FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 2011-05-24 Till Ålands lagting Trafiknykterhet Huvudsakligt innehåll För att främja trafiknykterheten föreslår landskapsregeringen att trafikbrottslagen ändras. Enligt förslaget ska gränsen för straffbar alkoholpåverkan i trafiken sänkas från en blodalkoholhalt på 0,5 promille till 0,2 promille och gränsen för grovt rattfylleri sänkas från 1,2 till 1,0 promille. Lagändringen föreslås träda ikraft den FRxx20102011_110526 rem.doc
2 INNEHÅLL Huvudsakligt innehåll... 1 Allmän motivering... 3 1. Bakgrund... 3 1.1 Nuvarande lagstiftning... 3 1.2 Effekter av sänkningen av promillegränserna i Sverige... 3 2. Landskapsregeringens förslag... 4 2.1 Sänkning av straffbarhetsgränsen för rattfylleri... 4 2.2 Sänkning av straffbarhetsgränsen för grovt rattfylleri... 4 3. Förslagets verkningar... 5 4. Beredningen av förslaget... 5 Detaljmotivering... 5 Landskapslag om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland... 5 Lagtext... 6 L A N D S K A P S L A G om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland... 6 Parallelltexter... 7
3 Allmän motivering 1. Bakgrund Lagtinget behandlade under sommaren och hösten 2010 ett betänkande från lagutskottet (betänkande nr 28/2009-2010) där utskottet förkastat tre hemställningsmotioner. Motionerna rörde möjlighet att som alternativ till körförbud för rattfyllerister utdöma krav på alkolås och körkortsläsare i fordonet, en sänkning av promillegränsen till 0,2 samt en lagändring som möjliggör förverkande av rattfylleristers fordon. 1 Lagtingets behandling resulterade i att lagutskottets förslag att förkasta hemställningsmotionerna med förslag på lagstiftning om alkolås och körkortsläsare respektive förslaget att sänka gränsen för rattfylleri till 0,2 promille röstades ner och landskapsregeringen fick i uppdrag att utforma lagstiftningen. I denna framställning behandlas promillegränsen. 1.1 Nuvarande lagstiftning Bestämmelserna om trafiknykterhetsbrotten finns i 4 och 5 i trafikbrottslagen (2004:28) för landskapet Åland (trafikbrottslagen). Enligt 4 döms föraren av ett motordrivet fordon till ansvar för rattfylleri när blodalkoholhalten under eller efter färden uppgår till minst 0,5 promille. Enligt 3 mom. kan en förare av ett motordrivet fordon också dömas till ansvar för rattfylleri när hans eller hennes förmåga att föra fordonet på ett betryggande sätt är nedsatt på grund av något annat rusmedel eller en kombination av alkohol och annat rusmedel. I detta fall behöver föraren inte ha en blodalkoholhalt på 0,5 promille men personen har uppträtt på ett sådant sätt att polisen bedömt att förmågan att köra fordonet har varit nedsatt. För narkotika gäller nollgräns i trafiken. Grovt rattfylleri gör man sig skyldig till om man för ett motordrivet fordon samtidigt som man under eller efter färden har en blodalkoholhalt som är minst 1,2 promille eller att förmågan att föra fordonet på ett betryggande sätt är märkbart nedsatt eller att gärningsmannen är påverkad av något annat rusmedel eller alkohol i kombination med något annat rusmedel så att hans eller hennes förmåga att föra fordonet på ett betryggande sätt är märkbart nedsatt. Dessutom krävs i alla tre fallen att omständigheterna är sådana att gärningen är ägnad att äventyra någon annans säkerhet. 1.2 Effekter av sänkningen av promillegränserna i Sverige 1990 sänktes promillegränsen för rattfylleri i Sverige från 0,5 till 0,2 promille och 1994 sänktes gränsen för grovt rattfylleri från 1,5 till 1,0 promille. Brottsförebyggande rådet fick den svenska regeringens uppdrag att utvärdera 1994 års reform av rattfyllerilagstiftningen, för att bland annat ge svar på om trafiksäkerheten förbättrats efter reformen. 1 I vicetalman Gun-Mari Lindholm hemställningsmotion nr 30/2007-2008 föreslås att lagtinget hemställer om att en ändring av vägtrafiklagstiftningen införs som möjliggör för domstolen att som alternativ till körförbud utdöma krav på alkolås och körkortsläsare i fordonet. I lagtingsledamoten Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion nr 36/2007-2008 föreslås att lagtinget hemställer om att en ändring i trafiklagstiftningen införs så att den nuvarande promillegränsen för rattonykterhet sänks till 0,2 promille. I lagtingsledamoten Fredrik Karlströms hemställningsmotion nr 56/2007-2008 föreslås att lagtinget hemställer om att åtgärder vidtas så att lagen ändras så att fordonet kan förverkas som en påföljd för rattfylleri.
