Projektarbete 3 Uppdraget

Projektarbete 3 Uppdraget Emma Söderpil Sofie Magnussen Sp3cfö Folkungaskolan Linköping Ht 2003

Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Summary... 3 Sammanfattning om Stadspartner AB... 4 Organisationsschema... 4 Varför reningssystem?... 4 Lagarna om rening... 4 Så här ser föreskrifterna ut nu... 4 Så här kommer lagen att se ut från 2005... 4 Den slutliga lagen 2010... 4 Riktvärden... 4 Funktionsbeskrivningar... 4 Olje- och slamavskiljare... 4 Funktionsbeskrivning för olje- och slamavskiljare... 4 Recirkulation... 4 Eco Pro... 4 Marknadsundersökningen...4 Analys... 4 Egna kommentarer... 4 Källor... 4 Bilaga Frågeformulär 1(15)

Inledning Vi är tre elever som går på företagargymnasiet på Folkungaskolan i Linköping. Detta är vår tredje rapport utav totalt fyra stycken. Den första gav en grundlig beskrivning av Stadspartner AB samt gav oss inblick i företagets organisation och hur företaget fungerar. I den andra rapporten intervjuade vi tre personer inom företaget från olika skikt, som alla hade olika arbetsuppgifter. I denna rapport kommer vi att visa resultatet av en marknadsundersökning över reningssystemen på fordonstvättarna i Linköpingsområdet. Vi kommer dessutom att visa hur dessa fungerar. En beskrivning av de lagar och förordningar som reglerar förhållandena på tvättarna finns även redovisade. Syfte Detta arbete är ett uppdrag från Stadspartner AB och syftet är att undersöka vad fordonstvättarna i Linköpingsområdet har för reningssystem inför den nya lagen om förbättrad rening som kommer 2005. Ett annat syfte är att kartlägga vilka som behöver förbättra sin rening så att Stadspartner kan söka upp dem och presentera sin nya modell, Eco Pro, för rening av vatten från fordonstvättar. För vår del innebär det här arbetet att vi ska få större förståelse för hur viktigt det är med rening av förorenat vatten. När detta arbete är avslutat kommer vi att veta hur man utför och sammanställer en marknadsundersökning, följd av en analys. Vi ska även lära oss att kommunicera med främmande människor och ytterligare förbättra samarbetet i gruppen. Metod Efter ett kick-off-möte med Håkan Löfstedt kom vi fram till att det var detta vi ville göra. Vi började utarbeta en frågemall som vi använde när vi, via telefonsamtal, undersökte reningssystemen på tvättarna. Av Håkan fick vi numret till Torgny Sylvan på Miljökontoret som gav oss hjälp att förstå lagarna och han gav oss även förteckning över alla registrerade fordonstvättar. Efter kontakt med Ulf Berggren på Stadspartner, som godkände frågemallen, började vi ringa. Vi beslutade oss för att ringa lika många tvättar vardera för att dela upp arbetet lika. Vi sammanställde undersökningen och delade upp arbetet med rapporten. Efter intresse och kunskap valde vi att dela upp det på följande sätt; Anna skulle på ett specificerat sätt förklara hur alla delar i reningen fungerar. Emma skulle förklara lagarna och de regleringar som finns och Sofie skulle ha ansvar för själva marknadsundersökningen samt sammanställningen av den. Självklart har vi alla tagit del i varandras arbete för att på bästa sätt kunna hjälpa till om någon skulle behöva extra stöd, men även för att alla skulle bidra aktivt till helheten. 2(15)

Summary In 2005 there will be a new law that means stricter controlling of cleansing for car washes. This means that several car washes in the area surrounding Linköping will have to rebuild or renew their cleansing system. A company called Stadspartner AB has for this purpose developed a new model for better cleaning. Stadspartner has therefore given us the task of finding out, by interviewing, what the car washes plans are. We have also found out about the laws and regulations that regulate cleansing in the car washes. To learn and to better understand how the equipment works we asked our supervisor Håkan Löfstedt at Stadspartner to explain. All the different types of cleansing are described from the first to the last step. The results of the interviews showed that almost half of the carwashes had to rebuild, change or take away parts of their cleansing system. 3(15)

