studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: När relationell kyrka och livstolkande människa möts Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas vårt behov av barmhärtighet.den utmanar oss att sträva efter fördjupad enhet och till att vara trogna kallelsen att möta varje människa där hon är med evangelium. Seminarierna på kyrkokonferensen 2015 har handlat om vissheten att mötet med Jesus Kristus förvandlar dig, mig och världen. De tog sin utgångspunkt i berättande bibeltexter kring vad som är vår kyrkas kallelse idag och hur den kan bidra till en förvandlad värld. Genom att vi utgått från bibeltexter som kopplats till vart och ett av den antagna verksamhetsplanens åtta riktningsmål får vi nu möjlighet enskilt och/eller i församlingen reflektera kring hur en bibeltext landar och levs i praktiken. Målen rör Equmeniakyrkans arbete regionalt, nationellt och internationellt. Bibelns berättelser är i sig en samlande kraft. De befolkar rummen vi vistas i. De bidrar till djupare identitet för oss som kyrka när vi delar och tolkar Guds ord. Låt därför dessa åtta studier påverka dig och ditt liv under kommande år. De har skrivits för att fördjupa samtalet i församlingen, i den lilla studie- eller bönegruppen, på ett församlingsmöte eller en gudstjänst. Till del olika studierna finns reflekterande frågor att samtala vidare kring men också en rad olika tips på material som bidrar till ytterligare fördjupning. Alla författare av bibelstudierna arbetar i Equmeniakyrkan eller i biståndsorganisationen Diakonia. Samtliga bibelstudier har bearbetats av Bilda till ett studiematerial. Lokala konsulenter på Bilda kan erbjuda ytterligare stöd och inspiration för studie- och samtalscirklar i din församling. Ta kontakt med din Bildaregion kring hur ni kan fördjupa bibelsamtalet hos er. För att starta en studiecirkel gäller följande: Att ni är 3 12 deltagare inklusive cirkelledaren. Att ni träffas vid mins tre tillfällen. Att det sammanlagda antalet cirkeltimmar är minst 9 (en studietimma är 45 minuter). Läs mer på www.bilda.nu 1
När relationell kyrka och livstolkande människa möts Vi slår följe med Paulus i Apostlagärningarna 17 och gör ett återbesök på Aeropagen. Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till som också några av era skalder har sagt Riktningsmål 2 i Equmeniakyrkans verksamhetsplan 2015 2016 Equmeniakyrkan regionalt, nationellt och internationellt utmanar och hjälper församlingar att skapa språk, mötesplatser och former för överlåtelse till Jesus Kristus där tro föds, delas och fördjupas. Charlotte Thaarup, regional kyrkoledare i region Syd och Linus Brengesjö pastor i St. Peters kyrka Stockholm. Vad gör Paulus i Athen? Paulus är på sin andra missionsresa. Han har lämnat Silas och Timotheos i Beroia och väntar på dem. Athen är inte längre den storstad som 500 år tidigare. Världens centrum är nu Rom och i regionen har staden Korinth större betydelse. Men fortfarande finns 5000 invånare och filosofiskolorna trivs som tidigare. När Paulus går runt i staden blir han upprörd ( ett starkt uttryck (eg. upprörd till vrede) över avgudabilderna han ser. Vilka är dessa filosofer? Epikureer efter Epikur från Samos (371 270 f.kr.) uppfattas världen vara styrd av avlägsna gudar som inte bryr sig om människorna. Världen styrs av fysiska lagar och döden är slutet. Strävan efter själs-lugn genom måttfull njutning är kännetecknande. Kyrkofäderna benämner epikuréerna köttsliga människor. Stoiker efter Zenon (336 264 f.kr.) (Stoa = pelargången där undervisningen pågick) De tror inte på gudar. Dygden räknades för det högsta goda. Att göra sig oberoende av alla begär, lidelser och affekter är vägen mott själslugn. Förnuftet hjälper att ta avstånd till affekternas lockelser. Stoikerna var den främsta