När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

Transkript

1 När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider då Gud har gripit in i människors liv så att hela städer och t.o.m. länder förvandlats. Ett kapitel berättar om en den stora väckelsen i norra Irland i mitten av 1800-talet. Det är en berättelse om ett ganska dramatiskt skeende, med stora och omvälvande konsekvenser i många människors liv. Det rapporteras från den väckelsen att städer förvandlades, att domstolar blev näst intill arbetslösa när kriminaliteten sjönk som en följd av de förändrade liven. Men denna stora rörelse började inte så särskilt stort kom en ung man till tro, James McQuilkin. Han vann snart några av sina vänner för Kristus. Nu var de fyra unga män, alla nya i tron. Dessa ungdomar gjorde en deal med skolvaktmästaren om att få låna skolsalen efter sista lektionen på fredagen. Den lilla gruppen växte något, och blev med tiden en grupp på ca. 20 personer. Man brukar säga att detta var starten på väckelsen i Ulster I mars 1859 anordnades ett stort bönemöte i en anglikansk kyrka. Det kom så många till denna samling att man fick utrymma kyrkan för att inte läktarna skulle rasa samman. Det fick, trots regn, hållas ett utomhusmöte istället. En lekmannapredikant talade och 100-tals människor överlät sina liv i Guds händer. Därefter gick rörelsen vidare ut över hela landet, och det sägs att ca människor lades till olika församlingar runt om i landet. Förra söndagen läste vi en bibeltext. Den handlade också om liv som förvandlades och om en hel stad vars utveckling tog en helt ny riktning. Staden var Efesos. Efesos var inte vilken stad som helst. Det var den tredje största staden i världen, just då. Den var dessutom ett centrum för tillbedjan av gudinnan Artemis och med en omgivning som snart skulle komma att visa sig mycket fientligt inställd till den lilla församlingen. Men det förändrades. Snart var den lilla marginaliserade församlingen på bara 12 män, en faktor att räkna med. Och tids nog blev staden Efesos en helt annan stad. Och vi undrade: Hur var det möjligt? Det finns många svar på den frågan. Förra söndagen såg vi på den första förutsättningen till denna fantastiska utveckling: Det fanns en liten kyrka i Efesos. Det var ingen stor kyrka. Det var ingen framgångsrik kyrka. Men det fanns en församling i Efesos och när Gud nu skulle göra någonting nytt i denna världsmetropol började han, som vanligt, med det han hade. Gud började med några enkla människor. Gud började i det lilla. En förmedlar en fascinerande bild av Gud, 2 Krön 16:9: Herrens ögon överblickar hela jorden, för att han skall kunna stärka dem som av hela sitt hjärta håller sig till honom. Guds ögon sveper över jorden. Gud söker efter ett hjärta som vill hålla sig till honom. Och när Gud funnit det han sökt kunde han genom deras liv börja något nytt. Gud söker inte dem som talar bäst, eller sjunger vackrast. Gud söker inte efter dem som har bäst självförtroende och vet hur man för sig. Gud söker människor med brinnande hjärtan. Gud söker inte efter dem som tror att de klarar sig utan honom. Gud söker dem som vet att de behöver honom. Deras liv blir baser för Guds rike. Och detta var det första svaret på hur Efesos kunde förändras. Några människor som du och jag, byggde en församling och bad för sin stad i Efesos. Men deras villighet och längtan var inte nog. Vi måste uppmärksamma en orsak till: Apg 19:1-10

