2016:57 Sofiebergs gård Kulturmiljöanalys av park och trädgård Patrik Olsson & Cissela Olsson
Rapport 2016:57 Sofiebergs gård Kulturmiljöanalys av park och trädgård Färlöv sn Kristianstad kommun Skåne län Patrik Olsson & Cissela Olsson
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Tomegapsgatan 22 223 50 Lund www.regionmuseet.m.se 2016 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2016:57 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Rest av en äldre lönnhäck. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Innehåll Inledning 5 Avgränsning 5 Historisk beskrivning av Färlövs socken 5 Sofiebergs gård 6 Sofieberg i arkiv och historiskt kartmaterial 7 Beskrivning av park och trädgård 12 Linjestrukturer 13 Delområden 20 Kulturhistoriska värden 25 Karaktärsdrag: 25 Råd och utvecklingsförslag 26 Källor 27
Utredningsområdet Sofieberg markeras med röd pil. Kristianstad kommun
Inledning Sofiebergs gård är en del av kulturarvet Araslövs farmer som är av riksintresse för kulturmiljövården. Gården används inte längre för jordbruk och med åren har den kommit att förfalla i vissa delar. Planer finns nu på att rusta upp gården och att pröva möjligheten att bedriva verksamhet i form av hotell, konferens etc. inom fastigheten. En önskan finns att uppföra nya byggnader öster om huvudbyggnaden i parken. Kristianstads kommun har påbörjat ett arbete med en detaljplan för området. För att kunna arbeta vidare med områdets planer behöver de antikvariska och kulturhistoriska värdena för gården klargöras. Avgränsning Det aktuella utredningsområdet omfattar framförallt området öster om väg 19 där corps-de-logi, trädgård och park är belägna. En mer översiktlig studie har även gjorts kring ekonomibyggnaderna väster om väg 19. Inledningsvis görs en historisk beskrivning av landskapet i Färlövs socken och därpå följer en redovisning av historiskt kartmaterial. En nulägesbeskrivning och resultat från fältinventeringen följer därefter tillsammans med en analys av hur befintliga strukturer förhåller sig till det historiska materialet. Slutligen görs en kulturhistorisk värdering med därpå följande råd. Historisk beskrivning av Färlövs socken Färlövs socken utgörs i söder av fullåkersbygd mellan Vinne å och Helge å, medan den norra delen är mera småbruten. Fornlämningarna består främst av spridda bronsåldershögar och resta stenar från järnåldern, men här finns även ett par skeppssättningar och en överplöjd medeltida borgvall. Den romanska absidkyrkan av sten är uppförd under slutet av 1100-talet. I väster finns ett brett så kallat tvillingtorn. Invändigt finns kalkmålningar från omkring år 1400. Första skriftliga belägg för Färlöv härrör från år 1336. Då skrivs ortnamnet in Færaldæ vilket troligen syftar på farælde väg, alternativt som en sammansättning av fær av fæ, det vill säga kreatur och hald eller ald i betydelsen betesmark. Campbell beskriver i Skånska bygder (1928) om hur odlingar, hägnader och byggnader såg ut i Skåne under första hälften av 1700-talet. Färlövs socken ligger inom gränsområdet mellan vångaskogarnas område och Kristianstadslätten. Karakteristiskt för vångaskogarna är att högskogen, framför allt bestående av ek, endast finns i vången, inte på utmarken. Ängarna är beväxta med buskar och riset från dessa används i risgärden. Boskapsskötseln dominerar framför åkerbruket, där bovete är en framträdande gröda. På slätten däremot finns ingen högskog överhuvudtaget, bortsett från furuplanteringar för att hindra sandflykt. Åkerbruket på sandjorden dominerar. 5
