Sjövärnsposten. Rekrytera, rekrytera, rekrytera FOS påverkar Försvarsberedningen NATO eller inte NATO - det är frågan. nr1 2014

Sjövärnsposten medlemstidning för sjövärnskåren nr1 2014 Rekrytera, rekrytera, rekrytera FOS påverkar Försvarsberedningen NATO eller inte NATO - det är frågan

Ledare Rekrytera, rekrytera, rekrytera! Sjövärnsposten Medlemstidning för Sjövärnskåren utgiven av Sjövärnskårernas Riksförbund Ansvarig utgivare förbundsordförande John Fritsch Redaktion chefredaktör Daisy Balkin Rung daisy.balkin@gmail.com 0768-53 25 40 generalsekreterare John Fritsch generalsekreterare@sjovarnskaren.se 08-514 392 94 bild & layout Göran Pedersén goran.pedersen@sjovarnskaren.se 0707-77 66 88 bild & layout Johan Iacobi iacobi@telia.com 0708-17 40 50 kårernas lokalredaktörer Redaktionens adress Sjövärnsposten Box 5435, 114 84 Stockholm www.sjovarnskaren.se Prenumeration kansli@sjovarnskaren.se 08-514 392 93 Ekonomi BankGiro: 825-8618 Sjövärnsposten ges ut med fyra nummer per år. Prenumerationspris: 80 kr/år. Endast ledaren ger uttryck för Sjövärnskårens officiella ståndpunkt. För signerade artiklar svarar respektive författare. För ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material så att det ansluter till tidningens stil, innehåll och omfång. Insända bilder återsänds på begäran. Tryckeri V-TAB, Vimmerby Trycks på 115g Silverblade Art. Manusstopp för nästa nummer av Sjövärnsposten är den 4 maj. Omslagsbilden PK-elev stuvar förtöjningsgods på SVK 223. Foto: Göran Pedersén. 100-åringens kårstämma Årets 100 åring Sjövärnskåren Stockholm hade sin kårstämma i Segelsömmarsalen på Skeppsholmen den 13 februari. Uppslutningen var god och förutom genomgång av verksamheten under 2013 informerades medlemmarna om firandet som genomförs i samband med Rikstävlingarna andra helgen i september. Kvällen den 13 september blir det stor galamiddag i Skeppsholmskyrkan (Eric Erikssonhallen). Alla sjövärnskårister hälsas hjärtligt välkomna! Konserter med musikkåren Hemvärnets Musikkår Södertörn, f d Sjövärnskårens Musikkår håller två konserter i Stockholm under våren. Musikkåren är fortfarande medlemmar i Sjövärnskåren. Den 6 april klockan 16.00 uppträder de i Erik Eriksonhallen (Skeppsholmskyrkan). Programmet heter Tidernas Musikaler. Den 1 juni klockan 16.00 är det åter dags för konsert i Erik Eriksonhallen. Programmet heter With A Tango. Biljetter säljs i entrén från klockan 15.15 samma dag. Biljettpris: 150 kronor. Sjöboden på nätet Allt för era rekryteringsevent Det är viktigt att synas rätt och mycket Vindjacka förr 575 kr nu 460 kr www.sjovarnskaren.se Pikétröja förr 235 kr nu 180 kr Detta mantra har ekat genom en rad skrifter och mail likt en gammal reklamklyscha från 60-talet. Den har säkert upprört en del och fått andra att dra på smilbanden. Men det ligger ett stort allvar bakom den hårdföra marknadsföringen. Vi måste sköta de uppdrag som vi har fått från Försvarsmakten, och vår uppdragsgivare har prioriterat rekryteringen till Hemvärnet högst bland uppgifterna till de frivilliga försvarsorganisationerna. Det var många år sedan vi blev en avtalsorganisation. Under tiden sedan dess har vi faktiskt inte skött oss speciellt bra i detta avseende. Det har inte till alla delar berott på ett bristande intresse. Även Försvarsmakten har en skuld eftersom den har haft svårt att konkretisera och peka ut våra befattningar. Den tiden är nu förbi. Vi vet till vad och i vilken mängd vi ska rekrytera. Riksförbundets syn i denna fråga torde för många ha framgått i och med den projektanställning som har skett av en person med ansvar för att stödja de lokala kårerna i rekryteringsverksamheten. Det har redan gett resultat trots den korta tid han har varit verksam. Jag vill inte dra alla över en kam i detta fall men sammantaget har vi legat lågt bland frivilligorganisationerna. Av den anledningen måste vi fortsätta att leva med mantrat rekrytera gånger tre. Rekryteringen till Hemvärnet måste ses i ett större perspektiv. I och med omdaningen av Försvarsmakten gavs Hemvärnet en mer framträdande roll. Det blev på något vis en form av hemmaförsvar. Och i det försvaret finns en viktig marin komponent, som vi har getts uppdrag att till viss del bemanna. Det borde vi känna oss stolta över och ta oss an med största allvar. Det här måste ses som vår viktigaste vuxenverksamhet vilken erbjuder möjligheter att vara till sjöss men också att träffa nya människor inom både Hemvärnet och andra frivilligorganisationer. Det är utvecklande. Allt är självfallet inte sommar och sol i den här verksamheten heller. Vi arbetar för tillfället intensivt med fartygsfrågan. Det saknas kölar inom Hemvärnet och i det fallet har vi ett gemensamt intresse att hitta en lösning så att både Sjövärnskårens och Hemvärnets behov säkerställs. Men rekryteringen ska inte bara riktas till Hemvärnet. Vi behöver även göra ytterligare ansträngningar för att få rätt ungdomar att söka sig till sommarskolorna. Jag vill inte påstå att vi i det fallet FOTO: JOHAN IACOBI har haft antalsmässigt svårt med rekryteringen. Däremot anser jag att det sker för stora avhopp mellan de olika skolstegen. Det finns många orsaker till det men strävan måste vara att den som kommer in på grundkursen också går igenom alla skolsteg. Det är inte en bra medelshantering att mindre än hälften av en första årskull stannar kvar och slutligen genomför praktikkursen. Jag kommer personligen att ta upp en intern debatt i den frågan och i riksförbundets styrelse kommer vi att vara intresserade av allehanda tips och synpunkter. Vi är medvetna om en del av de mekanismer som gör att elever hoppar av men långt ifrån alla. Vi vet ju att vi erbjuder en riktigt bra och gratis utbildning men trots det blir avgångarna förhållandevis höga. Min förhoppning är att såväl denna ledare som övriga artiklar i tidningen ska få er att förstå och fundera över det väsentliga med rekryteringsinsatserna. Rekryteringen till Hemvärnet ger den organisationen nytt och välbehövligt sjömansblod och ungdomsrekryteringen ger oss nytt och friskt ungdomligt blod. Utan denna tillförsel fungerar inte helheten. OLLE ANDERSSON Tf styrelseordförande 2 Sjövärnsposten 2014 nr 1 Sjövärnsposten 2014 nr 1 3