av filosofskolorna på Palus tid. Filosoferna finns på torget, agoran (gr), det offentliga rummet. En mötesplats i staden. De är ganska ironiska i sättet att tala om Paulus. Till exempel som en papegoja och som en fågel som hittar små sädeskorn. De tar honom helt enkelt inte på allvar. De tar Paulus med sig upp på Areopagen Areios pagos Aros kulle, där han kanske skulle granskas inför domstolen som hade översyn med filosofernas undervisning. Eller kanske skulle han bara förklara sitt tal under fridfulla förhållanden. Vad predikar Paulus? Paulus talar till icke-judar och tar därför inte sats i frågan om Jesus som Messias. Däremot talar han om det han ser hos grekerna: deras religiositet och längtan. Den okända guden vars altare han har sett blir hans utgångspunkt för förkunnelsen av Gud Skaparen som också bryr sig om sin skapelse. 2
Paulus använder ord från den grekiska författaren Aratos (310 240 f Kr) som handlar om guden Zeus, men hos Paulus blir det ord om Gud. Denna vill nu omvändelse och har som domare utsett en man som Gud har låtit uppstå från de döda. Jesus nämns här inte vid namn och åhörarna missuppfattade tidigare vad Paulus sade på torget och trodde det var tal om två gudar: Jesus och Uppståndelsen. När de nu fattar att han talar om uppståndelse från de döda avbryts Paulus. Vad händer? Åhörarna gör sig lustiga. Andra uttrycker nyfikenhet. Några kommer till tro. De nämns vid namn: Kvinnan Damaris, Dionysios medlem av Areopagen och några till. Vad gör vi med detta? Equmeniakyrkan regionalt, nationellt och internationellt utmanar och hjälper församlingar att skapa språk, mötesplatser och former för överlåtelse till Jesus Kristus där tro föds, delas och fördjupas Paulus tal i Athen är en förebild i all mission. Han låter sig påverkas av vad han ser och vad han upplever i kulturen han befinner sig i. Detta utan att ta avstånd eller dra sig tillbaka i trygga fördomar om människorna han möter. Tvärtemot använder han situationen till att tala om Gud på ett sätt som är begripligt för dem som lyssnar. I 1 Kor 9: 19 22 skriver Paulus om denna princip: Fri och oberoende av alla har jag alltså gjort mig till allas slav för att vinna så många som möjligt. För att vinna judar har jag för den varit som en jude För att vinna den som står under lagen För att vinna dem som står utan lag För att vinna de svaga Paulus anpassar sig till människorna som lyssnar. Hans tro är att alla är skapade av samma Gud och att även gränserna de bor inom har han fastställt. Samtidigt finns det alltid en gräns för hur långt vi kan anpassa oss. Det som abrupt avslutar Paulus tal är uppståndelsen. Det var en trosföreställning de flesta i Athen inte kunde förstå. Det kan vara en viktig påminnelse till oss att aldrig göra mission till en strategi eller ett projekt att kalkylera med. Vi kan både samtala med människor och anknyta till deras vardag men till slut hänger det alltid på en enda sak: Att Jesus lever, har uppstått och den som visar sig för oss. Att samtala vidare om Hur kan vi som kyrka, som församling och som enskilda kristna vara på torget där människor mötts och meningar bryts och använda detta som mötesplats där mötet med Jesus Kristus förvandlar? Ta utgångspunkt i dessa tre förslag till avgudar i dag: Mobiltelefonen Löparskon Betalningskortet (eller hitta andra) Försök använd dessa avgudar till en positiv samtal om den kristna tron undvik gärna namnet Jesus och kristna termer som kyrka. Hur kan Paulus sätt att vara grek med greker och jude med judar vara till inspiration för oss? Jämför gärna med Jesu ord i Johannes 17: 15 Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. Vilka livsfilosofier finns bland moderna människor? Reflektera gärna över likheterna mellan filosoferna Paulus möter och modern materialism, västerländsk buddhism. Hur kan vi träna oss i att känna igen längtan hos medmänniskan? 3
