Miljörapport 2010 Högdalenverket

Miljörapport 2010 Högdalenverket

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1 Lokalisering... 3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 4 - Pannor... 5 - Reningsutrustning... 8 - Bränslelager...10 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET...10 1.2.1 Panna 6...10 1.2.2 Mät- och reningsutrustning för utsläpp till luft...10 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN...11 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT...12 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER...14 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN...14 3 GÄLLANDE TILLSTÅND...17 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET...18 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD...18 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER...18 4 VILLKORSEFTERLEVNAD...19 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION...19 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND...20 4.2.1 Utsläpp till vatten...20 4.2.2 Utsläpp till luft...22 4.2.3 Damning, luktolägenhet m.m...24 Buller...25 4.2.4 Konstruktions och byggnadsvillkor...25 4.2.5 Mätkrav...26 4.2.6 Övriga villkor...26 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER...27 4.3.1 NFS 2002:28...27 4.3.2 Utsläpp till vatten...27 4.3.3 Utsläpp till luft...28 4.3.4 Restprodukter och avfall...33 4.3.5 Konstruktions- och byggnadsvillkor...33 4.3.6 Mätkrav...35 4.3.7 Övriga villkor...36 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET...37 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR...38 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL...38 6.1 FORTUM VÄRME...38 6.2 HÖGDALENVERKET...39 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER...39 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN...40 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING...40 8.1.1 Fortum Värme...40 8.1.2 Högdalenverket...41 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN...42

9 KEMISKA PRODUKTER...42 9.1 FORTUM VÄRME...42 9.2 HÖGDALENVERKET...43 10 AVFALLSMÄNGDER...43 11 RISKHANTERING...46 11.1 FORTUM VÄRME...46 11.2 HÖGDALENVERKET...46 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER...46 13 ÖVRIG INFORMATION...47 14 UNDERSKRIFT...47 15 BILAGA 1. FÖRTECKNING ÖVER DRIFTKEMIKALIER 2(47)

1 Verksamhetsbeskrivning Vid Högdalens kraftvärmeverk produceras värme och elkraft genom framförallt förbränning av hushållsavfall och industriavfall. På anläggningen finns fyra avfallseldade ångpannor och en returbränsleeldad ångpanna som bygger på fluidiserad bäddteknik. Dessutom finns en oljeeldad ångpanna och en elpanna som används som spetspannor när det är kallt. Anläggningsdelarna är beskrivna i avsnitt 1.1.2. Sommaren 2008 sammankopplades Stockholms södra och centrala fjärrvärmenät och blev Stockholms fjärrvärmenät City/Söder. Högdalens kraftvärmeverk är en basanläggning på södra delen av nätet där det även finns ytterligare en basanläggning, Hammarbyverket, och ett antal mindre värmeverk som fungerar som spets- och reservanläggningar. Sammankopplingen City/Söder medför miljömässiga fördelar då det innebär att spetsanläggningar på Södra fjärrvärmenätet vintertid kan ersättas av basproduktion från centrala fjärrvärmenätet och på sommaren kan Högdalenverkets avfallseldade basproduktion ersätta koleldad basproduktion från Värtaverket. 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering 1.1.1 Lokalisering Högdalens kraftvärmeverk är beläget cirka 7 km söder om Stockholms centrum, i anslutning till Högdalens industriområde. Inom 1 km radie finns ett antal bostadsområden såsom Högdalen 800 meter nordväst om anläggningen, Bandhagen 900 meter norr om anläggningen, Gubbängen 1000 meter nordost om anläggningen, Hökarängen 700 meter öster om anläggningen och Fagersjö 600 meter söder om anläggningen. Kraftvärmeverket är mot väster, söder och öster omgiven av ett fritidsområde med starkt kuperad terräng. Anläggningens grundplan ligger på nivå +42,00 och högsta parti i den omgivande terrängen på nivå +100,00. I figur 1 nedan visas en karta över närområdet. 3(47)

Högdalenverket Figur 1: Karta över närområdet till Högdalens kraftvärmeverk 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Högdalenverket består av fyra avfallseldade ångpannor, P1-P4, en oljeeldad ångpanna, P5, en biobränsleeldad ångpanna, P6, samt två mindre oljepannor, P11-P12, och en elpanna, EP21. Dessutom finns efter pannorna P1-P4 och P6 rökgaskondensering där ytterligare energi kan utvinnas. För elproduktion finns även två ångturbiner, G1 och G6. De fem fastbränslepannorna utgör basproduktionen av värme till fjärrvärmenätet. De mindre befintliga oljepannorna har monterats ned när P4 byggdes och avses ersättas. Oljepanna P5 är numera en spetslastpanna och körs vid effektbrist. En sammanställning av enheterna redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1: Enheter vid Högdalenverket Enhet År för i drifttagande Huvudsakligt bränsle Nyttig effekt i MW (ca) P1 och P2 1969 Hushållsavfall 2 20 P3 1986 Hushållsavfall 44 P4 2004 Hushållsavfall 83 P5 1979 Eldningsolja 1 80 och bioolja P6 2000 Returbränsle 90 P11 och P12 1974 Eldningsolja 1 2 10 EP21 1983 El 25 (borttagen från 4(47)

Enhet År för i drifttagande Huvudsakligt bränsle Nyttig effekt i MW (ca) energibalans en) Rökgaskondensering P1-2000 - 10 P3 Rökgaskondensering P4 2004-16 Rökgaskondensering P6 2000-10 En kombinerad hetvattenackumulator och expansionstank är kopplad till Högdalenverket och fjärrvärmenätet. Ackumulatorn rymmer 900 m 3 fjärrvärmevatten och dess främsta uppgift är att jämna ut dygnsvariationerna och därmed ge en jämnare drift av anläggningen. Samtliga pannor är anslutna till en gemensam skorsten med totalt sex separata rökrör. Anslutningen från P1-P3 efter rökgaskondenseringen (P0) går ut i ett gemensamt rökrör, då P0 inte är i drift leds rökgaserna till två "by pass" rökrör. Rökgaserna från P4, P5 och P6 går ut i varsitt rör. I skorstenen finns plats för totalt 7 rökrör. Skorstenen står på anläggningens grundplan +42,00 och rökrören mynnar på nivå +182,00. - Pannor Panna P1 och P2 Panna 1 och 2 är avfallseldade rosterpannor som levererar överhettad ånga. Avfallsbränslet förs ner till eldstaden med hjälp av ett fram- och återgående matarbord. Bränsletillförseln är ca 10 ton avfall/h. Bränslebädden vilar på cylindriska valsar som långsamt roterar. Aska och slagg faller ner i ett vattenfyllt släckningskar och transporteras därefter till en slaggbunker. Överhettare och förångningsslingor sotas med hjälp av ånga, så kallad ångsotning, som tillförs genom roterande lansar. Rökgaserna renas i en gemensam rökgasrening tillsammans med rökgaserna från panna 3. Panna P3 Panna 3 är en avfallseldad rosterpanna som levererar överhettad ånga. Bränsle tillförs eldstaden med tre horisontellt liggande matarbord. Bränsletillförseln är 15 ton avfall/h. Den lutande rostern är försedd med rosterstavar, där varannan är rörlig för att öka omrörningen av den glödande bädden. Slagg och aska faller ner i ett släckningskar och transporteras sedan vidare till en slaggbunker. Rökgaserna renas i en gemensam rökgasrening för panna 1-3. I figur 2 nedan visas ett principschema över P1-P3 med tillhörande rökgasrening. 5(47)

