<4år 2mån<T<=1år T>=4år (inkl. livstid) En stor andel av klienterna som var inskrivna i anstalt 1 oktober 2009 2017 hade strafftider på fyra år eller mer. Dessa så kallade långtidsdömda särredovisas här för att ge en bild över hur denna klientpopulation ser ut. I långtidsdömda ingår även klienter dömda till livstid och som därmed inte har någon angiven strafftid. Omkring en tredjedel av klienterna inskrivna i anstalt 1 oktober 2009 2017 var långtidsdömda. Antalet långtidsdömda minskade under perioden från som mest 1 876 klienter 2009, till det lägst uppmätta antalet 1 401 klienter 2016. Antalet ökade sen något 2017 jämfört med 2016. Se strafftidsintervall T>=4 år (inkl. livstid) i tabell 7.30. Det var framförallt klienter dömda för våldsbrott eller narkotikabrott/smuggling som blev långtidsdömda och fick strafftider på fyra år eller mer. Antalet långtidsdömda med huvudbrott narkotikabrott/smuggling minskade kraftigt efter 2011 samtidigt som allt fler klienter dömda för våldsbrott fick långa strafftider. Hälften av alla långtidsdömda 2017 hade våldsbrott som huvudbrott, se diagram 7.24 och tabell 7.31. Medel- och medianstrafftid Medelstrafftiden för inskrivna i anstalt 1 oktober visar den genomsnittligt utdömda strafftiden för klienter som verkställde ett fängelsestraff vid ett givet tvärsnitt respektive år. Om det förekommer ett fåtal klienter med mycket långa strafftider som påverkar medelstrafftiden, kan däremot medianstrafftiden ge en bättre bild av normalfallet. DIAGRAM 7.24. Antal långtidsdömda inskrivna i anstalt 1 oktober 2009 2017 efter huvudbrott. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Sexualbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rån, även grovt Tillgreppsbrott Övrigt Den genomsnittliga strafftiden för klienter inskrivna i anstalt 1 oktober ökade under nästan samtliga år mellan 2009 och 2017. Medelstrafftiden 2009 var cirka tre år och fem månader (1 222 dagar) och 2017 cirka tre år och nio månader (1 337 dagar), vilket var en ökning med fyra månader. Medianen varierade mer under perioden men även den hade ökat med fyra månader 2017 jämfört med 2009. Medianstrafftiden 2017 var två år och sex månader (900 dagar), mer än ett år lägre än medelstrafftiden. Se diagram 7.25 och tabell 7.32. Att medelstrafftiden är högre än medianstrafftiden beror med stor sannolikhet på att det finns ett antal klienter med mycket långa strafftider som drar upp medelstrafftiden. Det medför att medianstrafftiden i detta fall bättre visar normalfallet. När medianstrafftiden ändras i takt med medelstrafftiden innebär det att det finns en effekt utöver enskilda klienter med extremvärden som faller ut på hela klientpopulationen och som påverkar strafftiderna. Tidigare under delavsnitt 7.5.2 konstaterades att klientantalet bland inskriva i anstalt den 1 oktober minskat men att nedgången stannat av bland klienter med strafftider över ett år. Det medför att det blir en större andel klienter med längre strafftider, och att den ökade medel- och medianstrafftiden 2017 beror på färre klienter med kortare strafftider. 94 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 DIAGRAM 7.25. Medel- och medianstrafftid för inskrivna i anstalt 1 oktober 2009 2017. 