4 Med utgångspunkt från den officiella statistiken samlades uppgifter in om antalet anmälda rattfylleribrott och olika trafikolyckor. Dessa uppgifter var sedan utgångspunkten för utvärderingen av effekten av 1994 års reform. Statistiken visade att antalet anmälda rattfylleribrott under 1990-talet minskade från knappt 25 600 till drygt 13 500, det vill säga med nästan 50 procent. Antalet dödsolyckor minskade från drygt 700 till knappt 500, vilket motsvarar nästan 30 procent. Mot bakgrund av detta gällde det sedan att undersöka i vad mån minskningen i den officiella statistiken speglar en verklig nedgång av den faktiska rattfylleribrottsligheten och sedan undersöka hur stor del av minskningen som kan bero på andra förändringar i samhället. Det huvudsakliga resultatet av utvärderingen blev att trafiksäkerheten förbättrats. Både andelen berusade trafikanter och antalet trafikolyckor minskade under 1990-talet. 1994 års reform har sannolikt bidragit till denna nedgång. Att rattfylleribrottsligheten gått ned och trafikolyckorna därmed i viss mån minskat kan sammanfattningsvis förklaras av en preventiv strategi som omfattat olika åtgärder skärpt lagstiftning, ökad poliskontroll, individinriktade åtgärder och informationskampanjer. Effekten av var och en av dessa åtgärder är emellertid svår att uppskatta. Det finns sannolikt ett samspel, som gör att effekten av de olika åtgärderna tillsammans blir större än den sammanlagda effekten av var och en av dem. 2. Landskapsregeringens förslag Landskapsregeringen föreslår en sänkning av promillegränsen från 0,5 till 0,2 promille i enlighet med lagtingets hemställan. Därutöver föreslår landskapsregeringen att gränsen för grovt rattfylleri sänks från 1,2 till 1,0 promille. 2.1 Sänkning av straffbarhetsgränsen för rattfylleri För att komma upp i en alkoholhalt på 0,5 promille krävs en alkoholförtäring av ett slag som en bred majoritet av allmänheten anser vara fullständigt utesluten i samband med bilkörning, helt oavsett var gränsen för det straffbara området ligger. En sänkning av rattfyllerigränsen till 0,2 promille skulle framför allt sända ut en signal att alkohol och trafik inte hör ihop. I en undersökning som Trafikskyddet gjorde 2005 ansåg hälften av 18 24-åringarna att körförmågan inte försämras efter en öl. Trettio procent av förarna uppgav att de kör efter att ha druckit två öl. Denna attityd återspeglar sig också i statistik från Riket. 2006 var ungefär hälften av de förare som omkom i rattfylleriolyckor ungdomar. 2.2 Sänkning av straffbarhetsgränsen för grovt rattfylleri Effekterna av viss alkoholkoncentration varierar betydligt mellan olika personer. Hos nästan alla förare noteras emellertid en betydande försämring av körförmågan i området mellan 1,0 och 1,2 promille 2. Olycksrisken ökar progressivt och vid blodalkoholhalter över 0,8 promille stiger riskkurvan brant. Dessa undersökningar beträffande såväl påverkansgraden som olycksrisken anser landskapsregeringen ge belägg för att förare som framför fordon med en alkoholkoncentration i blodet på 1,0 promille eller högre gör sig skyldiga till en gärning som är så allvarlig att den ska bedömas som grovt rattfylleri. 2 Se t.ex. SOU 1970:61 s. 121 f. och 142 samt bet. 1989/90:JuU2 s. 86