På skånska rekognosceringskartan från 1810-talet kan man utläsa dessa skillnader. I söder och kring Färlövs by är landskapet helt öppet, längre norrut i höjd med Åby by tar det mer buskiga landskapet vid, som bitvis synes ganska sankt. I samband med att C A Wrangel kring sekelskiftet 1800 genomför enskiftet i byarna Åby, Bjärlöv, Roalöv, Färlöv samt Araslövs säteri, läggs de flesta gårdar ner och istället anläggs stora, rationella arrendegårdar, så kallade farmer. Farmerna placeras längs landsvägen eller på tidigare ängs- och betesmarker som i samband med detta odlas upp som åkermark. De första nio farmerna är Wrangelsberg, Hamiltonhill, Sofieberg, Sofiedal, Harastorp, Gustavsfält, Skottlandshus, Wrangelsdal och Ulriksdal. Farmerna Kristineberg och Adinal anläggs något senare under 1800-talet. Farmerna binds ihop av ett alléplanterat vägnät. Gårdarna har herrgårdskaraktär med påkostade boningshus i nyantik stil. Ekonomibyggnaderna placeras som flyglar framför boningshusen och i anslutning till farmerna anläggs trädgårdar och mindre parkanläggningar. I början av 1900-talet avvecklas farmsystemet då greve Hamilton ger några av farmerna till sina döttrar och andra säljs. En uppsplittring av gårdarna sker. På häradskartan från 1930-talet är detta tydligt. En mängd mindre gårdar ligger utspridda i åkerlandskapet. Sofiebergs gård Sofiebergs gård är belägen utmed väg 19 direkt norr om klubbhuset vid Araslövs golfklubb. Gården började uppföras i början av 1800-talet och den fick formen av en kringbyggd gård fast samtliga byggnader låg helt enskilt. Ekonomibyggnaderna placerades väster om nuvarande väg 19 och ett friliggande corps de logi öster om vägen. Öster om manbyggnaden anlades gårdens trädgård och park. Av allt att döma uppfördes ekonomibyggnaderna först, då de är utritade på en lantmäterikarta från 1808-1809. Manbyggnaden är inte heller markerad på Skånska rekognosceringskartan från 1810-talet. Troligtvis är den uppförd strax efter dessa kartors tillkomst, liksom parken. 6
Sofieberg i arkiv och historiskt kartmaterial Den äldsta kartan över Färlövs by är en storskifteskarta från år 1790. Gårdarna ligger samlade i en klunga strax väst och sydväst om kyrkan invid det centrala vägskälet. Platsen för Sofiebergs gård är markerad med en rosa prick, utmed landsvägen, mitt i byns åkermark. Gröna ytor är ängsmark. Den äldsta kartan som visar den nya farmen Sofieberg är enskifteskartan över Färlövs by, från 1808-1809. Sofiebergs ekonomibyggnader är utritade men inte corps-de-logi. Öster om landsvägen är landskapet uppdelat i flera smala, tätt liggande skiften, som framöver kommer att tillhöra Sofieberg. Dessa verkar dock aldrig gett några fysiska avtryck i landskapet. Från och med nu dominerar raka linjer i landskapet. 7
Skånska rekognosceringskartan från 1810-talet bekräftar att ekonomibyggnaderna är uppförda. Vid farmen Gustafsfält, norr om Sofieberg, är både corps-de-logi, ekonomibyggnader och park anlagda. Topografiska kårens konceptkarta från cirka 1855-1860. Kartan visar att Sofiebergs manbyggnad nu blivit uppförd. Den så kallade Wrangels allé är också markerad. På kartan syns ytterligare en plantering med koppling till Sofiebergs park nämligen den så kallade Ahan, en trädrad med alm planterad parallellt med landsvägen. Den gick från Sofieberg via Gustafsfält till Prästgården. På grund av almsjukan har träden dött. 8
