Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga

Ura 26:3 ISSN 141-844 Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga AMS Ann-Christin Johnreden Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Inledning...4 Samtliga funktionshindrade i befolkningen...5 Ålder och utbildning...7 Sysselsättningsutvecklingen...7 Arbetslöshetsutvecklingen...8 I program...9 I obalansen...11 Särskilda insatser för funktionshindrade...11 Samtliga inskrivna...14 Funktionshindrade per län...16 Utvecklingen av antalet långtidsinskrivna med funktionshinder...18 Utvecklingen av antalet långtidsarbetslösa med funktionshinder...21 Fler yngre och äldre med funktionshinder...24 Utbildningsnivå...25 Funktionshindrade till arbete...27 Antalet nyinskrivna med funktionshinder...3 Inskrivningstider...32 Avslutande kommentarer...32 Bilaga...37 AMV:s uppdrag i korthet...38 Utdrag ur Allmänt om handikapp (handläggarstödmaterial publicerad under Insatser och Program, Vis)...39

2

Sammanfattning Närmare var femte inskriven vid Arbetsförmedlingen har funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga. Fördelningen är ungefär densamma som i befolkningen totalt. Arbetslösheten har ökat bland funktionshindrade med nedsatt förmåga de senaste två åren. Under januari till augusti 26 var i snitt 22 personer arbetslösa, vilket är 6,5 procent av arbetskraften. Under motsvarande period 25 var andelen 6,3 procent. Den relativa arbetslösheten för samtliga inskrivna har däremot minskat under samma period, från 5,5 procent till 5, procent av arbetskraften. Antalet programdeltagare har ökat för varje år efter 23. Närmare 27 personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga deltog i arbetsmarknadsprogram under januari till augusti 26, vilket motsvarar 7,9 procent av arbetskraften. Det är en ökning med en procentenhet på ett år. De särskilda insatser som har funnits en längre tid för funktionshindrade är lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA). Utvecklingsanställning och trygghetsanställning är nya insatser från och med januari 26. Under januari till augusti 26 har drygt 65 personer med funktionshinder någon anställning i de riktade programmen för funktionshindrade, vilket är en ökning med 3 personer på ett år. Under de senaste sex åren har antalet kvarstående i lönebidrag ökat något, från en nivå på strax under 5 personer till närmare 6 i antal. Antalet deltagare i OSA har i stort sett varit oförändrat under samma period, runt 5 personer. Särskilt introduktionsstöd (SIUS) är ett individuellt stöd som erbjuds arbetssökande med funktionshinder inför en anställning. Under januari till augusti fick 2 6 personer ett beslut om SIUS. Vidare erbjuds stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen. Under samma period fick 3 1 personer beslut om detta stöd och antalet har ökat under senare år. Även antalet personer som fått stöd till personligt biträde på arbets- 3

platsen har ökat successivt till sammanlagt 3 8 personer under januari till augusti 26. Bland samtliga inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen är den vanligaste typen av funktionshinder rörelsehinder, 4 procent, följt av somatiskt relaterade respektive psykiska funktionshinder, vardera 13 procent. Dessa funktionshinder är mer förekommande bland kvinnor. Socialmedicinskt funktionshinder är också vanligt, 1 procent, framför allt bland män. Sett över tid har det totala antalet inskrivna med funktionshinder varit ganska oförändrat till år 24 för att sedan öka stort år 26, från 117 till 133 personer. Det är framför allt kvinnorna som står för ökningen och arbetssökande med psykiskt funktionshinder. Antalet funktionshindrade arbetssökande med längre inskrivningstider har ökat under de senaste två åren, både vad gäller långtidsinskrivna och långtidsarbetslösa. Under 26 utgjorde gruppens andel 29 respektive 14 procent av samtliga arbetssökande. Sedan 24 har fler funktionshindrade fått ett arbete jämfört med tidigare år. Totalt 38 personer fick ett arbete genom Arbetsförmedlingen under januari till augusti 26, en ökning med 4 9 personer på ett år. Vanligast är anställning med lönebidrag eller OSA, närmare 36 procent. Timanställning och tillfälligt arbete är de vanligaste arbetena utan subvention, 11 respektive 9 procent. Inledning Syftet med detta PM är att främst ge en beskrivning av arbetssökande med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga vid Arbetsförmedlingen under åren 2-26. Samtidigt som sysselsättningsgraden är låg, endast varannan funktionshindrad med nedsatt arbetsförmåga är sysselsatt, ökar antalet kvarstående inskrivna personer med funktionshinder och med nedsatt arbetsförmåga vid Arbetsförmedlingen. Antalet personer har ökat under de senaste två åren, både bland män och kvinnor. Likaså har antalet långtidsinskrivna personer med funktionshinder har åter börjat öka sedan 25, även som andel av samtliga långtidsinskrivna vid Arbetsförmedlingen. Inflödet av nyinskrivna arbetssökande med funktionshinder följer dock utvecklingen för övriga arbetssökande, med en viss nedgång under 26. Även utflödet av arbetssökande med funktionshinder till arbete har följt samma mönster som för övriga arbetssökande till arbe- 4

te sedan 22. Den procentuella ökningen var större för funktionshindrade efter 25. Samtliga funktionshindrade i befolkningen Cirka 2 procent av befolkningen 16-64 år uppger att de har ett funktionshinder enligt SCB:s AKU-undersökningar. 1 Andelen har varit relativt stabil över tiden. År 24 uppgav 19,8 procent av männen och 17,8 procent av kvinnorna att de hade ett funktionshinder. Skillnaden mellan könen är liten men statistiskt signifikant. Den vanligaste typen av funktionshinder är rörelsehinder följt av astma/allergi och annan överkänslighet. De största förändringarna 24 jämfört med 22 är en ökning av personer med psykiska funktionshinder, från 5,7 till 7,4 procent, och dyslexi, från 3,6 till 5,3 procent. Det har även skett en statistiskt säkerställd ökning av personer med hörselskador, från 8,8 till 9,7 procent. Den enda statistiskt säkra nedgången har skett bland personer med synnedsättning/blindhet, från 8,9 till 6,2 procent. Närmare 58 procent av de funktionshindrade uppger att deras funktionshinder innebär en nedsättning av deras arbetsförmåga. Siffran är betydligt högre bland kvinnorna, 62 procent uppger att deras funktionshinder leder till nedsatt arbetsförmåga jämfört med 53 procent av männen. 1 SCB genomför en särskild AKU-undersökning som belyser funktionshindrades arbetsmarknad fjärde kvartalet vartannat år på uppdrag av AMS. 5