Figur 1: Principschema över panna 1-3 med tillhörande rökgasrening Panna P4 Panna P4 är en avfallseldad rosterpanna, som levererar överhettad ånga till ett gemensamt ångsystem. Pannan är utformad för att kunna hantera bränslen med höga halter av klor och svavel samt fasta föroreningar som t ex skrymmande föremål, metallföremål, burkar, sand, sten, glasbitar mm. Nio matarbord tillför bränsle till rosten, som består av en vattenkyld och en luftkyld del. Rostytan uppgår till 120 m 2. Bränsletillförseln är 34 ton/h. Slaggen matas ut med två hydrauliska pushers till skakrännor som transporterar slagg och rostgenomfall genom hål i pannväggen till slaggbunkern. Pannan sotas med ångsotare och slagsotare. Panna P5 Panna 5 är en oljeeldad ångpanna som är försedd med tre brännare. För att oljan ska förbrännas fullständigt och rökfritt måste den sönderdelas till mycket små partiklar. I brännaren omvandlas oljan till en tunn film genom hög rotation, sönderdelning av oljefilmen sker genom att primärluft blåses på filmen några millimeter utanför rotationskoppens kant. Pannans effektuttag regleras genom förändringar av oljeflödet eller antalet brännare. Vid stillestånd varmhålls pannan genom rundpumpning och värmning av pannvattnet. Under 2005 har pannans bränsle- och brännarsystem anpassats till bioolja. Konverteringen har omfattat ny bränslemottagning, bränslesystem, cisterner, distributionssystem för bränsle samt nya brännardetaljer. 6(47)

Panna P6 Panna 6 är av typen cirkulerande fluidiserad bädd, CFB, och eldas med utsorterat returbränsle från industri och samhälle samt biobränslen. Bränslekapaciteten är 30 ton bränsle/h. Förbränningen sker i en fluidiserad sandbädd som genomströmmas av luft underifrån. Rökgasen och partiklar strömmar sedan genom eldstaden till en cyklon där rökgaser avskiljs från sand och andra tyngre partiklar. Sanden cirkuleras tillbaka till eldstaden medan rökgaserna renas i en rökgasreningsanläggning. I figur 3 nedan åskådliggörs ett principschema för panna 6 och dess rökgasrening. Figur 2: Principschema över panna 6 med tillhörande rökgasrening. Panna P11 och P12 Panna 11 och 12 är två oljeeldade hetvattenpannor. Dessa har monterats ned under avslutat P4-projekt. Elpanna EP21 Elpannan EP21 är en trefasig elektrodångpanna ansluten till 10 kv-nätet, med en effekt på 25 MW. Pannan utnyttjas främst vid lågt elpris när det samtidigt finns behov av effekttillskott i fjärrvärmenätet. 7(47)

- Reningsutrustning Fastbränslepannorna I fastbränslepannorna, P1-P4 samt P6, finns utrustning installerad för att reducera kväveoxider, NO x, i rökgaserna. Reduktionen bygger på SNCR-tekniken, selektiv icke-katalytisk rening, där ammoniak doseras till eldstadsutrymmet. Ammoniaken reagerar med kväveoxiderna varpå slutprodukterna kvävgas och vattenånga bildas. De tre avfallspannorna P1-P3 är utrustade med varsin rökgasreningsutrustning bestående av en (P1 och P2) respektive två (P3) kalkreaktorer, textilt slangfilter där gasformiga och fasta föroreningar avskiljs samt en gemensam skrubber med efterföljande kondensor för värmeåtervinning. Denna form av rökgasrening finns även efter panna 6. För att reducera bland annat dioxinhalten i rökgaserna efter panna 6, tillsätts aktivt kol före kalkreaktorn. I övrigt är de två rökgasreningsanläggningarna jämförbara. Rökgaserna blandas i kalkreaktorn med bränd kalk (P6) respektive släckt kalk (P1-P3) samt recirkulerad flygaska och vatten. Kalken reagerar med bland annat väteklorid, HCl, och svaveloxider, SO x. Reaktionsprodukter och stoft avskiljs i ett slangfilter och förs efter mellanlagring i en silo till deponi. Efter slangfiltret går gasen till den så kallade rökgaskondenseringen, en värmeåtervinningsdel där vattenånga kondenseras ut och den frigjorda värmen tillförs fjärrvärmesystemet samtidigt som ytterligare föroreningar avskiljs. Rökgaserna leds till en skrubber i två steg, ett surt och ett neutralt steg. I skrubberns inlopp sänks gasens temperatur så att mättnadstillstånd med vatten inträffar. Därefter tvättas gasen genom att vatten pumpas runt i de två skrubberstegen. I det sura steget avskiljs bland annat väteklorid, ammoniak, och kvicksilver. I gaser med låg halt väteklorid kan saltsyra behöva tillsättas i det sura stegets tvättvatten, normalt förväntas dock vattnet bli tillräckligt surt utan sådan tillsats. I det neutrala steget avskiljs bland annat svaveloxider genom att lut tillsätts tvättvattnet. Rökgaserna förs, efter skrubbern, via droppavskiljare till kondensorn där vattenånga kondenseras ut i en tubvärmeväxlare med fjärrvärmevatten av returtemperatur som kylmedium. Därefter leds gaserna via ytterligare en droppavskiljare till en återvärmare där rökgaserna kondenserar i en tubvärmeväxlare. Gaserna leds sedan till skorstenen via rökgasfläktar. I figur 4 åskådliggörs rökgasreningen efter P6. 8(47)

Kol Kalk Från P6 Skrubber Neutralt steg NaOH Kondensor Slangfilter Fjärrvärmevatten Surt steg Rökgasfläkt blandare HCl NaOH Återvärmare Torr restprodukt Panna P6 Rökgasrening Restprodukt till deponi Surt avdragsvatten för destruktion i P1-P3 Kondensat till vattenrening Absorbenter och restprodukter Figur 3: Principschema över rökgasrening och rökgaskondensering efter panna 6. Vattenreningen av kondensatet är gemensam för P1-P3 och P6. Vattenreningen sker i tre steg och det renade kondensatet leds till en avloppstank och vidare ut på dagvattennätet. Kondensatet leds först till fällningstank 1 där TMT -15 doseras i som hjälpkemikalie för tungmetallutfällning och natriumhydroxid, NaOH, tillsätts för ph-reglering. Vattnet leds vidare till fällningstank 2 där järnklorid tillsätts för flockning och huvudsaklig metallutfällning. Från denna tank leds vattnet till sandfilter som avskiljer partiklar. Sanden rengörs i filtret med en del av det renade vattnet och övergår till tvättvattnet. Tvättvattnet (rejekt) samlas upp i tvättvattentanken och pumpas till det sura steget för linjerna P1-P3 och P6. Det renade kondensatet leds till dagvattennätet. P4:as rökgasrening består i huvudsak av elfilter, skrubbrar och kondenseringssteg liksom övriga avfallspannor. I elfiltret efter pannan sker en första stoftavskiljning och därefter förs rökgaserna till skrubber G1. I G1 kyls rökgaserna med vatten och huvuddelen av kloriderna, ammoniaken och kvicksilvret avlägsnas. I nedre delen av skrubbern tillsätts kalksten för ph-reglering och där avskiljs resterande delar klorider och delar av svavelinnehållet. I skrubber G2 tillsätts aktivt koks för avskiljning av dioxiner, dessutom tillsätts lut för att hålla ph kring 6,5 vilket möjliggör avskiljning av resterande mängd svaveldioxid. Nästa steg i P4:ans rökgasrening är ett vått el-filter där stoft avskiljs ner till 2 mg/nm 3, under el-filtret sitter kondensorn. Vid normal drift beräknas kondensen ge ca 15 MW. Panna P4 har en egen kondensatvattenrening, där vattenreningen består av flera steg liknande den efter P1-P3/P6. Efter neutralisering och ph-höjning görs fällning med TMT 15 och järnklorid. Därefter tillsätts en polymer för att bilda flockar som avskiljs i 9(47)