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Medelstrafftid (dagar) Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. Medianstrafftid (dagar) Om livstids fängelse Livstids fängelse är lagens strängaste straff och till skillnad från övriga fängelsestraff är det inte tidsbestämt. Den som döms till livstid vet därför inte hur länge hen kommer att sitta i fängelse. Efter att ha avtjänat tio år kan klienten ansöka om att få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Om ansökan beviljas tidsbestäms straffet som inte får vara kortare än det längsta tidsbestämda straff som kan dömas ut i Sverige, vilket är 18 år. Medel- och medianstrafftiden varierade mellan olika huvudbrott. Trafikbrott och rattfylleri hade till exempel medel- och medianstrafftider som var kortare än tre månader (mindre än 90 dagar) och narkotikabrott/smuggling, sexualbrott och våldsbrott hade medel- och medianstrafftider som var tre år eller längre (1 080 dagar eller mer), se tabell 7.33. Strafftidernas spridning inom huvudbrotten skiljer sig en del där till exempel våldsbrott hade en medelstrafftid som var betydligt högre än medianstrafftiden. Det innebär att det finns klienter inskrivna i anstalt dömda för något våldsbrott med höga strafftider. De våldsbrottsdömdas medianstrafftid visar dock på att normalfallet ändå ger en strafftid mer i nivå med till exempel klienter dömda för narkotikabrott/smuggling. Antalet nyintagna med en livstidsdom är få (relativt andra strafftidskategorier) och varierade mellan 2 och 15 klienter under perioden 2009 2017, se diagram 7.26. Antalet livstidsdömda inskrivna i anstalt den 1 oktober 2009 2017 varierade mellan cirka 140 och 160 klienter. Det var en knapp ökning 2016 och 2017 jämfört med 2015 efter en tidigare nedgång sedan 2011, se diagram 7.27. Skillnaden i antal mellan nyintagna och inskrivna den 1 oktober beror på att livstidsdömda klienter avtjänar långa verkställigheter vilket medför att många är kvar i tvärsnittet från tidigare år. Se tabell 7.34. 7.5.3 LIVSTID Det finns endast ett fåtal livstidsdömda klienter i inflödet varje år. I och med att det är den klientpopulation som sitter längst i svenska fängelser är det desto fler inskrivna i anstalt vid ett tvärsnitt. I följande delavsnitt särredovisas nyintagna livstidsdömda och livstidsdömda inskrivna i anstalt den 1 oktober för att få en bild över klientgruppens storlek. Observera att klienter som dömts till livstid men sedan fått straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff inte ingår. DIAGRAM 7.26. Antal livstidsdömda nyintagna i anstalt 2009 2017. 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 95

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2017 DIAGRAM 7.27. Antal livstidsdömda inskrivna i anstalt 1 oktober 2009 2017. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 7.5.4 INFLÖDET AV FÄNGELSEDÖMDA MED STRAFFTIDER UPP TILL SEX MÅNADER Utöver de klienter som påbörjar ett fängelsestraff i anstalt består totala antalet fängelsedömda även av klienter som påbörjar en verkställighet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Det är enbart klienter som dömts till ett fängelsestraff med strafftid upp till och med sex månader som har möjlighet att få IÖV. I detta delavsnitt redovisas klienter i inflödet med ett fängelsestraff upp till och med sex månader som verkställer på anstalt respektive genom IÖV. Antalet fängelsedömda med strafftider upp till sex månader minskade konstant mellan 2009 och 2017 och minskningen ses både bland nyintagna i anstalt och bland klienter som påbörjade IÖV, se tabell 7.35. Andelen fängelsedömda som verkställde genom IÖV minskade under perioden från 35 procent till 26 procent (se gula området av staplarna i diagram 7.28). Förändringen skedde främst innan 2013 och berodde på att antalet klienter med IÖV minskade mer än nyintagna i anstalt. DIAGRAM 7.28. Andel fängelsedömda i inflödet med strafftider upp till och med sex månader 2009 2017 efter typ av verkställighet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Anstalt (T<=6 mån) Andelen fängelsedömda som avtjänade sitt straff på anstalt var större än andelen klienter som verkställde genom IÖV oberoende av vilken strafftid de dömdes till. Störst andel klienter med IÖV (33 procent) fanns bland klienter med de kortaste strafftiderna på upp till en månad. Andelen klienter med IÖV minskar sedan inom strafftiderna på upp till fem månader för att därefter öka något bland klienter med en strafftid på över fem och upp till sex månader. Se diagram 7.29 och tabell 7.36. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% IÖV DIAGRAM 7.29 Andel fängelsedömda i inflödet med strafftider upp till och med sex månader 2017 efter typ av verkställighet och strafftid. T<=1 mån 1 mån<t<=2 mån 2 mån<t<=3 mån 3 mån<t<=4 mån 4 mån<t<=5 mån 5 mån<t<=6 mån Anstalt (T<=6 mån) IÖV 96 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 7.5. STRAFFTIDER TABELLVERK AVSNITT 7.5 STRAFFTIDER Nyintagna i anstalt TABELL 7.24. Fin strafftidsfördelning för nyintagna i anstalt 2015 2017. 2015 2016 2017 Strafftid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=1 mån 1 784 21 % 1 818 21 % 1 843 22 % 1 mån<t<=2 mån 1 207 14 % 1 172 14 % 1 217 14 % 2 mån<t<=3 mån 855 10 % 767 9 % 793 9 % 3 mån<t<=4 mån 557 6 % 560 7 % 529 6 % 4 mån<t<=5 mån 309 4 % 281 3 % 275 3 % 5 mån<t<=6 mån 515 6 % 507 6 % 429 5 % 6 mån<t<=7 mån 154 2 % 149 2 % 146 2 % 7 mån<t<=8 mån 335 4 % 361 4 % 297 4 % 8 mån<t<=9 mån 172 2 % 169 2 % 177 2 % 9 mån<t<=10 mån 263 3 % 265 3 % 227 3 % 10 mån<t<=11 mån 50 1 % 40 0 % 47 1 % 11 mån<t<=12 mån (1 år) 400 5 % 359 4 % 382 5 % 12 mån<t<=13 mån 26 0 % 29 0 % 31 0 % 13 mån<t<=14 mån 136 2 % 163 2 % 149 2 % 14 mån<t<=15 mån 118 1 % 127 1 % 114 1 % 15 mån<t<=16 mån 104 1 % 89 1 % 118 1 % 16 mån<t<=17 mån 21 0 % 20 0 % 25 0 % 17 mån<t<=18 mån 234 3 % 269 3 % 211 3 % 18 mån<t<=19 mån 14 0 % 13 0 % 15 0 % 19 mån<t<=20 mån 60 1 % 68 1 % 83 1 % 20 mån<t<=21 mån 37 0 % 52 1 % 59 1 % 21 mån<t<=22 mån 50 1 % 35 0 % 35 0 % 22 mån<t<=23 mån 4 0 % 6 0 % 5 0 % 23 mån<t<=24 mån (2 år) 232 3 % 231 3 % 230 3 % 2 år<t<=3 år 431 5 % 449 5 % 454 5 % 3 år<t<=4 år 214 2 % 178 2 % 209 2 % 4 år<t<=5 år 107 1 % 114 1 % 122 1 % 5 år<t<=6 år 71 1 % 72 1 % 65 1 % 6 år<t<=7 år 32 0 % 34 0 % 29 0 % 7 år<t<=8 år 26 0 % 23 0 % 34 0 % 8 år<t<=9 år 6 0 % 15 0 % 17 0 % 9 år<t<=10 år 12 0 % 12 0 % 8 0 % 10 år<t<=11 år 1 0 % 6 0 % 6 0 % 11 år<t<=12 år 2 0 % 4 0 % 8 0 % 12 år<t<=13 år 0 0 % 0 0 % 3 0 % 13 år<t<=14 år 5 0 % 7 0 % 9 0 % 14 år<t<=15 år 2 0 % 2 0 % 0 0 % 15 år<t<=16 år 7 0 % 4 0 % 9 0 % 16 år<t<=17 år 1 0 % 2 0 % 4 0 % 17 år<t<=18 år 10 0 % 9 0 % 2 0 % T>18 år 2 0 % 3 0 % 0 0 % Livstid 15 0 % 11 0 % 7 0 % Total 8 581 100 % 8 495 100 % 8 423 100 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 97

7.5. STRAFFTIDER TABELLVERK TABELL 7.25. Grov strafftidsfördelning för nyintagna i anstalt 2009 2017. Strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 2 989 3 064 3 068 3 253 3 153 3 124 2 991 2 990 3 060 T<=2 mån Andel 30 % 32 % 32 % 34 % 35 % 35 % 35 % 35 % 36 % Antal 4 427 4 385 4 145 4 228 3 950 3 772 3 610 3 458 3 302 2 mån<t<=1 år Andel 45 % 45 % 44 % 45 % 44 % 42 % 42 % 41 % 39 % Antal 1 876 1 776 1 823 1 640 1 546 1 671 1 601 1 666 1 670 1 år<t<4 år Andel 19 % 18 % 19 % 17 % 17 % 19 % 19 % 20 % 20 % Antal 513 454 427 379 326 376 379 381 391 T>=4 år (inkl. livstid) Andel 5 % 5 % 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % Totalt 9 805 9 679 9 463 9 500 8 975 8 943 8 581 8 495 8 423 TABELL 7.26. Korttidsdömda nyintagna i anstalt 2009 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 66 82 83 81 79 81 85 64 71 Andel 2 % 3 % 3 % 2 % 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % Antal 300 227 204 204 194 202 190 205 195 Andel 10 % 7 % 7 % 6 % 6 % 6 % 6 % 7 % 6 % Antal 467 494 491 590 594 693 766 809 887 Andel 16 % 16 % 16 % 18 % 19 % 22 % 26 % 27 % 29 % Antal 863 887 839 825 760 697 661 627 584 Andel 29 % 29 % 27 % 25 % 24 % 22 % 22 % 21 % 19 % Antal 29 38 31 29 40 