NÄRINGSLIV OCH ARBETSKRAFT

Ett näringslivsbolag i Torsby kommun NÄRINGSLIV OCH ARBETSKRAFT En studie av näringsstrukturen i Torsby kommun för åren 1985 2008 Av Anna Öhgren Bodén

Kära läsare, Denna rapport är en uppföljning av två tidigare rapporter av näringlivsbolaget Tuab som undersökte näringslivsstrukturen för Torsby kommun för åren 1985 till 2006. Rapportens syfte är att underlaget ska underlätta jämförelse av den lokala sysselsättningen över tid samt kan ligga till grund för analyser om näringsstruktur och kompetensförsörjning i kommunen. Rapporten är indelad efter dagbefolkning och nattbefolkning då arbetsregionen är större än kommunens geografiska yta och mycket av arbetskraften både pendlar in och ut ur området. I kapitlet om nattbefolkning redovisas även arbetslöshet. En viss upprepning förekommer i rapporten då delarna är fristående. Statistiken är hämtad från Statistiska Centralbyrån (SCB), UC, StatNord och Arbetsförmedlingen (Ams). Statistiken som finns att tillgå är från 2008 förutom avsnittet om arbetslöshet där siffror från 2009 också är redovisade samt avsnittet om Norgependling där siffrorna är från 2007. Avsnittet om företag i kommunen är hämtad från UC selects webbtjänst Webbselect och statistiken är uttagen i juni 2010. Torsby den 24 augusti 2010 Anna Öhgren Bodén TORSBY UTVECKLING AB 2

DISPOSITION OCH INNEHÅLL DEL I - NÄRINGSSTRUKTUREN I TORSBY KOMMUN I första delen beskrivs näringslivsstrukturen i Torsby kommun utifrån på antalet förvärvsarbetande i området. Populationen är dagbefolkningen dvs. de som arbetar i kommunen. Dagbefolkningen beskrivs utifrån åldersstruktur, könsfördelning och sysselsatta per bransch samt sektorsindelning. DEL II INVÅNARNAS FÖRVÄRVSSTRUKTUR I detta kapitel beskrivs sysselsättningsstrukturen genom den förvärvsarbetande nattbefolkningen dvs. de med bostad i Torsby kommun. Nattbefolkningen beskrivs utifrån åldersstruktur, könsfördelning, branschstruktur samt sektorsindelning och arbetslöshet. DEL III - PENDLING 2008 Den tredje delen beskriver pendlingsstrukturen i kommunen med största in och utflödet per bransch, skillnader i kön och största inpendlings och utpendlingskommuner samt ett avsnitt om gränspendling till Norge. DEL IV FÖRETAG OCH ARBETSSTÄLLEN Den fjärde delen beskriver företagen och de största arbetsgivarna inom respektive näringsgren i Torsby kommun. DEL V - DEFINITIONER & BESKRIVNING AV STATISTIKEN Beskriver statistiken och förklarar definitioner från Statistiska Centralbyrån, SCB. 3

DEL 1 NÄRINGSSTRUKTUREN I TORSBY KOMMUN 5 NÄRINGSSTRUKTUR 2008 5 NÄRINGSSTRUKTUR 1985-2008 9 SEKTORSINDELNING DAGBEFOLKNING 13 DEL II - INVÅNARNAS FÖRVÄRVSSTRUKTUR 14 NÄRINGSSTRUKTUR 2008 14 SEKTORSINDELNING NATTBEFOLKNING 20 ARBETSLÖSHET 1996 2009 20 DEL III - PENDLING 2008 22 INPENDLING 22 UTPENDLING 23 NORGEPENDLING 24 DEL IV FÖRETAG 25 FÖRETAG OCH ARBETSSTÄLLEN I TORSBY KOMMUN 25 DEL V DEFINITIONER & BESKRIVNING AV STATISTIKEN 28 FIGUR OCH TABELLFÖRTECKNING 30 KÄLLFÖRTECKNING 31 4

DEL 1 NÄRINGSSTRUKTUREN I TORSBY KOMMUN NÄRINGSSTRUKTUR 2008 Näringsstrukturen beskrivs i detta kapitel utifrån den förvärvsarbetande dagbefolkningen, 16 år och uppåt. Dagbefolkning är de personer som har sin arbetsplats i kommunens företag och organisationer och har sin bostad i kommunen eller i en annan kommun. Antalet förvärvsarbetande dagbefolkning i Torsby kommun 2008 var totalt 5 501 personer. Branschstrukturen redovisas utifrån SCB:s indelning av näringsgrenar. Näringsgren är den huvudsakliga verksamhet som företaget bedriver. Vård och omsorg, tillverkning och utvinning, Fakta 2008 Förvärvsarbetande dagbefolkning: De som har sin arbetsplats i kommunen. Kommuninvånarantal: 12 707 Antal förvärvsarbetande 16 år: 5 501 Kvinnor: 3 044 (55 %) Män: 2 838 (45 %) Nettoinpendling: 99 Antal förvärvsarbetande 20 64 år: 5 254 utbildning och handel är Torsby kommuns fyra största näringsgrenar räknat i antalet förvärvsarbetande. Inom vård och omsorg arbetade 1 428 personer 2008. Inom tillverkning och utvinning var 844 personer sysselsatta, inom utbildning 589 personer och inom handel 525 personer (se tabell 1). Tabell 1: Antal sysselsatta och könsfördelning per bransch, 2008 Näringsgren Antal 16- år Kvinnor (%) Män (%) Antal 20-64 år Vård & omsorg 1 428 88 12 1387 26 Tillverkning & utvinning 844 17 83 816 15,3 Utbildning 589 72 28 575 9,5 Handel 525 52 48 490 9,5 Jordbruk, skogsbruk och fiske 365 12 88 330 6,6 Byggverksamhet 302 5 95 286 5,5 Företagstjänster 291 46 54 280 5,3 Personliga & kulturella tjänster 258 48 52 244 4,7 Transport 226 21 79 216 4,1 Civila myndigheter och försvaret 207 51 49 204 3,8 Hotell och restauranger 197 64 36 184 3,6 Okänd bransch 104 46 54 82 1,9 Energi & miljö 64 3 97 61 1,2 Fastighetsverksamhet 49 33 67 48 0,9 Kreditinstitut och försäkringsbolag 27 66 34 27 0,5 Information och kommunikation 25 28 72 24 0,5 Samtliga näringsgrenar 5 501 55 45 5 254 100 Källa: SCB AMPAK 2008 NST 2.3 Procentuell fördelning totalt för näringsgren 5