Procent 6 5 Funktionshindrade med och utan nedsatt arbetsförmåga 1996-24, i procent Ja, mycket Ja, delvis Nej Vet ej 4 3 2 1 1996 1998 2 22 24 Enligt ovanstående diagram verkar det finnas ett visst samband mellan andelen som uppger att deras funktionshinder leder till nedsatt arbetsförmåga och utvecklingen på arbetsmarknaden. 2 År 2 var det en betydligt lägre andel som uppgav att deras funktionshinder ledde till nedsatt arbetsförmåga jämfört med åren 1996 och 24, då arbetsmarknaden var vikande. Andelen var 21 procent år 2 jämfört med 31 procent år 1996 och 27 procent år 24. Samtidigt har andelen funktionshindrade som uppgav att deras arbetsförmåga inte är nedsatt ökat mellan åren 1996 till 2, från 31 procent till 53 procent, för att sedan åter minska till en andel på 41 procent under 2. Fördelningen på olika funktionshinder skiljer sig mellan gruppen samtliga funktionshindrade och de som uppger att de har nedsatt arbetsförmåga. Rörelsehinder är den största gruppen med astma, allergi eller annan överkänslighet som nästa största grupp bland de med nedsatt arbetsförmåga. Andelarna är dock annorlunda fördelade jämfört med funktionshindrade totalt. Närmare 47 procent av de med nedsatt arbetsförmåga uppger att de har ett rörelsehinder, jämfört med drygt 31 procent av alla funktionshindrade. För astma, allergi eller annan överkänslighet är motsvarande siffror knappt 14 procent respektive knappt 23 procent. Den tredje vanligaste typen av funktionshinder 2 Ett liknande samband tas upp i t.ex. De funktionshindrade och arbetsmarknaden, Stig Larsson (Perspektiv på funktionshinder och handikapp, s 273-299, red Magnus Tideman, 1996). Författa ren menar att sambandet beror bl.a. på konstruktionen av olika arbetsmarknads- och socialpolitis ka stödsystem. 6

bland de med nedsatt arbetsförmåga är psykiskt funktionshinder, vilken samtidigt bara är det femte vanligaste funktionshindret bland alla funktionshindrade. Den slutsats som kan dras av detta är att olika former av funktionshinder i olika stor utsträckning leder till nedsatt arbetsförmåga. Ålder och utbildning Personer med funktionshinder är äldre än befolkningen i genomsnitt. Av de funktionshindrade är drygt 43 procent i åldern 5-64 år och 52 procent av funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga är i samma åldersgrupp. Motsvarande siffra är 28 procent för personer utan funktionshinder. Omvänt är andelen lägre i den yngsta åldersgruppen. Utbildningsnivån är lägre bland funktionshindrade, i synnerhet bland de med nedsatt arbetsförmåga. Bland personer utan funktionshinder har 33 procent en eftergymnasial utbildning medan motsvarande andel för funktionshindrade personer är 23 procent. Bland funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga har 19 procent en eftergymnasial utbildning. En delförklaring till att utbildningsnivån är lägre för gruppen funktionshindrade som helhet är att funktionshindrade är överrepresenterade i äldre årskullar. För hela befolkningen gäller att äldre oftare har lägre utbildning jämfört med yngre. Dock är utbildningsnivån generellt lägre i flertalet åldersgrupper. En annan förklaring är därför att vissa funktionshinder påverkar tillgängligheten till utbildning eller förmågan att tillgodogöra sig utbildning. Sysselsättningsutvecklingen Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden förbättrades perioden 1996-2, samtidigt som arbetsmarknaden i övrigt förbättrades. På motsvarande sätt minskade sysselsättningsgraden mellan åren 2-24. Av samtliga personer med funktionshinder var närmare 62 procent sysselsatta under 24, vilket kan jämföras med 65 procent under år 2. Sammanlagt 665 personer med funktionshinder var sysselsatta under 24 enligt SCB:s AKU-statistik. Av dessa hade 314 personer någon form av nedsatt arbetsförmåga. 7

Procent 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sysselsättningsgraden för funktionshindrade 1996-24. Med resp utan nedsatt arbetsförmåga. Även ej funktionshindrade. Källa: SCB Funktionshindrade totalt Utan nedsatt arbetsförmåga Med nedsatt arbetsförmåga Ej funktionshindrade 1996 1998 2 22 24 Nedgången i sysselsättningsgraden gäller uteslutande personer med nedsatt arbetsförmåga, en minskning från 56 procent till 5 procent mellan år 2 och 24. För funktionshindrade utan nedsatt arbetsförmåga har andelen varit i stort sett oförändrad. Medan denna grupp 1996 hade en avsevärt svagare position på arbetsmarknaden än personer utan funktionshinder är dessa grupper idag i stort sett jämbördiga vad gäller de flesta mått på förankring på arbetsmarknaden. Motsvarande sysselsättningsgrad för personer utan funktionshinder var 75,5 procent år 24, en minskning med drygt en procentenhet sedan 2. Skillnaden i sysselsättning mellan funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga och övriga sysselsatta har därmed ökat, från 21 procentenheter år 2 till 25 procentenheter år 24. Arbetslöshetsutvecklingen Arbetslösheten har ökat bland funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga de senaste åren även om antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har dämpat ökningen. Under januari till augusti 26 var i snitt 22 personer med funktionshinder inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. För att registreras som arbetssökande med funktionshinder ska hindret bedömas medföra nedsatt arbetsförmåga i förhållande till arbete. 3 Det är en ökning med 5 per- 3 Sammansättningen av funktionshindrade som söker arbete genom Arbetsförmedlingen skiljer sig från SCB:s rapportering av funktionshindrade bland befolkningen. 8

soner eller 2 procent på ett år. Även ställt mot arbetskraften har arbetslösheten bland funktionshindrade ökat, från 6,3 procent till 6,5 procent under samma period, en något högre ökning för kvinnor. Detta kan jämföras med utvecklingen för samtliga arbetslösa, där andelen har minskat från 5,5 procent till 5, procent av arbetskraften under motsvarande period. Andelen arbetslösa funktionshindrade av samtliga arbetslösa har ökat från en andel på 8,8 procent till 9,9 procent på ett år. Arbetslösa med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga, som andel av arbetskraften Januari 2 - augusti 26 Procent Källa: AMS, SCB 12 1 8 6 4 2 21 25 Män Kvinnor 29 211 215 219 221 225 229 231 235 239 241 245 249 251 255 259 261 265 Arbetslösheten bland funktionshindrade män är högre än bland kvinnor, 7,6 procent jämfört med 5,5 procent av arbetskraften under januari till augusti 26. Skillnaden på drygt 2 procentenheter har varit ganska oförändrad över tid. I program Närmare 27 personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga deltog i arbetsmarknadsprogram under januari till augusti 26. Det motsvarar 7,9 procent av antalet funktionshindrade i arbetskraften, en ökning med drygt en procentenhet på ett år. Motsvarande ökning för samtliga inskrivna i program var något mindre, från 2,7 procent till 3,1 procent av arbetskraften under motsvarande period. Bland arbetssökande på Arbetsförmedlingen finns även personer med socialmedicinska arbetshandikapp och intellektuella arbetshandikapp. Dessa grupper återfinns inte i SCB:s rapportering. 9

Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 25 Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga i arbetsmarknadsprogram, som andel av arbetskraften Januari 2 - augusti 26 Källa: AMS, SCB Män Kvinnor 29 211 215 219 221 225 229 231 235 239 241 245 249 251 255 259 261 265 Andelen i program har ökat stort sedan andra hälften av 23 bland både män och kvinnor. De två största programmen av dessa är arbetslivsinriktad rehabilitering och aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, med 7 7 respektive 6 6 deltagare. Det är en kraftig ökning med 25 respektive 11 procent på ett år. Arbetslivsinriktad rehabilitering innehåller bland annat kartläggning, vägledning, arbetspraktik och riktar sig särskilt till personer med funktionshinder eller behov av fördjupad vägledning. Procentenheter 18 16 14 12 1 8 6 4 2 21 25 Skillnad mellan funktionshindrades andel av arbetsmarknadspolitiska program och deras andel av arbetslöshet fördelat på kön Januari 2 - augusti 26 29 211 215 219 221 225 229 231 235 239 241 245 1 Män 249 251 255 259 261 265 Kvinnor

Funktionshindrade arbetssökande prioriteras till arbetsmarknadsprogram jämfört med övriga arbetssökande. Gruppens andel i program är högre än deras andel av samtliga arbetslösa. Dock har andelen varierat ganska stort under de senaste sex åren, från 8 procentenheter till närmare 13 procentenheter. Skillnaden har dock minskat för gruppen sedan andra hälften av 24 och under perioden januari till augusti 26 var differensen 9,8 procentenheter. I AMS regeringsuppdrag ska andelen personer med funktionshinder som deltar i förberedande utbildning och i arbetsmarknadsutbildning varje år överstiga deras andel av samtliga arbetslösa. Gruppen har ett högre deltagande i förberedande utbildning, 21,8 procent, än vad som motsvaras av deras andel av de arbetslösa, 9,9 procent av samtliga arbetslösa. Däremot är gruppens andel i arbetsmarknadsutbildning endast 1,3 procent och överstiger knappt deras andel i arbetslöshet. Bland övriga program finns arbetslivsinriktad rehabilitering som riktar sig särskilt till funktionshindrade med en andel på 73,4 procent. Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, särskilt anställningsstöd och arbetspraktik är några andra program där funktionshindrade arbetssökande är väl representerade. I obalansen Det relativa obalanstalet för funktionshindrade arbetssökande har ökat successivt sedan andra hälften av 23, till största delen beroende på ett ökat antal deltagare i arbetsmarknadsprogram. Sammanlagt 14,4 procent av samtliga funktionshindrade i arbetskraften var arbetslösa eller i program under januari till augusti 26, vilket kan jämföras med 13,1 procent under motsvarande period för ett år sedan. För samtliga arbetssökande har det relativa obalanstalet varit oförändrat under samma period, 8,1 procent av arbetskraften. Särskilda insatser för funktionshindrade De särskilda insatser som har funnits en längre tid för funktionshindrade är lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA). Syftet med lönebidrag är att öka funktionshindrades anställningsbarhet genom en lönesubvention, där arbetsgivaren kompenseras för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Målet med en lönebidragsanställning är att subventionen ska avta efterhand som den anställdes arbetsförmåga 11

ökar. En anställning föregås ofta av perioder i konjunkturberoende program eller insatser. OSA innebär att en offentlig arbetsgivare eller Samhall kan få en lönesubvention om denne anordnar skyddat arbete för arbetslösa med socialmedicinskt funktionshinder, arbetslösa som är berättigade till insatser enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) eller arbetslösa med psykiskt funktionshinder. Syftet med insatsen är att arbetstagaren får rehabiliterande inslag under anställningen, vilket ska stärka dennes möjligheter till anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Lönebidrag och OSA sysselsatte i snitt 59 6 personer och 5 1 personer under januari till augusti 26. Det är en ökning med 5 procent eller 2 8 personer i lönebidrag men en nedgång med närmare 5 procent i OSA jämfört med motsvarande period 25. Under de senaste sex åren har antalet kvarstående i lönebidrag ökat något, från en nivå på strax under 5 personer till närmare 6 i antal. Antalet deltagare i OSA har i stort sett varit oförändrat under samma period, runt 5 personer. 7 6 5 4 3 2 1 21 25 Antalet personer med funktionshinder i lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA) Januari 2 - augusti 26 Lönebidrag 29 211 215 219 221 225 229 231 235 239 241 245 249 251 255 259 261 265 Män är i högre utsträckning representerade i de bägge insatserna i förhållande till deras andel i arbetslöshet. I snitt var 61 procent av samtliga lönebidragsanställda män och deras andel var 74 procent i OSA, jämfört med 55 procent i arbetslöshet. Bland de lönebidragsanställda är det vanligast med fysiska funktionshinder och inom OSA är OSA 12

socialmedicinska handikapp mest frekvent, vilket också är mer förekommande bland män. Nya program från januari 26 är trygghetsanställning och utvecklingsanställning. Syftet med trygghetsanställning är personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och som har särskilt behov av stöd i sin anställning ska ges möjlighet till arbete över hela arbetsmarknaden. Anställningen kan ses som ett alternativ till skyddat arbete hos Samhall. Stöd till en trygghetsanställning kan lämnas till alla andra arbetsgivare än Samhall som anställer en person med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och som har stort behov av stöd i arbetet. Utvecklingsanställning ska ge sökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och som står långt från arbetsmarknaden möjlighet att genom arbete, i kombination med andra insatser, öka sin arbetsförmåga och anställbarhet. Under längst tolv månader ska den som anvisas en utvecklingsanställning ges möjlighet till att utveckla sin arbetsförmåga genom arbete och i kombination med andra insatser. Ekonomiskt stöd till utvecklingsanställning lämnas till alla kategorier av arbetsgivare. Under januari till augusti 26 har drygt 65 personer med funktionshinder någon anställning i de riktade insatserna för funktionshindrade, vilket är en ökning med 3 personer på ett år. Ställt mot arbetskraften är det en andel på 19,1 procent jämfört med 18,2 procent för ett år sedan. Gruppen erbjuds även stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen. Antalet personer som fått detta stöd har ökat successivt de senaste åren. Under januari till augusti 26 fick 3 1 personer beslut om stöd till hjälpmedel. Även antalet personer som fått stöd till personligt biträde på arbetsplatsen har ökat successivt, till 3 8 personer under motsvarande period 26. Särskilt introduktionsstöd (SIUS) är ett individuellt stöd som erbjuds arbetssökande med funktionshinder inför en anställning. Detta innebär att det finns en särskild stödperson, SIUS-konsulent, åt den arbetssökande med funktionshinder som behöver extra stöd och träning i inledningsskedet av en anställning eller under arbetspraktik som föregår en anställning. Under januari till augusti hade 2 6 personer fått beslut om denna insats. 13