På kartan från 1867, är corps-de-logi utritat, men kartan ger inte någon detaljerad information om park- och trädgårdsanläggning. Däremot kan den östra gränsen för anläggningen anas. Likheten med Gustafsfälts anläggning i norr är slående. På kartan från 1902 redovisas samma fastighetsindelning som tidigare. Varken park eller trädgård är inritad, men den östra bortre gränsen för parkområdet är markerad med en tunn linje. Järnvägen är den kraftiga nord-sydliga linjen. 9
Bilderna ovan visar gårdens byggnader i brandförsäkringshandlingar år 1904 respektive år 1916. Den rektangulära avgränsningen för trädgård och park framgår, liksom att det centrerat framför corps de logi fanns någon sorts rundel omgiven av inkörsvägar. En brunn finns sydväst om corps de logi. Den norra ekonomilängan är häst- och kostall, den södra utgör en logbyggnad med sädesmagasin. Dessa båda längor är uppförda av murad natursten med tak av halm. Den tredje västliga längan, som är borta år 1916, fungerade enligt handlingarna delvis som boningshus, troligen arbetarbostad. Sofiebergs gård, västra fasaden ut mot landsvägen. Bilden är tagen vid okänt år, men troligen under tidigt 1900-tal. Området mitt framför byggnaden är helt öppet utan några anlagda planteringar. En låg stenkant kan anas i förgrunden kring träden. 10
Kartorna ovan visar häradskartan från 1926-1934 samt flygfoto över landskapet från 1940-talet. Kartan samt flygfotot är de äldsta bilderna som ger en vägledning om parkens storlek och form. Enligt kartan finns det ett flertal linjeräta gångar i parken. Flygfotot ger kompletterande information angående vegetationen. Ett flertal häckar är planterade parallellt med gångarna. Observera att parken vid Gustavsfält präglas av ett snirklande, oregelbundet gångsystem i engelsk stil. 11
Beskrivning av park och trädgård Foto med drönare vårvintern 2016 över dagens landskap. Linjestrukturer och områden är ungefärligt utritade. 1 Lönnhäck 2 Bokhäckar, norr och söder 3 Bokhäck 4 Lindhäck 5 Rest av avenbokshäckar i form av stubbar i marken, norr och söder 6 Rad med lindträd, lindhäck och snöbärshäck 7 Rad med björk 8 Rad med tysklönn A Trädgård mellan corps-de-logi och landsväg B Området norr om corps-de-logi C Området öster om corps-de-logi D Öppen yta med fruktträd och yngre ek E Området kring ekonomibyggnad, väster om landsvägen 12
Linjestrukturer 1 Lönnhäck. Norr om corps-de-logi finns en rad lönnar i nordsydlig riktning. Häcken består av relativt grova, kraftigt beskurna trädstammar som närmast liknar stubbade pilar. Häcken är åldrad där flera av träden är döda, men kvarstående. Det är svårt att avgöra åldern på en häck. Om träd beskärs regelbundet kan en mycket hög ålder nås, vid korrekt beskärning ofta högre än om trädet varit friväxande. På regelbundet beskurna träd blir stammen inte alls lika kraftig som om trädet varit friväxande. Häckar med bara några diameters omfång kan därför vara över 100 år. Lönnhäcken följer den grusgång i nordsydlig riktning som syns längst i väster på häradsekonomiska kartan. Häckar av trädslaget lönn är generellt ganska ovanliga i herrgårdsparker. 13
2. Bokhäckar i två vinkelräta och symmetriska planteringar rakt öster om corpsde-logi. Häckarna ramar in den öppna gräsytan framför huvudbyggnaden. I grenverket skymtar en äldre beskärningshöjd som var lägre än dagens. Dessa båda häckar är vitala och mycket framträdande och tydliga i dagens anläggning. 3. Bokhäck. Söder om corps-de-logi finns en nordsydlig bokhäck. En äldre beskärningshöjd skymtar i grenverket. Denna kan vara den södra motsvarigheten till lönnhäcken, nr 1. Troligen har denna sträcka ursprungligen varit längre, möjligen ända ner till raden med avenbok, nr 5. Häcken ser ut att följa en grusgång i nordsydlig riktning som syns längst i väster på häradsekonomiska kartan. Häcken är vital. 14