TEXTER: CARL-JOHAN TERSMEDEN, DAISY BALKIN RUNG OCH ANDERS KALLIN En Sjövärnskår utan båt är som ett fotbollslag utan boll Detaljerad redovisning av hemvärnsförbanden med marina uppgifter görs enbart för båtplutonerna och inte för de tre båtkompanierna (Södertörn, Karskrona samt Göteborg). Siffrorna för förbandsuppfyllnaden är hämtade ur PRIO medan antal tillgängliga båtar per pluton har inhämtats via telefonintervjuer med ansvariga plutonchefer. Hemvärn med marina uppgifter med samverkande sjövärnskårer 14 HEMVÄRNET #4 2010 HEMVÄRNET #4 2010 15 Förklaring till symbolerna: BohusDalgruppen 40. Bohusläns hvbataljon Elfsborgsgruppen 43. Göteborgs skärgårds Bohusdal marina hvbataljon GÖT SVK Båtpluton Båtkompani Utbildningsgrupp B = Antal båtar i plutonen av (de beslutade) FU= Förbandsuppfyllnad på SVK-befattningar (personal) GRAFIK TIDNINGEN HEMVÄRNET GÖT SVK Södermanlandsgruppen 27. Södermanlands hvbataljon SÖD SVK B: 3 (3) FU: 53 % B: 1 (3) FU: 50 % Blekingegruppen 37. Blekinge östra hvbataljon SVK DIV SYD KAL SVK Lapplandsjägargruppen 11. Gränsjägarbataljonen NOR SVK Västernorrlandsgruppen Norrbottensgruppen 12. Norrbottenbataljonen Västerbottensgruppen 13. Västerbottensbataljonen 15. Ångermanlands hvbataljon Gävleborgsgruppen 18. Gävleborgsbataljonen GÄV SVK Södertörnsgruppen 29. Södertörns 28. Roslagens hvbataljon hvbataljon ROS SVK SVK STO SVK SJU Livgrenadjärgruppen 31. Livgrenadjärbataljonen ÖTG SVK VNO SVK B: 1 (1) FU: 56 % B: 2 (3) FU: 59 % VNO SVK FU: 17 % B: 3 (3) FU: 67 % NOR SVK B: 0 (6) FU: 42 % 16. Medelpads hvbataljon VNO SVK Plutonen är under uppbyggnad B: 5 (3) FU: 59 % Gotlandsgruppen 32. Gotlands hvbataljon GOT SVK B: 1 (6) FU: 17 % B: 0 (3) FU: 0 % B: 2 (3) FU: 78 % I detta nummer av Sjövärnsposten ägnar vi stor del åt rekrytering. På de följande nio sidorna kan du läsa om att rekrytera till Hemvärn med marina uppgifter, rekrytera och utbilda till instruktörer och att rekrytera till ungdomsverksamheten. Sjövärnskåren har precis som övriga frivilligorganisationer och Försvarsmakten ett starkt behov av kontinuerlig rekrytering. Kartan till vänster visar vilka vakanser som finns vid de 12 båtplutoner som Sjövärnskåren till stor del bemannar i Hemvärn med marina uppgifter. Det finns skillnader i snittåldern mellan kårerna. Vissa båtplutoner inom Hemvärnet med marina uppgifter kommer att få problem med åldersstrukturen inom några år. Då är det viktigt att de lokala kårerna lyckas föryngra sig för att ha en bra bas att rekrytera ur. Skillnaderna i vakansläget är ganska stora mellan kårerna. Uppskattningsvis ska Sjövärnskåren under 2014 rekrytera in 35 personer, vilket är ungefär dubbelt så många som rekryterades in under 2013. Detta blir en rejäl utmaning för oss alla! Båtfrågan inom Sjövärnskåren är mer aktuell än någonsin och spelar en stor roll även vid nyrekryteringen av medlemmar. Flera kårer brottas med problemet att deras båt/ar har tagits ifrån dem och att många av medlemmarna därför har ledsnat och lämnat kåren. Därför är det oerhört viktigt i denna situation att det på central nivå arbetas för att lösa båtfrågan med Försvarsmakten, samt att kåren löser sin situation genom att exempelvis hyra in en båt för att kunna genomföra lokala övningar. Vi frågade Carl-Åke Nilsson, Gävleborgs Sjövärnskår vad båten betyder för dem? Förr hade vi en gammal skorv, en 8,5 meters plastbåt som ej var MFI-godkänd och vars kännetecken var att den lät väldigt mycket. När kåren sedan lyckade köpa in en 200-båt ändrade sig förutsättningarna helt och hållet, säger Carl-Åke Nilsson. Ur ett rekryteringsperspektiv var detta perfekt. Både unga samt erfarna flottister blev genast mycket mer intresserade av att gå med i kåren. Rekryteringen har gått så bra att vi nu har två förstärkta besättningar, vilket gör att båten kan köra dygnet runt vid skarpa lägen. Han berättar vidare att 200-båten kan ta en hel pluton i en omgång, vilket är ganska ovanligt vid båtplutonerna. Den nya båten har förbättrat relationen med Gävleborgsgruppen som med den nya båten verkligen ser nyttan av sin båtpluton, säger Carl-Åke Nilsson. Vid nästa krigsförbandsövning kommer ett moment med stor sannolikhet att vara förflyttning av en pluton i en omgång över Gävlebukten om fienden anfaller på fel sida av bukten. Carl-Åke betonar dock vikten av att förstå ekonomin i att ha en båt av denna kaliber. Det gäller att ha intäkter i form av avtal med den lokala försvarsgruppen. Utan dessa kan kostnaderna för båten leda till att den lokala kåren går i konkurs. I Gävleborgs Sjövärnskår siktar man på att ha ett överskott på 50.000 kr per år för att spara ihop till den kostsamma sexårsöversynen. 4 Sjövärnsposten 2014 nr 1 Sjövärnsposten 2014 nr 1 5