Sammanfattning om Stadspartner AB Stadspartner AB är ett helägt dotterbolag till Tekniska Verken Linköping och har 241 anställda, varav 17 kvinnor. I Stadspartners portfölj av tjänster ingår t ex rådgivning, projektledning, samordning av större projekt, drift, underhåll och nyanläggningar av bl.a. vägar. Stadspartner arbetar med: skötsel av markytor, gator, parker och fastigheter totalansvar och anläggningstjänster för markbyggnad, parker, vägar och ledningar av alla slag anläggning, drift och underhåll av distributionsledningar för kommunikationsteknik, el och beslysningsanläggningar, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp rening av förorenat vatten och sanering med hjälp av stationära och mobila anläggningar styrd långhålsborrning och schaktfri ledningsläggning tyngre fordonsteknik och service Organisationsschema VD Infrateknik Elteknik Markteknik Fordonsteknik Vattenteknik Källa: Håkan Löfstedt Stadspartner har för fjärde gången en ny VD som denna gång heter Roger Nilsson. Roger Nilsson, VD 4(15)

Varför reningssystem? Sveriges bilägare tvättar sina bilar i genomsnitt 20 gånger per år. Det betyder att de släpper ut ca 34 mg bly, krom och nickel, 0,46 mg kadmium, 249,6 mg zink samt 312 mg olja per bil. Om vi uppskattar att det finns ca 6 miljoner bilar i Sverige (endast personbilar) blir utsläppen ca 204 00 kg bly, krom och nickel, 276 kg kadmium, 149 760 kg zink samt 187 200 kg olja! Detta visar på hur viktigt det är att ha ett bra fungerande reningssystem. Lagarna om rening Källa: Riktlinjer för miljökrav på fordonstvättar i Linköpings kommun, Miljökontoret Visste du, att det är olagligt att tvätta bilen hemma på gatan? Visste du, att du då släpper ut, förutom olja och smuts, en massa miljöskadliga tungmetaller? Det finns inga egentliga lagar för hur reningen av vattnet från fordonstvättar ska skötas, men det finns riktlinjer för miljökrav som varje kommun sätter upp själv. Dessa föreskrifter finns för att skydda vår miljö samt för att minska belastningen på reningsprocessen i kommunala reningsverk. I Linköpings kommun (och i de flesta andra kommuner i Sverige) går spillvattnet från fordonstvättarna ner i kommunens avloppssystem. Detta gör att slammet som annars används till jordbruksändamål måste deponeras om det innehåller för mycket tungmetaller och organiska ämnen. För att förhindra detta har nya krav, som kommer att gälla från och med 2005, utarbetats. Dessa riktningar är mål på vägen för att uppnå kraven för 2010, som vi beskriver senare i rapporten. De regler som gäller nu är från 1996. Reningskraven varierar beroende på anläggningens kapacitet. De delas upp i små, mellanstora och stora anläggningar. Så här ser föreskrifterna ut nu Enligt de föreskrifter som finns sedan 1996 ska alla anläggningar, utom mindre anläggningar, ha slamavskiljare samt oljeavskiljare. Stora anläggningar ska även följa de riktvärden (se nästa sida) som finns angivna för hur mycket förorenat vatten de får släppa ut. 5(15)