efterföljande sandfilter. Sista steget i vattenreningen består av ett kolfilter. Det renade kondensatet leds till dagvattennätet. Panna P5 Pannan saknar rökgasrening. I dagsläget eldas endast bränslen med låg stofthalt. Avhärdning I kraftvärmeverket finns avhärdningsanläggning, RO-anläggning (omvänd osmos) och EDI-anläggning (elektrodynamisk joniseringsanläggning) för beredning av matarvatten till de olje- och avfallseldade pannorna samt för beredning av spädmatningsvatten till fjärrvärmenätet. Koksalt, NaCl, används som regenereringskemikalie för avhärdningsanläggningen. Avloppssystem Dagvatten från anläggningens område avleds till ett av kommunens särskilt anlagda dagvattensystem. Spillvatten från kraftvärmeverket leds till Henriksdals reningsverk. - Bränslelager Oljecisternen med EO1 på 1200 m 3 är invallad och försedd med överfyllnadsskydd. Två cisterner á 50 m 3 för lagring av bioolja är invallade och försedda med överfyllnadsskydd. 1.2 Förändringar av verksamheten under året 1.2.1Panna 6 Under 2010 genomfördes ett ombyggnadsprojekt av panna 6, där ett flertal förändringar av pannan gjordes. Förändringarna avser att förbättra och stabilisera förbränningen i pannan samt öka värmeupptaget. Sekundärluftssystemet byggdes om för att förbättra styrningen av sekundärluften samt stabilisera och säkerställa en effektiv förbränning. Även rökgasrecirkulationen byggdes om för att möjliggöra en effektivare kylning av sandbädden i pannan samt för att åstadkomma primärgas. Detta genom att blanda rökgaserna med primärluften. Andra åtgärder som vidtogs är byte av centrumrör, intrexöverhettare, tuber i gitter, samt förändring av styrningen med ett korrigerat reglerkoncept. 1.2.2 Mät- och reningsutrustning för utsläpp till luft Under 2010 utfördes mätområdesbestämning av filtervakten efter slangfiltret på panna 6 samt mätområdesbestämning av stoftmätaren efter elfiltret på panna 4. Det här resulterade i en förbättring gällande optimering och kontroll av reningsutrustningarna för P4 och P6. Vidare har en investering gjorts i en laserdiodmätare som mäter NH3 och sitter på panna 2 (styr SNCR) och ett skalskydd har byggts runt CO-mätarna vid mätpunkt FRK panna 1, 2 och 3. 10(47)

2 Verksamhetens miljöpåverkan Vid Högdalenverket finns ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Miljöledningssystemet är ett stöd för verksamheten och ger förutsättningar för en systematik i arbetet med att minska miljöaspekternas påverkan på miljön. De miljöaspekter som har bedömts som betydande för verksamheten är bland annat utsläpp kväveoxider och dioxiner till luft, utsläpp av metaller med vatten samt uppkomsten av restprodukter från förbränningen. Utsläppen till luft och vatten minimeras genom en omfattande reningsutrustning. Förbränningsresterna används till stor del som fyllnadsmaterial på deponier. Vid driftstörningar eller haverier i anläggningen kan utsläppen till luft och vatten öka. Utsläppsparametrarna övervakas ständigt av driften, och när vissa värden överskrids stoppas anläggningen. I övrigt bedöms verksamhetens risker för omgivningen som mycket små. Anläggningen har t ex ett omfattande system för att tidigt identifiera incidenter som kan leda till brand i bränslen. 11(47)

2.1 Utsläpp till luft För att beräkna de totala utsläppen till luft från Högdalenverket under året används vanligtvis resultaten från de kontinuerligt registrerande instrumenten som mäter halter i utgående rökgaser efter rökgasreningen. För vissa parametrar används även resultat från externa emissionsmätningar. Tabell 2. Utsläpp till luft Högdalenverket 2010 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar NO x mg/ P1-P4, P6 41,03 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning MJ NO x mg/ P5 65,6 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning MJ NO x ton P1-P4, P6 278,6 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning. NO x ton P5 21,2 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning. NO x ton P1-P6 299,8 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning. Svavel (S) mg/ P1-P4, P6 0,55 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning MJ Svavel (S) mg/ P5 5,95 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning MJ Svavel (S) ton P1-P4, P6 3,7 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning. Svavel (S) ton P5 0,96 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning. Svavel (S) ton P1-P6 4,7 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning. Stoft mg/ P1-P4, P6 0,45 M OTH Kontinuerlig mätning MJ Stoft mg/ P5 1,0 M OTH Kontinuerlig mätning MJ Stoft ton P1-P4, P6 3,1 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning Stoft ton P5 0,3 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning Stoft ton P1-P6 3,4 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning Ammoniak (NH 3 ) mg/ MJ P1-P4, P6 Ammoniak ton P1-P4, (NH 3 ) P6 Saltsyra mg/ P1-P4, (HCl) MJ P6 Saltsyra ton P1-P4, (HCl) P6 Koldioxid ton P5 fossil (CO 2 ) andel Koldioxid ton P5 biogen (CO 2 ) andel Lustgas ton P1-P4, (N 2 O) P6 TOC ton P1-P4, P6 0,37 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning 2,5 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning 0,3 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning 2,0 M ALT Beräknas utifrån kontinuerlig mätning 20184 C NRB Beräknas utifrån bränslets emissionsfaktor 5138 C NRB Beräknas utifrån bränslets emissionsfaktor 20,2 C OTH Mätning av extern konsult 1,26 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning 12(47)

Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Kvicksilvertot (Hg) kg P1-P4, P6 DCE, 1,2- kg P1-P4, dikloretan P6 (C 2 H 4 Cl 2 ) Dibutylftalat kg P1-P4, P6 Dibrometen kg P1-P3, (C 2 H 2 Br 2 ) P6 DEHP (Di- kg P1-P3, (2etylhexyl)- P6 ftalat) Kadmium kg P1-P4, (Cd) Dioxin (enligt I- TEQ modell) g P6 P1-P4, P6 17,5 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult 47,7 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult 0,09 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult 0,21 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult 0,20 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult 0,89 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult 0,178 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Tabell 3. Månadsmedelvärden enligt miljödomstolsbeslut för utsläpp till luft från P1-P4 samt P6 Högdalenverket under 2010 Månad NH 3 [mg/mj] HCl [mg/mj] januari 0,0 0,3 februari 0,3 0,3 mars 0,0 0,6 april 0,0 0,3 maj 0,1 0,2 juni 0,1 0,1 juli 3,8 0,5 augusti 0,2 0,2 september 0,0 0,2 oktober 0,2 0,2 november 0,1 0,2 december 0,3 0,4 Halter av metaller och dioxin i rökgaserna mäts vid emissionsmätningen och redovisas i tabell 4 nedan. Dioxinhalten redovisas som uppmätt enligt I-TEQ modellen. 13(47)

Tabell 4. Uppmätt koncentration av stoftbundna metaller i rökgaserna [µg/nm 3 tg 11 % O2] och dioxiner i rökgas [ng/nm 3 tg 11 % O2]. Parameter P1-P3 rengas P4 rengas P6 rengas Bly, Pb 0,305 5,325 0,2715 Krom, Cr 0,529 0,236 0,2585 Koppar, Cu 1,1665 3,42 0,947 Nickel, Ni 0,4905 0,375 0,442 Kadmium, Cd 0,01535 0,201 0,0136 Kvicksilver, Hg 8,15 2,64 1,03 Arsenik, As 0,19 0,195 0,16 Mangan, Mn 0,3 0,3 0,4 TCDD ekv. enl. I-TEQ 0,08 0,0063 0,0355 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). Tabell 5. Utsläpp från transporter vid Högdalenverket 2010 Bränsletransporter Asktransporter Kemikalietransporter Dolomit- Transporter totalt /sandtransporter CO 2 (ton) 2293 522 1 218 3035 NO x (kg) 27453 4305 11 1797 33567 S (kg) 7166 0 0 0 7166 PM (kg) 955 71 0 29 1055 Drivmedel m 3 852 192 1 80 1125 Drivmedel MWh 8353 1882 5 786 11025 2.3 Utsläpp till vatten Utsläppet till dagvattennätet blev under 2010 ca 325 000 m 3. Av detta utsläpp består cirka 200 000 m 3 av renat kondensatvatten, samt ca 70 000 m 3 av RO-rejekt och ca 55 000 m 3 av tak- och markavrinning (regnvatten och spolvatten från gården). Halterna av föroreningar i dagvattnet som har analyserats från flödesproportionella vattenprovtagningar redovisas i tabell 5 nedan. Förhöjda halter av suspenderade ämnen och metaller har analyserats vid flera tillfällen under året. Ett projekt pågår vilket jobbar 14(47)

med att undersöka vattenreningsprocesserna samt vilka yttre omständigheter som påverkar utsläppen till dagvattennätet. Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att hålla nere och förhoppningsvis ytterligare sänka våra utsläppshalter. Uppfyllelse av riktvärdena enligt provisoriskt villkor P1 beskrivs i avsnitt 4. Under 2010 gjordes två stycken flödesmätningar av utgående spillvatten i samband med provtagningar. Provtagningarna gjordes av Sweco Environment AB under juni (uppdragsnummer 1960391000) samt under oktober (uppdragsnummer 1960462000). Mellan den 14-18 juni var medelflödet 20 m 3 /h, samt 38 m 3 /h mellan den 18-22 oktober. En uppskattning av det totala flödet av utgående spillvatten kan göras genom att multiplicera medelvärdet av de båda medelflödena med antalet timmar under ett år. Detta ger ett resultat på ca 175 200 m 3 utgående spillvatten per år. I tabell 6, 7 och 8 nedan redovisas utsläpp till dagvatten under 2010. I tabellerna för kondensatvatten (tabell 7 och 8) kan det förekomma höga halter av vissa parametrar, men i tabell 6 är halterna för samma parametrar mycket lägre. Detta beror på att tabell 7 och 8 behandlar delflöden (kondensatvatten) och att tabell 6 behandlar det totala flödet till dagvattennätet. I flödet som behandlas i tabell 6 ingår även andra delflöden som ROrejekt och tak- och markavrinning. Detta gör att halterna för de olika parametrarna blir lägre för det totala flödet i tabell 6 jämfört med tabell 7 och 8. Vissa parametrars halter ligger över villkorsnivån i kondensatvattnet, vilket bla beror på variationer i sammansättningen av det bränsle som eldas för tillfället. Hur dessa variationer ser ut över tiden är svårt att veta, vilket gör att förhöjda halter av olika parametrar i kondensatvattnet förekommer. 15(47)

Tabell 6. Utsläpp till vatten från Högdalenverket 2010 Ämne jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Villkor enl. MD 2004 Villkor enl. NFS 2002:28 Ammonium (mg/l) 3,1 9,9 6,9 5,6 5,2 5,0 2,4 2,8 3,7 6,7 6,5 12 15 - Cd (µg/l) 0,057 0,085 0,076 0,52 0,063 0,051 0,18 0,12 0,24 0,027 0,14 0,083 1,0 50 Co (µg/l) <0,2 0,26 0,22 0,40 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,22 <0,2 <0,2 <0,2 10 - Cr (µg/l) 27 1,7 5,5 299 1,5 1,4 1,8 1,0 1,6 <0,9 <0,9 <0,9 10 500 Cu (µg/l) 4,8 3,8 3,9 16 5,7 5,4 18 12 18 4,4 6,4 3,3 30 500 Hg (µg/l) 0,021 0,21 0,047 0,027 0,025 <0,02 <0,02 0,4 0,072 <0,02 0,026 <0,02 0,5 30 Ni (µg/l) 1,1 2,2 2,6 3,8 2,9 2,9 4,4 3,2 2,0 1,1 0,98 1,1 10 500 Pb (µg/l) 3,4 2,8 2,0 23 2,5 3,3 8,5 4,3 28 3,1 4,7 1,6 10 200 Zn (µg/l) 10 12 13 56 10 15 31 24 33 9,4 14 5,4 50 1500 As (µg/l) <1 <1 <1 <1 <1 <1 1,1 <1 <1 <1 <1 <1 10 150 Tl (µg/l) <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 10 50 I-PCDDF-TEQ (ng/l) 1 0,006 <0,0059-0,3 ph 6,5-9,2 8,9 8,7 8,4 8,3 8,4 8,1 8,6 9,1 8,7 9,0 8,6 11 - SUSP (mg/l) 5,0 3,4 3,8 6,2 4,0 4,2 8,5 5,3 9,5 3,9 11 3,1 10 30/45 Temp (ºC) 36 35 31 32 30 31 27 31 32 32 34 31 - - Medelflöde (m3/dygn) 709 656 902 931 982 816 523 692 923 1294 1317 989 - - 1 Dioxiner och furaner mäts vid emissionsmätning två gånger per år Tabell 7. Utsläpp till vatten P1-P3+P6 kondensat Högdalenverket 2010 Ämne jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Ammoniumkväve (mg/l) 3,3 3,2 3,2 2,0 6,0 7,3 17 6,6 5,7 11 16 19 Cd (µg/l) <0,05 0,061 0,064 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 0,058 0,22 <0,05 <0,05 0,051 Co (µg/l) 0,31 1,0 0,92 0,22 0,32 0,20 0,31 <0,2 <0,2 0,34 0,27 0,28 Cr (µg/l) 1,6 <0,9 1,7 1,7 1,7 <0,9 2,0 2,4 8,9 35 2,2 1,9 Cu (µg/l) 1,0 1 2,3 1,4 2,8 1 1,4 9,3 1,6 3,0 6,0 1,3 Hg (µg/l) 0,76 4,8 1,3 0,23 0,1 0,039 0,15 0,80 0,078 0,093 0,15 0,041 Ni (µg/l) 1,9 6,4 4,2 1,0 1,8 1 1,1 4,8 2,7 2,2 0,87 <0,6 Pb (µg/l) 1,4 5,6 5 2,0 8,8 0,69 3,4 3,8 7,5 13 8,5 7,2 Zn (µg/l) <4 5,2 7,4 10 32 5,2 6,7 20 8,1 11 10 8,2 As (µg/l) <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Tl (µg/l) <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 I-PCDDF-TEQ (ng/l) 1 - - - - - - - - - - - - ph 8,2 7,5 7,1 7,2 7,1 7,3 8,2 8,4 7,8 7,5 7,5 7,7 SUSP (mg/l) 5,3 1,6 1,5 0,4 0,3 0,2 0,2 8,2 8,5 <0,1 12 1,5 Temp (ºC) 35 33 31 28 28 26 28 23 24 31 33 37 Medelflöde (m3/dygn) 209 245 322 370 372 221 31 112 150 419 798 296 16(47)

