Hållbar konsumtion & högt välbefinnande? Fredrik Warberg fredrik@tidsverkstaden.se www.tidsverkstaden.se Foto: Astrid Warberg
Konsumtionsrapporten 2014 Ökade mest 2003-2013 66% - Svensk konsumtion i utlandet 60 % - Möbler, hushållsart., underhåll 58 % - Kommunikation 53 % - Fritid, underhållning, kultur.. TOTALT ÖKADE KONSUMTIONEN MED 24 %
Hållbar konsumtion VI KONSUMERAR LAGOM Då räcker planetens resurser laget om. Människor i andra länder ges utrymme att konsumera på samma nivå som vi.
Om alla konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas.. 3,7 jordklot Plats 10 av 152 på värstinglistan över ekologiska fotavtryck
Ekologiska fotavtryck Living Planet Report 2014 30 september 2014 Sverige 3,7 jordklot (6,29 gha / 1.7gha) Störst avtryck Jordklot c:a Minst avtryck Jordklot c:a 1. KUWAIT 6 152. ÖST-TIMOR 0,25 2. QATAR 4,8 151. PALESTINA 0,25 3. FÖR. ARAB-EMIR. 4,6 150. ERITREA 0,30 4. DANMARK 4,4 149. HAITI 0,30 5. BELGIEN 4,4 148. AFGHANISTAN 0,4 6. TRINIDAD/TOBAGO 4,4 147. PAKISTAN 0,4 7. SINGAPORE 4,2 146. BANGLADESH 0,4 8. USA 4,1 145. KONGO 0,4 9. BAHRAIN 4,0 144. MALAWI 0,4 10. SVERIGE 3,7 143. NEPAL 0,4 11. KANADA 3,6 12. HOLLAND 3,5 13. AUSTRALIEN 3,5.. 39. RYSSLAND 2,3 53. BRASILIEN 1,8 64. SYDAFRIKA 1,5 76. KINA 1,2 136. INDIEN 0,6 Genomsnitt världen = 1,5 jordklot (2,6 gha) Hållbart = 1 jordklot (1,7 gha) wwf.se panda.org
Vi har passerat flera av de planetära gränserna
Läget på planeten är ett resultat av: - användningen av fossil energi - rika länders konsumtionsmönster
Globala marknadsutvecklingen för solceller Globala solenergiproduktionen
Världens största solenergianläggningar Oktober 2015 1. Solar Star USA 2015 2. Topaz Solar USA 2014 3. Desert Sunlight USA 2015 4. Copper Mountain USA 2015 5. Charanka Indien 2012 6. Longyangxia Kina 2013 7. Cestas Frankrike 2015 8. Aqua Caliente USA 2014 9. Mount Signal USA 2014 10.California Valley USA 2013 Nästa 10 på listan: 9 byggda 2012 eller senare och en 2011
Hoppfullt för framtiden Tidvattenkraft Dagvattenkraft Parasol Power Förnybar energi konkurrerar ut fossil! Stuprörskraft Artificiell fotosyntes Avloppskraft Klänningskraft Slipspower
Förnybara bränslen kan ersätta fossila..på sikt Sveriges första fabrik för LBG
Teknisk utveckling räcker inte om vi ska hålla oss inom de planetära gränserna
VI BEHÖVER STÄLLA OM KONSUMTIONEN
FN:s hållbarhetsmål till 2030 1. Utrota all form av fattigdom överallt 2. Utrota hunger och stödja ett hållbart jordbruk 3. Hälsosamt liv och välbefinnande 4. Utbildning av god kvalitet för alla 5. Jämställdhet och självbestämmanderätt för kvinnor och flickor 6. Tillgång till rent vatten och sanitet 7. Prisvärd, pålitlig och hållbar energi för alla 8. Hållbar tillväxt och anständiga jobb 9. Hållbar infrastruktur, industrialisering & innovation 10. Ökad jämlikhet inom och mellan länder 11. Säkra, hållbara städer och mänskliga bosättningar 12. Hållbara konsumtions- & produktionsmönster 13. Bekämpa klimatförändringar och dess konsekvenser 14. Bevara och nyttja hav och marina resurser hållbart 15. Skydda och främja hållbar användning av ekosystemen 16. Fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling 17. Revitalisera globala partnerskap för hållbar utveckling
Konsumtionens klimatpåverkan
VI BEHÖVER STÄLLA OM KONSUMTIONEN
Hur villiga är vi i Sverige att ställa om våra konsumtionsmönster i hållbar riktning? Blir livet sämre om vi konsumerar mindre och mer hållbart?
KONSUMTION OCH VÄLBEFINNANDE
Inkomst och välbefinnande Sources: Capitalism As If the World Matters, 2005; Life Satisfaction, 2002; Happiness and Economics, 2002
Inkomst och välbefinnande Sources: Capitalism As If the World Matters, 2005; Life Satisfaction, 2002; Happiness and Economics, 2002
World Data Base of Happiness 2007 Taking all together, how satisfied or dissatisfied are you with your life-as-a-whole these days? Combined question types 10-step numeral life satisfaction and 11-step numeral life satisfaction.