Utbildningsgång till Hemvärnet med marina uppgifter Sjövärnskåren har tagit fram en standardiserad utbildningsgång för hur karriären inom Hemvärnet med marina uppgifter för en sjövärnskårist ska se ut. Nedanstående bild visar hur en person utan någon militär eller marin erfarenhet börjar längst till vänster med att gå en GU-F (Grundutbildning Frivilliga) som är en två veckor lång mini-värnplikt. Efter avklarad GU-F går man tre stycken en-veckorskurser för att bli besättningsman inom Sjövärnskåren. Efter ytterligare fyra dagars AK4- och skyddsvaktsutbildning inom Hemvärnet skrivs ett frivilligavtal och personen är då specialist inom Hemvärnet med befattningen besättningsman. Senare kan man om man vill fortsätta sin utveckling välja att vidarutbilda sig antingen mot båtförare- eller maskinisthållet. Den som sedan tidigare har marin eller militär erfarenhet kan tillgodoräkna sig denna vid antagningen till Hemvärnet med marina uppgifter. Vår egen frivilliginstruktör När Emma Lindström arbetat som förman två somrar och instruktör en sommar ville hon utbilda sig vidare och bli frivilliginstruktör. Nu två och ett halvt år senare är hon klar och hon rekommenderar alla som jobbar som instruktörer att gå kurserna. Sjövärnsposten träffade henne i Linköping. Hon möter mig vid bussterminalen. Vi promenerar genom Linköping, jag försöker hänga med i hennes raska steg. Emma Lindström som gått sommarskolorna Kungsholmen och Lungö. Och som tjänstgjort som förman på Lungö två somrar och nu i somras som instruktör. Jag kunde inte bli annat än förman eftersom jag inte gjort värnplikten. När så FVRF startade med sin utbildning för frivilliginstruktörer beslöt jag mig för att genomföra den, för jag ville verkligen bli instruktör, säger Emma. Man måste ha gått GU-F:en så den sökte jag in till och kom med i Umeå. Det var den bästa kurs jag någonsin gått. I slutet av GU-F:en hade hon ett utvecklingssamtal med en sergeant från Lottorna. Då tänkte jag, kan man bli sergeant när man inte gjort värnplikten? Och det kan man alltså. Hon gjorde intryck på mig och hon gav mig bra vitsord, säger Emma. Kurschefen rekommenderade mig att bli instruktör så med det i bagaget sökte jag in till instruktörskursen Grunder kallad IK-G. Instruktörsutbildningarna för frivilliga ansvarar FVRF för och den är uppdelad i två steg. IK-G på två veckor och IK-T (instruktörskurs Tillämpning) på en vecka. I december 2011 anländer Emma Lindström till grundkursen på två veckor i Halmstad. Jag hade stor nytta av att praktiskt ha arbetat med ungdomsutbildning i flera år. Det kändes riktigt bra och roligt att träffa folk från flera olika frivilliga försvarsorganisationer. Veckorna gick fort. Under våren och sommaren 2012 är Emma Lindström utomlands för studier i affärsjuridik med EU-inriktning. Hon går med i hemvärnet i Östergötland hösten 2012 och skriver frivilligavtal som transportledare sjö i 313 hemvärnskompaniet. I december samma år går hon så del två i instruktörsutbildningen, IK-T. Den är förlagd till Kosta och då är det helt enkelt tillämpning som gäller. Då fick vi vara ansvariga och hålla i delar under GU- F:en som gick samtidigt. Och vi jobbar både i grupp och individuellt. Och bedöms därefter. Även den veckan var otroligt rolig, utvecklande och bra. Nu är jag färdig frivilliginstruktör och kan jobba inom flera olika organisationer. Det är tillfredsställande och en utmaning för mig. Mitt mål har ju hela tiden varit att få jobba som instruktör på Sjövärnskårens sommarskola, vilket jag gjorde i somras. Jag hoppas att jag får möjlighet att jobba på Lungö även i år, säger Emma. Men hon vill mer. Hon FOTO: ELLEN KHAN har blivit antagen till kurschefskursen i Halmstad i vår. Det blir spännande säger hon. Jag rekommenderar alla som jobbar som instruktörer att gå de här kurserna. Det ger så oerhört mycket både för sin egen personliga utveckling men givetvis också för frivilligorganisationerna. Det är dock viktigt att samtliga frivilligorganisationer tar sitt ansvar för att se till att kvalitetssäkringen av utbildningen håller. På bussen hem till Stockholm tänker jag att vi kan vara stolta över Emma Lindström och alla andra inom vår organisation som väljer att lägga tid och engagemang för att utveckla andra människor. 6 Sjövärnsposten 2014 nr 1 Sjövärnsposten 2014 nr 1 7

Vår ungdomsutbildning Om Försvarsmaktens framtida ungdomsverksamhet Sjövärnskåren har 500 platser till våra fem sommarskolor, Lungö, Märsgarn I och 2, Känsö och Kungsholmen. Dessa platser fördelas på grundkursen, försättningskursen, praktikkursen och ledarskapskursen. Efter ledarskapskursen kan man ansöka om att vara instruktör vid sommarskola. Skolorna kompletteras under vintern med hemortsutbildning. Efter första sommaren läser eleverna in ett förarintyg vid sin egen kår. Efter den andra sommaren läser man in ett kustskepparintyg. Den tredje hemortutbildningen innehåller bland annat studiebesök inom Försvarsmakten och vid en av Hemvärnet med marina uppgifters krigsförbandsövningar. Alla ni som gått eller kommit i kontakt med våra sommarskolor vet vad det betyder. Förutom en mängd spännande och nyttiga erfarenheter, många nya vänner samt en möjlighet att komma in i den marina världen antingen för att ha detta som ett fritidsintresse eller som en framtida karriärmöjlighet. Efter att ha gått sommarskolorna är det många elever som väljer att söka sig antingen till en yrkeskarriär inom marinen eller till Hemvärnet med marina uppgifter där de kan vara medlemmar parallellt med en civil huvudverksamhet såsom arbete eller studier. Har du gått på någon av våra sommarskolor? Berätta om dina fantastiska upplevelser för kompisar och släktingar. Om