4. Lindhäck. Vid sydöstra hörnet av corps-de-logi finns en vinkelrät häck av lind som ramar in området närmast huset. Häcken är delvis terrasserad dvs planterad något upphöjd. Lindarna är grova och kraftigt beskurna, vilket gör att intrycket mer är som en trädrad. Häcken har ursprungligen varit beskuren på en lägre höjd jämfört med de senaste årens beskärningshöjd. 15
5. Två rader med avenboksträd samt stubbar i marken vilka utgör avgränsningar för parkens norra respektive södra sida. Avenboksstubbarna är de mossbelupna stubbarna som syns på bilden ovan. Detta är den norra raden nr 5, vilken vid jämförelse med häradsekonomiska kartan från 1930-talet stämmer väl överens med grusgångens sträckning längst i norr. 16
Bilderna ovan visar den i söder belägna trädraden nr 5. Denna är tydligare än den norra och ett levande avenboksträd är ett bra märke i landskapet. Den sydliga avenboksraden går ej att identifiera direkt i historiskt kartmaterial men det är tydligt att det funnits flera linjeräta strukturer på ortofotot från 1940-talet. På bilden till vänster syns framför stenen, den första mossbelupna stubben och sedan skymtar flera mossbelupna stubbar fram till avenboksträdet längst bort i bild. Raden med stubbar bildar således en rak linje. Bilder till höger visar de mossbelupna avenboksstubbarna fotograferade från sidan. Tre stubbar syns tydligt innan det friväxande avenboksträdet. 17
6. Rad med lindträd, flerstammig avenbok, snöbärshäck samt rotskott från före detta lindträd. Här finns också några kraftiga stubbar vilka utgör spår av nedhuggna lindar. Raden stämmer väl överens med grusgången i nord-sydlig riktning som är belägen längst åt öster på häradsekonomiska kartan. Trädraden avgränsar/ramar in den formella parken mot öster. I söder har linduppslagen utmed mindre delar av sträckan nästan fått karaktär av en häck. Snöbären är troligen sekundära och har troligen spridit sig från en ursprunglig, mer begränsad plantering. 18
Notera i bildens mitt ett stort avenboksknippe placerat mitt i siktlinjen från corps-de-logi, vilket ingår i linjestruktur nr 6. Trädet var sannolikt tänkt som ett mindre formklippt träd. Den stora öppna gräsytan ingår i område D. 7 Rad med björkar. Denna stämmer väl överens med avgränsning för den öppna ytan på ortofotot från 1940-talet och den grönmarkerade ytan på häradsekonomiska kartan från 1930-talet. 19
8 Rad med tysklönn. Raden är tydlig i landskapet men inte helt komplett. Denna stämmer väl överens med den gröna ytans norra avgränsning. På bilden syns tre träd i rad. Det stora trädet längst bort i bild är en stor lind som ingår i den vinkelräta, anslutande linjestrukturen nr 6. Delområden A. Trädgården mellan corps-de-logi och landsvägen. Av allt att döma är området anlagt under andra halvan av 1900-talet. Denna bedömning görs utifrån växtmaterial och fotografier. Området består av två separata symmetriska rabattanläggningar med en mindre öppning i mitt mot vägen. Rabatterna ramas in av stensatta upphöjda kanter i två olika symmetriska områden. På översta bilden på motsatt sida kan upphöjningen till den södra rabatten skönjas. Vegetationen består bland annat av hagtorn, schersmin, rhododendron, magnolia, gullregn, syren, pion, forsythia, benved, snödroppar samt rosor. Även mer modernt växtmaterial såsom parkslide och oxbär förekommer. 20
Här finns en variation av växter inom en symmetrisk struktur. Planteringen ramar in gårdsplanen och dämpar ljudet från vägen. Bilden nederst visar den nordliga infarten till corps-de-logi. 21