FÖRDELNING MELLAN KVINNOR OCH MÄN I NÄRINGSGRENAR Fördelningen av förvärvsarbetande kvinnor och män bland dagbefolkningen är 55 respektive 45 procent. Vård och omsorg samt utbildning är de näringsgrenar där den övervägande delen av de förvärvsarbetande är kvinnor. Inom energi och miljö och byggverksamhet är den övervägande delen män. Civila myndigheter och försvaret, personliga och kulturella tjänster samt handel är de näringsgrenar med en mycket jämn könsfördelning (se tabell 1). UTBILDNINGSNIVÅ Dagbefolkningens utbildningsnivån har ökat stadigt sedan 1993. Det är kategorierna gymnasial mer än två år och eftergymnasial minst 3 år som har ökat medan de övriga kategorierna har minskat. Kategorin gymnasial utbildningsnivå mer än två år har ökat 2,5 gånger för män (428 fler än 1993) respektive 2,3 gånger för kvinnor (391 fler än 1993). I kategorin eftergymnasial minst 3 år är ökningen för män 17,5 procent (39 fler än 1993) och för kvinnor 57 procent (299 fler än 1993). Avskaffandet av tvååriga gymnasielinjer under 1990 talet samt olika kompetensåtgärder som Komvux och Kunskapslyftet är några faktorer som kan förmodas ha bidragit till dagens ökade utbildningsnivå för dagbefolkningen i Torsby kommun. Att det är kvinnor som utbildar sig i högre grad efter gymnasiet är förenlig med utvecklingen i riket i stort. Tabell 2: Översikt utbildningsnivå dagbefolkning med könsfördelning, 2008 Utbildningsnivå 16 år- Kvinnor Män Förgymnasial 234 454 Gymnasial högst 2 år 898 986 Gymnasial mer än 2 år 693 709 Eftergymnasial mindre än 3 år 364 242 Eftergymnasial minst 3 år 521 222 Uppgift saknas 23 14 Källa: SCB UTB 3.1 Tid 2008 Kommentar: Dagbefolkningen i stort har något högre utbildningsnivå än nattbefolkningen (se avsnitt 2 om förvärvsstruktur för nattbefolkningen i Torsby kommun) med 14 procent inom kategorin med ftergymnasial minst 3 år mot nattbefolkningens 11 procent inom samma kategori. Detta kan förklaras med att många inpendlare arbetar inom vård och omsorg, utbildningsväsendet och i kommunal förvaltning där högre utbildning ofta är ett krav. ÅLDERSSTRUKTUR 2008 Den förvärvsarbetande dagbefolkningen i Torsby kommun blir allt äldre. Den största gruppen förvärvsarbetande är åldersgruppen mellan 45 54 år, vilka står för 27 procent (1 471 personer) av det totala antalet förvärvsarbetande dagbefolkning. Den andra största åldersgruppen är 55 64 år (1 306 personer) och tredje största gruppen är 35 44 år (1 270 personer). 155 personer förvärvsarbetar och är över 65 år, vilket är en ökning med 20 personer sedan föregående år. 92 personer är mellan 16 19 år och förvärvsarbetar. Denna grupp har ökat med två personer sedan 2007. De åldersgrupper som har minskat antal förvärvsarbetande från föregående år är de mellan 20 44 år. 6

Åldersfördelning 2008 Dagbefolkning 16-19 år - 1,7% 20-24 år - 6,5 % 25-34 år - 15,5 % 34-44 år - 23,1 % 45-54 år - 26,7 % 55-64 år - 23,7 % 65 år - 2,8 % Figur 1: Andelen förvärvsarbetande per åldersgrupp. Källa: SCB AMPAK 2008, NST 2.3 ÅLDERSSTRUKTUREN BRANSCHVIS Totalt är det 24 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen som är under 35 år. Hotell och restauranger, byggverksamhet och tillverkning och utvinning är de näringsgrenar i kommunen som har störst andel sysselsatta under 35 år. Maskinindustri är den bransch som har lägst åldersstruktur med 48 procent under 35 år. Hotell och restauranger och detaljhandel har också en relativt låg åldersstruktur där 37 respektive 35 procent av de sysselsatta är under 35 år. Minst andel förvärvsarbetande under 35 år finns inom fastighetsverksamhet, information och kommunikation, civila myndigheter och försvaret samt jordbruk, skogsbruk och fiske (se tabell 3). Flest förvärvsarbetande över 55 år finns inom okänd bransch (46 procent), information och kommunikation (40 procent), fastighetsverksamhet (37 procent), jordbruk, skogsbruk och fiske samt civila myndigheter och försvar (36 procent). Sedan 2004 har andelen förvärvsarbetande dagbefolkning under 35 år minskat med två procent och andelen över 55 år har ökat med 3,5 procent. Den bransch där andelen över 55 år har minskat sedan 2004 är handel. I övrigt har den åldersgruppen stått stilla eller ökat i de övriga branscherna. De näringsgrenar där andelen under 35 har ökat är inom energi och miljö (2 procent ökning sedan 2004), byggverksamhet (22 procents ökning) samt civila myndigheter och försvar (tidigare benämndes näringsgrenen offentlig förvaltning) som har ökat sin andel anställda under 35 år med 3 procent. 7

Tabell 3: Åldersstruktur branschvis, 2008. Näringsgren Största åldersgruppen Andel under 35 år (%) * Andel över 55 år (%) * Jordbruk & skogsbruk 55 64 år, 34 % 16 36 Tillverkning & utvinning 35 44 år, 29 % 33 17 Maskinindustri 35 44 år, 31 % 48 0,8 Energi och miljö 45 54 år, 31 % 17 34 Byggverksamhet 45 54 år, 23 % 34 24 Handel 35 44 år, 24 % 33 18 Detaljhandeln 34 44 år, 24 % 35 18 Transport 55 64 år, 28 % 24 32 Hotell och restauranger 35 44 år, 26 % 37 18 Information och kommunikation 55 64 år, 36 % 16 40 Kreditinstitut och försäkringsbolag 55 64 år, 27 % 22 27 Fastighetsverksamhet 45 54 år och 55 64 år, 35 14 37 % Företagstjänster 45 54 år, 29 % 19 28,5 Civila myndigheter och försvaret 55 64 år, 34 % 15 36 Utbildning 45 54 år, 30 % 16 30 Vård och omsorg 45 54år, 32 % 19 26 Personliga och kulturella tjänster 55 64 år, 29 % 22 33 Okänd bransch 55 64 år, 25 18 46 Samtliga näringsgrenar 45 54 år 27 % 24 26,5 Källa: SCB AMPAK 2008, NST 2.3. *Summan av antalet förvärvsarbetande/totala antalet förvärvsarbetande per näringsgren. 8

NÄRINGSSTRUKTUR 1985-2008 Antalet förvärvsarbetande i Torsby kommun har minskat med 1 784 personer sedan 1985. År 1985 var dagbefolkningen i Torsby kommun 7 285 personer och år 2008 5 501 personer (SCB AMPAK 2008 NST 2.3). Antal förvärvsarbetande har däremot ökat mellan 2004 och 2005 med 95 personer och mellan 2003 och 2004 med 239 personer (se figur 2 SCB AMPAK 2008). En viss del av ökningen kan bero på den nya förbättrade avgränsningsmetoden för 2004 som leder ökning av antalet förvärvsarbetande. Antal 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Årtal Figur 2: Antal förvärvsarbetande 16 år (dagbefolkning) från 1985 till 2008. Källa: SCB AMPAK 2008 NST 2.3 TID. De näringsgrenar som främst har ökat sin andel förvärvsarbetande av den totala dagbefolkningen under perioden 1985 till 2008 är hotell och restauranger, företagstjänster, utbildning och personliga och kulturella tjänster. Näringsgrenar som bibehållit samma andel eller haft en liten ökning under den jämförda perioden är vård och omsorg, transport, handel, tillverkning och utvinning och fastighetsverksamhet. Från 1985 till 2008 har en minskning av antalet förvärvsarbetande skett i näringsgrenarna jordbruk, skogsbruk och fiske, byggverksamhet, civila myndigheter och försvaret, kreditinstitut och försäkringsbolag. Byggbranschen har dock ökat andelen sysselsatta (i förhållande till totala antalet förvärvsarbetande dagbefolkning). Även kategorin okänd bransch har minskat kraftigt i antalet förvärvsarbetande, vilket kan bero på bättre mätmetoder och uppgiftslämning. De näringsgrenar som har ökat antalet förvärvsarbetande i Torsby kommun mellan perioden 2003 och 2008. Dessa är jordbruk, skogsbruk och fiske, tillverkning och utvinning, energi och miljö, handel, hotell och restauranger, företagstjänster, civila myndigheter och försvaret, personliga och kulturella tjänster och okänd bransch. Under samma period har antalet förvärvsarbetande dagbefolkning ökat med 209 personer i Torsby kommun. 9