Tabell 1. Antal kvarstående i särskilda program för funktionshindrade samt antal arbetssökande som fått beslut om riktade insatser 26 (januari-augusti) Program/Insatser Kvinnor Män Samtliga Lönebidrag 22 992 36 651 59 643 Offentligt skyddat arbete (OSA) 1 348 3 795 5 143 Utvecklingsanställning 135 192 327 Trygghetsanställning 36 69 16 Summa program 24 511 4 78 65 219 Stöd till hjälpmedel 1 828 1 26 3 88 Stöd till personligt biträde 1 377 2 461 3 838 Stöd vid start av egen näringsverksamhet 29 167 376 SIUS 1 69 1 567 2 636 Samtliga inskrivna Under januari till augusti 26 var sammanlagt 133 5 personer med funktionshinder inskrivna vid Arbetsförmedlingen, vilket motsvarar 39,1 procent av samtliga med funktionshinder i arbetskraften. Andelen har ökat bland både män och kvinnor, men är betydligt högre bland männen, drygt 47 procent jämfört med 32 procent bland kvinnorna. Procent 6 5 4 3 2 1 21 25 Samtliga inskrivna med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga, som andel av arbetskraften Januari 2 - augusti 26 Källa: AMS, SCB 29 211 215 219 221 225 229 231 235 239 241 245 249 251 255 259 14 Män Kvinnor 261 265 Antalet inskrivna arbetssökande med funktionshinder har ökat successivt sedan hösten 24, både bland män och kvinnor. En förklaring till att fler skrivs in vid Arbetsförmedlingen kan vara att Försäkringskassan

gör en striktare bedömning av ersättning till sjukskrivna. Skillnaderna mellan könen kan bero på att kvinnor med funktionshinder i stor utsträckning har övergått till sjuk- och aktivitetsersättning. Enligt statistik från Försäkringskassan har antalet kvinnor med sjuk- och aktivitetsersättning ökat stort mellan åren 2 och 25, från en nivå på 236 till 327 i antal. För männen var motsvarande ökning från 177 till 224 i antal. Kvinnorna stod för i snitt 66 procent av ökningen. 4 Bland samtliga inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen är den vanligaste typen av funktionshinder rörelsehinder, 4 procent, följt av somatiskt relaterade respektive psykiska funktionshinder, vardera 13 procent. Socialmedicinskt funktionshinder är också relativt vanligt bland arbetssökande, 1 procent av samtliga inskrivna med funktionshinder. De tre förstnämnda funktionshindren är mer frekventa bland kvinnor, medan andelen män med socialmedicinskt funktionshinder är högre för män. Tabell 2. Samtliga arbetssökande med funktionshinder fördelat på funktionshinder (årsmedeltal), 21-26 (januari-augusti) Funktionshinder 21 22 23 24 25 26 Hjärt-, kärl-, lung- 3 575 3 476 3 43 3 39 3 475 3 669 Hörsel 4 1 4 156 4 315 4 353 4 525 4 76 Syn 2 449 2 485 2 485 2 462 2 523 2 625 Rörelsehinder 49 186 48 239 48 617 48 678 51 188 54 922 Somatiskt relaterade funktionshinder 2 798 18 793 17 733 16 875 16 96 17 251 Psykiskt funktionshinder 1 493 1 951 12 27 12 769 14 781 17 526 Intellektuellt funktionshinder 8 178 8 329 8 688 8 658 8 85 9 263 Socialmedicinskt funktionshinder 13 66 13 316 13 293 12 741 13 144 13 864 Astma/allergi mm 1 26 1 745 2 221 2 423 2 692 2 861 Dyslexi mm 1 54 2 548 3 412 3 962 4 882 5 969 Hjärnskada 245 379 499 566 64 742 Samtliga 115 213 114 418 116 719 116 877 123 615 133 451 4 De begrepp som förekommer i SCB:s AKU för personer utanför arbetskraften är långtidssjuka eller personer med förtidspension pga. hälsoskäl. I AKU har inte ökningen varit lika stor för kvinnorna, även om de är i majoritet. Dock stod kvinnorna för en stor del av ökningen mellan 23 och 24, 68 procent. 15

Sett över tid har det totala antalet arbetssökande med funktionshinder varit ganska oförändrat till och med 24. De följande två åren ökade antalet stort, från närmare 117 under 24 till 133 år 26, en ökning med 14 procent. Ökningen var något större bland kvinnorna, 17 procent, jämfört med 12 procent för männen. Vid en jämförelse mellan de olika funktionshindren är det framför allt bland arbetssökande med psykiskt funktionshinder som har ökat mest under åren 21-26, i synnerhet under det senaste året, med 19 procent under januari-augusti till sammanlagt 17 5 personer. Det är framför allt kvinnorna som står för ökningen under perioden, med 22 procent jämfört med 15 procent männen mellan 24 och 25. Procent Samtliga arbetssökande per funktionshinder (de fem största grupperna) Förändring (i %) från det föregående året 22-26 (jan-aug) 2 15 Rörelsehinder Psykiskt funktionshinder Socialmedicinskt funktionshinder Somatiskt relaterat funktionshinder Intellektuellt funktionshinder Samtliga 1 5-5 22 23 24 25 26-1 -15 Även den största gruppen, arbetssökande med rörelsehinder, har ökat under 25, med drygt 7 procent på ett år till närmare 55 personer. Gruppen arbetssökande med somatiskt relaterade funktionshinder har minskat för varje år, om än i avtagande takt, till att för första gången öka under 25. Funktionshindrade per län Befolkningens storlek och koncentration har betydelse för omfattningen av funktionshindrade. Enligt SCB är andelen personer med funktions- 16

hinder betydligt större i glesbygd än i storstäder. 5 En indelning av landets kommuner efter befolkningens storlek och geografiska koncentration i så kallade H-regioner visar att andelen med funktionshinder är lägst i storstadsområdena och högst i de minsta och glesast befolkade kommunerna. Olikheter i befolkningens ålder och utbildningsnivå i regionerna förklarar 2-3 procentenheter av den totala skillnaden på 11 procentenheter. Övriga förklaringsfaktorer kan vara att näringslivs- och yrkesstrukturen varierar, vilket kan innebära att befolkningen utsatts för varierande risker för att ådra sig skador eller sjukdomar under arbetslivet. En annan möjlig orsak är att personer med funktionshinder inte flyttar i samma utsträckning som andra. Eftersom flyttströmmarna i stora drag gått från glesbygd till tätbygd skulle de med funktionshinder därigenom kommit att bli en ökande andel av de kvarboende i glesbygden. Arbetssökande med funktionshinder, som andel av samtliga arbetssökande Procent Fördelat på län, januari - augusti 26 3 25 2 15 1 5 AB AF K C D E F G H K AF S M N O S T U W X Y Z AC BD Riket I Andelen funktionshindrade arbetssökande vid Arbetsförmedlingen är lägst i Örebro län och Stockholms län, med 16,8 procent och 17,2 procent. Högst är andelen i Värmland med 26 procent samt i Norrbotten, 25,3 procent, följt av Västerbotten och Gotland, vardera cirka 23 procent. 5 Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 4:e kvartalet 2, Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, 21. 17