du som läser detta är 15 år eller känner någon som har åldern inne, och som ännu ej gått våra sommarutbildningar, läs mer på: www.sjovarnskaren.se. Skynda dig med din anmälan. Försvarsmakten har under många år, på egen hand eller tillsammans med frivilligorganisationerna, bedrivit en värdefull och uppskattad ungdomsverksamhet. Jag hade själv glädjen att få vara elev på Märsgarn under ett antal år vilket la grunden till såväl en reservofficersexamen i flottan, fartygschef på minsvepare samt kanske i förlängningen det jobb jag har idag. Förhoppningen är att ungdomsverksamheten, inte bara Sjövärnskårens, utan all sådan, ska kunna fortsätta även i framtiden med en tydlig inriktning och syfte. Försvarsmakten går igenom en reform som i grunden förändrar all verksamhet och det är därför naturligt att vi ser över även sådant som indirekt berör eller bidrar till försvarsförmågan på längre sikt. Det omfattar även verksamhet riktat mot unga. Förenklat kan sägas att ungdomsverksamheten är så viktig att den har ett självändamål i sig och inte direkt ska kopplas mot Försvarsmaktens behov av personal. Verksamheten har helt enkelt fler värden, där effekten kan bli ett intresse för ett yrke i Försvarsmakten eller ett avtal med någon frivilligorganisation, men är inte huvudsyftet med denna. Försvarsmaktens kontakter med ungdomar kan delas in i tre områden (skolan, relationsbyggande samt rekrytering). Det första är kontakterna i skolan där Skolverket med stöd av MSB har huvuduppgiften. Där deltar Försvarsmakten i arbetet enligt de anvisningar som regeringen beslutat om och är utformat helt på skolans villkor. Syftet är att ge eleverna en förståelse för samhällets säkerhet. Området är ett mycket vitt begrepp med alltifrån brand till beredskap och med få timmar till förfogande. Det andra är det som kallas relationsbyggande. Där har frivilligorganisationerna och Försvarsmakten ett eget ansvar och kan omfatta det som idag utgör ungdomsverksamheten. I en kommande inriktning för verksamheten kommer vi att beskriva både hur vi skapar kunskap och förståelse för försvaret men också hur arbetet med värden som värdegrund, demokratisk grundsyn, arbete i grupp och yrkesförberedande verksamhet ska utformas. Här återfinns alltifrån skolbesök utöver läroplan, studiebesök, kurser och sommarskolor. Det ska inte sammanblandas med det tredje området, rekrytering, som är något helt annat och som sker under bestämda former under gymnasiets sista år alternativt mot de som fyllt 18 år. Här först kan individen erbjudas ett yrkes- eller tjänstgöringsalternativ. Rekryteringen får inte heller sammanblandas med det som regeringen anger som en bred information om Försvarsmakten och dess verksamhet. Arbetet med att utforma överbefälhavarens inriktning pågår nu inom Högkvarteret under mitt ansvar och ska kombineras med den inventering av all verksamhet som pågår vid frivilligavdelningen. Efter att besökt Sjövärnskårens verksamhet konstaterar jag att den är väl rustad att möta och omhänderta kommande inriktning där många delar kan tjäna som föredöme för mycket annat inklusive den värdegrundsbok för unga som används. Förhoppningen är att många unga ska känna samma glädje över tiden i frivilligverksamheten som jag fick förmånen att ta en del av. Erik Lagersten Försvarsmaktens informationsdirektör Fyll upp våra kurser Sjövärnskårens kurskatalog hittar du på www.sjovarnskaren.se. Där finns alla våra centrala kurser för 2014. Det är mycket viktigt att vi fyller dessa kurser så att de inte blir halvfulla och därför måste ställas in! Tvingas vi ställa in kurser missar de som anmält sig till kursen sin kompetensutveckling, vilket på sikt kan leda till att de tröttnar och lämnar Sjövärnskåren. Det vore tråkigt. Nu är det i början av året och ni har all möjlighet att rekrytera till kurserna. Ta en titt bland era medlemmar, hör er för och se till att de anmäler sig till de centrala kurserna. 2014-01-20 Sjövärnskårens Kurskatalog 2014 FOTO: FÖRSVARSMAKTEN Foto: Mediaportalen FM Lektion på Lungö. Foto: Cecilia Landberg. 8 Sjövärnsposten 2014 nr 1 Sjövärnsposten 2014 nr 1 9

Hur går rekryteringen till i andra organisationer? Flygvapenfrivilliga svarar Vid ett möte med Jan Otterström och Lars Pettersson från Flygvapenfrivilliga diskuterades hur de ser på sitt rekryteringsarbete. Lite kort kan vi nog säga att vi lever lite på gamla meriter och den naturliga kraft som finns i flygverksamhet och ej är helt moderna i vårt rekryteringsarbete, menar Jan Otterström. På vuxensidan finns två olika målgrupper nämligen det lilla antal som rekryteras till Hemvärnets underrättelsesoldater samt de som rekryteras till frivilliginstruktörer. För båda dessa grupper har Flygvapenfrivilliga traditionellt sett inte behövt anstränga sig så mycket utan inflödet av intresserade kandidater kommer av sig självt. Bland annat det så kallade magasinet (de kullar som gjorde värnplikten) börjar nu dock närma sig sitt slut som källa för rekrytering. På ungdomssidan är Flygvapenfrivilliga mycket lyckosamma. Verktygen som deras fem regioner använder sig av är direktutskick per brev till 15-16-åringar samt via ett antal hemsidor. I och med att verksamheten inom Flygvapnet är så populärt och att man gör direktutskick per brev får Flygvapenfrivilliga vanligtvis in fler intresseanmälningar än vad man kan ta hand om. Att arbeta med direkta brevutskick ger dock väldigt varierande resultat. När metoden tillämpats mot vuxna målgrupper är det ibland mycket givande och ibland kan ett brevutskick till 5000 personer