Tabell 8. Utsläpp till vatten P4 kondensat Högdalenverket 2010 Ämne jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Ammoniumkväve (mg/l) 2,7 3,4 8,6 9,9 5,7 6,0 Rev* 6,7 11 5,5 7,4 7,1 Cd (µg/l) 0,069 <0,05 0,14 0,053 0,39 0,24 Rev* 0,64 0,35 0,18 0,50 0,14 Co (µg/l) <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 Rev* <0,2 0,21 <0,2 <0,2 <0,2 Cr (µg/l) 176,0 1,5 3,6 <0,9 1,0 1,6 Rev* 17 1,3 1,6 1,5 1,4 Cu (µg/l) 3,9 1,9 5,3 1,9 5,8 3,8 Rev* 10,0 3,2 3,0 4,8 3,3 Hg (µg/l) <0,02 <0,02 0,02 0,027 0,026 0,030 Rev* 0,032 0,030 <0,02 <0,038 <0,02 Ni (µg/l) <0,6 <0,6 0,72 <0,6 1,0 1,0 Rev* 1,9 0,71 <0,6 <0,6 <0,6 Pb (µg/l) 2,7 1,2 3,0 3,7 4,9 4,3 Rev* 3,0 4,3 3,9 6,6 2,1 Zn (µg/l) 12 24 19 9,8 24 21 Rev* 20 21 15 0,1 8,4 As (µg/l) <1 <1 <1 <1 <1 <1 Rev* <1 <1 <1 <1 <1 Tl (µg/l) <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Rev* <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 I-PCDDF-TEQ (ng/l) 1 - - - - - - - - - - - - ph 9,4 9,3 9,4 9,5 9,6 9,7 Rev* 9,9 9,6 9,5 9,6 9,2 SUSP (mg/l) 30 16 4,6 2,1 3,4 5,7 Rev* 34 114 99 63 10 Temp (ºC) 48 43 41 38 39 40 Rev* 40 39 38 41 42 Medelflöde (m3/dygn) 242 256 281 250 195 162 Rev* 160 314 325 360 265 *Revisionsperiod 3 Gällande tillstånd I tabell 9 nedan redovisas för Högdalenverket nu gällande tillstånd. Tabell 9. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt 2002-06-20 Miljödomstolen 9 kap. 6 miljöbalken 2003-12-18 Miljödomstolen 9 kap. 6 miljöbalken Beslut avser Miljödomstolens dom 2002-06-10 (Mål nr M 284-01), till fortsatt och utvidgad verksamhet vid med en total installerad tillförd bränsleeffekt om 410 MW, varav ca 270 MW i fastbränslepannor, ca 110 MW i oljepannor och ca 25 MW i elpannor. Tillståndet omfattar årligförbränning av ca 700 000 ton avfallsbaserade fastbränslen Ändring av villkor 9 (stoft) och 16 (buller) samt ett nytt villkor 17 om kontrollprogram 2004-06-10 Miljödomstolen 9 kap. 6 miljöbalken Förlängning av prövotiden för den i deldom från 2002-06-10 i förvarande mål uppskjutna frågan om utsläpp till vatten. 17(47)

Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt 2006-08-361 Länsstyrelsen Lagen om utsläpp av koldioxid 2005-05-31 Statsbyggnadsnämnden Lag om brandfarliga och explosiva varor 2009-03-29 Miljödomstolen 9 kap. 6 miljöbalken 2010-03-08 Miljööverdomstolen 9 kap. 6 miljöbalken Beslut avser Tillstånd för utsläpp av koldioxid. Tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Uppskjutet fastställande av villkor beträffande val av recipient för processavloppsvatten och dagvatten samt fastställandet av slutliga villkor för utsläppet av dagvatten och processavloppsvatten för det tillstånd Miljödomstolen lämnade i deldomen 2002-06-10 Ändring av Miljödomstolens deldom 2009-03-29 3.1 Anmälda ändringar under året Inga anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har gjorts under år 2010 3.2 Föreläggande och förbud Inga föreläggande eller förbud under 2010. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell 10. Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet Miljöförvaltningen Länsstyrelsen Brandförsvaret Tillsyn avser Miljötillstånd Tillstånd för utsläpp av koldioxid Tillstånd för hantering av brandfarlig vara 18(47)

4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Tabell 11. Bränsleförbrukning vid Högdalenverket jämfört med föregående år Bränsle Anläggningsdel 2009 2010 Mängd/Volym Mängd/Volym Hushållsavfall från Stockholm, ton P1-P4 235 432 242 389 Hushållsavfall från övriga kommuner, P1-P4 158 001 160 810 ton Brännbart avfall (ej kommunalt)*, ton P1-P4 90 917 100 445 Träflis P1-P4 844 Returbränsle RB 2, ton P6 174 645 177 050 Returbränsle RB 4, ton P6 68 42 Eldningsolja 1 (start-, stopp-, och P1-P4 1076 1332 stödeldning), m 3 Eldningsolja 1 (start-, stopp-, och P6 1421 1565 stödeldning), m 3 Eldningsolja 1, m 3 P5 126 7584 Bioolja, Nm 3 P5 5377 2029 *Tidigare klassat som industriavfall och grovkrossat. Tabell 12. Produktion av värme och el vid Högdalenverket i GWh 2010 jämfört med föregående år Produktion (GWh) 1 2009 2010 P1 129,8 136,1 P2 120,66 137,8 P3 309,76 284,3 P4 599,7 628,2 P5 49,2 87,1 P6 489,6 498,5 Rökgaskondensering P1-P3 82,9 82,9 Rökgaskondensering P4 121,7 125,4 Rökgaskondensering P6 76 66,5 P11 - - P12 - - EP 21 0 0 Ångturbin G1 130,5 145,2 Ångturbin G6 181,1 194,2 1 I produktionen ingår pannornas andel av elproduktionen. Södra fjärrvärmenätet är sedan år 2008 ihopkopplat med Centrala fjärrvärmenätet vilket innebär att FV bland annat kan ersätta spetsproduktion med baslast och möjlighet till en bättre bränsleoptimering. Under år 2010 har 257,8 GWh exporterats till Centrala fjärrvärmenätet och 208,9 GWh har importerats. Södra fjärrvärmenätet är även ihopkopplat med Söderenergis och Södertörns nät. Under 2010 har totalt 16,6 GWh värme exporterats till Söderenergis nät och 853 GWh importerades. Till Södertörns nät har 53,8 GWh exporterats och inget importerats. 19(47)