Så här kommer lagen att se ut från 2005 Förändringen av reningskraven kommer att innebära att även små anläggningar måste ha oljeavskiljare. Stora och mellanstora anläggningar måste följa riktvärdena (se tabell nedan) samt ha ett slutet system till 80 %. Ett slutet system innebär att vattnet efter rening recirkuleras och kan användas igen. Förändringarna är endast delmål på vägen för att uppnå reningskraven för år 2010. Den slutliga lagen 2010 Denna lag innebär att alla anläggningar ska ha slamavskiljare, oljeavskiljare och följa de angivna riktvärdena för utsläpp av miljöskadliga ämnen. De mellanstora anläggningarna ska även de ha ett slutet system till 80 % medan stora anläggningar ska ha ett helt slutet reningssystem. Tabellen nedan visar vilka krav som kommer att föreligga år 2010. Slamavsk. Oljeavsk. Riktvärde Slutet 80 % Slutet 100% Små anläggningar X X X Mellanstora anläggningar X X X X Stora anläggningar X X X X X 1 Källa: Torgny Sylvan, Miljökontoret Riktvärden Tidigare i rapporten har vi hänvisat till vissa riktlinjer som fordonstvättarna måste följa gällande farliga utsläpp. Tabellen avser maximal mängd föroreningar som får släppas ut per fordon under en månad. Analysparameter Personbil Lastbil, buss eller annat vägfordon Bly, krom och nickel 10 mg/fordon 30 mg/fordon Kadmium 0,25 mg/fordon 0,75 mg/fordon Zink 50 mg/fordon 150 mg/fordon Mineralolja 5 g/fordon 15 g/fordon Källa: Torgny Sylvan, Miljökontoret 1 X avser krav på rening 6(15)

Funktionsbeskrivningar Olje- och slamavskiljare I Sverige har vi gott om rent vatten som vi ska vara rädda om. Vattnet är en av våra främsta naturresurser, eftersom vi måste ha vatten för att hålla oss rena och friska. Kommunerna har ansvar för att förse oss med vatten och ta hand om det använda vattnet vi släpper ut i avloppet. Avloppsvattnet går normalt till reningsverk där det renas och sedan släpps det åter ut i sjöar, åar eller liknande. Villkor för utsläpp av renat avloppsvatten fastställs genom miljötillstånd. En viktig förutsättning för att dessa villkor ska kunna fullgöras är att oönskade ämnen inte släpps ut i avloppsnätet och stör den biologiska processen i reningssystemet. Oönskade ämnen är t ex olja, bensin, fotogen, kvicksilver, zink och färg. För att fullgöra reningen kan man använda sig av en oljeavskiljare. Anläggningar som ska ha oljeavskiljare är garage, parkeringshus, bilverkstäder, bilskrotar, bensinstationer, industrier som hanterar oljor och biltvättar. En station med biltvätt och verkstad bör ha separata avskiljare för tvätt och verkstad. Källa: Labko produkt- och teknikhandbok Funktionsbeskrivning för olje- och slamavskiljare En avskiljaranläggning består normalt av en slamdel, en avskiljardel och en provtagningsmöjlighet. Anläggningen arbetar enligt gravimetrisk princip, dvs. olja och bensin som är lättare än vatten avskiljs och lägger sig på ytan, medan slam och partiklar som är tyngre än vatten faller till botten. Slamdelen kan vara separat eller hopbyggd med avskiljardelen. Det förorenade vattnet passerar först slamdelen där slam och tyngre partiklar avskiljs och vidare in i avskiljardelen, där bensin och olja avskiljs och flyter upp till ytan. 7(15)

Recirkulation Spillvatten från fordonstvättar innehåller farliga ämnen, olja och tungmetaller som stör reningsprocessen i reningsverket. De försämrar även det slam som är tänkt att läggas ut på åkermark. Spillvattnet från fordonstvättarna bör recirkuleras. År 2005 kommer kravet för recirkulation att vara 80 %. Det innebär att utsläppen maximeras till 50 liter vatten per personbil och högst 150 liter vatten per lastbil, buss eller liknande fordon. Slutmålet för samtliga anläggningar är 100 % recirkulation av tvättvattnet, vilket innebär ett helt slutet system. Koncepten för en bra fungerande recirkulationsanläggning är att alla har slamavskiljare, oljeavskiljare och återvinningstank för det recirkulerade vattnet. Källa: Labko produkt- och teknikhandbok Bilden ovan visar hur ett slutet reningssystem under en biltvätt fungerar. Under tiden bilen tvättas rinner allt vatten ner i en vattenränna som leder till slam- och oljeavskiljaren. Efter det att vattnet har renats från slam och olja går det vidare till filteranläggningen där tungmetaller och farliga kemikalier filtreras bort. Nu är vattnet renat och klart att återanvändas och vattnet får då ligga i bufferttanken tills det används igen. 8(15)