B. Direkt norr om corps-de-logi står spridda fruktträd, bl a körsbär, men också äldre rosor. Här finns mycket aspuppslag. C. Området närmast öster om corps-de-logi utgörs av en öppen gräsbeväxt yta, med en tydlig upphöjning en bit från manbyggnaden, se streckad linje. Nära mangårdsbyggnaden finns plantering av vintergrön växtlighet såsom järnek och idegran, men även klätterhortensia och rosor. 22
En hel del växtlighet är planterad intill fasaden. D. Öppen gräsyta med några få fruktträd samt planterade ekar. Området är markerat som park eller trädgård på häradsekonomiska kartan från 1930-talet. På flygfotot från 1940-talet ser området helt öppet ut. Detta talar för att fruktträden sannolikt är planterade under 1940-1950-talet. 23
E. Området kring ekonomibyggnad och ruin. Väster om väg 19 ligger en ekonomibyggnad som tillhör Sofiebergs gård. Längan är uppförd av murad gråsten med tak av eternit. Mittemot, i söder finns ruinerna av ytterligare en länga. Enligt arkivmaterialet har det även funnits en tredje länga i väster. Denna var byggd av resvirke på låg stenfot, vilket inte lämnat lika tydliga spår som stenlängan i söder. Ekonomibyggnaderna är medvetet och symmetriskt placerade som flyglar mitt emot mangårdsbyggnaden. Intill ekonomibyggnaden och på gårdsplanen finns en hel del uppväxande sly. Ruinen är kraftigt igenvuxen av buskar och mindre träd. På flera ställen har väggarna rasat. I anslutning till ekonomibyggnaderna finns planteringar i form av bl.a. flera stora bokträd som troligen är medvetet planterade i en formation. Lökväxter såsom snödroppar noterades och buskage av snöbär. 24
Kulturhistoriska värden Sofiebergs gård ingår i riksintresset Araslövs farmer där såväl mangårdsbyggnader, ekonomibyggnader som parker ingår som viktiga uttryck för riksintresset. Arkitekturhistoriska värden finns knutna till Sofieberg som en av Araslövs farmer med ett bevarat gårdsmönster med ståndsmässig mangårdsbyggnad och tillhörande ekonomibyggnad. Mangårdsbyggnaden ligger avskild från ekonomibyggnaderna och omges av en parkliknande trädgård. Allén längs landsvägen binder samman Sofieberg med övriga farmer. Det pedagogiska värdet är högt, då helhetsstrukturen med mangårdsbyggnad och ekonomibyggnad på ömse sidor om vägen finns bevarad och tydligt avläsbar. Landskapets rätlinjiga struktur framträder såväl på ett övergripande plan i landskapet runt omkring, som inom den mindre, avgränsade fastighetens park och trädgård. Sofiebergs tillhörande park och trädgård är en representant för 1900-talets trädgårdshistoria med en hel del varierad vegetation inom en mer eller mindre tydlig bevarad struktur som bygger på ett rätlinjigt mönster. De yttre gränserna av den ursprungliga parkanläggningen kan anas och utgör en värdefull, autentisk avgränsning med historisk kontinuitet. Här finns framförallt parkens karaktäristiska linjestrukturer i form av häckar men även terrasseringar, ibland stensatta. Inom parkanläggningen finns en medveten variation med flera olika trädslag i häckar/trädrader, vilket är ett karaktäristiskt särdrag. Respektive häck eller trädrad utgörs emellertid av en och samma art. För att även i framtiden kunna förstå helheten, farmen Sofieberg, är gårdsplanen med ekonomibyggnad och ruin väster om landsvägen av samhällshistoriskt värde. Denna ekonomiyta är en karakteristisk komponent som finns på varje farm inom riksintresset. Ekonomibyggnaden är den enda kvarvarande pusselbiten som berättar att Sofieberg en gång var ett aktivt lantbruk. Det var bland annat de fördelaktiga odlingsmarkerna som la grunden för ett välstånd som gjorde det möjligt att bygga upp dessa gårdsanläggningar. Karaktärsdrag: Rätlinjig, symmetrisk struktur Sortrena häckar/trädrader Variation av växtmaterial, med störst variation och mest innehåll närmast mangårdsbyggnaden Öppna ytor Häckar och träd skapar rumslighet Tydligt samband mellan mangårdsbyggnad och ekonomiyta väster om landsvägen 25