endast generera ett 10-tal intressenter. För att ge ungdomarna den rätta miljökänslan är det viktigt att låta dem få kontakt med flygvapenförbanden, träffa piloter, pröva att flyga i simulatorer samt även låta dem sitta i planen. Mycket glädjande är att två tjejer som tidigare tillhörde Flygvapenfrivilliga nu har kommit in på Flygvapnets utbildningsgång med sikte på att bli pilot och flyga JAS 39 Gripen. Bilkåren gör så här Reidun Eklöw är sedan åtta år tillbaka Riksbilkårschef hos Bilkåren och hon har kontinuerligt arbetat med rekrytringsfrågan. Hon vill dock betona att all rekrytering sker ute hos de 68 kårerna som är rikstäckande från Kiruna i norr till Ystad i söder. För ett år sedan kom Eva Blomqvist in som informationsansvarig i Bilkårens styrelse. Eva hade med sig mångårig erfarenhet av rekrytering inom ideell verksamhet från bland annat IOGT-NTO och hennes tillträde har avspeglat det senaste årets utveckling av Bilkårens rekryteringsmodell. Parollen från rekryterad till engagerad har skapats och trummas ut stort via bland annat medlemstidningen Sedan ett år tillbaka finns nu även en utpekad Rekryteringspool som består av sex frivilliga i olika åldrar från olika delar av Sverige och som anmält sitt intresse av att vara behjälpliga vid rekryteringsinsatser runt om i landet. - Dessa sex brinner verkligen för rekrytering, säger Reidun. - Bland annat var Rekryteringspoolen tillsammans med ungdomsrådet med på MC-mässan i januari och då fick de in 120 intresseanmälningar, vilket får ses som en stor framgång. Enligt Reidun har Rekryteringspoolen även lett till att det blir enklare för kårerna att våga ta steget och genomföra ett rekryteringsevenemang tillsammans med Rekryteringspoolen. Bilkåren har även kommit på att det är mer motiverande att arbeta mot nedbrutna rekryteringsmål istället för en enda stor nationell klumpsumma. Exempelvis har man målsättningen att de 13 kårerna i Skåne tillsammans skall rekrytera in 129 bilkårister under 2014, medan man i Dalarna där det finns en kår ska rekrytera in 37. Generellt kan sägas att samtliga kårer bidrar till att rekrytera in medlemmar men att numerären ofta är för låg, vilket troligtvis beror på en kombination av brist på tid och personal. Utveckling av Bilkårister till att teckna avtal med Hemvärnet Under 2013 hängde dessvärre inte Bilkåren med i att utveckla sina befintliga bilkårister till att även teckna avtal med Hemvärnet och man lyckades inte fylla sina interna kurser. - Det spelar ingen roll hur många bilkårister vi är om vi inte lyckas utbilda till Hemvärnet eftersom det är vår primära uppgift. Det tar dock tid och ork att konvertera alla nya bilkårister till att bli specialister i Hemvärnet. Vi skulle totalt behöva vara ett mycket stort antal bilkårister med Hemvärnsavtal eftersom behovet inom Försvarsmakten av vår kompetens är mycket stort, säger Reidun. Våra civila samhällsengagemang Ur ett rekryteringsperspektiv är dessa övningar viktiga då många av våra befintliga och potentiella medlemmar känner att det är mycket meningsfullt och realistiskt att öva händelser såsom oljeutsläpp, olyckor till sjöss med mera Sjövärnskåren engagerar sig sedan flera år tillbaka i ett antal olika lokala övningar för att förbättra tryggheten i vårt samhälle. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) godkänner övningarna och stöder dessa med ekonomiska medel. Våra samarbetspartners är bland annat Polisen, Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen samt Räddningstjänsten. Marcus Strandepil, divisionschef Sjövärnskåren division Syd berättar: Under 2013 genomförde Sjövärnskårsdivision Syd Västkustövning del 1 och Västkustövning del 2. I dessa övningar ingick Kustbevakningen, Sjöräddningssällskapet, Stena Vision, Sjöfartsverket med lotsbåt, sjöräddningshelikopter och sjöräddningscentralen. När Reidun besöker Bilkårens Grundkurs mot befattningar i Hemvärnet ställer hon alltid frågan till deltagarna vad det var som fick dem att Bli medlem i Bilkåren? 99% av fallen var det munmot-mun-metoden som hade varit orsaken, vilket förstås är roligt att höra. Avslutningsvis vill Reidun poängtera att hon tyckte det var mycket positivt att se de olika Frivilligorganisationerna stå gemensamt under FOS-flagg vid mässan Danska Marinhjemmeværnet var även representerade med två fartyg. Sjövärnkåren deltog med fem enheter från hela landet. Med var även frivilligorganisationer som Röda Korset, Blå Stjärnan, FRO och Frivilliga flygkåren. Talare från Kustbevakningen och Länsstyrelsen var också inbjudna. Det scenario som övades var oljeutsläpp som gick över en kommungräns och då gick även ansvaret från att vara den enskilda kommunens till Länsstyrelsens. Hela vitsen med oljesanering till sjöss är att hindra oljan från att nå land då det blir oerhört mycket svårare och dyrare att hantera den. Man fångar upp oljan till sjöss genom att lägga ut cirka 150 meter långa så kallade länsor vilka läggs som ett cirka 500 meter stort U för att låta oljan driva in i dem. Man brukar även kunna krydda dessa övningar med att fingera att det exempelvis utbryter en brand ombord på ett fartyg och där en besättning får bistå ett annat fartyg med att släcka brand där och ta hand om dess skadade. Samband och ledning är om Samhällssäkerhet på Kistamässan i höstas. - Där sände vi mycket positiva signaler till såväl mässbesökare som våra medlemmar och hade dessutom mycket trevligt tillsammans i montern. även mycket viktigt att öva i ett sådant här scenario. I september 2014 kommer bland annat en stor övning i Östergötland att genomföras. Vi har med våra robusta fartyg och vår breda maritima kompetens mycket att erbjuda våra samarbetspartners inom detta område. 10 Sjövärnsposten 2014 nr 1 Sjövärnsposten 2014 nr 1 11