Andelen funktionshindrade av samtliga inskrivna samt andelen långtidsinskrivna, per län (i procent) Januari - augusti 26 Andel funktionshindrade 3 25 2 15 C S AC W Z AB I H F Y U Riket M G O X N T E K BD D 1 5 Af Kultur Af Sjöfart 2 4 6 8 1 12 14 16 18 Andel långtidsinskrivna Norrbottens län har både en hög andel långtidsinskrivna och funktionshindrade. I Stockholms län är andelen låg både vad gäller långtidsinskrivna och funktionshindrade. För de flesta län finns inget tydligt samband, det finns både län med många sökande med långa inskrivningstider och en låg andel funktionshindrade och tvärtom få sökande med långa inskrivningstider och relativt många sökande med funktionshinder. Utvecklingen av antalet långtidsinskrivna med funktionshinder Det totala antalet långtidsinskrivna personer på Arbetsförmedlingen har minskat under de senaste sex åren, men har åter ökat något sedan 24. Med långtidsinskrivna menas personer som varit inskrivna mer än två år och inte haft något arbete under tiden. För långtidsinskrivna med funktionshinder har ökningen varit relativt snabbare än för långtidsinskrivna utan funktionshinder. Under januari till augusti 26 var 11 2 personer med funktionshinder långtidsinskrivna vid Arbetsförmedlingen, vilket är en ökning med 8 procent eller 8 personer jämfört med motsvarande period under 25. Andelen personer med funktionshinder bland de långtidsinskrivna har ökat successivt under de senaste åren. År 2 utgjorde andelen ar- 18

betssökande med funktionshinder 26,6 procent av samtliga långtidsinskrivna, 26 var motsvarande siffra 29,1 procent. 6 Procent 4 35 3 25 2 15 1 5 21 25 Långtidsinskrivna personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga, som andel av samtliga långtidsinskrivna Januari 2 - augusti 26 Män Kvinnor Samtliga 29 211 215 219 221 225 229 231 235 239 241 245 249 251 255 259 261 265 Andelen kvinnor med funktionshinder av samtliga långtidsinskrivna har ökat stadigt under de senaste tre åren, 23-26, till en nivå på cirka 33 procent av samtliga långtidsinskrivna. Andelen kvinnor med funktionshinder har generellt varit högre än för männen, men skillnaderna har ökat under de senaste tre åren. Andelen långtidsinskrivna män med funktionshinder har först ökat under 26, till 26 procent. 6 Avser perioden januari till augusti för respektive år. 19

5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antalet personer som lämnat långtidsinskrivning, med respektive utan funktionshinder januari-augusti 2-26, ackumulerade värden 25,% 29,3% 29,3% 28,8% 26,8% Utan funktionshinder Med funktionshinder 27,2% 26, % 2 21 22 23 24 25 26 Fler arbetssökande har lämnat långtidsinskrivning sedan 24. Procentuellt har dock fler utan funktionshinder lämnat långtidsinskrivning under 26, 27 procent jämfört med 19 procent bland de med funktionshinder på ett år. Andelen av samtliga som lämnat långtidsinskrivning med någon form av funktionshinder var 26 procent och har minskat något under de senaste fyra åren. Samtidigt har antalet nya långtidsinskrivna ökat sedan 23, för både arbetssökande med respektive utan funktionshinder. Procentuellt har dock ökningen varit större för nya långtidsinskrivna med funktionshinder under 26, 32 procent jämfört med 17 procent. 25 Antalet nya långtidsinskrivna med respektive utan funktionshinder Januari-augusti 2-26, ackumulerade värden Med funktionshinder Utan funktionshinder 2 15 1 5 22,1% 24,% 23,5% 23,4% 23,2% 21,% 23,% 2 21 22 23 24 25 26 2

AMS har i sitt regeringsuppdrag i uppgift att minska andelen långtidsinskrivna arbetssökande med funktionshinder i större utsträckning än för övriga långtidsinskrivna. Under perioden januari till augusti 26 har antalet ökat såväl avseende sökande med som utan funktionshinder på ett år, och relativt sett till och med mer för arbetssökande med funktionshinder. Anställning med lönebidrag och subvention (anställningsstöd) är de vanligaste insatserna för att bryta en lång inskrivningstid. 7 Utvecklingen av antalet långtidsarbetslösa med funktionshinder Under åren 2 till 22 har antalet långtidsarbetslösa funktionshindrade arbetssökande minskat stort för att sedan åter öka kraftigt under 23. Förändringarna har dock fluktuerat ganska mycket från år till år. I snitt var 7 8 personer med funktionshinder långtidsarbetslösa under januari till augusti 26, vilket är 1 1 personer fler eller en ökning med 17 procent på ett år. Antalet långtidsarbetslösa personer utan funktionshinder har till och med minskat något under motsvarande period, med närmare 2 procent. 7 6 5 4 3 2 1 21 25 Långtidsarbetslösa personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga Januari 2 - augusti 26 29 211 215 219 221 225 229 231 235 239 241 245 249 251 255 259 261 21 Män Kvinnor 265 7 Om den arbetssökande avslutar programmen anställningsstöd (skat 47-5) utan att ha fått ett arbete räknas de åter som långtidsinskrivna.

