BENSINSTATIONER Utgåva 2

BENSINSTATIONER Utgåva 2 REKOMMENDATIONER TILL MEDLEMSFÖRETAGEN ANGÅENDE GOD PRAXIS FÖR KONSTRUKTION OCH DRIFT AV BENSINSTATIONER FÖR ATT MINIMERA SPILL OCH LÄCKAGE AV HANTERADE PRODUKTER. REKOMMENDATIONERNA ÄR FASTSTÄLLDA AV SPIs STYRELSE 8 DECEMBER 2009. Regelverket är indelat i följande kapitel A. Syftet med regelverket B. Lagenliga krav C. SPIs rekommendationer 1

SPI har lagt ned mycket arbete på att informationen i denna publikation skall vara korrekt. SPI kan dock ej hållas ansvarigt om nyttjandet av informationen lett till skada av vad slag den vara må. 2

A Syftet med regelverket Syftet med detta regelverk är att införa god praxis för konstruktion och drift av bensinstationer så att risken för spill och läckage av bensin, diesel och övriga drivmedel minimeras. Detta regelverk omfattar utrustning och rutiner som berör hantering i bulk av de drivmedel som säljs till allmänheten på försäljningsstället. Sådana verksamheter som t ex automatiska biltvättar och verkstäder omfattas inte av detta regelverk. Det är heller inte i sin helhet tillämpbart på sjöstationer. Bensin och diesel är blandningar av kolväten som kan förorsaka skador i miljön om utsläpp sker i form av spill eller läckage från anläggningen. Dessa rekommendationer beskriver vilken utrustning som bör finnas på stationerna och vilka kontroller som bör ske under drift för att minimera risken för att spill eller läckage uppstår och för att eliminera miljöskador om ett spill eller läckage trots allt inträffar. Med bör avses i detta dokument att givna rekommendationer alltid ska uppfyllas så långt som är möjligt. Avsteg från rekommendationen sker endast i undantagsfall. Detta regelverk utgör SPIs rekommenderade minimikrav. Institutet är medvetet om att medlemsföretagen därutöver kan ha företagsspecifika konstruktions-, drifts- och underhållsrutiner som ställer ytterligare krav på bensinstationsverksamheten. Beträffande Etanol E85 se särskilda rekommendationer. B Lagenliga krav Den övergripande lagstiftningen som gäller för bensinstationer rörande hantering av bensin och diesel är Miljöbalken och Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Dessutom finns regler som mer specifikt berör bensinstationer i SÄIFS 1997:9 SÄI:s föreskrift om öppna cisterner och rörledningar m m för brandfarliga vätskor NFS 2003:24 Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening av brandfarliga vätskor MSB (f.d. Räddningsverkets) Handbok för hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. SÄIFS 2000:2 SÄIs föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor Cisternanvisningar V, Tryckkärlsstandardiseringen SNFS 1996:5 MS88 Statens Naturvårdsverks föreskrifter om ändring i kungörelsen (SNFS 1991:1) med föreskrifter om återföringssystem för bensingaser vid tankställen för motorfordon 1985:14 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om tryckprover En viktig orsak till att läckage kan uppstå är korrosionsangrepp på installationer och spill vid hantering. I Sverige infördes därför redan 1970 i Sprängämnesinspektionens regler krav på korrosionsskydd av markförlagda cisterner och rörledningar. Samtidigt infördes krav på elektriskt överfyllningsskydd på cisterner på bensinstationer och villaoljecisterner. 3