5 3. Förslagets verkningar Sänkningen av promillegränserna kommer på sikt att medföra att antalet trafiknykterhetsbrott, och trafikolyckor orsakade av alkoholpåverkade förare, minskar. En ökad nykterhet i trafiken leder även till samhällsekonomiska vinster såsom lägre sjukvårdskostnader och minskat produktionsbortfall. Därutöver kan man förvänta sig positiva effekter av psykosocial karaktär. Det är landskapsregeringens målsättning att denna framställning leder till en skärpning av straffen vid rattfylleri och grovt rattfylleri. Förslaget bedöms inte påverka miljön eller jämställdheten mellan könen. 4. Beredningen av förslaget Förslaget har beretts på lagberedningen i samarbete med trafikavdelningen. Förslaget har skickats på remiss till Ålands polismyndighet, åklagarmyndigheten, tingsrätten och gränsbevakningsväsendet. Detaljmotivering Landskapslag om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland 1. Tillämpningsområde. Ändringen är av teknisk karaktär och har inget samband med ämnet i framställningen. Paragrafen har justerats så att även de trafikanter som inte för motorfordon omfattas av lagens tillämpningsområde. 4. Rattfylleri. Av första momentet framgår att den som kör ett motorfordon med en blodalkoholhalt som uppgår till 0,2 promille ska dömas för rattfylleri. I andra momentet har en hänvisning till narkotikalagen från 1993 ändrats till narkotikalagen från 2008 (FFS 373/2008). 5. Grovt rattfylleri. I paragrafen regleras frågan om ansvar för grovt rattfylleri. Förslaget innebär att gränsvärdet för vilken alkoholkoncentration som ska utgöra presumtion för grovt brott sänks från 1,2 till 1,0 promille i blodet och från 0,53 till 0,44 milligram per liter utandningsluft. 22. Förseelser vid trafik utan motordrivet fordon. Rubriken har ändrats för att bättre spegla innehållet i paragrafen.
6 Lagtext Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas. L A N D S K A P S L A G om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland I enlighet med lagtingets beslut ändras 1, 4 1 och 2 mom., 5 1 mom. 1 punkten samt rubriken till 22 trafikbrottslagen (2004:28) för landskapet Åland som följer: 1 Tillämpningsområde Denna lag gäller förande av motordrivna fordon på och utanför väg samt, där det särskilt anges, andra trafikanter som inte för motordrivna fordon. Termerna fordon, motordrivet fordon och väg har i denna lag samma innebörd som i vägtrafiklagen för landskapet Åland (1983:27), (nedan vägtrafiklagen). 4 Rattfylleri Den som för ett motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol i sådan mängd att alkoholhalten under eller efter färden är minst 0,2 promille i blodet eller minst 0,09 milligram per liter i utandningsluften döms för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader. För rattfylleri döms också den som för ett motordrivet fordon efter att ha använt narkotika som avses i narkotikalagen (FFS 373/2008) i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne eller någon ämnesomsättningsprodukt från det kvar i blodet. Detta gäller dock inte om narkotikan kommer från ett läkemedel som föraren har ordinerats. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 5 Grovt rattfylleri Om vid rattfylleri 1) alkoholhalten är minst 1,0 promille i förarens blod eller minst 0,44 milligram per liter i utandningsluften, - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 22 Förseelser vid trafik utan motordrivet fordon - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Denna lag träder i kraft den. Mariehamn den L a n t r å d Föredragande minister
7 Parallelltexter Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr xx/2010-2011