Materialtips att jobba vidare med Handbok i bibliodrama (Argument förlag) Gudstjänst som berör (Ulla-Marie Gunner Gemensam Framtid, Bilda och Verbum) Arvet och en gemensam framtid. Bibelord gudstjänst identitet (Verbum och Gemensam Framtid) Försoning behövs (Verbum inkl. studieguide från Bilda). Version 8 juni En samtalsmodell för studiecirkel Samtalsledare och spelregler Någon i gruppen håller i samtalsstrukturen och tiden, så att alla får utrymme och allas erfarenheter tas tillvara. Innan gruppen startar enas man om spelregler för samtalet. Spelregler som brukar bidra till att skapa ett öppet och lärande samtal är: Det personliga vi delar stannar i gruppen. Det är ok att prova tankar och att ändra sig. Man har rätt att vara tyst. Alla talar i jagform. Alla hjälps åt alla hålla tidsramarna. Alla bidrar med sitt perspektiv och värdesätter att få ta del av andras. En samtalsmodell för studiecirkel En studiecirkel kan läggas upp med hjälp av samtalsmodellen som beskrivs nedan. 1,5 h 2 h är en lämplig tid för samlingen. En inledande runda, ca 20 min. Gemensamt samtal, ca 60 min. Avslutande runda, ca 10 min. Tidsangivelserna är ett förslag och kan anpassas efter gruppen. Börja gärna med ett enkelt drop-in-fika och småprat en stund innan cirkeln startar. Det ger alla möjlighet att landa i gruppen. Samtalsmodellen En inledande runda där man kan prova sina tankar Börja med en runda där var och en får möjlighet att berätta vad som rör sig i tanke eller känsla just nu. Det kan vara en fundering utifrån det ni läst eller på annat sätt tagit del av inför samlingen. Det kan också vara reflektioner över en händelse som anknyter till ert tema för studiecirkeln.
Var och en får 3 4 minuter till sitt förfogande. Det är alltid ok att passa, att låta ordet gå vidare om man inte vill säga något. (Första gången man möts kan den inledande rundan vara mer personlig så att man lär känna varandra i gruppen. Man kan till exempel berätta något från sitt eget liv och varför man valt att delta i studiecirkeln.) Använd gärna ett föremål att hålla i för den som berättar, en sten eller något annat som är avstressande att hålla i. Föremå let markerar vem som har ordet och när en person berättat klart går föremålet och ordet vidare till nästa. I rundan får var och en berätta utan att bli avbruten. Syftet är att man ska få sätta ord på och prova sina tankar, utan att behöva förklara och försvara. Samtidigt tränar man sig att lyssna och ta in olika perspektiv. Inget samtal förs kring den inledande rundan, om inte personen själv för in det i det efterföljande gemensamma samtalet. Gemensamt samtal När rundan är klar öppnar ni för ett gemensamt samtal utifrån det bibelstudium som ni läst och de samtalsfrågor som finns i materialet. Starta gärna samtalet med en fråga, till exempel: Är det något speciellt du fastnade för i det du läste? Hur knyter det an till livet och dina erfarenheter? Mötte du några nya perspektiv? Hur tänker du kring det? Gjorde du någon ny upptäckt eller insikt? Hur kan du använda dig av det? Ett alternativ kan vara att någon i gruppen inleder samtalet med en reflektion som anknyter till temat. Andra inspel i samtalet kan till exempel vara litteratur, film, bilder, artiklar eller musik som berör ert samtalsämne. Avslutande runda Avsluta samlingen med en runda där var och en har möjlighet att säga något kort om dagen, till exempel: Det här bär jag med mig från idag Något jag skulle vilja veta mer om Jag skulle vilja samtala vidare om Någon gång kan det vara bra att reflektera över hur man arbetar tillsammans och anknyta till de spelregler som gruppen bestämt. Vad fungerar bra? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?