I reglerna ingår också krav på återkommande kontroll av cisterner. Från början skulle denna utföras vart 10e år, senare ändrades reglerna så att korrosionsskyddade cisterner ska kontrolleras minst vart 12e år och cisterner som saknar korrosionsskydd ska kontrolleras vart 6e år. Kontrollerna ska utföras av ackrediterade företag. Erfarenheterna av reglerna är goda och idag hittas ytterst sällan några korrosionsangrepp på cisternerna som gått så långt att läckage uppstått. C SPIs rekommenderade regler Det förutsättes att de lagenliga kraven uppfylls på berörda anläggningar. Många av de anläggningar som behandlas i denna skrift har varit i drift under lång tid. Anläggningarna har etablerats och utrustats i enlighet med de regler som då gällt och verksamheten har bedrivits utan anmärkning under lång tid. Anpassningen till nya miljökrav på dessa anläggningar måste ske genom successiva åtgärder. Omfattande ombyggnationer kan ofta vara omöjliga på grund av omkringliggande bebyggelse. I samband med byggnation av nya bensinstationer kan andra bedömningar göras. Därför lämnas nedan rekommendationer dels för befintliga stationer och dels för nya bensinstationer. Principbild över en fullständigt utrustad bensinstation Nedan följer en systematisk genomgång av de olika delarna på en typisk bensin station där möjliga felkällor anges, risken för och konsekvensen av felaktigheter samt rekommendationer om vilka åtgärder som bör vidtagas i respektive område. 4

Egenkontroll För att förebygga läckage och spill av produkter bör varje anläggning, utöver att man uppfyller de rekommendationer som finns angående teknisk utrustning, också ha ett program för utbildning av personalen och ett internt kontrollsystem för anläggningen. Utbildningsprogrammet bör anpassas till personalens olika ansvarsområden och kan omfatta t ex gällande lagar, förordningar och föreskrifter produktkunskap hälso-, miljö- och säkerhetsfrågor spill- och läckagebekämpning brandutbildning Kontrollprogrammet bör dokumenteras i en kontrollplan t ex med checklistor för daglig kontroll veckokontroll månatlig kontroll Genom användning av checklistor skapas också en dokumentation över genom förda kontroller. Dessutom bör det finnas ett system för avvikelserapportering och åtgärdande av felaktigheter. Egenkontroll av gasåterföringssystem Enligt naturvårdsverkets föreskrifter ska gasåterföring finnas installerad på stationerna. Regelbunden kontroll görs av myndigheterna för att kontrollera att utrustningen fungerar som avsett. Varje station bör dessutom ha ett system för regelbunden rutinmässig kontroll av utrustningen enligt följande. Följ tillverkarens anvisning och kontrollera dessutom minst en gång i kvartalet att pistoler är hela och oskadade att drivremmen för gaspumpen är på plats och roterar att mätarskåpet i övrigt inte har synliga defekter eller läckage att slangen är hel och oskadad Tag pistolen, vänta till pumpen startar. Kontrollera att ingen produkt läcker igenom samt att räkneverket står på noll. Om räkneverket visar annat än noll är det fel på mätarskåpet. Håll en hand över gasintaget och kontrollera att ingen luft sugs tillbaka. Om man känner att luft sugs tillbaka är det fel på gasretursystemet. Övervaka en tankning och kontrollera att endast obetydlig lukt och flimmer finns vid pistolventilen. Eventuella defekter ska skrivas in i gasåterföringsjournalen och service beställas för att åtgärda felet så snart som möjligt. 5

Automatstation i containerform Det förekommer att bensinstationer utförs som s.k. containerstationer där all utrustning är placerad i en enhet ovan jord. I princip gäller samma regler för sådana stationer som för vanliga bensinstationer med cisternerna placerade i mark. Vad gäller uppfyllandet av kraven i lagen om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande föreskrifter beskrivs detta i MSB:s handbok Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Vad gäller de miljömässiga kraven ska samma försiktighetsåtgärder vidtagas som för övriga bensinstationer, vilket bland annat innebär följande utrustning och åtgärder. Stationen ska vara försedd med påkörningsskydd Spillskyddet på marken inom spillzonen runt mätarskåpet ska ha en tät beläggning Marken under tankfordonet ska ha en doserad lågpunkt så att utspilld vätska kan tas omhand. Lågpunkten kan också vara ansluten till en bensinavskiljare Vid påfyllningsanslutningen ska finnas ett spilltråg som rymmer 150 liter Tillsynen av anläggningen ska ske på samma sätt som för andra typer av stationer Gasåterföring steg I och steg II ska finnas På tanken skall ett elektriskt stängande ställdon sättas för att undvika hävertverkan så att produkt kan rinner ut okontrollerat en s.k. tanktoppsventil eller liknande. 6