JORDBRUK, SKOGSBRUK OCH FISKE Skogs och jordbrukets omstrukturering har inneburit att antalet förvärvsarbetande från 1985 fram till 2008 har minskat drastiskt från 1 034 till 365 förvärvsarbetande. Branschen har gått från 14 procent till knappt 7 procent av den totala sysselsättningen. Under perioden 2000 2003 minskade branschen med 269 personer, men från 2003 till 2008 har antalet ökat med 141 personer (se tabell 4). TILLVERKNING OCH UTVINNING 844 personer arbetade inom tillverkningsbranschen 2008 vilket är en minskning från år 1985 med 152 personer, men andelen av den förvärvsarbetande dagbefolkningen som är verksam inom branschen ligger kvar på ungefär samma nivå och har till och med ökat litet 2008 (15 %) i förhållande till andelen år 1985 (14%). BYGGVERKSAMHET Byggverksamheten i kommunen har 232 färre sysselsatta år 2008 än år 1985, och branschen har minskat sin andel med 1,8 procent av den totala sysselsättningsfördelningen mellan åren. HANDEL Handeln har i stort sett haft kontinuerliga siffror när det gäller andelen sysselsatta i kommunen. Det är dock 63 personer färre sysselsatta inom handeln år 2008 jämfört med år 1985. Andelen förvärvsarbetande inom handel har däremot haft en mindre ökning från 1985 till 2008 med 1,5 procentenheter, från 8 till 9,5 procent av den totala sysselsättningen. Antalet anställda inom detaljhandeln ligger kvar på samma nivå sedan 1985, trots ett minskande befolkningsunderlag, medan partioch provisionshandel har minskat. Tidigare redovisades handel tillsammans med kommunikation. I nuvarande statistik är näringsgrenarna uppdelade i handel och transport. TRANSPORT Transportbranschen har minskat antalet förvärvsarbetande med 66 personer sedan 1985, men andelen sysselsatta i branschen i kommunen ligger kvar på 4 procent mellan de jämförda åren. Det är inom underkategorin Post och kurirföretag som minskningen har skett medan transport och magasinering har haft en liten ökning med 11 personer. HOTELL OCH RESTAURANGER Inom näringsgrenen hotell och restauranger har det skett en stor ökning av antalet förvärvsarbetande i kommunen med 123 personer från 1985 till 2008. Andelen förvärvsarbetande inom branschen har dessutom ökat från 1 procent till 3,6 procent i en jämförelse mellan åren. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Inom sektorn information och kommunikation är siffrorna mellan 1985 och 2008 inte jämförbara då den kategorin inte ingick i tidigare statistik. Motsvarande näringsgren ingick den dåvarande näringsgrenen finansiell verksamhet, media och företagstjänster. Förmodligen har antalet anställda inom information och kommunikation ökat under de senaste åren och år 2008 arbetade 25 personer inom näringsgrenen. På grund av att den nya indelningen inte är direkt jämförbar med tidigare statistik redovisas den näringsgrenen med 0 anställda till 2008 års siffror i tabell 4. KREDITINSTITUT OCH FÖRSÄKRINGSBOLAG Inom kategorin kreditinstitut och försäkringsbolag har det skett en minskning av antalet förvärvsarbetande med 40 personer, från 67 förvärvsarbetande till 27. I tidigare statistik ingick banker och andra kreditinstitut och försäkringsbolag under finansiell verksamhet, media och företagstjänster. 10

FASTIGHETSVERKSAMHET 1985 var 23 personer förvärvsarbetande inom näringsgrenen fastighetsverksamhet och en ökning med 26 personer har skett till och med 2008. Andelen sysselsatta inom näringsgrenen har också ökat under perioden. FÖRETAGSTJÄNSTER Antalet förvärvsarbetande dagbefolkning inom företagstjänster har ökat mycket från 1985 till 2008. Från 1985 till 2007 är ökningen 110 personer inom näringsgrenen. 2008 arbetar 291 personer inom branschen, men på grund av ny näringsgrensindelning är siffrorna inte direkt jämförbara, men det kan ändå antas att företagstjänster är en starkt växande bransch i kommunen. Tidigare ingick företagstjänster under näringsgrenen finansiell verksamhet, media och företagstjänster (se även tabell 4). CIVILA MYNDIGHETER OCH FÖRSVARET Sysselsättningen inom näringsgrenen civila myndigheter och försvaret, tidigare offentlig förvaltning har sjunkit från år 1985 med 183 personer. 2008 års statistik har en annan indelning av näringsgrenar än tidigare och då har rubriken offentlig förvaltning utgått och civila myndigeter och försvaret tillkommit. I den nya näringsgrenen i statistiken ingår även andra yrkesgrupper så statistiken blir inte direkt jämförbar med den tidigare. 2008 arbetade 207 personer inom civila myndigheter och försvaret i kommunen. UTBILDNING Från år 1985 till 2008 har näringsgrenen utbildning ökat med 61 anställda. Branschen har gått från 7 procent av det totala antalet sysselsatta till 11 procent (se tabell 3). Mellan åren 2004 och 2008 har dock näringsgrenen minskat antalet anställda med totalt 60 personer. VÅRD OCH OMSORG Inom vården är det 396 färre sysselsatta år 2008 än år 1985. Dock ligger sysselsättningsfördelningen på ungefär samma nivå, 25 procent (1985) respektive 26 procent (2008) av det totala antalet sysselsatta i kommunen. PERSONLIGA OCH KULTURELLA TJÄNSTER År 2008 var 258 personer sysselsatta i branschen. Jämfört med 1985 har branschen då ökat med 85 personer (se tabell 3). Branschen har gått från 2 till 4,6 procent av den totala andelen sysselsatta. Tidigare ingick hotell och restauranger under näringsgrenen personliga och kulturella tjänster, men sedan 2008 räknas den som en egen näringsgren i statistiken från SCB. Hotell och restauranger redovisas därför under egen rubrik från 1985 till 2008, för att statistiken skall vara jämförbar. År 1985 arbetade 77 personer inom rekreation, kultur och sport och år 2008 (motsvarande näringsgren heter numera kultur, nöje och fritid från och med 2008 års statistik) hade den siffran ökat med 69 förvärvsarbetande till 146 personer. En minskning skedde dock från 2005 till 2008 med 67 antal personer. OKÄND BRANSCH Okänd bransch (tidigare ej specificerad verksamhet) har minskat kraftigt under de jämförda åren, från 9 procent (656 personer) av det totala förvärvsarbetande dagbefolkningen till 2 procent (104 personer). 11