Tabell 13. Vattenförbrukning vid Högdalenverket i m 3 2010 jämfört med föregående år Anläggningsdel 2009 2010 Recipient Total vattenförbrukning 244 000 m 3 324 000 m 3 - I pannprocessen 200 000 m 3 275 000 m 3 Avlopp - Fjärrvärmenät 44 000 m 3 49 000 m 3 Mark 4.2 Villkor i miljötillstånd (MD 2002-06-20) Om inte annat framgår av nedan angivna villkor skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet. Kommentar: Verksamhet har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angivit i samband med miljöprövningen. 4.2.1 Utsläpp till vatten (MD 2002-06-20) Genom utredningsvillkor U1 föreskrivs följande att genomföras: 1. Utreda förutsättningar för slutning av delflöden av vatten, t.ex. genom användning av behandlat rökgaskondensat som råvatten till vissa processer (spädvatten). 2. Utreda lämpligt omhändertagande av förekommande överskott av slaggsläckningsvatten, sotningsvatten och andra förorenade delströmmar. 3. Utreda närmare utformningen av reningsutrustningen för rökgasreningsvatten från samtliga fastbränslepannor. 4. Utföra de anläggningsåtgärder som visar sig erforderliga. 5. Undersöka föroreningsinnehåll i renat vatten efter driftsättning av reningsutrustning. 6. Åstadkomma ett underlag för bedömning av bidraget till recipientpåverkan och för prövning av villkor. 7. Redovisa resultatet av utredningar jämte förslag till slutliga villkor före utgången av år 2003. Kommentar: Redovisning av utredning och förslag till slutliga villkor redovisades för myndigheterna i mars 2004. Genom dom 2004-09-21 förlängde miljödomstolen prövotiden för den i deldom den 10 juni 2002 i förevarande mål uppskjutna frågan om utsläpp till vatten från Högdalenverket så att prövotidsredovisningen med förslag till slutliga villkor skall ges in till miljödomstolen senast den 1 mars 2007. Prövotiden har sedan ytterligare förlängts genom Miljödomstolens dom 2007-03-14 senast den 30 september 2007. Fortum Värme ansökte därefter och fick anstånd för att inkomma med redovisningen senast 31 januari 2008. 20(47)

Prövotidsredovisningen med förslag till slutliga villkor redovisades för myndigheterna i februari 2008. Miljödomstolen har inkommit med beslut 2009-03-26 som FV har överklagat 2009-04- 07. 2010-03-08 inkom Miljööverdomstolen med beslut om ändring av Miljödomstolens deldom. (MD 2004-09-21) P1. Avloppsvattnet från rökgaskondenseringen och andra förorenade överskottsvatten som genomgått behandling i omfattning skall därefter släppas ut till dagvattennätet, såvida det inte kan återföras i processen. Efter överenskommelse med Stockholm Vatten AB och Miljöförvaltningen i Stockholm får vattnet avledas via annat dagvattennät eller spillvattennätet. Innehållet av föroreningar i det vatten som släpps ut på detta sätt får inte överstiga följande riktvärden, beräknade som månadsmedelvärden. Villkor nr P1 Villkorstext Ammonium Cd Co Cr Susp. ämnen 15 mg/l 1,0 µg/l 10 µg/l 10 µg/l 10 mg/l Cu Hg Ni Pb Zn Tl 30 µg/l 0,5 µg/l 10 µg/l 10 µg/l 50 µg/l 10 µg/l ph i avloppsvattnet skall som riktvärde ligga mellan 6,5 och 11. Kommentar: Resultat för år 2010 framgår av tabell 6. Under januari förekom förhöjda halter av krom pga problem med kondensatvattenreningen från panna 4. Vidare förekom förhöjda halter av krom, bly och zink under april. Detta då provtagningsslangen lossnade från sitt fäste och sög upp sediment från bottenslammet. Under september förekom förhöjda halter av bly och under november var halten av suspenderade ämnen för hög pga driftproblem med dynasandfiltren på kondensatvattenreningen efter P0+P6 samt P4. Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att hålla nere och förhoppningsvis ytterligare sänka halten på våra utsläpp. I förslag till nya villkor i prövotidsredovisningen ansökte Fortum Värme om att höja halten för Cd till 1,0 µg/l, vilket också godkändes. Samtidigt sänktes riktvärdet för Cu från 100 µg/l till 30 µg/l. Vidare har ett gränsvärde för Tl tillkommit på 10 µg/l. 21(47)

4.2.2Utsläpp till luft Utsläpp av svavel från oljepannor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 6 För de oljeeldade pannorna P5, P11 och P12 skall gälla att utsläppet av svavel som årsmedelvärde sammantaget inte får överskrida 50 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Svavel kontrolleras genom kontinuerlig mätning. För förbränning i P5 används EO1 och bioolja. Utsläppet av svavel från Panna 5 uppkom till 5,95 mg/mj tillfört bränsle som årsmedelvärde för 2010. Utsläpp av kväveoxider från fastbränslepannor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 7 Utsläppet av kväveoxider, räknat som NO 2, från fastbränsleeldade pannor får som årsmedelvärde sammantaget inte överstiga 45 mg/mj tillfört bränsle. För ny eller ombyggd panna skall, intill dess två år förflutit från drifttagande av sådan panna, dock gälla att utsläppet från sådan panna som riktvärde* och årsmedelvärdet inte får överstiga 45 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Kväveoxider kontrolleras genom kontinuerlig mätning. Utsläppet av NO x för P1-P3, P4 och P6 som bubbla blev 41,03 mg/mj tillfört bränsle. Utsläpp av kväveoxider från Oljepannorna (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 7 För oljeeldade pannor får utsläppet av kväveoxider, räknat som NO 2, som årsmedelvärde inte får överstiga 75 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Kväveoxidutsläppet har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Utsläppet av NOx från Panna 5 var 65,6 mg/mj tillfört bränsle som årsmedelvärde för år 2010. 22(47)