BEFINTLIGA STATIONER Påfyllningssystemet I påfyllningssystemet finns följande möjliga spill och läckagepunkter spill vid koppling av lossningsslangar brott på lossningsslangen överspolning vid lossningen t ex vid icke fungerande överfyllningsskydd, kom municerande kärl etc läckage i flänsar, kopplingar och i skarvar på ledningen korrosion på ledningen. Normalt står ledningen tom vid fel fall på ledningen kan produkt bli stående i ledningen och om det samti digt finns otätheter läcker produkt ut mellan varje påfyllningstillfälle. Spilltråg installeras successivt vid påfyllningen enligt varje bolags interna plan. Spilltråget ska rymma 150 liter, vara försett med regnskydd eller anslutas till en oljeavskiljare. Vid påfyllningen anordnas en tät spillzon enligt varje bolags interna plan. Storleken anpassas till lokala förhållanden och arbetet utförs i samband med större drivmedelsombyggnationer på respektive station. Med tät yta avses, i detta fall, betong, betongsten eller asfalt. För att eliminera risken för överspolningar är det viktigt med korrekta beställningsrutiner som säkerställer att den beställda volymen ryms i cisternen. I samband med de återkommande kontrollerna kontrolleras också att överfyllningsskydden fungerar. Om det finns skarvar på rörsystemet byts detta ut till ett skarvfritt system i samband med om- eller nybyggnation av det aktuella rörsystemet. Med skarvar avses flänsförband och gängförband. Om det av någon anledning inte går att ha ett skarvfritt rörsystem installeras vid skarvarna dubbelt skydd mot läckage eller läckagevarning. I samband med återkommande kontroll av cisterner görs också en separat provtryckning av rörsystemet i enlighet med Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om tryckprovning AFS 1985:14. Eventuella tubrör ska bytas till godkända skarvfria rör. Om man misstänker felaktighet i påfyllningsledningen, t ex felaktig lutning, görs en undersökning genom att invändigt filma rörledningen. Eventuella felaktigheter åtgärdas så snart som möjligt. Cisterner Läckage från cisterner kan ske genom korrosionsskador otäta anslutningar i samband med överspolning vid otäta manluckor och pejllock 7

Korrosionsskador på cisterner upptäcks och åtgärdas i samband med de återkommande kontrollerna. Dessa ska utföras vart 6e år på cisterner som saknar fullgott korrosionsskydd och vart 12e år på cisterner med fullgott korrosionsskydd. Kontroller ska också omfatta tillhörande utrustning som t ex tätningar vid manluckor och pejllock. Erfarenheten visar att med de tidsintervall som gäller för besiktningarna så hinner inga läckage ske innan eventuella skador upptäcks. Eventuella kvarvarande cisterner som saknar fullgott korrosionsskydd ska successivt bytas ut eller förses med fullgott korrosionsskydd. Distributionsledningen Distributionsledningen är en sugledning och den står normalt fylld. Läckage kan uppstå i: kopplingar skarvar flänsar Ledningarna bör vara skarvfria och ska ha ett fall tillbaka mot cisternen. Det ska och får endast finnas en backventil vid pumpen. Vid eventuella otätheter rinner då produkten tillbaka i cisternen. Det ska inte finnas några lågpunkter på ledningen och inte heller några backventiler. Eventuella tanktoppsventiler monteras successivt bort. Om rörsystemet är utfört av galvaniserat stål görs en separat provtryckning av systemet i samband med den återkommande cisternkontrollen. Det är speciellt viktigt att ha ett kontrollsystem som säkerställer att systemet är tätt efter genomförda underhålls-, inspektions- och byggnationsarbeten. Även dessa kontroller bör dokumenteras. Gasreturledningen Spill kan ske vid en eventuell överspolning vid lossning av tankbil. För vätskedrivna system kan läckage också förekomma vid kopplingar och skarvar i rörsystemet. Anslutningar ska placeras så att eventuellt spill förs till spilltråg eller oljeavskiljare. Om gasretursystemet är vätskedrivet provtrycks rörsystemet separat i samband med cisternkontrollen. 8