39 36 45 57 Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 2 % 2 % Antal 13 9 16 8 9 13 19 11 17 Andel 0 % 0 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % 0 % 1 % Antal 432 418 511 598 647 555 550 549 654 Andel 14 % 14 % 17 % 18 % 21 % 18 % 18 % 18 % 21 % Antal 366 392 386 427 401 381 304 305 239 Andel 12 % 13 % 13 % 13 % 13 % 12 % 10 % 10 % 8 % Antal 300 322 344 338 292 326 264 279 234 Andel 10 % 11 % 11 % 10 % 9 % 10 % 9 % 10 % 8 % Antal 153 195 163 153 137 137 116 96 122 Andel 5 % 6 % 5 % 5 % 4 % 4 % 4 % 3 % 4 % Totalt 2 989 3 064 3 068 3 253 3 153 3 124 2 991 2 990 3 060 TABELL 7.27. Medel- och medianstrafftid samt straffmassa i år för nyintagna i anstalt 2009 2017. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal klienter 9 795 9 675 9 458 9 498 8 973 8 936 8 566 8 484 8 416 Medelstrafftid (dagar) 350 339 337 310 300 321 323 331 335 Medianstrafftid (dagar) 150 150 134 120 120 120 120 120 120 Straffmassa (år) 9 511 9 124 8 849 8 173 7 481 7 961 7 688 7 807 7 834 Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. 98 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 7.5. STRAFFTIDER TABELL 7.28. Medel- och medianstrafftid samt straffmassa i år för nyintagna i anstalt 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott Antal klienter Medelstrafftid (dagar) Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 366 380 300 386 Brott mot allmänhet och stat 511 202 102 286 Narkotikabrott/smuggling 2 566 328 120 2 336 Rattfylleri, även grovt 686 50 30 95 Rån, även grovt 412 539 505 617 Sexualbrott 306 911 810 774 Tillgreppsbrott 1 463 165 90 669 Trafikbrott, ej rattfylleri 295 51 30 42 Våldsbrott 1 356 577 300 2 174 Övrigt 455 360 300 455 Totalt 8 416 335 120 7 834 Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 99

7.5. STRAFFTIDER TABELLVERK Inskrivna i anstalt 1 oktober TABELL 7.29. Fin strafftidsfördelning för inskrivna i anstalt 1 oktober 2015 2017. 2015 2016 2017 Strafftid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=1 mån 119 3 % 106 3 % 99 2 % 1 mån<t<=2 mån 111 3 % 91 2 % 82 2 % 2 mån<t<=3 mån 87 2 % 101 2 % 94 2 % 3 mån<t<=4 mån 90 2 % 77 2 % 74 2 % 4 mån<t<=5 mån 46 1 % 46 1 % 44 1 % 5 mån<t<=6 mån 101 2 % 93 2 % 82 2 % 6 mån<t<=7 mån 48 1 % 46 1 % 38 1 % 7 mån<t<=8 mån 116 3 % 116 3 % 85 2 % 8 mån<t<=9 mån 72 2 % 59 1 % 56 1 % 9 mån<t<=10 mån 106 2 % 107 3 % 82 2 % 10 mån<t<=11 mån 28 1 % 24 1 % 22 1 % 11 mån<t<=12 mån (1 år) 186 4 % 172 4 % 177 4 % 12 mån<t<=13 mån 23 1 % 15 0 % 20 0 % 13 mån<t<=14 mån 80 2 % 107 3 % 85 2 % 14 mån<t<=15 mån 85 2 % 88 2 % 82 2 % 15 mån<t<=16 mån 76 2 % 63 1 % 97 2 % 16 mån<t<=17 mån 17 0 % 17 0 % 23 1 % 17 mån<t<=18 mån 179 4 % 215 5 % 162 4 % 18 mån<t<=19 mån 15 0 % 17 0 % 19 0 % 19 mån<t<=20 mån 52 1 % 61 1 % 54 1 % 20 mån<t<=21 mån 39 1 % 49 1 % 50 1 % 21 mån<t<=22 mån 45 1 % 37 1 % 36 1 % 22 mån<t<=23 mån 11 0 % 5 0 % 6 0 % 23 mån<t<=24 mån (2 år) 239 6 % 258 6 % 243 6 % 2 år<t<=3 år 640 15 % 616 15 % 640 15 % 3 år<t<=4 år 409 10 % 399 9 % 403 10 % 4 år<t<=5 år 254 6 % 272 6 % 284 7 % 5 år<t<=6 år 190 4 % 199 5 % 223 5 % 6 år<t<=7 år 142 3 % 133 3 % 120 3 % 7 år<t<=8 år 118 3 % 103 2 % 115 3 % 8 år<t<=9 år 52 1 % 50 1 % 54 1 % 9 år<t<=10 år 113 3 % 85 2 % 72 2 % 10 år<t<=11 år 21 0 % 18 0 % 22 1 % 11 år<t<=12 år 48 1 % 39 1 % 39 1 % 12 år<t<=13 år 16 0 % 15 0 % 15 0 % 13 år<t<=14 år 51 1 % 50 1 % 54 1 % 14 år<t<=15 år 21 0 % 23 1 % 21 1 % 15 år<t<=16 år 35 1 % 43 1 % 51 1 % 16 år<t<=17 år 7 0 % 6 0 % 10 0 % 17 år<t<=18 år 29 1 % 36 1 % 37 1 % T>18 år 33 1 % 29 1 % 32 1 % Livstid 142 3 % 145 3 % 144 3 % Total 4 292 100 % 4 231 100 % 4 148 100 % 100 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