FOS överlämnar idéer till Försvarsberedningen i Sälen TEXT DAISY BALKIN RUNG, BILD PER KLINGVALL En lyckad informationskväll Under förra året var ordet rekrytering ett mantra som trummades ut från Riksförbundet. För de flesta av kårerna är det en utmaning att få fler medlemmar och dessutom att få ungdomar och vuxna att stanna kvar och kanske se möjligheterna med att till exempel fortsätta inom hemvärnet. Det direkta mötet kan då vara ett bra komplement till information. I början av november bjöd Sjövärnskåren Stockholm tillsammans med Södertörns Sjövärnskår och Carl-Johan Tersmeden från Riksförbundet in sina medlemmar till en kombinerad informationsoch rekryteringskväll. Med vid kvällen var också representanter från Södertörns båtkompani och Roslagens båtpluton. Cirka 35 intresserade personer i blandad ålder dök upp. Flera kom tack vare att Isabelle Robertsson från Södertörnskåren bjudit in medlemmar via Facebook. Kvällen inleddes med att Carl- Johan Tersmeden informerade om de olika möjligheter som en person har att utbilda sig till instruktör, bli funktionär eller engagera sig i det Marina Hemvärnet. Även Sjövärnskåren Stockholms medlem Ingebrikt Sjövik informerade om hur det är att vara instruktör vid en sommarskola. Många frågor följde efter presentationerna vilket ledde till att fem personer anmälde sitt intresse för Roslagens nyuppsatta förstärkta båtpluton och sex stycken sitt intresse för Södertörns båtkompani. Dessutom fick SVK Stockholm en ny medlem. Informationskvällen blev lyckad och med små medel går det att nå ut till sina medlemmar. Det direkta mötet öga mot öga måste också ses som en framgångsfaktor. Till våren planeras ytterligare informationskvällar för att bidra till att fylla på de rader som Sjövärnskåren har inom Hemvärn med marina uppgifter. FOTO: LINNÉA STAKE Både Kungen och försvarsministern åkte skidor i 21 minusgrader. Det gjorde de i Sälen en tidig morgon, då vi andra antingen sov vår törnrosasömn eller hade morgonmöte i matsalen. Vi befinner oss alltså på Folk & Försvars Rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen. En som inte åkte skidor var vår statsminister Reinfeldt. Han är inte bekväm med att prata försvarspolitik, han har ju till och med vid tillfälle sagt att försvaret är ett särintresse. Men man kan ju tycka att när det nu är valår och det sitter ett 350-tal försvars- och säkerhetspolitiskt intresserade i auditoriet, att Sveriges regeringschef kunde ansträngt sig lite. Men icke. Han stannade inte ens till middagen, där både Finlands president Niinistö och vår kung deltog. Statsministern borde nog ha åkt skidor istället. Jag har skrivit det förr och jag betonar det återigen. Att jag imponeras över Folk & Försvars möjlighet att få intressanta och välkända talare år efter år att inta scenen. I år var bland annat Finlands president på plats och förväntningarna på hans tal var stora, då Svenska Dagbladet publicerat en intervju med honom veckan före. Hans syn på det svensk-finska försvarssamarbetet samt Nato-frågan blir synnerligen intressant att lyssna på. Presidenten menar att ett aktivt Nato-partnerskap är viktigt för både Finland och Sverige. Vi behöver också intensifiera utvecklandet av partnerskapet. För Finland är det viktigt att sörja för ett trovärdigt försvar av hela landet. Vi planerar inte att söka medlemskap i Nato även om det förblir en möjlighet när det gäller våra lösningar, säger Sauli Niinistö. Enligt presidenten är det befogat att Sverige och Finland börjar diskutera och planera ytterligare förstärkande av det försvarssamarbete som redan finns. Både vad gäller införskaffande av försvarsmateriel och försvarsindustrisamarbetet. Det bör nog framhållas att den finländske presidenten var mer frispråkig i tidningsartikeln än på scenen i Sälen. Vad gäller Natodebatten som många hade trott eller befarat skulle dominera hela konferensen, så uteblev den. Istället ägnades rätt mycket tid åt politikernas positionerande och tyckande. Det är ju valår. Folkpartiet Liberalernas Jan Björklund är alltid populär i Sälen. Flera var väl de som i sitt stilla sinne tänkte att nu blir det mer pengar till försvaret. Men partiledare Björklunds tal liknade det han höll för några år sedan. Det var som vanligt mer stridsvagnar till Gotland. Men det kanske mest anmärkningsvärda som han kom med var att de vill återinföra en ny sorts värnplikt. Målet är att skapa värnpliktiga reservförband om cirka 25 000 man. En fördubbling av insatsförband på närmare 19 000 man, säger Jan Björklund. Premiärtalade gjorde Stefan Lövén, Socialdemokraternas partiledare. Hans tal var mer ett linjetal än ett som handlade om försvarsfrågor. Det blev mycket demokrati och fred i världen under talet. För oss som är intresserade av den folkliga förankringen och de frivilliga försvarsorganisationerna blev nog årets klo, när Peter Lagerblad, ordförande för FOS presenterade samarbetskommitténs tankar till försvarsberedningen. Inte en dag för tidigt att beredningen lyssnar på vad cirka 400 000 svenskar kan bistå med. Den siste mars i år ska beredningen vara klar och lämnas till försvarsminister Enström. Med utgångspunkt i försvarsberedningens utlåtanden kan regeringen utforma sina för- slag till riksdagen, som efter 2015 ska ta ett nytt försvarspolitiskt inriktningsbeslut. Peter Lagerblad överlämnade presentationen En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering till Cecilia Widegren, försvarsberedningens ordförande. Undertecknad hade förberett en hel del frågor att ställa på Cecilia Widegrens presskonferens. Men se den ställdes in i sista sekund något som förefaller mycket märkligt och förvånande då frågorna är många vad gäller beredningens så viktiga arbete. Överst till vänster: FOS-ordförande Peter Lagerblad. Överst till höger: HM Kung Carl XVI Gustaf. Nederst: Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Fredrik Reinfeldt. 12 Sjövärnsposten 2014 nr 1 Sjövärnsposten 2014 nr 1 13