Andelen långtidsarbetslösa personer med funktionshinder av samtliga långtidsarbetslösa har ökat under andra hälften av 25 bland både kvinnor och män. Andelen långtidsarbetslösa kvinnor med funktionshinder har varit högre under 23 och 24 jämfört med männen men skillnaderna mellan könen har minskat åter. Långtidsarbetslösa personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga, som andel av samtliga långtidsarbetslösa Januari 2 - augusti 26 Procent 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 21 25 Män Kvinnor 29 211 215 219 221 225 229 231 235 239 241 245 249 251 255 259 261 265 Andelen långtidsarbetslösa personer med funktionshinder av samtliga långtidsarbetslösa har nu ökat för första gången på sex år till en nivå på 13,9 procent. Motsvarande andel 25 var 11,9 procent. Under de senaste sex åren har förändringarna i långtidsarbetslöshet följts åt mellan grupperna eller varit mer gynnsam för funktionshindrade än arbetssökande utan funktionshinder, men under 26 var den relativa ökningen stor för funktionshindrade. Ökningen gäller både män och kvinnor, men har varit särskilt stor bland kvinnor i de flesta åldersgrupper, från 35 år upp till 64 år. Bland männen har ökningen varit störst för gruppen 55 år och äldre. 22

Procent 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Andelen långtidsarbetslösa personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga av samtliga långtidsarbetslösa Januari 2 - augusti 26 Män Kvinnor Samtliga 2 21 22 23 24 25 26 Sammanlagt 12 2 arbetssökande med funktionshinder lämnade långtidsarbetslöshet under januari till augusti 26. Det är en kraftig ökning med 31 procent eller 2 9 personer på ett år. Motsvarande ökning bland arbetssökande utan funktionshinder som lämnat var inte lika stor, 6 procent på ett år, till 88 personer. Andelen funktionshindrade utgjorde 12 procent av samtliga som lämnat långtidsarbetslöshet, vilket är en ökning med 2 procentenheter på ett år. 14 12 Antalet personer som lämnat långtidsarbetslöshet, med respektive utan funktionshinder januari-augusti 2-26, ackumulerade värden Utan funktionshinder Med funktionshinder 1 8 6 4 2 15,1% 13,8% 11,3% 1,2% 1,8% 1,1% 12,2% 2 21 22 23 24 25 26 Främst har antalet nya långtidsarbetslösa ökat bland arbetssökande med funktionshinder under de senaste två åren, medan nya arbetssökande utan funktionshinder har minskat under motsvarande period. Antalet 23

nya långtidsarbetslösa har minskat sedan 24 för arbetssökande utan funktionshinder, med sammanlagt 15 procent under en tvåårsperiod. För arbetssökande med funktionshinder har istället antalet nya i långtidsarbetslöshet ökat i lika stor utsträckning, med 15 procent. 12 Antalet nya långtidsarbetslösa med respektive utan funktionshinder Januari-augusti 2-26, ackumulerade värden Med funktionshinder Utan funktionshinder 1 8 6 4 2 12,8% 12% 9% 9,7% 8,4% 9,6% 11,1% 2 21 22 23 24 25 26 Fler yngre och äldre med funktionshinder Funktionshindrade arbetssökande har en högre medelålder än inskrivna utan funktionshinder. Andelen är högst bland arbetssökande i åldersgruppen 45-54 år. Samtliga kvarstående arbetssökande januari-augusti 26 Med resp utan funktionshinder Procent Fördelat på åldersgrupper 3 Kvarstående med funktionshinder Kvarstående utan funktionshinder 25 2 15 1 5-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55- år 24

Det kan jämföras med samtliga arbetssökande utan funktionshinder där andelen är störst mellan 25 och 34 år. Mellan könen är andelen arbetssökande med funktionshinder något högre bland kvinnorna i gruppen 35-44 år medan männens andel är högre i den äldsta åldersgruppen 55-64 år. Antalet kvarstående inskrivna med funktionshinder vid Arbetsförmedlingen har ökat under de senaste två åren. Det är framför allt bland ungdomar med funktionshinder upp till 24 år och bland gruppen 55 år och äldre som antalet arbetslösa har ökat. Dock är andelen ungdomar med funktionshinder fortfarande relativt lågt. Sett över en något längre tid har andelen kvarstående med funktionshinder ökat under de senaste sex åren i den äldsta gruppen 55 år och äldre samtidigt som andelen kvarstående i den yngsta gruppen 25-34 år har minskat. För arbetssökande utan funktionshinder har däremot andelen i den yngsta åldersgruppen upp till 24 år ökat stadigt samtidigt som andelen har minskat något för arbetssökande mellan 25 och 34 år. Utbildningsnivå Många av de inskrivna personerna med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga har en låg utbildningsnivå, särskilt bland männen. 46 procent har endast grundskola bakom sig jämfört med 38 procent bland kvinnorna. Bland kvinnorna är det vanligast med gymnasieutbildning, 48 procent jämfört med 44 procent för männen. Procent 5 4 Samtliga inskrivna med funktionshinder fördelat på utbildningsnivå Januari-augusti 26, i procent Män Kvinnor 3 2 1 Grundskola Gymnasium Högskola 25

Den låga utbildningsnivån bland funktionshindrade har flera förklaringar. Utbildningsnivån är generellt lägre i samtliga åldersgrupper, men många av de arbetssökande med funktionshinder är äldre än bland sökande utan funktionshinder, 25 procent är 55 år och äldre, vilket kan jämföras med 15 procent för arbetssökande utan funktionshinder. Den genomsnittliga utbildningstiden är ofta kortare bland äldre. Vidare kan en del funktionshinder innebära att det är svårare att tillgodogöra sig utbildning i samma utsträckning som personer utan funktionshinder. Andelen funktionshindrade med endast grundskola bakom sig är 42 procent och motsvarande andel för arbetssökande utan funktionshinder är 24 procent. Tabell 3. Andelen samtliga inskrivna med funktionshinder fördelat på ålder och utbildningsnivå januari-augusti 26, i procent Ålder Grundskola Gymnasium Högskola -24 år 37 61 3 25-34 år 28 61 11 35-44 år 35 52 13 45-54 år 44 42 14 55 år 57 32 11 Samtliga 42 46 12 Endast 12 procent har någon form av högskolebakgrund, vilket kan jämföras med 26 procent bland personer utan funktionshinder. Bland funktionshindrade i befolkningen har andelen högskoleutbildade ökat stadigt sedan 1996 och motsvarande har andelen med endast grundskola bakom sig minskat. Tabell 4. Andelen samtliga inskrivna utan funktionshinder fördelat på ålder och utbildningsnivå januari-augusti 26, i procent Ålder Grundskola Gymnasium Högskola -24 år 17 75 8 25-34 år 17 49 34 35-44 år 22 46 32 45-54 år 29 41 3 55 år 45 31 24 Samtliga 24 5 26 26