Livstillfredsställelse och hushållens utgifter i Sverige 1995-2012 1,6 1,5 1,4 Relative development of households expenditures (fixed prices) Relative life satisfaction 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 1995 2000 2005 2010 (SCB och SOM-institutet 2014) 29
Materiella resurser och önskemål Q Materiella önskemål Materiella resurser Tid Källa: Juliette Schor, Harvard University
GT 2014-05-20
Hur kan vi stå emot trycket?
Tänk på tiden. Sökning på TIDSBRIST 2223 träff Ouppackad, säljes pga tidsbrist. Prisidé 15.000:-
KonsumtionsKollen.se Tygla din konsumtionslust
Konverterade Konsumister
Myten
Verkligheten Ullared, Sverige 2011 Foto: Lars Tunbjörk
Södra Förstadsgatan, Malmö 2012
Vad kan en klimatomställning innebära för vår livsstil och vårt välbefinnande? Finns det ett samband mellan livsstilar som ger upphov till höga utsläpp och högt välbefinnande? Hur ser göteborgarnas konsumtion ut då vi lever klimathållbart?
Vad kan en klimatomställning innebära för vår livsstil och vårt välbefinnande? Finns det ett samband mellan livsstilar som ger upphov till höga utsläpp och högt välbefinnande? Hur ser göteborgarnas konsumtion ut då vi lever klimathållbart?
SWB (0-10) ton CO 2 e/cap/år 20 15 10 5 0 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
SWB (0-10) ton CO 2 e/cap/år 20 15 10 5 0 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
Vad kan en klimatomställning innebära för vår livsstil och vårt välbefinnande? Finns det ett samband mellan livsstilar som ger upphov till höga utsläpp och högt välbefinnande? Hur ser göteborgarnas konsumtion ut då vi lever klimathållbart?
Flyg, 14% 7,4 TON Bil, 13% Kollektivtrafik, 1% El, 10% Uppvärmning, 4% Mat, 19% Offentlig konsumtion, 22% Övrig konsumtion, 18%
Flyg, 14% 7,4 TON Bil, 13% Kollektivtrafik, 1% El, 10% Uppvärmning, 4% Mat, 19% Offentlig konsumtion, 22% Övrig konsumtion, 18% UNDER 2 TON
2050 Klimatomställning Jämfört med 2010 Jämfört med 2010
1. Oförändrad bostadsyta (2010: c:a 45 m2 per person) 520 kvadrat
2. Ökad andel tjänstekonsumtion (från 5 % till 15 %)
3. Halvera konsumtion av rött kött (till 25 kg) Rekommendationer rött kött Livsmedelsverket och Nordiska Rådet: max 25 kg/år World Cancer Research Fund: max 16 kg / år 1950 51 kg 1990 60 kg 2008 84 kg 2011 87 kg 2013 89 kg (c:a 50 kg rött) Källa: www.sjv.se
4. Flyg som år 2000
Flygfördelningsfakta Källa: Klimatomställning Göteborg 2.0 2014 (undersökning i Västra Götaland)
Hur många gånger kan man åka från Göteborg till Stockholm med X2000 och släppa ut lika mycket som en flygresa Göteborg Stockholm? 74.000 gånger
5. 30 tim veckoarbetstid (konsumtion + 80% istället för + 120%) NEDVÄXLING
Vad krävs för att Göteborgaren ska leva klimathållbart 2050? (under 2 ton CO2-e)
Hopp för hållbarhet Attraktiva livsstilar ersätter konsumtionskulturen
Andra vardagliga val som gör skillnad för både miljö och välbefinnande
Transporter
Bisphenol A Naphtalene Tonalide Styren Deca-BDE Zineb Hexan Thiram Triclosan Resorcinol Galaxolide Sulfuramid Oktylfenoler Diethylftalat Quadrosilan Nonylfenoler Butylparaben Propylparaben Benzophenone 4-nitrophenol Dibutyltennföreningar Tripropyltennföreningar Nonylfenoletoxilater Diisononylftalater Oktylfenoletoxilater Perfluorooktansulfonicsyror Octamethylcyclotetrasiloxane Clorinated paraffins (CPs) Tetrabromobisphenol 4-Tert-Butylfenol 2-ethylhexyl-4-methoxycinnamate 2,4-Dihydroxybenzophenon Benzophenone 2 Benzophenone 3 3-(4 Methylbenzylidene)camphor Benzylidene camphor 4,4-dihydroxybenzophenone Tert-butyl methyl ether Tert-Butylhydroxyanisole Perchloroethylene Metam-sodium Dicyclohexyl phathalate Dihexylphthalate Pentachlorophenol Perfluorooctanoicacid
99 % av de danska barnen har bekämpningsmedel i urinen. Det visar en ny studie från Danmark. Därför råder den danska livsmedelsministern människor att äta ekologiskt om de vill undvika bekämpningsmedel.
Vissa vardagliga val gör skillnad för miljön utan att sänka välbefinnandet..
Fossilt eller förnybart
STÄLLA OM OCH FÅ DET BÄTTRE?
Värdeförskjutning
www.tidsverkstaden.se fredrik@tidsverkstaden.se
www.tidsverkstaden.se fredrik@tidsverkstaden.se
UNEP 2003