Medel för särskilda folkhälsosatsningar



Relevanta dokument
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsopolitiskt program

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Sveriges elva folkhälsomål

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Strategiskt folkhälsoprogram

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Välfärds- och folkhälsoprogram

Länsgemensam folkhälsopolicy

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Hälsosamma Skinnskatteberg

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Folkhälsopolitiskt program

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Från Vision till mål?

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Folkhälsoplan.

Folkhälsopolicy 4 KS

Hälsoplan för Årjängs kommun

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Nationella ANDT-strategin

Folkhälsoutskott 13/2-2018

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr LST Z

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september Sid 1

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Härnösands kommun

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

En god hälsa på lika villkor

Folkhälsoplan

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Folkhälsoprogram

1. Så här fungerar en kommun

Folkhälsoplan

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

mötesplats mitt i Dalarna!

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Prioriterade Folkhälsomål

Alingsås folkhälsomål 2019

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Program. Folkhälsopolitiskt program KS Föreskrifter. Plan. Policy. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Ohälsa vad är påverkbart?

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val.

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

DNR: HSNV DNR:

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Transkript:

LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12

LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar Inledning Folkhälsa handlar om att få en så god hälsa som möjligt hos hela befolkningen och att den även ska vara så jämlik som möjligt. Till det nationella folkhälsomål att skapa förutsättningar för en hälsa på lika villkor för hela befolkningen finns elva målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Det nationella målet kan påverkas genom politiska beslut i kommuner och landsting. Arbete inom nedanstående områden är det som påverkar hälsan.

LULEÅ KOMMUN Dnr 3 (5) Hälsan generellt bland befolkningen i Luleå kommun är god. Men det finns skillnader i hälsa mellan män och kvinnor, grupper och bostadsområden mm. Ytterligare uttryck för ohälsa är utanförskap, arbetslöshet, drogberoende, kriminalitet och fysik inaktivitet. Insatser för att öka folkhälsan handlar om förutsättningar för såväl levnadsförhållanden som levnadsvanor. Det som ger mest effekt på folkhälsan är generella insatser men de bör utformas så att de även når de som har större behov. Det är många aktörer som kan ge förutsättningar för en god folkhälsa och för att få effekt behöver vi både fler aktiviteter och fler aktörer. Det finns idéer bland anställda i Luleå kommun om aktiviteter som kan göras för att få en bättre folkhälsa. Extra medel kan göra att det finns en ökad vilja att pröva nytt och därmed få ett ökat engagemang och fler aktörer som verkar för en god folkhälsa. Med extra medel kan det även bli lättare att hitta utvecklingsprojekt mellan förvaltningarna. Idé om Medel för särskilda folkhälsosatsningar Att genom särskilda medel stimulera till nytänkande och ökad samverkan samtidigt som kommunala kostnader minskar och mänskliga vinster görs. Projekt som tas fram ska vara i linje med kommunens övergripande mål. Syfte Att prioritera barn och ungas hälsa. Satsningarna kan inrikta sig både på livsvillkor och på levnadsvanor. Mål ökad folkhälsa bland barn och unga minskade kommunala kostnader för ohälsa på kort och lång sikt samtidigt som mänskliga vinster görs ökad samverkan mellan olika aktörer integrering i ordinarie verksamhet ifall utvärdering visar positivt utfall Metod Satsningarna ska genomföras med ett nämndövergripande perspektiv utgå från hälsofrämjande- och förebyggande arbete samt tidiga insatser för grupper av kommuninvånare bidra till långsiktigt hållbara och mätbara resultat om möjligt bygga på vetenskap och beprövad praxis

LULEÅ KOMMUN Dnr 4 (5) Ekonomi Medel till särskilda folkhälsosatsningar beaktas i den årliga budgetprocessen. Målsättningen är att genomföra satsningen under minst tre år - 2012, 2013 och 2014. För att möjliggöra för egen finansiering och integrering i ordinarie verksamhet om ett projekt får ett positivt utfall införs en modell med stegvis egen finansiering. Maximal tid för projektbidrag är tre år. Ettårigt projekt 50% projektbidrag och 50% egen finansiering Tvåårigt projekt: År ett - 85% projektbidrag och 15% egen finansiering År två - 50% projektbidrag och 50% egen finansiering Treårigt projekt: År ett - 85% projektbidrag och 15% egen finansiering År två - 50% projektbidrag och 50% egen finansiering År tre - 40% projektbidrag och 60% egen finansiering Ansökning och beredning av beslut Initiativ kan tas av kommunala nämnder och styrelser samt externa aktörer och organisationer tillsammans med kommunala nämnder och bolag. Ansökan ska omfatta gemensamt arbete i minst två nämnder/styrelser. Detta bidrar till att fler har ansvar för frågorna och helhetsperspektivet ökar. Ansökan görs på kommunens mall för projektdirektiv och inkluderar den för detta projekt framtagna bilagan Kriterier för bedömning. Kommunala nämnder och styrelser uppmanas att i sina satsningar utveckla samverkan med forskning och aktörer inom offentlig, ideell och privat sektor. Detta breddar folkhälsoarbetet. Ansökningar från Medel för särskilda folkhälsosatsningar görs årligen i november. Ansökan lämnas till Samhällsutvecklingskontoret. Ansökan bereds av en tjänstemannagrupp bestående av representanter från Samhällsutvecklingskontoret, social-, fritids-, arbetsmarknads- samt barn- och utbildningsförvaltningen. Vid behov kan andra förvaltningar adjungeras för bedömning av projekten. Samhällsutvecklingsstrateg folkhälsa är sammankallande.

LULEÅ KOMMUN Dnr 5 (5) Beslut om projektbidrag fattas av kommunstyrelsens arbetsutskott. Beslut avser hela projekttiden. Respektive nämnd/styrelse fattar beslut om egen finansiering. Samhällsutvecklingskontoret ansvarar för administrativ hantering i samband med ansökningar. Utvärdering De projekt som har beviljats medel ska utvärderas. Projektägarna ansvarar för att utvärdering görs. Det är årliga rapporter samt utvärdering efter projektavslut. Rapporterna lämnas till Sanhällsutvecklingskontoret som gör årlig redovisning till Kommunstyrelsens arbetsutskott. För treåriga projekt bör utvärderingen starta innan projektavslut och implementering påbörjas under det tredje projektåret. Utvärdering kan med fördel ske i samverkan med universitet och högskola. En mall för utvärdering kommer att tas fram tillsammans med LTU. Hantering och effekter av Medel för särskilda folkhälsosatsningar ska utvärderas efter tre år. Samhällsutvecklingskontoret ansvarar för att utvärdering görs. Nytt från 2015 För att göra det lättare för mindre projekt finns det möjlighet att söka medel enligt en sk lightversion. 1 mkr har avsatts under 2015-2016. Projekten enligt lightversionen är ettåriga och kan få kostnadstäckning för 85 % av projektkostnaden, max 100 000 kronor. Projekten ska ske i samverkan mellan två kommunala förvaltningar/bolag eller mellan en kommunal verksamhet och en extern verksamhet. Ansökningsperioder: 15 maj, 15 september, 15 november och 15 mars. Ansökningarna skickas till kommunledningsförvaltningens samhällsutvecklingskontor. En beredningsgrupp lämnar förslag till beslut som fattas av kommunstyrelsens arbetsutskott.