Mätarskåp (pump) Här kan läckage eller spill uppstå genom att kunden spiller vid tankningen, läckage i pumpen, påkörningar eller att kunden glömmer ta bort slangen ur bilen innan han lämnar stationen. Vid pumpen anordnas en spillzon som täcker slangens längd + 1 meter. Spillzonen ska ha en lågpunkt som är ansluten till oljeavskiljaren och ha en tät beläggning. Med tät beläggning menas i detta fall betong, betongsten eller asfalt. En asfaltyta är tät så länge beläggningen är hel och fri från sprickor. Om asfalt används måste den därför underhållas så att asfaltskiktet är helt och sprickfritt. Under pumpen ska finnas en tät yta/plåt så arrangerad att läckande produkt blir synlig. I stationens egenkontroll ingår att kontrollera att inget läckage sker. Kontrollen ska göras då pumpen är igång och eventuellt läckage ska åtgärdas omedelbart. Slangen ska förses med en slangbrottsventil så att inget spill sker om slangen slits av. De flesta pistolventiler har en upphakningsmekanism. Vid nyinstallation ska en sådan konstruktion användas som förhindrar att upphakningen kan vara aktiv när pistolventilen är återplacerad i pumpen. Pumpöarna ska vara försedda med påkörningsskydd. Ett påkörningsskydd kan vara en upphöjd refug 10 15 cm hög eller en avbärare i form av en stålbalk eller betong. Dagvattenavlopp inom spillzon I avloppssystemet kan läckage till omgivningen ske genom en otät spillplatta, otätheter i oljeavskiljaren, t ex otäta packningar, rörledningsbrott och överfyllning. Varje bolag ska ta fram en plan för att komplettera stationerna med oljeavskiljare där den saknas. Nya oljeavskiljare dimensioneras efter de förhållanden som råder på platsen och i enlighet med SSEN858-1. Dessutom kan information om dimensioner erhållas från tillverkarna. Befintliga fungerande oljeavskiljare kan användas till dess en större ombyggnation av anläggningen sker. Oljeavskiljaren ska vara försedd med en oljevarnare i form av nivålarm. Rutiner för tömning ska finnas. Slammet från oljeavskiljaren är farligt avfall och ska hanteras enligt de regler som gäller. Till denna oljeavskiljare ansluts de tänkbara spillzoner som nämnts ovan. Andra verksamheter som t ex verkstäder och biltvättar är anslutna till separata system. 9

NYA STATIONER Påfyllningssystemet I påfyllningssystemet finns följande möjliga spill och läckagepunkter spill vid koppling av lossningsslangar brott på lossningsslangen överspolning vid lossningen t ex vid icke fungerande överfyllningsskydd, kom municerande kärl etc läckage i flänsar, kopplingar och i skarvar på ledningen korrosion på ledningen. Normalt står ledningen tom vid fel fall på ledningen kan produkt bli stående i ledningen och om det samti digt finns otätheter läcker produkt ut mellan varje påfyllningstillfälle. Vid påfyllningen installeras ett spilltråg som rymmer 150 liter. Spilltråget ska vara försett med regnskydd eller anslutas till en oljeavskiljare. Vid påfyllningen anordnas en tät spillzon. Spillzonens storlek anpassas till storleken på fordon som kan användas. Om lossning ska kunna ske med bil och släp bör spillzonen vara 16 x 4 meter. Med tät yta avses betong eller asfalt. Om asfalt används, så bör ytan underhållas så att den är tät, hel och sprickfri. Drivmedelsanläggningen utrustas så att dubbel säkerhet mot överfyllning erhålls. Den andra säkerhetsnivån kan t ex vara ett nivåmätningssystem med överfyllningslarm. Det lagstadgade elektriska överfyllningsskyddet utgör den ena säkerhetsnivån som ska stänga av lossningen i en nödsituation. Påfyllningsröret utförs så att inga rörskarvar erfordras. Om det av någon anledning inte går att ha ett skarvfritt rörsystem installeras vid skarvarna dubbelt skydd mot läckage eller läckagevarning. Anslutningen ska dessutom ha dubbelt skydd mot läckage. I samband med installationsbesiktning av cisterner görs en separat provtryckning av rörsystemet enligt leverantörens typgodkännande. 10