TABELLVERK 7.5. STRAFFTIDER TABELL 7.30. Grov strafftidsfördelning för inskrivna i anstalt 1 oktober 2009 2017. Strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 231 218 215 211 234 233 230 197 181 T<=2 mån Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % Antal 1 210 1 170 1 028 1 030 915 833 880 841 754 2 mån<t<=1 år Andel 22 % 22 % 20 % 21 % 21 % 19 % 21 % 20 % 18 % Antal 2 169 2 113 2 066 1 888 1 679 1 805 1 737 1 792 1 776 1 år<t<4 år Andel 40 % 39 % 40 % 39 % 38 % 42 % 40 % 42 % 43 % Antal 1 876 1 873 1 839 1 723 1 549 1 448 1 445 1 401 1 437 T>=4 år (inkl. livstid) Andel 34 % 35 % 36 % 36 % 35 % 34 % 34 % 33 % 35 % Totalt 5 486 5 374 5 148 4 852 4 377 4 319 4 292 4 231 4 148 TABELL 7.31. Långtidsdömda inskrivna i anstalt 1 oktober 2009-2017 efter huvudbrott. Huvudbrott 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 20 22 28 28 29 29 25 28 18 Andel 1 % 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % Antal 34 44 44 31 26 30 40 32 27 Andel 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 3 % 2 % 2 % Antal 826 835 835 734 577 515 493 417 417 Andel 44 % 45 % 45 % 43 % 37 % 36 % 34 % 30 % 29 % Antal 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 150 137 122 119 107 94 86 98 90 Andel 8 % 7 % 7 % 7 % 7 % 6 % 6 % 7 % 6 % Antal 153 147 152 150 160 146 140 134 131 Andel 8 % 8 % 8 % 9 % 10 % 10 % 10 % 10 % 9 % Antal 9 9 4 7 9 10 9 12 15 Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 645 650 635 638 624 603 634 658 713 Andel 34 % 35 % 35 % 37 % 40 % 42 % 44 % 47 % 50 % Antal 39 29 19 16 17 21 18 22 26 Andel 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 2 % 2 % Totalt 1 876 1 873 1 839 1 723 1 549 1 448 1 445 1 401 1 437 TABELL 7.32. Medel- och medianstrafftid för inskrivna i anstalt 1 oktober 2009 2017. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal klienter 5 330 5 215 4 989 4 697 4 230 4 175 4 149 4 086 4 004 Medelstrafftid (dagar) 1 222 1 245 1 275 1 280 1 295 1 276 1 300 1 283 1 337 Medianstrafftid (dagar) 780 820 900 900 900 810 840 810 900 Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 101

7.5. STRAFFTIDER TABELLVERK TABELL 7.33. Medel- och medianstrafftid för inskrivna i anstalt 1 oktober 2017 efter huvudbrott. Huvudbrott Antal klienter Medelstrafftid (dagar) Medianstrafftid (dagar) Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 202 752 720 Brott mot allmänhet och stat 155 691 409 Narkotikabrott/smuggling 1 090 1 199 1 080 Rattfylleri, även grovt 73 74 60 Rån, även grovt 412 989 883 Sexualbrott 378 1 329 1 080 Tillgreppsbrott 314 475 360 Trafikbrott, ej rattfylleri 25 82 60 Våldsbrott 1 145 2 242 1 440 Övrigt 210 734 540 Totalt 4 004 1 337 900 Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. Livstid TABELL 7.34. Livstidsdömda nyintagna respektive inskriva 1 oktober i anstalt 2009 2017. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Nyintagna 10 4 5 2 2 7 15 11 7 Inskrivna 1 oktober 156 159 159 155 147 144 142 145 144 Inflödet av fängelsedömda med strafftider upp till sex månader TABELL 7.35. Fängelsedömda i inflödet med strafftider upp till och med sex månader 2009 2017 efter typ av verkställighet. Strafftid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal 5 566 5 640 5 486 5 491 5 286 5 132 4 839 4 727 4 713 Anstalt (T<=6 mån) Andel 65 % 66 % 70 % 71 % 73 % 73 % 73 % 72 % 74 % Antal 3 022 2 904 2 356 2 289 1 987 1 877 1 827 1 817 1 642 IÖV Andel 35 % 34 % 30 % 29 % 27 % 27 % 27 % 28 % 26 % Totalt 8 588 8 544 7 842 7 780 7 273 7 009 6 666 6 544 6 355 TABELL 7.36. Fängelsedömda i inflödet med strafftider upp till och med sex månader 2017 efter typ av verkställighet och strafftid. Typ av verkställighet Anstalt (T<=6 mån) IÖV T<=1 mån 1 mån <T<= 2 mån 2 mån <T<= 3 mån 3 mån <T<= 4 mån 4 mån <T<= 5 mån 5 mån <T<= 6 mån Totalt Antal 1 751 1 109 730 476 251 396 