Råd och utvecklingsförslag Inom Sofiebergs park och trädgård finns mycket goda möjligheter att förstärka och tydliggöra befintliga, rätlinjiga strukturer. Detta innebär att det vid en framtida utveckling av området finns flera element, strukturer och vegetation att bygga vidare på för en attraktiv och spännande kulturmiljö med höga upplevelsevärden. De rätlinjiga och symmetriska strukturerna bör inte brytas. Buktande eller rundade former bör undvikas inom områdets gränser. Värna om befintlig vegetation och förstärk denna genom kompletterande plantering, kontinuerlig beskärning och utgallring av ohävdsvegetation. Utgå ifrån och använd de historiska strukturerna och återskapa dessa, t.ex. de yttre avenbokshäckarna som ram för hela anläggningen. Bibehåll och föröka från befintligt växtmaterial så långt det är möjligt. En stor del av de kvarstående växterna har historisk kontinuitet på platsen. Många har visat sig vara tåliga och är karakteristiska och tidstypiska inslag. Bygg vidare på Sofiebergs variation av trädslag även i framtiden. Det vore positivt med en återplantering av de norra och södra avenbokshäckarna, vilka utgör parkanläggningens yttre gränser i norr och söder. Eventuella nya vägar bör placeras utanför dessa yttre gränser. En återplanterad häck skulle bli en tydlig inramning. Genom att modulera med höjden på häckarna kan man antingen stänga ute vyn in mot trädgård/park/hotell eller låta besökaren få en glimt av målet för resan. Beskärning av befintliga häckar görs emellertid vid senaste beskärningssnittet. Det blir ett för stort ingrepp att återskapa en lägre höjd. Använd befintliga trädslag i den framtida utvecklingen av parken. Varje häck ska dock vara sortren, alltså ingen blandning av flera arter. Område D, öster om trädgården har befintlig inramande struktur och vegetation som kan användas som en utgångspunkt i utvecklingsarbetet. Viktigast här är att tänka på siktlinjen mot corps-de-logi och att fortsätta strukturen med raka, vinkelräta linjer. Eftersom vägen förbi Sofieberg är hårt trafikerad kan det vara svårt att i dagsläget använda området kring ekonomibyggnaden i en verksamhet. Viktigt är dock att bibehålla och säkerställa befintliga värden som del i Sofiebergs helhet som kulturmiljö. Uppslag av sly och mindre träd invid ekonomibyggnaden röjs bort. Detta görs även invid och inne i den numera igenväxta ruinen. Ruinens murar säkras och lagas där den rasat. Området ska hållas öppet, röjt och klippt. Såväl ekonomibyggnad som ruin bör regelbundet underhållas, synliggöras och hållas fria från vegetation. Med framtida ändrade förutsättningar rörande exempelvis verksamhet eller trafiksituation finns goda möjligheter till ny användning av byggnader och område. 26