Cisterner Läckage från cisterner kan ske genom korrosionsskador otäta anslutningar i samband med överspolning via otäta manluckor och pejllock Endast K-cisterner används, dvs cisterner med fullgott korrosionsskydd. Återkommande kontroll av cisterner sker vart 12e år och i samband med detta kontrolleras också den utrustning som hör till cisternerna. Enkelmantlade cisterner rekommenderas av kostnads- och säkerhetsskäl framför dubbelmantlade cisterner eftersom de också har både ett utvändigt och ett in vändigt korrosionsskydd. Erfarenheten visar också att med de tidsintervall som gäller för cisternkontrollerna så kommer inga läckage att ske innan eventuella skador upptäcks och åtgärdas. På stationer som ligger inom vattenskyddsområde erfordras enligt gällande före skrift MFS 2006:16 att cisternerna ska utrustas med ett sekundärt skydd. Distributionsledningen Distributionsledningen är en sugledning och den står normalt fylld. Läckage kan uppstå i: kopplingar skarvar flänsar Ledningarna bör vara skarvfria och ska ha ett fall tillbaka mot cisternen. Det ska finnas en backventil vid pumpen och endast där. Vid eventuella otätheter rinner då produkten tillbaka i cisternen. Det ska inte finnas några lågpunkter på ledningen och inte heller några backven tiler. Det är speciellt viktigt att ha ett kontrollsystem som säkerställer att systemet är tätt efter genomförda underhålls-, inspektions- och byggnationsarbeten. Även dessa kontroller bör dokumenteras. 11

Gasreturledningen Spill kan ske vid en eventuell överspolning vid lossning av tankbil. För vätskedrivna system kan läckage också förekomma vid kopplingar och skarvar i rörsystemet. Anslutningar placeras så att eventuellt spill förs till oljeavskiljaren. Vätskedrivna system bör inte användas. Mätarskåp (pump) Här kan läckage eller spill uppstå genom att kunden spiller vid tankningen, läck age i pumpen, påkörningar eller att kunden glömmer ta bort slangen ur bilen in nan han lämnar stationen. Vid pumpen anordnas en spillzon som täcker slangens längd + 1 meter. Spillzonen ska ha en lågpunkt som är ansluten till oljeavskiljaren och ha en tät beläggning. Med tät beläggning menas betong eller asfalt. En asfaltyta är tät så länge beläggningen är hel och fri från sprickor. Om asfalt används måste den därför underhållas. De mindre spill av diesel som kan uppstå när kunder tankar skadar asfalten. Av underhållsskäl rekommenderas därför att området närmast en pump förses med en beläggning av betong på 2 x 2 m. Under pumpen ska finnas en tät yta/plåt så arrangerad att läckande produkt blir synlig. I stationens egenkontroll ingår att kontrollera att inget läckage sker. Kontrollen ska göras då pumpen är igång och eventuellt läckage ska åtgärdas omedelbart. Slangen ska förses med en slangbrottsventil så att inget spill sker om slangen slits av. De flesta pistolventiler har en upphakningsmekanism. Vid nyinstallation ska en sådan konstruktion användas som förhindrar att upphakningen kan vara aktiv när pistolventilen är återplacerad i pumpen. Pumparna ska vara försedda med påkörningsskydd. Ett påkörningsskydd kan vara en upphöjd refug 10 15 cm hög eller en avbärare i form av en stålbalk eller betong. Upphakningsmekanismen på pistolventilen ska vara konstruerad så att upphakningen bryts senast då pistolventilen återplaceras i pumpen. 12