Eco Pro Eco Pro är Stadspartners modell för rening av vatten från fordonstvättar. I detta reningssystem finns uppsamlingskammare för olja. Med jämna mellanrum måste dessa kammare tömmas för att uppfylla volymkraven. Stadspartner har en metod att på ett säkert sätt pumpa detta vatten genom en anläggning som renar vatten från olja. Reningsgraden på utsläppt vatten till behållare ligger under riktvärdet 5 mg olja per liter vatten som är Naturvårdsverkets rekommendation. Denna metod kräver ingen flockning eller kemikalietillsats. Reningsprocessen går till på följande sätt: 1. Vattnet pumpas genom sandfilter. 2. Vattnet går vidare genom ett absorberande material. 3. Vattnet går genom flera partikelfilter. 4. Vattnet kontrolleras genom optisk avläsning. 5. Resultatet av innehållet redovisas för dokumentation. Stadspartner har tidigare tagit fram en liknande modell, Eco Dräin, för avloppsrening som givit goda resultat. Därför vet Stadspartner att om alla tvättar använde sig av Eco Pro skulle vattenförbrukningen sjunka och utsläppen minska betydligt. Det skulle inte bara vara till fördel för miljön utan även för tvättarna, då de slipper onödiga vattenkostnader. 9(15)

Marknadsundersökningen På uppdrag av Stadspartner skulle vi ta reda på vilken typ av rening fordonstvättarna i Linköpingsområdet har. För att få svar på våra frågor genomförde vi en marknadsundersökning som omfattade alla registrerade fordonstvättar, enligt listan från Torgny Sylvan, i Linköpingsområdet. Vi gick tillväga så att vi, efter en lista från Miljökontoret, ringde till 39 olika tvättar och efter en frågemall intervjuade vi föreståndaren för tvätten. Dessa 39 tvättar valdes ut efter storleken på tvättanläggningen. Här följer frågorna vi använde med svaren vi fick. 1. Känner du till Stadspartner som företag? Totalt antal svarande var 28 stycken, varav 23 tvättar svarade ja medan 5 svarade nej. Känner du till Stadspartner? nej 18% ja 82% 2. Vad har ni för typ av fordonstvätt? De svarsalternativ vi hade var borstar, högtryck, gör-det-själv-hall, tvätthall, automat och spolhall. Eftersom möjligheten finns att välja fler än ett alternativ stämmer inte den totala summan, som är 28 tvättar, med det antalet tvättar vi undersökte. tvätthall 5% gör-detsjälv-hall 25% Vad har ni för typ av fordonstvätt? automat 2% spolhall 2% borstar 30% högtryck 36% 10(15)

3. Ungefär hur många tvättar har ni per år? På denna fråga fick vi varierande svar beroende på fordonstvättens kapacitet. Svaren varierade från 260 stycken upp till 15 000 stycken tvättar per år. 4. Vad har ni för typ av rening? Även på denna fråga hade vi olika svarsalternativ vilka var olje- och slamavskiljare, filteranläggning och kemisk fällning. Svaret blev enligt följande. Vad har ni för typ av rening? kemisk fällning 16% filteranläggning 20% olje- och slamavskiljare 64% 5. Hur mycket vatten förbrukar ni i tvättarna per år? På denna fråga växlade svaren mellan 4 m 3 och 9 454 m 3 vatten. 6. Gör ni vattenanalys på utgående vatten? Gör ni vattenanalys på utgående vatten? nej 18% vet ej 7% ja 75% 11(15)