Funktionshindrade till arbete Sedan 24 har fler arbetssökande med funktionshinder fått arbete jämfört med tidigare år. Sammanlagt 38 personer med funktionshinder fick någon form av anställning genom Arbetsförmedlingen under januari till augusti 26, vilket är en ökning med 4 9 personer eller 15 procent jämfört med motsvarande period 25. AMS verksamhetsmål om att öka gruppens antal till arbete under 26 jämfört med 25 har därmed uppfyllts. Jämfört med övriga arbetssökande utan funktionshinder (6 procent) har ökningen varit större för gruppen. 25 Samtliga arbetssökande med funktionshinder till arbete, ackumulerade värden, jan-augusti 22-26 Män Kvinnor 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 I relation till samtliga inskrivna har utvecklingen av antalet till arbete följts åt sedan 22 för arbetssökande med respektive utan funktionshinder. De funktionshindrades arbetssökandes andel av samtliga arbetssökande till arbete var närmare 8 procent under januari till augusti 26, vilket kan jämföras med deras andel på drygt 19 procent av samtliga inskrivna kvarstående arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. 27

Procent 1 Arbetssökande med funktionshinder till arbete, som andel av samtliga till arbete 2-26 (januari -augusti) Män Kvinnor 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 Omsättningen till arbete för funktionshindrade arbetssökande mätt som antalet arbetssökande till arbete i relation till antalet kvarstående i obalansen var något högre för männen än för kvinnorna, 1,2 procent av männen och 9,2 procent av kvinnorna fick ett arbete. Andelen har ökat något sedan 24 och skillnaden mellan könen har minskat något på ett år. Procent 12 1 Arbetssökande med funktionshinder till arbete, som andel av kvarstående i obalansen 2-26 (januari -augusti) Män Kvinnor 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 Omsättningen till arbete för sökande utan funktionshinder är högre, 2,5 procent för männen och 15,9 procent för kvinnorna. Här är relationen mellan könen den motsatta, en högre andel kvinnor har fått ett arbete jämfört med männen. Andelen har ökat något under 26 jäm- 28

fört med 25 och skillnaderna mellan könen har ökat något under samma period. Procent 24 2 Arbetssökande utan funktionshinder till arbete, som andel av kvarstående i obalansen 2-26 (januari - augusti) Män Kvinnor 16 12 8 4 2 21 22 23 24 25 26 Under åren 2-23 har omsättningen till arbete skilt sig åt för arbetssökande med respektive utan funktionshinder. För funktionshindrade har andelen till arbete ökat successivt, medan utvecklingen har varit den motsatta för arbetssökande utan funktionshinder. Under 24 sjönk andelen till arbete för båda sökandegrupperna. Under perioden 2-25 minskade därmed skillnaderna i omsättning till arbete mellan de både grupperna för att därefter åter öka något. Under 26 fick 9,7 procent av de funktionshindrade ett arbete jämfört med 18 procent av övriga inskrivna utan funktionshinder. Procent 2 18 Arbetssökande till arbete, som andel av kvarstående i obalansen 2-26 (januari -augusti) Med funktionshinder Utan funktionshinder 16 14 12 1 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 29

Vanligast är anställning med lönebidrag eller offentligt skyddat arbete (OSA), närmare 36 procent av samtliga som fick ett arbete under januari till augusti 26. Under samma period har 9 procent fått plusjobb. Andelen i lönebidrag har minskat på ett år från 4 till 33 procent. Sammanlagt fick 21 arbetssökande med funktionshinder med funktionshinder en anställning med stöd och 17 ett arbete utan stöd. Timanställning och tillfälligt arbete är de vanligaste arbetena utan subvention, 11 respektive 9 procent. Antalet nyinskrivna med funktionshinder Antalet nyinskrivna personer med någon form av funktionshinder har minskat under 26 och följer i stort sett utvecklingen för samtliga nyinskrivna. Sammanlagt 11 6 personer med funktionshinder skrevs in vid Arbetsförmedlingen under januari till augusti 26, vilket är 2 9 personer färre eller en minskning med 2 procent på ett år. Motsvarande nedgång för arbetssökande utan funktionshinder 14 procent. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Antalet nyinskrivna arbetssökande med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga Januari-augusti 2-26, ackumulerade värden Män Kvinnor 2 21 22 23 24 25 26 Drygt 3 procent av samtliga nyinskrivna arbetssökande har någon form av funktionshinder, vilket är en i stort sett oförändrad andel sedan 23. Andelen nyinskrivna män är genomgående högre än andelen kvinnor, men skillnaden har minskat något under de senaste sex åren. 3

Procent 5 4 Nyinskrivna arbetssökande med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga, som andel av samtliga nyinskrivna Januari-augusti 21-26 Män Kvinnor 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 Åldersstrukturen ser olika ut för nyinskrivna med funktionshinder jämfört med nyinskrivna utan funktionshinder. Flest nyinskrivna med funktionshinder är i åldersgruppen 35-44 år, 28 procent. Nyinskrivna utan funktionshinder är betydligt yngre, 35 procent är under 24 år och 29 procent mellan 25 och 34 år jämfört med motsvarande andel utan funktionshinder. Procent 4 35 Nyinskrivna arbetssökande januari-augusti 26, fördelat på ålder Med funktionshinder Utan funktionshinder 3 25 2 15 1 5-24 25-34 35-44 45-54 55- År 31

Inskrivningstider En stor del av arbetssökande med funktionshinder i obalansen har långa inskrivningstider. Flest har en inskrivningstid på över två år, ca 3 procent, jämfört med 14 procent av arbetssökande utan funktionshinder. 8 Kvarstående i obalansen fördelat på inskrivningstider Januari-augusti 26 Arbetssökande med respektive utan funktionshinder, i procent Procent 35 Med funktionshinder Utan funktionshinder 3 25 2 15 1 5 <1 mån 2-3 mån 4-6 mån 7-12 mån 13-18 ån 19-24 mån 25- mån Sett över tid har de långa inskrivningstiderna i obalansen minskat. År 2 var 4 procent av arbetssökande med funktionshinder inskrivna längre än två år, andelen har minskat till 3 procent. Samtidigt har andelen funktionshindrade i obalansen med medellånga inskrivningstider på mellan 7-12 månader respektive 13-18 månader ökat under motsvarande period. Avslutande kommentarer AMS har i sitt regeringsuppdrag i uppgift att verka för att de funktionshindrades sysselsättningsgrad på sikt ska överensstämma med befolkningens som helhet. Dock har utvecklingen varit den omvända, skillnaden i sysselsättningsgrad mellan funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga och arbetssökande utan funktionshindrade har ökat sedan 1998. Under de senaste två åren har dessutom antalet arbetssö- 8 Inskrivningstider för arbetssökande i funktionshinder är vanligtvis mycket långa för funktionshindrade som t.ex. har en lönebidragsanställning. Vanligtvis föregås en sådan anställning av en rad olika program och insatser. 32