4 713 Andel 67 % 74 % 83 % 83 % 85 % 79 % 74 % Antal 852 393 145 100 44 108 1 642 Andel 33 % 26 % 17 % 17 % 15 % 21 % 26 % Totalt 2 603 1 502 875 576 295 504 6 355 102 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK I detta kapitel redovisas statistik över dödsfall, rymningar respektive misskötsamheter som inträffat inom Kriminalvården samt tvärsnittsstatistik över klienternas problem med missbruk. Statistiken redovisas antingen enbart för 2017 eller för en tidsperiod på tre år alternativt nio år och för samtliga tre verksamhetsgrenar (häkte, anstalt och frivård). 8.1 DÖDSFALL Kriminalvårdens klienter utgör en grupp i samhället där hälsoproblem är vanligt förekommande. Både fysisk och psykisk ohälsa är vanligt hos klienter i häkte, anstalt och frivård. En del tillhör riskgruppen för självskadande handlingar och självmord. Frihetsberövandet är i sig en belastning för individen som kan utlösa krisreaktioner med självskadande handlingar som följd. Flera klienter lider av psykiska besvär när de blir häktade. De är misstänkta för ett eller flera brott och blir ofta häktade med restriktioner utan möjlighet att kunna ha kontakt med familj eller vänner. Många klienter kommer direkt från ett aktivt missbruk eller har problem med andra sjukdomar till följd av alkohol, droger och kriminalitet. Av den anledningen sker ett aktivt självmordspreventivt arbete inom Kriminalvården. Antalet dödsfall bland Kriminalvårdens klienter är relativt få per år. Under perioden 2009 2017 skedde totalt 43 dödsfall i och utanför häkte och 66 dödsfall i och utanför anstalt. Dödsfall utanför häktet eller anstalten kan till exempel vara vid vistelse på sjukhus. Bland häktesklienterna var ungefär hälften av samtliga dödsfall självmord, se tabell 8.1. Bland anstaltsklienterna var det endast ett fåtal självmord och den större delen av övriga dödsfall skedde utanför anstalt, se tabell 8.2. 8.2 RYMNINGAR OCH AVVIKELSER Om rymningar Rymning innebär att en klient i anstalt eller i häkte lämnar Kriminalvårdens område utan tillstånd. Det kan också innebära att en klient avlägsnar sig från medföljande personal i samband med bevakade transporter och utevistelser. Rymningar redovisas i tre kategorier baserat på varifrån rymningen skedde: Direktrymning, en rymning från ett häkte eller från en anstalt med säkerhetsklass 1 eller 2. Direktavvikelse, en rymning från en anstalt med säkerhetsklass 3. Övrig rymning från häkte, när rymningen sker i samband med transport, förrättning eller bevakad utevistelse. Under 2017 skedde en direktrymning och en övrig rymning från häkte. Direktrymningen var den enda som skett från häkte under de tre senaste åren. Se tabell 8.3. Liksom i häkte skedde en direktrymning från anstalt under 2017 vilket var den enda under perioden 2015 2017. Det skedde 24 direktavvikelser från anstalter med säkerhetsklass 3 under 2017, vilket var en ökning jämfört med de två föregående åren. Se tabell 8.4. Samtidigt hade beläggningen i säkerhetsklass 3 ökat under 2017 som ett resultat av Kriminalvårdens strategi att öka antal klienter i den lägsta säkerhetsklassen (läs mer om detta i Kriminalvårdens årsredovisning 2017) 6. 6 Kriminalvården, Årsredovisning 2017, Norrköping, Kriminalvården, 2018 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 103