Dagvattenavlopp inom spillzon I avloppssystemet kan läckage till omgivningen ske genom en otät spillplatta, otätheter i oljeavskiljaren, t ex otäta packningar, rörledningsbrott och överfyllning. En oljeavskiljare ska finnas och vara försedd med en oljevarnare i form av nivålarm. Oljeavskiljaren dimensioneras efter de förhållanden som råder på platsen och i enlighet med SSEN858-1 Avloppsvattens behandling vid bensinstationer och bilverkstäder. Dessutom kan information om dimensioner erhållas från tillverkarna. Rutiner för tömning ska finnas. Slammet från oljeavskiljaren är farligt avfall och ska hanteras enligt de regler som gäller. Till denna oljeavskiljare ansluts de tänkbara spillzoner som nämnts ovan. Andra verksamheter som t ex verkstäder och biltvättar är anslutna till separata system. Etanolblandad bensin Bensin innehåller ofta etanol som en blandningskomponent. Koncentrationen är i dagsläget normalt 5 % men den kan komma att höjas till 10 % inom den närmaste framtiden. Inblandningen av etanol kan påverka valet av material till utrustningen på en bensinstation. (ref 2). Följande rekommendation ges till val av material. 13

Översättning av /CONCAWES / Tabell 1 SPI:s uppdaterade publikation Bensinstationer Material Rekommenderat Ej Rekommenderat Metaller Elastomerer Polymerer Övrigt Kolstål med eftervärmebehandlade svetsfogar i rör av kolstål och i tankar av kolstål med helsvetsade innerväggar (s.k.lining). Nitrilgummi (slangar och packningar) Fluorel Fluorsilikon Neopren (slangar och packningar) Polysulfidgummi Viton Acetalplast (POM, Polyoxymetylen) Polypropylen Polyetylen Teflon Glasfiberarmerad plast Papper Läder Zink och galvaniserade material Mässing Koppar Bly eller Tenn belagt stål Aluminium (kan vara en fråga för E100). Nitrilgummi (endast tätningar) Neoprene (endast tätningar) Uretangummi Acrylnitril-Butadien slangar Polybuten Tereftalat Polyuretan Polymerer innehållande alkoholgrupper (som t.ex. alkoholbaserad lack till rörledning) Nylon 66 Glasfiberarmerad polyester och epoxy baserade resinhartser Shellac Kork Denna lista är inte fullständig och materialkvalitén måste vara lämplig för den avsedda användningen. Det är en stark rekommendation tillverkaren av dessa produkter alltid rådfrågas innan etanol/bensinblandningar tas i bruk. Referenser 1) Naturvårdsverket faktablad 8283 från februari 2007, Oljeavskiljare 2) Concawe rapport 3/08 guidelines for blending and handling motor gasoline containing up to 10% v/v ethanol. 18 14

Säkerhetsdatabladen är borttagna (dec 2009) Ny lagstiftning om märkning av kemiska produkter kommer träda i kraft 1 december 2010. Vi hänvisar läsare till SPI:s medlemsföretags hemsidor för aktuell information om säkerhetsdatablad. Detta p.g.a. förändringen av dessa sker kontinuerligt 15

Åtta.45 Tryckeri AB Svenska Petroleum Institutet (SPI) är branschorganisation för oljebolagen i Sverige och har som ändamål att tillvarata och befrämja oljebranschens intressen. SPI arbetar inte med frågor som rör priser eller konkurrensen mellan medlemsföretagen. SPI bildades år 1951 Svenska Petroleum Institutet, Nybrogatan 11, 114 39 Stockholm Telefon: 08-667 09 25 Fax: 08-667 09 54 www.spi.se e-mail: info@spi.se 16