Tabell 4: Antal sysselsatta år 1985,1995 och 2000 till 2008 Näringsgren 1985 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Netto (antal) Jordbruk, skogsbruk, fiske 1 034 542 384 347 333 224 313 386 373 434 365 669 Tillverkning & utvinning 996 866 852 851 849 829 855 874 892 908 844 152 Energi & miljö*) 71 57 33 35 26 58 55 57 57 54 64 7 Byggverksamhet 534 371 340 389 410 317 325 378 386 322 302 232 Handel**) 588 533 534 550 511 506 558 560 544 541 525 63 Transport**) 292 321 279 266 245 240 260 273 263 250 226 66 Hotell och restauranger 74 168 164 131 164 149 182 173 196 165 197 123 Information & 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 25 25 Kommunikation***) Kreditinstitut och försäkringsbolag 67 50 49 44 45 43 38 30 31 26 27 40 Fastighetsverksamhet 23 44 60 82 64 93 50 48 48 42 49 26 Företagstjänster****) 64 89 89 123 134 119 140 121 165 174 291 227 Civila myndigheter & 361 263 227 228 162 157 150 213 158 178 207 154 försvaret Utbildning 528 589 532 546 646 634 649 630 612 589 589 61 Vård & omsorg 1 824 1801 1 711 1 740 1 617 1 610 1 518 1 464 1 469 1 476 1 428 396 Personliga & kulturella 173 202 276 277 300 237 303 303 278 293 258 85 tjänster Okänd bransch 656 153 103 61 93 71 135 116 87 80 104 552 Totala antalet sysselsatta 7 285 6 049 5 603 5 670 5 599 5 292 5 531 5 626 5559 5 532 5 501 1 784 Källa: SCB AMPAK 2008 NST 2.3 Tid. Kommentarer till tabellen: *) Annat namn på näringsgrenen tidigare Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering. **) I tidigare indelning redovisads Handel och kommunikationer tillsammans som en näringsgren, numera uppdelat på Handel och Transport. ***) Information och kommunikation är en ny näringsgren från 2008 års statistik och är inte direkt jämförbar med tidigare indelning från 1985. Tidigare låg liknande företag under Finansiell verksamhet, media och företagstjänster. Därför redovisas inte siffror från 1985 till 2007i tabellen. ****) För åren 1985 2007 räknas Uthyrningsfirmor, Datakonsulter och Dataservicebyråer samt Andra företagstjänster in i de redovisade siffrorna. För 2008 är Företagstjänster en egen näringsgren. 12

SEKTORSINDELNING DAGBEFOLKNING Skillnaden mellan sektor och näringsgren är att näringsgren beskriver företagets huvudsakliga verksamhet och sektor är kategoriserat efter ägare och den juridiska formen. Fördelningen på antalet förvärvsarbetande inom offentlig sektor är 2 475 personer, 45 procent, och inom sektorn näringsliv arbetar 3 021 personer, 55 procent av det totala antalet förvärvsarbetande (SCB RAMS 2008). I tabell 4 är antalet sysselsatta fördelat efter arbetsställets sektortillhörighet. Den sektor där övervägande delen av de förvärvsarbetande är kvinnor inom den offentliga sektorn där landsting och kommunal förvaltning är de huvudsakliga arbetssektorerna. Nedan beskrivs vad som ingår i respektive sektor. Inom offentlig sektor ingår: Statlig förvaltning Statliga affärsverk Kommunal förvaltning Landsting Övriga offentliga institutioner Inom näringslivet ingår: Aktiebolag (ej offentligt ägda) Övriga företag, (ej offentligt ägda) Statligt ägda företag och organisationer Kommunalt ägda företag och organisationer Landstingsägda företag och organisationer Övriga organisationer Tabell 5: Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) 16 år fördelat efter sektor och kön, 2008 Sektor Män Kvinnor Totalt Offentlig verksamhet 487 1 714 2 201 Statlig förvaltning och affärsverk 67 69 136 Kommun 339 1 180 1 519 Landsting 81 465 546 Näringslivet 2 130 891 3 021 Aktiebolag, ej offentligt ägda 1 601 621 2 222 Övriga företag, ej offentligt ägda 431 178 609 Statligt ägda företag och organisationer 66 64 130 Kommunalt ägda företag och organisationer 32 28 60 Övriga organisationer och offentliga 98 181 279 institutioner Totalt 2 715 2 786 5 501 Källa: SCB RAMS 2008. 13

DEL II - INVÅNARNAS FÖRVÄRVSSTRUKTUR NÄRINGSSTRUKTUR 2008 Förvärvsstrukturen i Torsby kommun beskrivs i detta kapitel utifrån nattbefolkningen, de som har sin bostad i kommunen och arbetar i kommunen eller i annan kommun. Statistiken i detta kapitel är hämtad från Statistiska Centralbyrån (SCB). Definition finns i kapitel V. De personer som pendlar till grannlandet Norge är tyvärr inte medräknade i arbetsmarknadsstatistiken från SCB. Antalet pendlande till Norge och Danmark enligt Nordisk regional statistikdatabas, StatNord (år 2007) 437 personer. Nyare statistik publiceras under sen höst 2010. Se även separat avsnitt för pendling till Norge. Antalet förvärvsarbetande nattbefolkning har minskat i kommunen i takt med den totala befolkningsminskningen. År 1985 var antalet kommuninvånare 15 137. Av dem var det 7 367 personer som förvärvsarbetade (16 år). Nettopendlingen var då minus 82 personer. Antalet förvärvsarbetande nattbefolkning år 2008 i Torsby kommun var 5 405 personer (16 år). Observera att Norgependlarna inte är medräknade! Detta är en ökning av nattbefolkningen från år 2005 med 49 personer. 809 personer arbetar utanför kommungränsen och nettoinpendlingen in till kommunen var 99 personer. Nettoinpendlingen till kommunen har minskat under de senaste åren. Detta beror delvis på att fler förvärvsarbetande nattbefolkning pendlar ut för att arbeta och antalet förvärvsarbetande nattbefolkning har också ökat något Fakta 2008 Förvärvsarbetande nattbefolkning, de som har sin bostad i Torsby kommun*. Kommuninvånare: 12 707 Antal förvärvsarbetande 16 år: 5 405 Kvinnor: 2 551 Män: 2 854 Antalet förvärvsarbetande 20 64 år: 5 146 Antal kommuninvånare som arbetspendlar utanför kommunen: 809*) Kvinnor: 255 Män: 554 Förvärvsintensiteten 20 64 år: 74,5 % Förvärvsandel av total befolkning 42,5 % (42,5 % är en ökning med 1,5 % sedan 2005) * Arrbetspendlare till Norge ej medräknade i statistiken nedan. under de sista tre åren. Antal kommuninvånare har minskat med 2 430 personer sedan 1985. Den sista december 2008 bodde 12 707 personer i kommunen. Förvärvsfrekvensen i Torsby kommun 2008 var 74,5 procent (20 64 år) enligt SCBs statistik. Förvärvsfrekvensen beräknas på antalet förvärvsarbetande (nattbefolkning) antingen 16 64 år eller 20 64 år dividerat med kommuninvånarantalet i samma åldersgrupp. Synonyma begrepp med förvärvsfrekvens är också sysselsättningsintensitet eller förvärvsintensitet. Men då Norgependlarna inte är medräknade i SCBs statistik blir förvärvsfrekvensen tyvärr missvisande och lägre än den faktiska. Förvärvsfrekvensen enligt SCB har dock sedan år 1993 ökat över tid. I tabell 5 kan utvecklingen av förvärvsfrekvensen från 1993 till 2008 ses, från 67,8 procent år 1993 till 74,5 procent år 2008. Detta innebär även att arbetslösheten har minskat betydligt under perioden och att en större andel personer i arbetsför ålder förvärvsarbetar än under tidigt 1990 tal. Samtidigt som förvärvsfrekvensen har ökat har den totala befolkningen i kommunen minskat under samma period med 2 274 personer och gruppen 20 64 år har minskat med 1 107 personer sedan 1993. 14