kande med funktionshinder ställt mot antalet funktionshindrade i arbetskraften ökat vid landets arbetsförmedlingar, vilket delvis kan förklaras av att Försäkringskassan har genomfört regelförändringar som innebär en striktare tillämpning av omprövning vid beslut. Avgörande för möjligheten till sysselsättning för personer med funktionshinder är om hindret innebär att arbetsförmågan är nedsatt eller inte. Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga är sysselsatta i betydligt mindre utsträckning än personer utan funktionshinder eller med funktionshinder som inte medför nedsatt arbetsförmåga. Den hittillsvarande negativa sysselsättningsutvecklingen visar också att det krävs omfattande arbete från Arbetsförmedlingens sida för att på sikt öka de funktionshindrades sysselsättningsgrad. I detta fall har anställning med lönebidrag eller annan subvention genom riktade företagskontakter stor betydelse för att fler arbetssökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga ska kunna få en anställning. Sedan 24 har fler arbetssökande med funktionshinder fått ett arbete jämfört med tidigare år. I förhållande till övriga arbetssökande har dock deras andel inte ökat i någon större utsträckning. Möjligheten till lönebidrag har en avgörande betydelse för att stora grupper av funktionshindrade ska kunna komma ifråga för en anställning. Lönebidragets betydelse för funktionshindrades sysselsättning kan också visas genom den successiva ökningen av andelen som under de senaste åren fått anställning med denna subvention. Anställning med lönebidrag innebär för den sökande att arbetet kan anpassas efter arbetsförmågan. För sökande med mer komplexa funktionshinder behövs i viss utsträckning särskilt ordnade arbeten. För närvarande kan sådana arbeten anordnas av offentliga arbetsgivare och av Samhall AB. Enligt en studie av IFAU påverkas arbetsgivarnas benägenhet att anställa personer med funktionshinder i stor utsträckning av om man i samband med rekryteringen möter personer med funktionshinder som söker arbete på företaget. 9 En slutsats är att Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter vid ackvirering av platser och annat stöd i arbetsgivarnas rekrytering ger goda möjligheter att påverka arbetsgivarna att anställa personer med funktionshinder. De insatser som gjorts inom AMV har skett i samband med individuell ackvirering av platser för praktik och anställning, kontinuerlig uppföljning av praktik och ar- 9 IFAU:s studie visar om en arbetsgivare i en rekryteringssituation överväger att anställa en arbetssökande med funktionshinder vid ett möte med den funktionshindrade personen, så är sannolikheten hög att arbetsgivaren fattar ett positivt anställningsbeslut (IFAU nr 21:5). 33

betsprövning, pågående anställningar med lönebidrag samt särskilt stöd genom SIUS-konsulenter. Även stödmöjligheterna till företag är en viktig ingång till anställning för funktionshindrade. IFAU:s studie visar också att de företag som har anställt personer med funktionshinder har också i stor utsträckning använt olika statliga stöd, däribland lönebidrag, men även gett möjlighet till arbetsprövning och arbetspraktik. Arbetsförmedlingens uppdrag är att prioritera dem som har svårt att få ett arbete och dem som har varit utan arbete under lång tid. Till dessa hör arbetssökande med funktionshinder. Denna sökandegrupp prioriteras till arbetsmarknadspolitiska program, då andelen deltagare med funktionshinder utgör i genomsnitt drygt 19 procent av samtliga programdeltagare (tabell 1 i bilaga). Deras andel av samtliga arbetslösa har i snitt varit 1 procent. Bland de arbetsmarknadspolitiska programmen har förberedande insatser, arbetspraktik samt yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning betydelse för att stärka de funktionshindrades kompetens och konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildningen måste även i ökad utsträckning göras tillgänglig och anpassad för funktionshindrade både generellt och individuellt. Möjlighet till anpassning under utbildningstiden har stor betydelse för möjligheten att öka funktionshindrades deltagande i arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning. Arbetsmarknadsverket har inom sitt uppdrag ett sektorsansvar för handikappfrågor. En av de etappmål som finns inom ramen för sektorsansvaret är att andelen personer med funktionshinder som deltar i förberedande utbildning och i arbetsmarknadsutbildning ska överstiga deras andel av samtliga arbetslösa. Andelen i förberedande utbildning överstiger med god marginal deras andel av samtliga arbetslösa, drygt 22 procent jämfört med närmare 1 procent i arbetslöshet. Däremot är deras andel i arbetsmarknadsutbildning inte hög, 1 procent, vilket är i nivå med deras arbetslöshet. Arbetssökande med någon form av funktionshinder har ökat successivt under de senaste tio åren. Enligt nedanstående diagram ökade andelen arbetssökande med funktionshinder från 15,3 procent år 1995 till 18,4 procent år 25 1. 1 Tidsseriebrottet 1995 förklaras av att lönebidrag och offentligt skyddat arbete börja de redovisas som egna sökandekategorier i statistiksystemen. 34

Procent 25 2 15 1 5 Arbetssökande med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga, som andel av samtliga inskrivna Augusti 1991 - augusti 26 Anm: Lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA) infördes januari 1995 19918 19924 199212 19938 19944 199412 19958 19964 199612 19978 19984 199812 19998 24 212 218 224 2212 238 244 2412 258 264 Detta kan jämföras med cirka 2 procent av befolkningen 16-64 år uppger att de har ett funktionshinder enligt SCB:s AKU-undersökningar och andelen har varit ganska stabil över tid. Under de senaste tio åren har andelen funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga av befolkningen varierat något, men varit cirka 1 procent av befolkningen 16-64 år. Det diskuteras ibland om att omfattningen av funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga har konjunkturella kopplingar. Det kan finnas ett samband, men det finns inga studier som entydigt visar på en sådan koppling. 11 Vidare diskuteras omfattningen och kvaliteten i kodningen av arbetssökande med funktionshinder. Enligt en IFAU-studie ökar sannolikheten för att en arbetssökande ska klassas som funktionshindrad med längden på arbetslösheten. Sannolikheten ökar på ett sätt som inte kan förklaras med sämre faktisk hälsa. 12 Orsaken till detta menar IFAU kan vara de kvantitativa målen som finns angående antalet i arbetslöshet och i program för funktionshindrade. Genom att placera arbetslösa som inte bedöms få arbete i program och insatser för funktionshindrade uppnås båda dessa mål lättare. IFAU menar att det finns incitamentsproblem när det gäller kodningsförfarandet vid arbetsför- 11 Ett arbetsliv för människor med funktionshinder? En litteraturöversikt. Kristina Nolén, Arbetslivsinstitutet Syd, 25 samt mejlkorrenspondens Eskil Wadensjö (6924). 12 I studien jämförs Händeldata över arbetssökande med funktionshinder med arbetssökandes egna uppgifter om funktionshinder enligt AKU tilläggsundersökning (IFAU Working Paper 25:14). 35