Källor Litteratur Campbell, Åke, 1928. Skånska bygder under förra hälften av 1700-talet. Länsstyrelsen i Skåne, 2012 län. Araslövs farmer en fördjupning av kulturmiljövårdens riksintresse. Sjöstrand, Nils, uå. Färlövs sockens historia. Kartor och arkiv Flygfoto, 1940-t Minnesluckan, fotografier Skånska rekognosceringskartan, 1810-t Topografiska kårens konceptkarta, 1860-t Flygfoto med drönare, 2016 Regionmuseet Regionmuseet Regionmuseet Regionmuseet Kristianstad kommun Internet Brandförsäkringsverkets arkiv http://naringslivshistoria.se/cfn-nyheter/sok-i-ny-bebyggelsehistoriskwebbplats/ Dialekt- och ortnamnsarkivet http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/arkiv-och-samlingar/skanskortnamnsdatabas.html Historiska kartor, Lantmäteriet https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/search.html?asurl=https%3 A%2F%2Fetjanster.lantmateriet.se%2Farkivsok%2Fs%2Fstartpage.html&arv=fal se&pul=true&user=public&swedish=true Kulturmiljöprogram för Skåne, länsstyrelsen i Skåne http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/pages/kulturmiljoprogram.aspx Riksintressebeskrivningar, Skåne län http://www.raa.se/kulturarvet/samhallsplanering/riksintressen/riksintressenbeskrivningar/ 27
Regionmuseets rapportserie 2016 Kulturmiljö 1. Stora Råby kyrka tillgänglighetsanpassning med ramp, Stora Råby sn, AM, Kerstin Börjesson, 2014 2. Lomma kyrkogårdar Kapell- och Nya Kapellkyrkogården, Lomma sn, VP, Maria Johansson och Tony Svensson, 2015 3. Kågeröds kyrka inre renovering, Kågeröds sn, AM, Kerstin Börjesson, 2011 4. Agusastugan vårdåtgärder, Andrarum sn, AM, Emelie Petersson, 2015 5. Villie kyrka Ramp, Villie sn, AM, Linn Ljunggren, 2015 6. Västra Vrams kyrkogård, Västra Vrams sn, VP, Hanna Cöster och Tony Svensson, 2015 7. Bosjökloster kyrka- invändig renovering, Bosjökloster sn, AM, Petter Jansson, 2015 8. Takomläggning Tyghuset 2015, Kristianstad sn, AM, Maria Johansson, 2015 9. Killehuset, Bara sn, VP, Anna Rabow, 2016 10. Stora Råby 33:21-24, Stora Råby sn, DK, Anna Rabow, 2016 11. Underhållsplan Västra Torups kyrka, Västra Torups sn, UP, Kerstin Börjesson, 2016 12. Underhållsplan Röke kyrka, Rökes sn, UP, Kerstin Börjesson, 2016 13. Krageholms mölla Nya vingar ger liv åt kulturarv, Sövestad sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2013-2016 14. Munka Ljungby kyrka invändig renovering, Munka Ljungby sn, AM, Kerstin Börjesson, 2013-2016 15. Aggarps kvarn och mjölnarbostad, Svedala sn, VP, Anna Rabow, 2016 16. Östra begravningsplatsen, Hässleholm sn, VP, Hanna Cöster och Tony Svensson, 2016 17. Stora Köpinge kyrka- invändig sanering och konservering, Stora Köpinge sn, AM, Petter Jansson, 2016 18. Paradiset i Hässleholm. Beskrivning och kulturhistorisk värdering, Hässleholms sn, DK, Maria Johansson, 2016 19. Wanås slott och trädgård, Gryt sn, VP, Hanna Cöster, Åsa Eriksson Green, Cissela Olsson, Patrik Olsson, Emelie Petersson och Tony Svensson, 2016 20. Matteröd kyrkogård, Matteröd sn, VP, Åsa Eriksson Green, Emelie Petersson, Tony Svensson, 2016 21. Hardeberga kyrkogård renovering av mur, Hardeberga sn, AM, Maria Sträng, 2015-2016 22. Krapperups konsthall byte av tak, Brunnby sn, AM, Anna Rabow, 2016 23. Emmislöv kyrka installation av brand- och inbrottslarm, Emmislöv sn, AM, Emelie Petersson, 2016 24. Färlöv kyrkogård, Färlövs sn, VP, Åsa Jakobsson, Cissela Olsson och Tony Svensson, 2016 25. Önnestad kyrkogård, Önnestads sn, VP, Åsa Jakobsson, Cissela Olsson och Tony Svensson, 2016 26. Hörja gamla och nya kyrkogård, Hörja sn, VP, Åsa Jakobssson, Cissela Olsson och Tony Svensson, 2016 27. Skivarps kyrkogård, Skivarp sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 28. Östra Vemmenhögs kyrkogård, Östra Vemmenhögs sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 29. Västra Vemmenhögs kyrkogård, Västra Vemmenhögs kyrkogård, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 