Tabell 6: Förvärvsfrekvensen från 1993 till 2008 i Torsby kommun. Antal förvärvsarbetande Antal kommuninvånare Förvärvsfrekvens Nattbefolkning 20-64 år 20-64 år 1993 5 365 7 918 67,8 % 1994 5 453 7 851 69,5 % 1995 5 455 7 802 69,9 % 1996 5 343 7 732 69,1 % 1997 5 327 7 605 70,0 % 1998 5 301 7 454 71,1 % 1999 5 208 7 317 71,2 % 2000 5 214 7 229 72,1 % 2001 5 182 7 173 72,2 % 2002 5 495 7 160 76,7 % 2003 5 039 7 091 71,1 % 2004 5 206 7 005 74,3 % 2005 5 152 6 975 73,9 % 2006 5 200 7 020 74,1 % 2007 5 216 6 972 74,8 % 2008 5 146 6 911 74,5 % Källa: SCB AMPAK 2008 BEF 3.1 TID. Figur 3 nedan visar att förvärvsandelen av den totala befolkningen i Torsby kommun har sjunkit från knappa 50 procent år 1985 till 42,5 procent 2008. Återigen är inte de drygt 400 personerna som pendlar till Norge med i statistiken och därför är förvärvsandelen lägre i SCBs siffror än den reella. Notera att i följande avsnitt som rör nattbefolkningen finns heller inte Norgependlarna med och bör räknas med utöver. Andelen av befolkningen som förvärvsarbetade var som längst 1993 (37,47 procent) och då var även arbetslösheten mycket hög under den dåvarande lågkonjunkturen på 1990 talet. Andel förvärvsarbetande nattbefolkning av total befolkning 1985 2008 60,00% 50,00% År 2007 2008 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 3: Antalet förvärvsarbetande 16 år genom antalet kommuninvånare från 1985 till 2008. Källa: SCB AMPAK 2008 BEF 3.1 TID 15

FÖRVÄRVSARBETANDE NATTBEFOLKNING UNDER PERIODEN 1985 TILL 2008 I figur 4 ser man att antalet förvärvsarbetande har sjunkit från 1985 till 2008 och även antalet kommuninvånare har minskat. År 1985 var 7 285 (16 år) förvärvsarbetande och år 2008 var antalet 5 405 personer. Detta är en minskning med 1 880 personer och under samma period minskade den totala befolkningen i kommunen med 2 430 personer. 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Befolkning och antal förvärvsarbetande i Torsby kommun 1985 2008 Förvärvsarbetande 16 år + Kommuninvånare 1997 1998 1999 2000 2001 Årtal 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 4: Antal förvärvsarbetande 16 år i Torsby kommun, år 1985 till 2008. Källa: SCB AMPAK 2008 NST 1.3 TID. FÖRVÄRVSARBETANDE FÖRDELAT PER NÄRINGSGREN Vård och omsorg är den näringsgren som sysselsätter flest kommuninvånare, 1 244 personer eller 23 procent av nattbefolkningen jobbar inom denna bransch. En stor majoritet arbetar i hemkommunen ( 1 152 personer) medan 92 pendlar till annan kommun för att arbeta. Inom tillverkning och utvinning, som är den näst största näringsgrenen, är det 878 personer eller 16 procent som arbetar. 67,5 procent eller 593 personer arbetar i hemkommunen inom tillverkning och utvinning. Inom utbildning arbetar 527 personer varav 92 procent arbetar i hemkommunen. Inom handel arbetar 518 personer, varav 87 procent har sin arbetsplats i hemkommunen. Förvärvsfördelningen för de största branscherna 2008 ligger på ungefär samma nivå som sedan 2005. FÖRDELNING AV FÖRVÄRVSARBETANDE KVINNOR OCH MÄN Antalet förvärvsarbetande män är fler än förvärvsarbetande kvinnor inom nattbefolkningen. När det gäller dagbefolkningen är det istället kvinnorna som är fler till antalet. Detta beror på att det är många kvinnor som pendlar in till kommunen för att arbeta framför allt inom vård och omsorg och utbildning som är kvinnodominerade näringsgrenar. För nattbefolkningen är förvärvsfrekvensen för kvinnor högre än för männen. 73,9 procent av männen i 20 64 åldern förvärvsarbetar medan andelen kvinnor som förvärvsarbetar ligger något högre på 75,1 procent. Utpendling till grannlandet Norge räknas som tidigare nämnts inte med här, och eftersom det främst är män från nattbefolkningen som pendlar ut till Norge blir även denna statistik något missvisande för den verkliga arbetsstrukturen i kommunen. Inom energi och miljö, byggverksamhet och jordbruk, skogsbruk och fiske är en stor majoriteten av de förvärvsarbetande män (se tabell 6). Kvinnorna förvärvsarbetar däremot i högre grad inom vård och omsorg, utbildning och hotell och restaurang. 16

Tabell 7: Antal förvärvsarbetande nattbefolkning 16 år per näringsgren, 2008 Näringsgren Antalet Antal Andel (%) Kvinnor Män (%) 20-64 år (%) Vård & omsorg 1201 1244 23 87 13 Tillverkning & utvinning 853 878 16 15 85 Handel 475 518 10 49 51 Utbildning 511 527 10 73 27 Personliga & kulturella tjänster 256 274 5 46 54 Byggverksamhet 375 396 7 5 95 Jordbruk & skogsbruk 356 391 7 13,5 86,5 Företagstjänster 295 303 5,5 42 58 Transport 224 234 4 19 81 Hotell och restauranger 181 191 4 70 30 Civila myndigheter och försvaret 176 177 3 52 48 Okänd bransch 85 107 2 47 53 Energi och miljö 53 56 1 7 93 Information och kommunikation 37 38 1 31,5 68,5 Fastighetsverksamhet 37 38 1 42 58 Kreditinstitut och försäkringsbolag 31 33 0,5 52 48 Samtliga näringsgrenar 5146 5405 100 Källa: SCB AMPAK 2008 (OFFSNI som användes i rapporten för åren 1985 2004 har utgått). UTBILDNINGSNIVÅ Nattbefolkningens utbildningsnivån har ökat sedan 1993. Kategorin gymnasial utbildningsnivå mer än två år har ökat med 2,7 gånger för män och 2,5 gånger för kvinnor (488 personer respektive 400 personer). I kategorin eftergymnasial minst 3 år är ökningen för män mindre med endast 20 fler än 1993 medan den är tio gånger större för kvinnor med 229 fler personer under samma period. Kommentar: Avskaffandet av tvååriga gymnasielinjer under 1990 talet samt olika kompetensåtgärder som Komvux och Kunskapslyftet är några faktorer som kan förmodas ha bidragit till dagens ökade utbildningsnivå för nattbefolkningen i Torsby kommun. Att det är kvinnor som utbildar sig i högre grad efter gymnasiet är förenlig med utvecklingen i riket i stort. Tabell 8: Översikt utbildningsnivå nattbefolkning med könsfördelning, 2008 Utbildningsnivå 16 år- Kvinnor Män Totalt Förgymnasial 224 481 705 Gymnasial högst 2 år 854 1087 1941 Gymnasial mer än 2 år 673 769 1442 Eftergymnasial mindre än 3 år 307 229 536 Eftergymnasial minst 3 år 415 184 599 Uppgift saknas 10 18 28 Källa: SCB UTB 3.1 Tid 2008 ÅLDERSSTRUKTUR Den förvärvsarbetande nattbefolkningen i Torsby kommun blir allt äldre. Största åldersgruppen av förvärvsarbetande nattbefolkningen är 45 54 år och den gruppen tillsammans med de över 65 år är de som har ökat andelen förvärvsarbetande (kolla upp procent). Minsta åldersgruppen förvärvsar 17