NATO eller inte NATO - det är frågan I huvudet på en chefredaktör Det pågår sedan länge en allt livligare debatt om försvaret. En fråga som legat något under ytan har nu seglat upp till politisk nivå. Skall Sverige bli formell medlem i försvarsalliansen NATO? Den frågan analyserades redan 2007 i Sjövärnsposten (nr 4). Men idag sju år senare är läget delvis förändrat. Förslag om anslutning drivs nu av Folkpartiet. Kristdemokraterna är positiva till anslutning men vill ha en offentlig utredning först. Moderaterna är också positiva, men driver inte saken, som man inte anser aktuell för närvarande. De sköter den frågan på samma sätt som socialdemokraterna hanterar sitt krav på republik. Flera andra partier är emot anslutning. Men en sak är man ense om. Ett eventuellt beslut om anslutning måste kräva både bredast tänkbara stöd plus en folkomröstning, på samma sätt som när anslutningen till den Europeiska Unionen avgjordes. Man är också ense om att en anslutning till NATO bör ske tillsammans med Finland. Där har man gjort två offentliga utredningar om vad en anslutning skulle innebära - 2007 och 2008 - och kommit fram till att anslutning nu inte är aktuell men att en option om anslutning skall vara öppen. För svensk del tycks en motsvarande utredning inte vara politiskt aktuell för närvarande. I brist på en sådan har Kungl. Krigsvetenskapsakademien genomfört en egen utredning nyligen presenterad i en bok: Karlis Neretnieks (Red.), NATO för och emot, KKrVA, 2014. Utredningen, som är en samlingsvolym med flera författare, leder inte fram till någon rekommendation om anslutning eller inte, men presenterar en lång rad fakta om NATO, vilka förpliktelser en medlem har och vad det kostar. Samt vilka fördelarna och nackdelarna skulle vara. En norsk general beskriver hur ett litet medlemsland kan hävda sig inom alliansen. Boken avslutas med två kapitel skrivna av en förespråkare och en motståndare till anslutning,. Utredningen visar hur NATO efter det kalla krigets slut genomgått stora förändringar. Under det kalla kriget var alliansens huvuduppgift att med militär styrka kunna hejda en större och överraskande invasion av Västeuropa från Warszawapaktens sida. Vid Fuldapasset på gränsen mellan Öst- och Västtyskland sov NATOs beredskapsstyrka med marschkängorna på. Idag är ett sådant scenario svårt att tänka sig. NATO har blivit en politisk organisation för krishantering inte bara i NATO-stats området, dock mot en bakgrund av militär styrka. Samtidigt har NATO-staternas försvarsbudgetar minskat över åren. Under det kalla kriget var NA- TO-anslutning otänkbart för det neutrala Sverige. Men Sverige har också förändrats efter det kalla kriget och bl a övergivit sin neutralitetspolitik. Idag medverkar Sverige i en rad NATO-verksamheter inom ramen för dess sidoorganisation Partnerskap för Fred. Regeringen har flera gånger framhållit att sådan verksamhet kan öka om behov uppstår. Vår insats i Afghanistan är ett av flera exempel. Tröskeln för formell anslutning till NATO är idag lägre än förr. Debatten kommer att fortsätta. I slutet av januari skrev tre seniora diplomater, Hans Blix tidigare utrikesminister och generaldirektör för FNs atomenergiorgan, Rolf Ekéus tidigare ambassadör i Washington, och Sven Hirdman tidigare ambassadör i Moskva och statssekreterare i Försvarsdepartementet, en debattartikel i Dagens Nyheter (25/1) och avråder från anslutning. Deras huvudargument var att en svensk-finsk anslutning skulle provocera Ryssland och potentiellt skapa spänning och instabilitet i Europa, samt att våra traditionella ansträngningar för att nedrusta kärnvapen skulle tappa i trovärdighet. Artikeln ledde till flera genmälen, bl a av tidigare finske försvarsministern Ole Norrback, som ställde sig tveksam till folkomröstning om frågan, därför att en rad försvars- och säkerhetspolitiska förhållanden är sekretessbelagda och därför inte tillgängliga för bedömning av den röstande allmänheten. Förespråkare för NATO anslutning framhåller ofta att Sveriges neutralitetspolitik under det kalla kriget till dels var hyckleri. Vi var i realiteten aldrig neutrala. Dåtida regeringar skulle ha spelat under täcket med västsidan och fört allmänheten bakom ljuset. Saken har beskrivits i en rad böcker. FOI-forskaren Robert Dalsjös doktorsavhandling, Lifeline lost. The Rise and Fall of Neutral Sweden s Secret Reserve Option of Wartime Help from the West, Sarterus Academic Press, 2006. Svenska Dagbladets säkerhetspolitiske reporter Mikael Holmströms tegelsten (656 sidor), Den dolda Alliansen. Sveriges hemliga NATO-förbindelser, Atlantis, 2011. Louise Hugemark-Malmström, Garderad Neutralitet. Förberedelser för svenskt Västsamarbete i krig, Malmströms Bokförlag, 2014. Men dessa bedömningar är orättvisa. Egentligen är det innebörden av ordet neutralitet, som har fått ny betydelse under de senaste 50 åren. Neutralitetspolitiken strax efter