2 Gud hade en församling. Det var bra. Men församlingen hade ett antal brister. Det var inte så bra. Församlingen hade allvarliga brister när det gällde kunskapen omkring vad den egentligen trodde på! Jag har lagt märke till att kyrkan i min tid ibland liknar kyrkan i Efesos. Den har en del kunskapsbrister. Om du frågar kristna människor vad de vet om Jesus får du ofta höra ett vittnesbörd om olika upplevelser och erfarenheter. Du kanske får höra om vilken tröst tron är i eller hur mycket det betyder att kunna be. Det är väl bra så långt. Att ha Jesus som sin bäste vän är verkligen inte illa. Men när du frågar om Jesu lära, blir det ofta tunt, och ibland helt tyst. Lyssna: Jesus kom också för att lära oss något. Han säger, Joh 7:17: "Om någon vill göra hans (Guds) vilja skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv. När Jesus ger sedan det centrala uppdraget vidare till kyrkan säger han, Matt 28:18-20: "Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut." Jesus kom alltså för att lära oss något. De som följde honom kallades t.o.m. för lärjungar, d.v.s. elever, d.v.s. människor som höll på att lära sig något. Om församlingen i Efesos skulle kunna bli ett användbart verktyg för Gud när det nu handlade om att förvandla en hel stad dög det alltså inte att den inte ens själv visste vad den trodde på. Dessa kunskapsluckor utarmade kraften i kyrkan. Kyrkan i Efesos behövde undervisas. Paulus börjar därför med att ställa några bra frågor. Låt mig bara vidarebefordra dem till dig? - Tog du emot helig Ande när du kom till tro? På den frågan svarar de troende i Efesos ärligt att de aldrig hört talas om den helige Ande. De visste inte ens att den helige Ande fanns. - Vilket dop blev ni döpta med? På den frågan svarade de Johannes-dopet Johannes döparen var verksam i Israel för att förbereda marken för Jesus. Han döpte med ett slags förberedande dop. Men det kristna dopet var en bekännelse som markerade att individen själv ville följa Jesus. Alltså fick Paulus undervisa om detta. Därefter lät de döpa sig. Så, vilket dop blev du döpt med? Du kanske är en kristen, precis som dessa lärjungar, som ännu inte har låtit döpa dig. När man har kommit till tro säger Jesus att man ska låta döpa sig. Det är inget extra tillägg. Det är så man bekänner Jesus. Vi kan tala mer om det. Om du vill kan vi bestämma tid för dopsamtal. Paulus tyckte detta var viktigt. Tycker du? Svaren på Paulus frågor visar att den lilla kyrkan i Efesos hade mycket kvar att lära. Inte sant? Och det är OK. För det har vi alla. Det är OK så länge vi är beredd att lära oss mer. Det är förstås inte OK om vi har slagit oss till ro i vår likgiltighet och tycker att vi inte behöver lära oss mer, eller, ännu värre, att vi inte har mer kvar att lära oss. För så länge som Gud är större än våra erfarenheter kommer vi alla ha något mer att lära oss. Och så länge vi håller på att lära oss vem Jesus är, hur han ser på saker och ting och vad det är att följa honom, så länge är vi lärjungar. På ett sätt är det ju enkelt. Om du är kallad att följa Jesus måste du veta vad det är att följa honom. Och är du kallad att lära ut det han lär måste du ju veta vad han lär. Alltså måste du

3 studera hans ord. Låt mig därför få ge dig fyra bra ord. Fyra ord som borde prägla vår relation till Bibeln och till Jesu lära: 1. Studera Du behöver studera Bibeln. Bibeln är en bok som går att studera. Bibeln har en historia. Du kommer genast att ha mycket lättare att förstå vad Bibeln handlar om bara du sätter in texterna i sin historia. Läs Bibeln i sitt sammanhang. Skaffa bra böcker som hjälper dig att förstå Bibelns kringhistoria. Följ olika ämnen. Lär dig saker och ting om olika huvudpersoner. Du måste studera din Bibel för att förstå Jesu lära. 2. Reflektera Reflektera. Om Maria, Jesu mor, läser jag något vackert. Gud talade till henne, men det Gud hade att säga var inte lätt att förstå. Och inte var det heller lätt att förstå konsekvenserna av vad Gud sagt. Så Lukas skriver att Maria tog det hon varit med om till sitt hjärta och begrundade det. Ordet begrunda borde få en renässans i vår tid. Att begrunda är att lägga en grund. Om du inte begrundar blir du istället grund. Du kanske går på grund. När du begrundar lägger du en grund. För den som ska undervisa i bibelordet blir ordet begrunda helt avgörande, och jag inser att jag nog ibland skulle behöva bekänna min synd, som förkunnare, med Jobs ord i Job 42:3: jag har talat om det jag inte begriper, det som är för högt för mig, det som jag inte vet något om. Men det kanske är sant om dig också? Gud vill att vi ska stanna upp ibland, för att reflektera. I Apg 9:43 läser jag om Petrus: Petrus stannade någon tid i Joppe hos Simon Petrus var på resa i viktigt uppdrag. Men nu stannade han upp. Och när han tog tid talade Gud. Gud talade till Petrus om att predika för andra folk än sitt eget. Det ville inte Petrus. Gud fick tala igen. Och i detta tilltal förändrades Petrus. Alltså är det inte alltid farten som gör oss mest effektiva för Gud. Ibland måste man stanna upp för att reflektera, begrunda. I Apg 13:34 säger Petrus: "Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor. Du måste alltså a) studera för att förstå Jesu lära och b) reflektera för att förstå betydelsen av Jesu lära. Åsikter kan man stressa fram. Insikter måste man vänta in. Den katolske prästen Anders Piltz skriver: Om man vill göra uppenbarelsen till sin, då måste man bli en lärjunge, lyssnande, mottagare. Man måste sätta sig vid Mästarens fötter och göra sig beredd att ta emot och förvandlas. 3. Repetera Du behöver repetera. Man måste läsa bibelberättelserna om och om igen. Det finns många lager i bibeltexten, djup på djup. Dessutom har du förändrats sedan du läste bibeltexten sist. Du kommer att se andra saker nästa gång. Och bibeltexten har olika saker att säga dig i olika lägen av livet. Jag citerar Anders Piltz igen: Bibeltexten är som ett vidsträckt landskap där ingen samtidigt kan fokusera på allt. Du måste alltså komma tillbaka. Du måste lära dig att läsa på nytt, d.v.s. inte bara samma sak en gång till utan just på nytt. Med nya ögon, ny längtan och ny mottaglighet. Ett bra sätt att repetera är att memorera. Bibelns Josef samlade under sju goda år in grödan i lador och kunde sedan klara sig genom sju nödår. När du i den goda tiden memorera bibeltexter har du ett förråd att hämta ur när prövningen kommer. Bär din Bibel när du är ung så ska den bära dig när du blir gammal.