betande är 16 19 år vilket förklaras av att många studerar i den åldern. De förvärvsarbetandes åldersfördelning i procent finns i figur 5. Åldersfördelning förvärvsarbetande 16-19 år 2% 20-24 år 7,1% 25-34 år 15,8 % 35-44 år 22,2 % 45-54 år 25,8 % 55-64 år 24,2% 65 -år 2,8 % Figur 5: Åldersfördelning av förvärvsarbetande nattbefolkning 16- år 2008. Källa: SCB AMPAK 2008 BEF 3.1 TID FÖRVÄRVSFREKVENSEN PER ÅLDERSGRUPP Det är totalt 5 208 personer, 74,5 procent, av nattbefolkningen i åldern 20 till 64 som förvärvsarbetar. Detta är en ökning med 6,7 procent sedan 1993 (BEF 31 TID) och förvärvsfrekvensen har ökat under hela perioden. Störst förvärvsfrekvens återfinns i åldersgruppen 35 44 år med 81,4 procent. Antalet förvärvsarbetande över 65 år är 154 stycken vilket är 49 fler än i åldersgruppen 16 19 år (se tabell 7). Tabell 9: Förvärvsarbetande, åldersstruktur och förvärvsfördelning 16 år och uppåt med bostad i Torsby kommun, 2008 Ålder år Antal Kvinnor Män Kommuninvånare Förvärvs intensiteten (%) (antal) 16 19 105 50 55 14,2 20 24 385 167 218 59,2 25 34 854 401 453 74,1 35 44 1201 577 624 80,5 45 54 1397 693 704 79,1 55 64 1309 595 714 69,5 65 154 68 86 5,9 20 64 år 5 146 2433 2854 74,5 Källa: SCB AMPAK 2008 BEF 3.1. *Antalet förvärvsarbetare per åldersgrupp genom totala antalet kommuninvånare i gällande åldersgrupp. ÅLDERSSTRUKTUR I BRANSCHERNA Den största kategorin för äldre förvärvsarbetande i kommunen är okänd bransch, där 45 procent är över 55 år. Inom okänd bransch är samtliga företag enskilda firmor. Bland de näringsgrenar med flest andel över 55 år finns även jord, skogsbruk och fiske samt fastighetsverksamhet. Inom båda näringsgrenarna är 42 procent över 55 år. Inom jord och skogsbruk innebär det en ökning med 7 procent sedan 2004. Civila myndigheter och försvaret har också en hög andel över 55 år, 38 procent. Lägst andel över 55 år återfinns inom hotell och restauranger samt tillverkning och utvinning med 14 respektive 16 procent av förvärvsarbetande över 55 år. 18

Metallindustri, maskinindustri samt hotell och restauranger är de branscher med störst andel i åldrarna 16 till 34 år. Inom metallindustrin är 45 procent under 35 år, maskinindustrin 43 procent och inom hotell och restaurang är det 41 procent som tillhör gruppen 16 34 år. Tabell 10: Antal och andel förvärvsarbetande 16 år ålder fördelat på näringsgren, 2008. Näringsgren Under 35 år 55 år och över Antal Andel (%) Antal Andel (%) Jordbruk och skogsbruk 55 14 163 42 Tillverkning och utvinning 294 33,5 164 16 Trävaruindustri 60 21 65 22,5 Metallindustri 58 45 22 16 Maskinindustri 105 43 24 10 Livsmedelindustrin 22 38,5 8 14 Byggverksamhet 128 32 89 22,5 Energi och miljö 11 20 15 27 Handel 182 35 107 20,5 Handel med motorfordon 41 35 22 19 Detaljhandeln 122 37 61 19 Parti och provisionshandel 19 25 24 32 Information och kommunikation 11 29 13 34 Kreditinstitut och försäkringsbolag 3 9 12 36 Fastighetsverksamhet 5 13 16 42 Företagstjänster 58 19 87 29 Utbildning 87 16,5 172 33 Vård och omsorg 267 21 333 27 Personliga och kulturella tjänster 55 20 91 33 Hotell & restaurang 79 41 29 15 Transport 56 24 71 30 Civila myndigheter och försvaret 32 18 68 38 Okänd bransch 21 20 48 45 Samtliga näringsgrenar 1 344 25 1463 27 Källa: SCB AMPAK 2008, NST 1.3. 19

SEKTORSINDELNING NATTBEFOLKNING Näringsgren beskriver företagets huvudsakliga verksamhet och sektor är kategoriserat efter ägare och den juridiska formen. Inom det offentliga arbetar 2 048 personer vilket motsvarar 38 procent (se tabell 9). Inom sektorn näringsliv arbetar 3 349 personer, 62 procent. Inom näringslivet är majoriteten män och inom den offentliga sektorn är merparten kvinnor. Inom offentlig sektor ingår: Statlig förvaltning Statliga affärsverk Kommunal förvaltning Landsting Övriga offentliga institutioner Inom näringslivet och övriga organisationer ingår: Aktiebolag (ej offentligt ägda) Övriga företag, (ej offentligt ägda) Statligt ägda företag och organisationer Kommunalt ägda företag och organisationer Landstingsägda företag och organisationer Övriga organisationer Tabell 11: Antal förvärvsarbetande (nattbefolkning) 16 år fördelat efter kön och sektor, 2008 Antal (nattbefolkning) Sektor Män Kvinnor Båda könen Offentlig förvaltning och service 439 1 506 1 945 Statlig förvaltning 61 49 110 Statliga affärsverk 2 0 2 Kommunal förvaltning 302 1097 1 399 Landsting 74 360 434 Övriga offentliga institutioner 0 0 0 Näringslivet och övriga organisationer 2 415 1 045 3 460 Aktiebolag, ej offentligt ägda 1761 606 2367 Övriga företag, ej offentligt ägda 439 178 617 Statligt ägda företag och organisationer 85 70 155 Kommunalt ägda företag och organisationer 18 23 41 Övriga organisationer 112 168 280 Totalt 2 854 2 551 5 405 Källa: SCB RAMS 2008, (OFFSEKT som användes i den tidigare rapporten för åren 1985 2004 har utgått). ARBETSLÖSHET 1996 2009 Statistiken i det här kapitlet kommer från Arbetsförmedlingen (AMS) och visar den totala arbetslösheten inklusive arbetsmarknadspolitiska program. Statistiken startar från år 1996 och visar bland annat hur arbetslösheten i kommunen har sjunkit varje år fram till lågkonjunkturen under 2008/2009. År 2002 var en brytpunkt då arbetslösheten i kommunen blev lägre än länssnittet och den trenden har fortsatt under de senaste åren. År 2004 var ytterligare en brytpunkt då kommunens arbetslöshet blev lägre än rikets, vilket den har varit fram till 2009 då kurvorna möts (se figur 5). 20