Utsläpp av ammoniak från fastbränslepannor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 8 Utsläppet av ammoniak från fastbränsleeldade pannor får som månadsmedelvärde och riktvärde* sammantaget inte överskrida 5 mg/mj tillfört bränsle. Skulle SNCR införas på panna P5 skall utsläppen från denna panna räknas med i den ovannämnda styckets första meningen angivna utsläppsbubblan. Kommentar: Utsläppet har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Utsläppen av ammoniak som årsmedelvärde från P1-3, P4 och P6 uppkom till 0,37 mg/mj tillfört bränsle. Månadsmedelvärden redovisas i tabell 3 Utsläpp av stoft oljepannor (MD 2003-12-18) Villkor Villkorstext nr 9 Utsläppet av stoft från oljepannorna får gränsvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 13 mg stoft/mj tillfört bränsle. Kommentar: Eldningsolja och bioolja har använts som bränsle, månadsmedelvärdet har inte överskridits. Utsläppet beräknas med schablon till 1,0 mg/mj till tillfört bränsle. De bränslen som används har en stofthalt som ligger under villkoret. Utsläpp av tungmetaller från fastbränslepannor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 11 Halten kvicksilver i rökgaserna från avfallsförbränning får som riktvärde* inte överstiga 15 g/mj tillfört bränsle. Kommentar: Halten kvicksilver i rökgaserna mättes vid emissionsmätningar i maj och november/december. Enhet µg/mj tillfört bränsle. P1-P3: 12,6/3,7 P4: 3,18/2,1 P6: 1,7/0,36 23(47)

Utsläpp av saltsyra (klorväte) från fastbränslepannor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 12 Utsläppet till luft av klorväte från fastbränsleeldade pannor får som månadsmedelvärde och gränsvärde sammantaget uppgå till högst 15 mg/mj (tillfört bränsle). Värdet gäller dock som riktvärde* från nya pannor under de två första driftåren. Kommentar: Utsläppet har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Utsläppen av klorväte som årsmedelvärde från P1-3, P4 och P6 uppkom till 0,30 mg/mj tillfört bränsle. Månads medelvärden redovisas i tabell 3 Utsläpp av dioxiner från fastbränslepannor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 13 För tiden intill dess Avfallsförbränningsdirektivet införlivats i svensk rätt får halten dioxiner i rökgaserna från fasbränsleeldade pannor som riktvärde* inte överstiga 0,1 ng/m 3 norm torr, till 11 % O 2 -halt omräknad gas. Dioxinvärdet skall avse TCDDekvivalenter beräknade enligt Eadons modell och uppmätta i enlighet med den nordiska dioxingruppens förslag. Kommentar: Dioxin mättes vid emissionskontrollen i maj och november/december 2010 av METLAB miljö AB. Dioxinhalten mätt enligt I-TEQ modell i utgående rökgaser från pannorna. Enhet ng/m 3 norm torr, till 11 % O 2 -halt. Villkoret för P1-P3 i maj kan med hänsyn till mätosäkerheten (± 36%) anses tangerat P1-P3: 0,108/0,052 P4: 0,0054/0,0072 P6: 0,041/0,03 4.2.3 Damning, luktolägenhet m.m. (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 3 Verksamheten skall bedrivas på sådant sätt att olägenhet inte uppkommer i omgivningarna på grund av damning, nedskräpning eller spridning av mikroorganismer. För omgivningen besvärande lukt får inte förekomma. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i enlighet med villkoret. 24(47)

Buller (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 16 Buller från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivå vid bostadsbebyggelse som riktvärde* inte överstiger 55 db(a) måndag-fredag (kl. 07.00 18.00) 45 db(a) nattetid (kl. 22.00 07.00) 50 db(a) under övrig tid. Den momentana ljudnivån vid bostäder får nattetid, (kl. 22.00 07.00), inte överstiga 55 db(a). Om ljud ofta förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 db(a)-enheter. Nytillkommande anläggningsdelar skall konstrueras i enlighet med riktlinjerna för nyetablerad industri. Kommentar: Buller från verksamheten uppmättes i samband med den årliga emissionsmätningen år 2000. Vid kontrollen bedömdes förbränningsanläggningen i Högdalen, med marginal uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller för befintlig industri. Under tysta perioder var den totala ljudnivån lägre än 40 db(a) och bakgrundsnivån (buller från väg och tågtrafik och buller från fläktar i bostadsområdena mm) dominerar * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. Begreppet högst eller inte överstiga före ett utsläppsvärde är liktydigt med ett gränsvärde. 4.2.4 Konstruktions och byggnadsvillkor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 2 Samtliga fastbränsleeldade pannor skall från driftstart vara försedda med anordningar för rökgaskondensering. Kommentar: Rökgaskondenseringen efter P1-P3 togs i drift 7 april 2000. Panna 6 liksom panna 4 var vid driftstart försedd med såväl rökgaskondensering som vattenrening. 25(47)

4.2.5 Mätkrav (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 14 För rökgaserna från P5 skall finnas kontinuerligt registrerande instrument för mätning av halterna O 2, NO x och NH 3 samt av röktäthet. Kommentar: O 2, NO x samt röktäthet mäts kontinuerligt. Det finns ingen SNCR på panna P5 varför ammoniakutsläppet är obefintligt och därför ej mäts. 4.2.6 Övriga villkor Bränsle (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 5 Bränslet skall regelbundet kontrolleras enligt dokumenterat kvalitetssäkringssystem med syftet att undvika beskickning med material som genom sin storlek eller konsistens eller annan egenskap kan leda till driftstörningar eller dålig förbränning. Kravspecifikationer till grund för upphandling av bränsle skall utformas så att goda möjligheter råder att klara aktuella begränsningar av utsläppen till luft och vatten. Kommentar: På Högdalenverket sker kontinuerligt stickprovskontroll vad gäller bränslets kvalitet mot framtagna bränslespecifikationer. Avfall som vid kontroll inte uppfyller ställda krav sorteras bort och bilen som lämnat det icke godkända lasset registreras. Under år 2010 har det totalt skett 67 109 leveranser av hushållsavfall till Högdalenverket (P1-P4), varav 5 416 kontrollerats. Av de kontrollerade bilarna visade 17 stycken på avvikelser. De vanligaste orsakerna till avvikelser är material och metaller. Stickprovskontroller sker även på returbränslet. Drift, haverier (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 4 Verksamheten ska bedrivas och anläggningarna underhållas på sådant sätt att utsläppen till luft och vatten samt miljöstörningar i övrigt blir så små som möjligt. Reningsanordningarna skall ständigt drivas på optimalt sätt. Kommentar: Under oktober 2010 inträffade ett antal överskridanden av utsläppsgränsvärden för kolmonoxid, CO. Överskridandena inträffade i samband med intrimning av panna 6 efter ombyggnation. Miljöförvaltningen blev kontinuerligt informerade i ärendet. 26(47)