4 4. Praktisera. När de troende i Efesos fått lära sig om den helige Ande tog de också emot den helige Ande. När de fått höra om dopet lät de också döpa sig. Jakob skriver, Jak 1:21-22: Lägg därför bort allt det orena och det myckna onda hos er, och ta ödmjukt vara på ordet som är nerlagt i er och som förmår rädda ert liv. Bli ordets görare, inte bara dess hörare, annars tar ni miste. Att ödmjukt ta vara på Ordet är att följa det, att praktisera. Du kanske inte behöver någon ny kunskap. Gud kanske redan har talat till dig, men du lyder inte. Guds ord har blivit passiv teoretisk kunskap. Livlös kunskap. Jakob fortsätter, Jak 2:26: Liksom en kropp utan livsande är död, så är tron utan gärningar död. Författaren Herman Melville (Moby Dick) skrev en roman, White Jacket, där skeppsläkaren Dr. Cuticle, får ta sig an en sjöman med magsmärtor. Läkaren blir uppmuntrad av att få en större utmaning än de vanliga blåsorna i händer. Alltså kallar han samman sjömännen för att låta dem bevittna en riktig operation. Han är imponerande. Han lägger sina snitt med precision och förklarar utförligt människans anatomi. Alla är mycket imponerande av hans kunskaper och skicklighet. Men patienten dör, utan att den upprymde läkaren ens upptäcker det och utan att sjömännen vågar påpeka det. Din bibelläsning kan bli en sådan dissekering. Du kan din bibliska historia. Du kan din läxa. Du känner din Bibel. Men patienten har dött. Kanske utan att du upptäck det och kanske utan att någon annan vågat påpeka det. Din bibelläsning har blivit livlös, p.g.a. att du inte praktiserar det Gud redan sagt dig. För Liksom en kropp utan livsande är död, så är tron utan gärningar död. Därför måste du praktisera. Det är det avgörande steget. Vi studerar för att förstå vad Jesus lär. Vi reflekterar för att förstå betydelsen av vad Jesus lär. Och vi praktiserar för att ta konsekvenserna av vad Jesus lär. Det är att ödmjukt ta vara på Ordet. Det är så Guds ord kommer att börja förvandla våra liv, och kanske med tiden betydligt mer än så. Avslutning Gud vill inte bara förbättra dig. Gud vill förvandla dig. Och ett av hans viktigaste redskap för att göra det är Bibeln. Bibeln är nämligen tankeutbyte med Gud. Känslomässiga upplevelser och dramatiska händelser, kanske kriser, kan förvandla mycket i våra liv, men varaktig förändring kräver också förändring i tankelivet. Därför behöver du studera Bibeln, reflektera över Bibeln, repetera den och praktisera den. Paulus skrev, Rom 12:2: låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar Hur ska det gå till? Han förklarar sig i 2 Tim 3:16-17 (NLB): Hela Skriften är inspirerad av Gud och kan användas då man undervisar om det som är sant och avslöjar det som är falskt. Den korrigerar oss och hjälper oss att leva som Gud vill, så att den som tillhör honom blir väl rustad för sin uppgift att göra gott mot andra. Fyll era liv En man kom till pastor R.A. Torrey, en mycket känd pastor på sin tid. Mannen ville ha råd. Han försökte läsa sin Bibel, men tyckte bara att det var tråkigt och meningslöst. - Hur ska jag studera Bibeln, frågade han. - Läs den svarade R.A. Torrey. - Jag läser den, svarade mannen.

5 - Läs den lite till, svarade Torrey. - Hur?, frågade mannen. - Ta en bok och läs den 12 gånger om dagen i en månad. - Hur ska jag hinna det, svarade mannen. - Välj andra Petrusbrevet, sa Torrey. (Ett kort brev.) Mannen beslutade sig för att försöka. Senare berättade han: - Snart talade jag om andra Petrusbrevet med var enda människa jag mötte. Det kändes som om alla stjärnor på himlen sjöng om andra Petrusbrevet. Jag läste andra Petrusbrevet på mina knän, och strök under viktiga ord, och mina tårar smetade ut färgen från pennan. Se, sa jag till min fru. Jag har förstört dessa sidor i min Bibel. Ja, svarade hon, men när din Bibel blev smutsig blev du ren. Vill du förändras? Då måste du leva med din Bibel.