7. Vad har ni för framtida planer? Svarsalternativen på denna fråga var: total ombyggnad, byta ut delar, ta bort allt och inga planer därför att en del inte visste hur det skulle bli. Vad har ni för framtida planer? ta bort 4% ombyggnad 11% byta ut 18% inga planer 67% 8. Finns det något intresse för en presentation av Stadspartner och deras vattenrengöringsmodell? Utav den totala svarsfrekvensen var endast 8 intresserade medan 19 inte hade något intresse av att få en demonstration, vilket motsvarar 28 % respektive 67 %. 1 person var osäker. Svarsfrekvens Den totala undersökningsramen var 39 stycken fordonstvättar. Bortfallet var 28 % vilket motsvarar 11 stycken. Svarsfrekvensen var 28 stycken och det motsvarar 72 %. Svarsfrekvens bortfall 28% svar 72% 12(15)

Analys Vi började våra intervjuer med att fråga om föreståndaren kände till Stadspartner. Anledningen till de fem nejsvaren kan vara att föreståndaren aldrig haft kontakt med Stadspartner eller att Stadspartner inte marknadsfört sig tillräckligt. När vi undersökte vilka typer av fordonstvättar anläggningarna använde visade det sig att högtryckstvättar var vanligast tätt följt av borstar. Även gör-det-själv-hallar är populära. Skälet till att använda sig av högtryckstvättar och borstar är att det är praktiskt för kunden att tvätta på det sättet. Därför gynnar det tvättstationen och lockar fler kunder. De flesta små företag har inte råd med högtryckstvättar så de anlägger istället gör-detsjälv-hallar, vilket är billigare även för kunden. I Linköping tvättar respektive anläggning från 260 till 15 000 bilar per år. Orsaken till den stora skillnaden är att vi har undersökt både små och stora anläggningar. Den vanligaste reningen är olje- och slamavskiljare på grund av att den är obligatorisk för de flesta anläggningar. Det var endast de största anläggningarna som hade kemisk fällning. Vattenförbrukningen varierade mellan 4 m 3 och 9 454 m 3 vatten. Detta beror på att kapaciteten varierar mellan de olika fordonstvättarna som vi har undersökt. Enligt dagens föreskrifter ska man göra vattenanalys på utgående vatten och lämna in resultatet till Miljökontoret. Orsaken till att 18 % av de tillfrågade inte gör vattenanalys kan bero på att dessa tvättar är tillräckligt små för att slippa. På grund av den nya lagen som kommer 2005 kommer många anläggningar att bli tvungna att förnya sitt tvättsystem. Enligt vår undersökning har 67 % inga planer på att bygga om, eftersom de redan uppfyller kraven. De resterande 33 % utgör Stadspartners marknad. Som avslutning frågade vi om föreståndaren var intresserad av en presentation av Stadspartners nya modell Eco Pro. Vi tror att anledningen till de många negativa svaren beror på att några inte kände till Stadspartner och andra inte hade några planer på att förnya sin anläggning. Därför fanns det tyvärr inte så stort intresse av en presentation. För att öka kunskapen om Stadspartner hos allmänheten skulle de göra mer reklam för sig. Utav de 39 fordonstvättar som skulle ha ingått i undersökningen var det endast 28 stycken som svarade. Bortfallet på 11 stycken beror på att dessa inte svarade eller ville lämna ifrån sig uppgifter. En del föreståndare kan ha trott att vi snokade och valde därför att inte lämna några svar. För att minska bortfallet hade vi kunnat vara mer påstridiga. 13(15)