det andra världskriget formulerades av dåvarande utrikesministern Östen Undén, tidigare professor i folkrätt. Neutralitet betraktades närmast som en juridisk term. Om det blev krig i omvärlden skulle Sverige förklara sig neutralt i enlighet med Haag konventionerna från 1907. Därutöver kunde man företa sig det mesta. Idag betyder ordet neutralitet närmast opartiskhet, en mer omfattande term. Man kan vänta sig att NATOfrågan kommer att hålla sig på ytan först fram till valet i september men säkert länge därefter. Det arbete som krävs för att hålla sig informerad om frågan skall inte underskattas, men borde vara en nödvändighet för alla försvarsintresserade. JAN PRAWITZ Boken Nato för eller emot kan beställas från Kungliga Krigsvetenskapsakademien, www.kkrva.se. Pris 200 kronor. Våra riktiga hjältar Häromdagen hörde jag något fantastiskt. En svensk officer sitter iklädd sin uniform på en flygplats någonstans i Sverige. En amerikan kommer fram och ber om att få ta en bild. Han knäpper sin bild, klappar om officeren med orden Thank you sir, for protecting the world. Jag blev så rörd när jag hörde det. Rörd och stolt. Fast sedan satte tankarna igång. Det skulle aldrig en svensk säga. För i Sverige är man hjälte bara om man är idrottsstjärna eller möjligtvis räddat en varg eller två. Jo förresten man kan faktiskt bli hjälte om man som civil räddat någon människa också. Numera. Men våra soldater och officerare de blir inga hjältar i Sverige. De som varit ute på utlandsinsatser blir ofta hjältar i Afghanistan, Kosovo, Kongo och i flera andra länder. Där hyllas de för sina insatser, för att de gör skillnad, för att de hjälper till att bygga upp demokratier ett för det mesta oerhört slitsamt arbete. De lämnar sitt eget land, sina nära och kära, för att med sina liv hjälpa till och rädda världen. Så att den blir lite bättre. Så att vi svenskar kan sova gott om natten. Men härhemma blir de inga hjältar. Idag kanske än mer än förr, när värnplikten nu är vilande, så söker sig unga kvinnor och män självmant till Försvarsmakten. För några av dem började det kanske med att de som 15-16 åringar blivit medlemmar i Sjövärnskåren. De vill göra något meningsfullt på sin fritid, någon som de i framtiden kan ha nytta av. Kanske de sedan söker in till GMU för att gå vidare och bli soldat och officer. Men de blir inga hjältar. Ingen kommer fram till dem och klappar dem på axeln och säger: - Bra gjort! Istället får de mer än ofta förklara varför de blivit soldater. Varför de valt att vilja försvara sitt land och varför de åker på utlandsinsatser och varför de vill kriga? När en idrottsstjärna tagit medalj eller vunnit matcher stannar Sverige och medierna skriver sida upp och sida ner om deras bragder. De tas emot med pompa och ståt när de anländer hem, gator och torg fylls av människor som skrattar och gråter av lycka. Men inte stannar Sverige för att några officerare kommer hem efter sina utlandsinsatser. I Sverige blir inga officerare hjältar. Trots att de visar stort mod och engagemang. För att de som den amerikanske mannen sa: protecting the world. DAISY BALKIN RUNG 14 Sjövärnsposten 2014 nr 1 Sjövärnsposten 2014 nr 1 15

Posttidning B Sjövärnsposten Sjövärnskårernas Riksförbund Box 5435, 114 84 STOCKHOLM 1 1 0 3 3 7 3 0 0 Valbåt TEXT OCH BILD GÖRAN PEDERSÉN Valbåten har en stor del av våra medlemmar någon gång kommit i kontakt med. Visst är det supervalår i år men släktskapet med Harpsundsekan är på väldigt långt håll, utan båtens namn är snarare rotad i berättelsen om när Moby Dick och kapten Ahab for havet runt i dödlig envig. Då, på segelfartygens tid, rodde man efter valarna och harpunerade dem för hand, en fysiskt krävande och riskfylld verksamhet. Nåväl, örlogsflottorna jagade ju knappast val, utan här användes båtarna som slupar och barkasser till att transportera personal och förnödenheter mellan fartyget och land. Efter att de seglande krigsfartygens saga var all så använder marinen valbåtarna precis som vi, för utbildning och tävling. Ursprungligen tillverkades valbåtarna givetvis av trä, vilket gjort att många av dem på sin ålders höst blivit rätt bedagade, ruttna och gistna. Det är i princip bara i Karlskrona där marinen regelbundet använder dem som man har haft ekonomi och resurser till att ge trävalbåtarna tillräckligt med underhåll för att hålla dem i tillräckligt bra skick. Dock känner även marinen av det tunga underhållet och för ett antal år sedan beställde sjöstridsskolan på försök en valbåt i plast. Därefter har Sjövärnskårens beställt ytterligare fem, den senaste avsedd för Västernorrland, med slutmålet att alla sommarskolor skall ha tillgång till åtminstone två dugliga valbåtar. På detta sätt kommer vi bort från problemet att sommarskolorna utanför Karlskrona varit missgynnade, valbåten är ett viktigt redskap för sjömansskapsutbildningen för ungdomarna. Båtarna är dock relativt dyra och anskaffningstakten har fått bestämmas bland annat av i vilken mån vi lyckats få fondmedel. Sommarskolan på Kungsholmen är lyckligt lottad på så sätt att de har tillgång till rigg till de valbåtar de använder. Från början fanns det till alla de i trä byggda valbåtarna men tidens tand har reducerat antalet. Fortsättningskursen på Kungsholmen seglar alltså sin långsegling med valbåt, något som är både lärorikt som strapatsfyllt. Seglingsegenskaperna hos en valbåt ligger närmre postjakten Hiorten än Americas Cup båtarna och utmanar eleverna. Förhoppningsvis kommer valbåten att finnas med oss så länge som vi har sommarskolor.