Arbetslöshet 1996-2009 Total arbetslöshet i procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Torsby kommun Värmlands län Riket 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År Figur 6: Total arbetslöshet 1996 2009 för Torsby kommun, Värmlands län samt för riket. Källa: AMS Samtidigt som arbetslösheten har sjunkit kraftigt i kommunen sedan 1990 talet har förvärvsintensiteten ökat under samma period (se figur 6). Förvärvsintensitet och arbetslöshet 80 70 60 Procent 50 40 30 20 Förvärvsintensitet 20-64 år Total arbetslöshet 10 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År Figur 7: Förvärvsintensitet 20 64 år samt total arbetslöshet 1996 till 2008 för Torsby kommun. Källa: AMPAK BEF 3.1 TID samt AMS. 21

DEL III - PENDLING 2008 INPENDLING Totalt var det 5 501 förvärvsarbetande som har sin arbetsplats i Torsby kommun 2008 (dagbefolkning), varav 908 pendlar in, 490 kvinnor och 418 män. Könsfördelningen för inpendlarna är relativt jämn, med en viss övervikt för kvinnor. Orsaken till inpendlingsflödet till kommunens arbetsplatser beror delvis på att orten Torsby har ett länsdelssjukhus som är en stor arbetsplats och näringsgrenen vård och omsorg har också flest inpendlare (276 personer). Andra näringsgrenar med stor inpendling till kommunen är tillverkning och utvinning (130 personer) och utbildning (105 personer). Ett positiv inpendlingsnetto finns även i andra näringsgrenar som handel, hotell och restauranger, fastighetsverksamhet, civila myndigheter och försvaret samt utbildning (se tabell 13). Inom vård och omsorg består inpendlarna till 87 procent av kvinnor. Inom tillverkning och utvinning är inpendlarna till 79 procent män. Inom utbildning är 61 procent av inpendlarna kvinnor. Största andelen inpendlare kommer från grannkommunen Sunne med 465 personer. Därefter följer Hagfors och Karlstad. Majoriteten av inpendlarna från Sunne kommun är kvinnor, 63 procent. 182 personer pendlar från Hagfors och 63 personer från Karlstad. Största nettoinpendlingen är även den från Sunne och Hagfors (se tabell 11). Största pendlingsnettot som är negativt till annan svensk kommun är till Karlstad kommun. 163 personer fler som pendlar ut från än in. Detta beror på att det är centralorten i en region som i huvudsak drar flest arbetspendlare. Tabell 12: Antal inpendlare 2008. Dagbefolkning arbetsställe i regionen, 16 år uppåt. Män Kvinnor Båda könen Netto Kommun Sunne 171 294 465 +236 Hagfors 76 106 182 +101 Karlstad 40 23 63 163 Munkfors 16 10 26 +11 Arvika 13 8 21 12 Kil 6 9 15 8 Göteborg 9 5 14 3 Malung 8 5 13 26 Stockholm 4 4 8 17 Källa: SCB AMPAK 2008 BEF 3.2. 22

UTPENDLING År 2008 pendlade 812 av kommuninvånarna ut till annan svensk kommun för att arbeta. Övervägande delen av utpendlarna är män, 69 procent (557 män och 255 kvinnor). Större delen pendlar till Sunne, Karlstad samt Hagfors. Pendlingen till grannlandet Norge redovisas i ett eget avsnitt. Tabell 13: Antal utpendlare 2008. Nattbefolkning, bostad i regionen 16 år Utpendling till Män Kvinnor Båda könen Kommun Sunne 161 68 229 Karlstad 133 93 226 Hagfors 54 27 81 Malung 29 10 39 Arvika 30 3 33 Stockholm 17 8 25 Göteborg 13 4 17 Eda 3 6 9 Munkfors 8 1 9 Kil 6 1 7 Källa: SCB AMPAK 2008 BEF 3.2. Största utflödet sker inom branschen tillverkning och utvinning där 164 personer med bostad i kommunen pendlar ut vilket är 34 personer fler än antalet inpendlare till näringsgrenen. Majoriteten av både ut och inpendlarna inom den näringsgrenen är män. En annan näringsgren med nettoutpendling är byggverksamhet. Tabell 14: In och utpendling 2008 Antal inpendlare Antal utpendlare Nettopendling Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske 1 32 33 9 50 59 8 18 26 Tillverkning och utvinning 27 103 130 11 153 165 16 50 35 Energi och miljö 0 18 18 2 8 10 2 8 8 Byggverksamhet 0 30 30 4 120 124 4 90 94 Handel 39 36 75 19 49 68 20 13 7 Transport 6 25 31 4 32 36 2 7 5 Hotell och restauranger 20 16 36 27 3 30 7 13 6 Information och kommunikation 0 2 2 5 10 15 5 8 13 Kreditinstitut och försäkringsbolag 4 2 6 3 9 12 1 7 6 Fastighetsverksamhet 2 14 16 2 1 3 0 13 13 Företagstjänster 30 27 57 22 47 69 8 20 12 Civila myndigheter och försvaret 44 26 70 32 8 40 12 18 30 Utbildning 64 41 105 28 15 43 36 26 62 Vård och omsorg 241 35 276 71 21 92 170 14 184 Personliga och kulturella tjänster 12 13 25 14 27 41 2 14 16 Samtliga näringsgrenar 490 418 908 255 554 809 235 136 99 Källa: SCB AMPAK 2008 NST 3.1. Notera att antalet utpendlare skiljer sig något mellan tabellerna trots att statistiken kommer från SCB. I NST 3.1 (in och utpendling per näringsgren) är totalt antal utpendlare 809 och i BEF 3.2 (in och utpendlingskommuner) 812 personer. 23

NORGEPENDLING Kommunens närhet till norska gränsen samt löneläge och stark norsk kronkurs under ett flertal år gör att många kommuninvånare väljer att arbeta i grannlandet Norge. Enligt statistik från organisationen StatNord från 2007 (statistik från 2008 är försenad till senhösten 2010, därför redovisas 2007 års siffror i denna rapport) är det 437 personer som arbetspendlar till Norge från Torsby kommun (källa: Statnord.org). Detta innebär att ca 7 procent av den totala nattbefolkningen år 2007 arbetade i ett annat land, som dessutom ligger utanför den Europeiska unionen. De som arbetspendlar till annat land är som tidigare nämnts tyvärr inte medräknade i SCB arbetskraftsstatistik och därför blir till exempel både förvärvsintensitet och försörjningsgrad i SCBs arbetsstatistik mindre än den verkliga. De två största utpendlingskommunerna för nattbefolkningen i Torsby kommun är Oslo och Kongsvinger. Endast nio personer pendlade från Norge till Torsby för att arbeta 2007. Tabell 15: De fem största utpendlingskommunerna för Torsby 2007, inklusive pendling över riksgräns. Utpendling till Antal utpendlare Andel av samtliga utpendlare Kommun Sunne 256 20,4 Karlstad 208 16,6 Oslo 114 9,1 Hagfors 82 6,5 Kongsvinger 56 4,5 Källa: StatNord (www.statnord.org), pendling 2007. Det är främst män som pendlar till Norge för att arbeta och de utgör 76 procent av den utpendlande nattbefolkningen. De näringsgrenar som dominerar för den utpendlande nattbefolkningen är byggverksamhet, fastighetsverksamhet (benämnd som real estate, renting and business activities i Statnords statistik) samt tillverkning. Från 2001 till 2007 har gränspendlingen i det närmaste fördubblats mellan Danmark, Norge och Sverige, men det syns inte i den nationella statistiken. StatNord:s gränsregionala statistikdatabas innehåller jämförbar statistik om pendling och flyttningar inom och mellan samarbetsländerna, samt statistik om befolkning, sysselsättning och lönesummor. 24