8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK 8.3 MISSBRUK Anstalt Missbruksklassning för klienter i anstalt är en bedömning av klienternas eventuella missbruksproblem under en period av ett år innan frihetsberövandet. Statistiken redovisar inte hur många intagna som eventuellt använt droger under tiden i anstalt. Nästan tre av fem klienter inskrivna i anstalt 1 oktober 2017 bedömdes ha problem med någon form av missbruk innan frihetsberövandet. Narkotikamissbruk var vanligast, följt av blandmissbruk vilket innebär att klienten missbrukar både narkotika och alkohol, se diagram 8.1. DIAGRAM 8.1. Andel inskrivna i anstalt 1 oktober 2017 efter missbruksklassning. 8 % 8 % DIAGRAM 8.2. Andel inskrivna i anstalt 1 oktober 2017 efter missbruksklassning och kön. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 8 % 26 % 12 % 41 % 13 % Kvinnor 8 % 32 % 18 % 34 % 8 % Män Alkohol Narkotika Blandmissbruk Inga problem Uppgift saknas Frivård Missbruksklassning för klienter inom fri vården är en bedömning av klienternas eventuella missbruks problem under de senaste tolv månaderna i frihet. 35 % 31 % Inom frivården den 1 oktober 2017 hade 62 procent av klienterna problem med något missbruk under de senaste tolv månaderna i frihet. Precis som för klienterna i anstalt var narkotikamissbruk vanligast följt av blandmissbruk, se diagram 8.3 och tabell 8.6. 18 % DIAGRAM 8.3. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2017 efter missbruksklassning. 18 % 11 % Alkohol Blandmissbruk Uppgift saknas Narkotika Inga problem 20 % 34 % En större andel av de manliga klienterna bedömdes ha problem med missbruk jämfört med de kvinnliga klienterna, 58 respektive 46 procent. Det var lika stor andel kvinnor som män som hade alkoholmissbruk medan narkotika- och blandmissbruk var vanligare bland män än bland kvinnor. Narkotikamissbruk var det mest förekommande bland både kvinnor och män. Se diagram 8.2 och tabell 8.5. 17 % Alkohol Blandmissbruk Uppgift saknas Narkotika Inga problem 104 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK Missbruk är ett utbrett problem för både kvinnor och män inom frivården. Av klienterna inom frivården 1 oktober 2017 bedömdes 57 procent av kvinnorna och 63 procent av männen ha något problem med missbruk. Den största andelen utgjordes av narkotikamissbruk. Uppgifter om missbruksklassning saknades däremot i större utsträckning bland kvinnor än bland män. Se diagram 8.4. DIAGRAM 8.4. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2017 efter missbruksklassning och kön. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 12 % 31 % 14 % 20 % 23 % Kvinnor 11 % 34 % 18 % 20 % 17 % Män 8.4 MISSKÖTSAMHET Misskötsamhet kan ske på flera sätt och det finns olika åtgärdsinsatser beroende på hur allvarlig misskötsamheten är. I detta delavsnitt redovisas misskötsamheter i anstalt och några av de åtgärder som en misskötsamhet kan leda till. Det är endast beslut om en styrkt misskötsamhet som kan leda till en åtgärd och redovisningen begränsas därför till dessa. Varning vid misskötsamhet Om varning vid misskötsamhet Alkohol Narkotika Blandmissbruk Inga problem Uppgift saknas En klient i anstalt som bryter mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten kan få en varning. En varning är en signal om att det kan finnas synnerliga skäl mot villkorlig frigivning, det vill säga att den villkorliga frigivningen kan komma att skjutas upp. Det skedde nästan 23 400 misskötsamheter i anstalt fördelat på 5 070 klienter under 2017. Fem procent av dessa klienter var kvinnor och de stod även för fem procent av samtliga misskötsamheter, se tabell 8.7. En stor del av misskötsamheterna 2017 var av typerna arbetsvägran, innehav av otillåtet föremål och vägran att lämna drogprov. Den typ av misskötsamhet som i störst utsträckning resulterade i en åtgärd i form av en varning var vägran att lämna drogprov, vilket ledde till varning i 99 procent av fallen. Flest beslut om misskötsamheter återfinns i kategorin övrigt som bland annat innehåller brott mot föreskrifter och olämpligt uppträdande. Det var däremot en mindre andel av dessa misskötsamheter som åtgärdades med en varning (48 procent). Se tabell 8.8. Uppskjuten villkorlig