30. Västra Nöbbelövs kyrkogård, Västra Nöbbelöv sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 31. Svenstorps kyrkogård, Svenstorp sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 32. Orgelbyggaren 3, Hässleholms sn, Kulturhistorisk värdering, Maria Johansson, 2016 33. Törringe kyrkogård, Törringe sn, VP, Åsa Jakobsson och Anna Rabow, 2016 34. Västra Kärrstorps kyrkogård, Västra Kärrstorp sn, Åsa Jakobsson och Linn Ljunggren, 2016 35. Sankt Petri kyrka-komplettering av lås, Klippans sn, AM, Maria Johansson, 2016 36. Odarslövs kyrka, renovering av kyrkans grundläggning, tak och fasader, Odarslövs sn, AM, Petter Jansson, 2016 37. Välinge kyrka, takrenovering, Välinge sn, AM, Linn Ljunggren, 2016 38. Häljarps mölla, Tofta sn, AM, Anna Rabow, 2015-2016 39. GINKH utemuseum på Ivö klack, Ivö sn, PJ, Helene Stalin Åkesson, 2015-2016 40. Börringe kyrkogård, Börringe sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 41. Äsphults kyrkogård, Äsphults sn, VP, Hanna Cöster, Maria Johansson och Tony Svensson, 2016 42. Östra Vrams kyrkogård, Östra Vrams sn, VP, Hanna Cöster, Maria Johansson och Tony Svensson, 2016 43. Linderöds kyrkogård, Linderöd sn, VP, Hanna Cöster, Maria Johansson och Tony Svensson, 2016 44. Det moderna kyrkobyggandet i Lunds stift 1940-2000, Åsa Eriksson Green och Maria Sträng, 2016 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation
45. Maglarp kyrkogård, Maglarps sn, VP, Hanna Cöster, Cissela Olsson och Tony Svensson, 2016 46. Bodarp kyrkogård, Bodarps sn, VP, Hanna Cöster, Cissela Olsson och Tony Svensson, 2016 47. Västra Vemmerlöv kyrkogård, Västra Vemmerlövs sn, VP, Hanna Cöster, Cissela Olsson och Tony Svensson, 2016. 48. Baggeboda kvarn, Jämshög sn, AM, Emelie Petersson, 2015 49. Gundrastorps-Ekholmens kvarn renovering av hjulhus och sågkvarn, Verums sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2016 50. Östra Broby kyrka installation ab brand- och inbrottslarm, Östra Broby sn, AM, Emelie Petersson, 2016 51. Svedala kyrkogård, Svedala sn, VP, Åsa Jakobsson, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2016 52. Skurups kyrka renovering av värmesystem, Skurups sn, AM, Kerstin Börjesson, 2016 53. Renovering av Börringe kyrkogårdsmur, Börringe sn, AM, Kerstin Börjesson, 2015-2016 54. Östra Herrestad kyrka- utvändig restaurering, Östra Herrestad sn, AM, Petter Jansson 2016 55. Nämndemansgården, Sankt Ibb sn, AM, Anna Rabow, 2016 56. Pappersbrukets skorsten avvattning och ommurning, Klippans sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2016 57. Sofiebergs gård kulturmiljöanalys av park och trädgård, Färlövs sn, KA, Patrik Olsson och Cissela Olsson, 2016 58. Tolånga kyrkogård förstärkning av stödmur, Tolånga sn, AM, Kerstin Börjesson, 2016 59. Örumshuset stråtak och invändiga arbeten, Hörup sn, AM, Anna Rabow, 2016 60. Tomelilla Byagårds stråtak, Tryde sn, AM, Anna Rabow, 2016 61. Bondrumsgården, Fågeltofta sn, AM, Anna Rabow, 2016 62. Mariakyrkan i Båstad, konserveringsåtgärder, Båstad sn, AM, Åsa Eriksson Green, 2016 63. Hammarlunda mölla snurr på verksamheten, Hammarlunda sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2014-2016 64. Ringstorps mölla en renoverad holländare på Fredriksdal, Helsingborgs sn, AM, Helene Stalin Åkesson 2015-2016 65. Östra Karups kyrka demontering av bänkar, Östra Karups sn, AM, Åsa Eriksson Green 2015-2016 66. Svarta hål västra Revinge 5:4, Revinge sn, DK, Kerstin Börjesson och Anna Rabow, 2016 67. Mossavägen Revinge 23:25 och 23:27, Revinge sn, DK, Kerstin Börjesson och Anna Rabow, 2016