Kontrollprogram (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 17 För verksamheten skall finnas ett kontrollprogram, som möjliggör en bedömning av att villkoren följs. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kommentar Ett nytt kontrollprogram upprättades under 2000. Gällande kontrollprogram är 2000:1. Vid den periodiska besiktningen meddelade bolaget att miljöinstruktionen "Övervakning och Mätning" för Högdalenverket kommer att ersätta kontrollprogrammet. 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter 4.3.1NFS 2002:28 4.3.2 Utsläpp till vatten (NFS 2002:28) Paragraftext 17, 30, 32 samt bilaga 4 Utsläpp av föroreningar med avloppsvatten från rökgasreningen skall begränsas så att angivna krav i bilaga 4 uppfylls i enlighet med 32. Avloppsvattnet får ej spädas ut i syfte att uppfylla föreskrifternas krav. Dagliga stickprov alternativt flödesproportionella 24-timmarsprov skall ske av totalt suspenderat material Flödesproportionella månadsprov skall tas ut för analys av metaller. Mätning skall ske minst en gång per halvår av dioxiner och furaner Kommentar Vattenföroreningar på avloppsvatten mäts i samma mätpunkt som gäller för de provisoriska villkoren, dvs. i vatten som släpps till dagvatten. Kontinuerlig mätning sker av suspenderat material, ph och ammonium. Metallanalyser utförs på månadssamlingsprov. Analys av dioxinhalt och furaner görs 2 ggr per år. Månadsmedelvärden redovisas i tabell 6. 27(47)

4.3.3 Utsläpp till luft Stoft (NFS 2002:28) Paragraftext 13, 16, 31 och Utsläppsgränsvärden för stoft vid 11% O 2, torr gas normaliserad till 273 K och trycket 101,3 kpa bilaga 5 Dygnsmedelvärde 10 mg/m 3 Halvtimmesmedelvärde (B*) 10 mg/m 3 *97% av halvtimmesmedelvärdena under året skall underskrida värde B För att ett dygnsmedelvärde skall vara giltigt får högst fem halvtimmesmedelvärden per dag förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet. Högst tio dygnsmedelvärden per år får förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet. Kommentar: Halvtimmar över %halvtimmar dygn över dygn funktionsfel Panna1 10 0,1 0 0 Panna2 6 0,1 0 0 Panna3 1 0,0 0 0 Panna4 0 0,0 0 0 Panna6 15 0,1 0 1 Utsläpp av svavel Utsläppsgränsvärden innehölls (NFS 2002:28) Paragraftext 13, 16, 31 och Utsläppsgränsvärden för svaveldioxid vid 11% O 2, torr gas normaliserad till 273 K och trycket 101,3 kpa bilaga 5 Dygnsmedelvärde 50 mg/m 3 Halvtimmesmedelvärde (B*) 50 mg/m 3 *97% av halvtimmesmedelvärdena under året skall underskrida värde B För att ett dygnsmedelvärde skall vara giltigt får högst fem halvtimmesmedelvärden per dag förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet. Högst tio dygnsmedelvärden per år får förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet. Kommentar: Halvtimmar över %halvtimmar dygn över dygn funktionsfel Panna1 200 1,7 1 3 Panna2 172 1,5 1 4 Panna3 138 1,0 0 4 Panna4 133 0,9 0 0 Panna6 6 0,1 0 0 28(47)

Överskridande av dygnsmedelvärde för SO2 inträffade i panna 1 den 20/12 i samband med sotning av pannan, samt den 30/3 i panna 2 pga höga halter grov kross i avfallet. Vidare överskreds gränsvärdet för antalet halvtimmesmedelvärden. Utsläpp av kväveoxider (NFS 2002:28) Paragraftext 13, 16, 31 och Utsläppsgränsvärden för kväveoxider räknat som NO 2 vid 11% O 2, torr gas normaliserad till 273 K och trycket 101,3 kpa bilaga 5 Dygnsmedelvärde 200 mg/m 3 Halvtimmesmedelvärde (B*) 200 mg/m 3 *97% av halvtimmesmedelvärdena under året skall underskrida värde B För att ett dygnsmedelvärde skall vara giltigt får högst fem halvtimmesmedelvärden per dag förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet. Högst tio dygnsmedelvärden per år får förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet. Kommentar: Halvtimmar över %halvtimmar dygn över dygn funktionsfel Panna1 12 0,1 0 0 Panna2 16 0,1 0 1 Panna3 33 0,2 0 2 Panna4 17 0,1 0 0 Panna6 25 0,2 0 0 Utsläppsgränsvärden innehölls 29(47)

Utsläpp av saltsyra (klorväte) (NFS 2002:28) Paragraftext 13, 16, 31 och Utsläppsgränsvärden för klorväte vid 11% O 2, torr gas normaliserad till 273 K och trycket 101,3 kpa bilaga 5 Dygnsmedelvärde 10 mg/m 3 Halvtimmesmedelvärde (B*) 10 mg/m 3 *97% av halvtimmesmedelvärdena under året skall underskrida värde B För att ett dygnsmedelvärde skall vara giltigt får högst fem halvtimmesmedelvärden per dag förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet. Högst tio dygnsmedelvärden per år får förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet. Kommentar: Halvtimmar över %halvtimmar dygn över dygn funktionsfel Panna1 94 0,8 1 0 Panna2 50 0,4 0 0 Panna3 77 0,6 0 0 Panna4 9 0,1 0 4 Panna6 30 0,3 0 0 Under december 2010 överskreds dygnsmedelvärdet för HCl i samband med sotning av panna 1. Miljöförvaltningen är informerad i ärendet. Utsläpp av flourväte (NFS 2002:28) Paragraftext 13, 16, Utsläppsgränsvärden för fluorväte vid 11% O 2, torr gas normaliserad till 273 K och 31 och trycket 101,3 kpa bilaga 5 Dygnsmedelvärde 1 mg/m 3 Halvtimmesmedelvärde (B*) 2 mg/m 3 *97% av halvtimmesmedelvärdena under året skall underskrida värde B För att ett dygnsmedelvärde skall vara giltigt får högst fem halvtimmesmedelvärden per dag förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet. Högst tio dygnsmedelvärden per år får förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet. Kommentar: Se kap 4.3.6 Mätkrav 26, vätefluoridhalten har mäts vid emissionskontrollen i maj och november/december 2010 av METLAB miljö AB. Halterna redovisas i enheten; mg/nm3 11% O 2 tg normaliserad till 273 K och trycket 101,3 kpa. P1-P3: <0,04/<0,029 P4: <0,04/<0,026 P6: <0,03/<0,021 30(47)

Utsläpp av koloxid (NFS 2002:28) Paragraftext 13, 16, 31 och Utsläppsgränsvärden för koloxid vid 11% O 2, torr gas normaliserad till 273 K och trycket 101,3 kpa bilaga 5 Dygnsmedelvärde 50 mg/m 3 Tiominutersmedelvärde* 150 mg/m 3 *minst 95% av tiominutersmedelvärdena under dygnet skall understiga värdet För att ett dygnsmedelvärde skall vara giltigt får högst fem halvtimmesmedelvärden per dag förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet. Högst tio dygnsmedelvärden per år får förkastas på grund av funktionsfel i det kontinuerliga mätsystemet. Kommentar: 10 minvärden %10minvärden dygn över dygn funktionsfel över totalt/över 5% Panna1 11 0,0 0 0 Panna2 21 0,1 0 0 Panna3 34 0,1 0 0 Panna4 4 0,0 0 0 Panna6 144 0,4 3 0 Under oktober 2010 överskreds dygnsmedelvärdet och tiominutersmedelvärdet ett antal gånger i panna 6. Detta i samband med intrimning av pannan efter en större ombyggnation. Miljöförvaltningen är informerad i ärendet. 31(47)