Egna kommentarer Det här arbetet har troligtvis varit det arbetet som krävt mest förundersökning, men det har även varit det som givit oss mest. Vi har varvat praktiska uppgifter med teoretiska. Det praktiska arbetet fick vi i och med att vi gjorde marknadsundersökningen och det teoretiska i och med sammanställningen och skrivandet av resten av rapporten. Det var mycket att ta till sig i början, men vi lärde oss snart att hålla isär allt. Samarbetet fungerar bara bättre och bättre, nu nästan helt felfritt. Vi har lärt känna varandra allt mer och vet hur vi ska arbeta, vilket är en oerhört stor fördel. Eftersom vi känner varandra bättre arbetar vi på ett ledigare sätt och har roligt tillsammans när vi skriver. Vårt mål är att ha kul för att på så sätt uppnå bästa möjliga resultat. Tack vare vår handledare, Håkan Löfstedt, har vi haft tillgång till material och datorer hos Stadspartner AB. Detta har vi haft mycket nytta av och det har hjälpt oss i vårt arbete. Det är även Håkan som har förklarat för oss hur de olika stegen i reningen ser ut och fungerar. När vi hade läst in oss på all statistik om utsläpp och miljöpåverkan fick vi alla en mindre chock. Vi kunde aldrig ana att så mycket tungmetaller och andra farliga ämnen bara släpps ut i naturen. Efter att ha läst så mycket om nedsmutsningen som biltvättar för med sig kommer vi aldrig mer att tvätta bilen på gatan. Det är allt för många svenskar som gör det ändå. Vi hoppas att alla som läser denna rapport får sig en tankeställare och åker till en biltvätt med ett godkänt reningssystem nästa gång de ska tvätta sin bil. 14(15)

Källor Skriftliga källor Sveriges Rikes Lag år 2000, miljöbalken Miljökontorets riktlinjer för miljökrav på fordonstvätt i Linköpings kommun, 24 september 1997, 106 Labko Produkt- och teknikhandbok, Labko Sverige AB www.stadspartner.se Muntliga källor Torgny Sylvan, miljöansvarig, Miljökontoret, 2003-09-29 Håkan Löfstedt, avdelningschef, Stadspartner AB, 2003-09-01, 2003-09-10, 2003-10-03 Bilder Framsida egen bild Sid 4, 9, 10, 11, 12 egna bilder Sid 4 (Roger Nilsson) från Verkligheten (Tekniska Verkens personaltidning) Sid 5 (buss) www.google.se Sid 7, 8 skannade bilder enligt källa 15(15)

Emma Söderpil FRÅGEFORMULÄR 2004-10-22 Sofie Magnussen Folkungaskolan SP3Cfö Hej! Jag heter och jag ringer från Folkungaskolan i Linköping. Jag utför ett uppdrag åt Stadspartner AB, dotterbolag till Tekniska Verken, och har ett par frågor om ert reningssystem. Har du tid en stund? Vi är tre tjejer som går sista året på Företagargymnasiet på Folkungaskolan här i Linköping. Vi läser en kurs som heter Projektarbete där vi har Stadspartner som fadderföretag. År 2005 kommer en ny lag som innebär att reningen av vattnet från fordonstvättarna kommer att bli strängare kontrollerad. Vi har av Stadspartner fått i uppdrag att undersöka vad fordonstvättarna i Linköpingsområdet har för reningssystem. Företag: Namn: Datum: 1. Känner du till Stadspartner som företag? ja nej 2. Vad har ni för typ av fordonstvätt? borstar högtryck gör-det-själv-hall annat 3. Ungefär hur många tvättar har ni/vecka? 4. Vad har ni för typ av rening? oljeavskiljare filteranläggning kemisk fällning slutet system annat 5. Hur mycket vatten förbrukar ni/år i tvätthallarna? 6. Gör ni vattenanalys på utgående vatten? ja nej vet ej 7. Vad har ni för framtida planer? ombyggnad renovering byta ut När? 8. Finns det något intresse för en presentation av Stadspartner och deras vattenreningsmodell? ja nej vet ej