frigivning Om uppskjuten villkorlig frigivning Den villkorliga frigivningen kan skjutas upp om klienten på ett allvarligt sätt brutit mot de föreskrifter eller villkor som gäller för verkställigheten. Den villkorliga frigivningen kan skjutas upp i högst sex månader åt gången. I beslutet ska en ny tidpunkt anges för när klienten ska friges villkorligt. Om klienten missköter sig igen efter att beslutet om uppskjutning tagits kan den nya misskötsamheten leda till ett nytt beslut om ytterligare uppskjuten villkorlig frigivning. Antalet villkorliga frigivningar som sköts upp minskade mellan 2009 och 2014 men ökade därefter igen. Totalt togs 364 beslut om uppskjutande av den villkorliga frigivningen 2017, vilket var ungefär lika många beslut som under 2009. Längden för uppskjutningen ökade däremot under perioden från som minst 21 dagar till som mest 30 dagar. Se tabell 8.9. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 105

8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK Avskildhetsåtgärder Om avskildhetsåtgärder Kriminalvården har i vissa fall rätt att hålla klienter i anstalt avskilda från andra klienter. Avskildhet kan beslutas om det är nödvändigt av ordnings- och säkerhetsskäl. Den kan även beslutas vid utredning av misskötsamhet, kroppsbesiktning eller på egen begäran av klienten. Runt två tredjedelar av de avskildheter som avslutades mellan 2015 och 2017 varade i mindre än ett dygn. Det var främst dessa kortare avskildheter som ökade i antal under perioden. Jämfört med 2015 var det 2017 cirka 1 500 fler avskildheter som varade i mindre än ett dygn, se diagram 8.6 och tabell 8.13. DIAGRAM 8.6. Tid i avskildhet 2015 2017. 12 000 10 000 Det togs cirka 15 200 beslut om avskildheter 2017, vilket var en ökning med drygt 2 000 beslut jämfört med 2015. Det var främst män som fick sitta i avskildhet och endast en liten andel av besluten under perioden gällde kvinnor, se tabell 8.10. Även antalet unika klienter som fått beslut om avskildhet ökade från 2017 jämfört med 2015, från 4 987 till 5 156. Antalet kvinnor som fick beslut om avskildhet 2017 var 249 och utgjorde då fem procent av klienterna. Se tabell 8.11. Mer än en tredjedel av besluten om avskildhet 2017 fattades på grund av ordnings- och säkerhetsskäl. Andra vanligt förekommande skäl för avskildhet var vid kroppsbesiktning, vid risk för säkerhet till liv och hälsa och för allvarlig skadegörelse samt vid utredning om misskötsamhet. Se diagram 8.5 och tabell 8.12. 8 000 6 000 4 000 2 000 0 T<1 dygn T=1 dygn T=2 dygn T=3 dygn 4<=T<=7 dygn 8<=T<=14 dygn 15<=T<=29 dygn 2015 2016 2017 30<=T<=60 dygn T>60 dygn DIAGRAM 8.5.Andel beslut om avskildhet 2017 efter skäl till avskildhet. 2 % Egen begäran 23 % Ordnings- och säkerhetsskäl Ordnings- och säkerhetsskäl, i fall av våldsamhet eller berusning 36 % Risk för säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse Risk för att intagen rymmer eller fritas 16 % Hindra intagen att påverka annan intagen att allvarligt störa ordningen Hindra intagen att medverka till att annan intagen får tillgång till berusningsmedel etc. 0 % 20% 2 % Förhindra att intagen allvarligt ofredar annan intagen Vid utredning om misskötsamhet Vid kroppsbesiktning 106 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017

8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK Totalt avslutades 14 310 avskildheter under 2017 och de flesta varade i mindre än ett dygn. Mer än var femte avskildhet upphörde inom en timme och mer än hälften av samtliga avskildheter upphörde inom 12 timmar. Se diagram 8.7 och tabell 8.14. DIAGRAM 8.7. Tid i avskildhet 2017. 33 % 22 % 15 % 30 % T<1 timme 1<=T<12 rimmar 12<=T<24 timmar T>=24 timmar KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2017 107