DEL IV FÖRETAG FÖRETAG OCH ARBETSSTÄLLEN I TORSBY KOMMUN Detta är ett nytt avsnitt som inte tidigare har varit med i den serie av rapporter kring näringsstruktur som gjorts av näringslivsbolaget Tuab. Avsnittets syfte är att ge en mer fullständig bild av näringslivet och dess struktur i kommunen. Tidigare rapporter har avgränsat sig till förvärvsarbetande. ANTAL ARBETSSTÄLLEN Antalet arbetsställen i Torsby kommun är 2 490 stycken enligt statistik (november 2009) från SCB. Totalt i Värmland finns 33 357 arbetsställen (SCB Företagsregistret 2009). ANTAL FÖRETAG Antal företag i ett område kan definieras på olika sätt. Enligt SCB fanns 812 företag i Torsby kommun 2008 och 898 arbetsställen hörde till dessa företag. Enligt UC Select fanns det ca 1500 företag vid i kommunen vid samma tidpunkt. Antal nya företag 2008 enligt SCB var 47 stycken och en etableringsfrekvens på 6,2 per 1000 invånare (16 64 år). Andel sysselsatta i nystartade företag var 69 personer Könsfördelning av företagsägandet för nystartade företag var 19 företag ägda av kvinnor och 28 ägda av män 2008. (Källa: Tillväxtanalys, www.tillvaxtanalys.se). ANTAL ANSTÄLLDA I FÖRETAGEN De flesta företag i området har inga eller få anställda och det finns inget privat företag som i dagsläget har fler än 130 anställda på orten. De privata företag i kommunen som har flest anställda i skrivande stund är Note Torsby AB, Moelven Notnäs AB, Branäs Fritidscenter AB, Torverk Industrial Doors AB och Moelven Byggmodul AB. Det är samtliga tillverkande industrier inom trä och metall, förutom Branäs Fritidscenter som bedriver skidanläggning. FÖRETAG OCH NÄRINGSGREN Den näringsgren där flest företag har sin huvudsakliga verksamhet i Torsby kommun är inom jordbruk, skogsbruk och fiske och framför allt är det företag inom skogsbruk som dominerar och står för 78 procent av företagen inom näringsgrenen. Den andra största näringsgrenen där flest företag är verksamma är handel och där finns flest företag inom detaljhandel, 56 procent. Företag där uppgift på näringsgren saknas är också relativt vanliga samt företag inom byggverksamhet. Se figur 3 (UC Select 2010 06 11). JORDBRUK, SKOGSBRUK OCH FISKE De största arbetsgivarna inom näringsgrenen jordbruk, skogsbruk och fiske i kommunen är Röjdåfors Skogs AB, K.P. Näslunds Gallringstjänst AB, Brobergs Skogs AB och Kronhallas Skogsvård AB. TILLVERKNING OCH UTVINNING De största arbetsgivarna inom tillverkning och utvinning är Note Torsby AB, Moelven Notnäs AB, Moelven Byggmodul AB och Torverk Industrial Doors AB. EL, GAS, VÄRME OCH KYLA (JMF ENERGI OCH MILJÖ) Största arbetsgivare är Fortum AB och Näckåns Energi AB. VATTEN, AVLOPP OCH AVFALL Största arbetsgivarna inom vatten, avlopp och avfall i Torsby kommun är Sita Sverige och Torsby kommun. 25

BYGGVERKSAMHET Näringsgrenen i kommunen består i huvudsak av många små företag med få eller inga anställda. De största arbetsgivarna inom byggverksamhet är Fortum Service AB, NIWA i Torsby AB och Ambjörby Rör AB. HANDEL Den lokala handeln består främst av många små företag och de största arbetsgivarna är Toria AB, Järnbolaget AB, Lindströms Bröd i Torsby AB, MBN bil och Långflons Handel och gränskrog AB. TRANSPORT OCH MAGASINERING De största arbetsgivarna inom näringsgrenen i Torsby kommun är Gunnar Arnessons Åkeri AB, Posten AB, LBC Wetab Wermlands Transport AB och Taxitransporter i Torsby AB. HOTELL OCH RESTAURANG Största arbetsgivare inom näringsgrenen är Hotell Värmlandsporten AB, Långbergets Sporthotell AB och Värdshuset Toria AB. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION De flesta företag inom näringsgrenen är enskilda med inga eller mycket få anställda. De största företagen sett till antalet anställda är Torsbybladet, Zoff Com AB och Relacom AB. KREDITINSTITUT OCH FÖRSÄKRINGSBOLAG Inom denna näringsgren är det bankkontoren som dominerar vad gäller antalet anställda. Dessa är Nordeas, Swedbanks och Handelsbankens lokala kontor i Torsby tätort. FASTIGHETSVERKSAMHET Företagen inom näringsgrenen är i huvudsak mycket små med inga eller få anställda, förutom det kommunalt ägda bostadsbolaget, Torsby bostäder AB som har något fler anställda. Andra företag med anställda inom näringsgrenen är A Skanse & Co AB samt Fastighetsmäklare Arne Lindén AB. FÖRETAGSTJÄNSTER Inom näringsgrenen i kommunen är de största företagen LRF Media AB, Sticky Beat AB, Torsby Allstjänst AB samt Nordvärmlands Smådjurspraktik AB. I övrigt är de flesta företagen inom näringsgrenen små med inga eller få anställda. Flera av företagen med anställd personal är revisionsbyråer och företagsekonomer. CIVILA MYNDIGHETER OCH FÖRSVARET Största aktörer inom näringsgrenen är Torsby kommun, Försäkringskassan, Rikspolisstyrelsen och Skogsstyrelsen. UTBILDNING Inom utbildning är den största arbetsgivaren Torsby kommun. De största privata aktörerna är Sörmarks Friskola och Förarutveckling i Sverige AB. VÅRD OCH OMSORG Största arbetsgivarna inom vård och omsorg i området är Torsby kommun, Värmlands läns landsting, Stiftelsen Frykcenter, Rullarna Ekonomisk Förening, Kooperativet Omtanken Ekonomisk Förening och Hälsolänken AB. 26

PERSONLIGA OCH KULTURELLA TJÄNSTER Här är de största arbetsgivarna skidanläggningarna Branäs Fritidscenter AB och Hovfjället, Torsby kommun, de kyrkliga församlingarna samt Vildmark i Värmland AB. OKÄND BRANSCH Bland de företag där näringsgrenen är okänd har samtliga inga anställda, utan de består i huvudsak av enskilda firmor. Företag per näringsgren 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning El, gas, värme och kyla Vatten, avlopp och avfall Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurang Informations- och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg Kultur, nöje och fritid Annan serviceverksamhet Uppgift saknas Figur 8. Källa: UC Select fördelning av bransch huvudnäring Torsby kommun 2010 06 11. Se bilaga för urvalsträd. 27