RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar, specialklubbar och SKK och skall ge en beskrivning av nuläget vad gäller hälsa, mentalitet, exteriör och jaktliga egenskaper. I dokumenten beskrivs också vilka målsättningar och avelsmål som rasklubben och specialklubben har satt upp. Det skall göras utvärderingar varje år hur arbetet går för att nå de uppsatta målen.
Utvärdering av RAS 2014. Följande punkter är utvärderade 2014: Registreringstatistik / Importstatistik Inavelsgrad Mål under 2,5 %. Jaktprovsstatistik Pristagarprocent på årskull Mål 32%. Utveckling olika jaktegenskaper som bedöms på jaktprov. Hälsa/ HD / Årskull. Hälsa / ED. Hälsa övrigt. Hanhundsanvändning. Exteriör Mål 10% CK av 5åriga hundar eller äldre.
Registreringsstatistik Registeringen av antalet Jämthundar ökade från 1935st under år 2013 till 2135st år 2014. Det ger en ökning med 151 st och 10%.
Import Registrering av importerade Jämthundar ökade från 109 st till 151 st. Importen motsvarar7% i dag. Nya importbestämmelser gör nog att importen kommer att minska. Registrering importer 160 140 120 100 80 60 40 20 0
Importens andel.
Jämthunden är den näst största rasen i Sverige. Jämthunden ligger tvåa i SKKs registreringsstatistik, efter Labrador retriever. Totalt registrerades det 51 111 hundar hos SKK 2014 så ca 4% av alla registrerade hundar är jämthundar. 61% av alla älghundar som registreras är i dag jämthundar.
Registreringsstatistik Finland Jämthunden är även en stor ras i Finland. 1455 jämthundar registrerades 2014. Registreringar Finland 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Registreringsstatistik i Norge Registreringarna ökar i Norge. 422 Jämthundar registrerades i Norge. Registreringar Norge 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 2014
Registreringsstatistik Norden Jämthundens registreringar ökar i Norden. Totalt så registrerades det 4012 Jämthundar i Sverige, Norge och Finland under 2014. Sverige ökar 10% (2135 st), Norge ökar 19% (422), Finland ökar 6% (1455 st).totalt var det en ökning i Norden med 9%. Registrering Jämthund i Norden 4,500 4,000 3,500 3,000 2,500 2,000 Norge Finland Sverige 1,500 1,000 500 0 2011 2012 2013 2014
Inavelsgrad Rasens genomsnittliga inavelsgrad är 0,8% och ligger klart under målet på 2,5%. En ökande import, fler jaktprovsmeriterade hundar och fler registreringar ger en större bredd.
Pristagarprocent Pristagarprocenten är nu uppe i 25% för hundar födda 2008 ( 5 år) vilket är bästa resultatet hittills i Jämthunden historia. Målet är 32% så vi har en bit kvar att vandra. Men trenden är upp ca 6% mellan 2000 och 2008. Pristagareprocent per årskull 30% Prov genomförda tom 2014-12 25% 20% 15% 10% 5% 0% % PristagareHittaälghund
Utvärdering tidig jakt Tidig jakt är ett bra mått på hundar som har bra genetiska förutsättningar för att bli bra jakthundar. Därför mäter vi hur stor andel av varje årskull som klarar att ta pris året efter födelseåret. Trendlinjen är klart positiv. Enstaka år kan värden ändras beroende mycket snö tidigt under höstarna. 14% Procent pristagare året efter födelseår 12% 10% 8% 6% % Linjär (%) 4% 2% 0% Födelseår
Utvärdering medelpoäng Kvaliten på de som startar på prov mäts genom att utvärdera medelpoängen på alla ettåringar. Medelpoängen på ettåringar har en svagt ökande trend. 75 Medel poäng Prisprov ettåringar 74 73 72 71 70 69 MedelPrisprov Linjär (MedelPrisprov) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Tempo i söket Tempo i söket fick en dipp under 2013 men har repat sig igen 2014. 8 Tempo i sök, moment1 7 6 5 4 3 2 1 0 Tempo i sök, moment1 Linjär (Tempo i sök, moment1) Födelseår
Utvärdering Jaktegenskaper 1 åringar Sökets omfattning Trenden för sökets omfattning är att det blivit en liten försämring.( Ca 0,1 poäng.) Åtgärd: Vi bör rekommendera hanar med ett högre egenskapsindex på sökets omfattning. 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5,2 Söket omfattning, moment2 Söket omfattning, i denna statistik så är inga KEB med. Alltså inga 5 poängare Linjär (Söket omfattning, i denna statistik så är inga KEB med. Alltså inga 5 poängare) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Förmåga att finna älg. Trenden är en förbättring i detta moment. 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 Förmåga_finna_älg Förmåga_finna_älg Linjär (Förmåga_finna_älg) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Avstånd till upptagsplatsen Trend kan inte utläsas. Åtgärd: Ingen åtgärd. Avikelsen 2005 kan ha samband med tidig och stor snömängd detta år. 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 Avstånd_upptagsplats Avstånd_upptagsplats Linjär (Avstånd_upptagsplats) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Ståndskall på upptagsplats Kurvan viker uppåt vilket är glädjande. Åtgärd: Vi bör se upp med för heta hundar. Vi bör kommunicera till uppfödare att vi önskar att man lägger större vikt vid bra ståndegenskaper och att man fokuserar på hundar med bra index på egenskapen. 7,6 Ståndsskall_upptagsplats 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 Ståndsskall_upptagsplats Linjär (Ståndsskall_upptagsplats) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Ståndskallets kvalitét Trenden är en markant förbättring. (Ca 0,9 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd. Ett tecken på att våra hundar skäller mer fast ståndskall under provdagen. 8,2 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 Ståndsskall_kvalitet 6,2 Ståndsskall_kvalitet Linjär (Ståndsskall_kvalitet) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Vilja att förfölja flyende älg Trenden är en markant förbättring. ( ca 0,5 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd. 9,5 9,4 9,3 9,2 9,1 9 8,9 8,8 8,7 8,6 Vilja_att_förfölja 8,5 Vilja_att_förfölja Linjär (Vilja_att_förfölja) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Ställande av flyende älg Trenden är en klar förbättring. ( ca 1,0 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd. 8 Ställande_flyende_älg 7 6 5 4 3 2 1 0 Ställande_flyende_älg Linjär (Ställande_flyende_älg) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Skalltid Trenden är en klar förbättring. ( ca 1,1 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd. Skalltiden speglar mycket av hundens jaktliga förmåga så det är ett utmärkt resultat. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Skalltid 0 Skalltid Linjär (Skalltid) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Skallets hörbarhet En trend mot en försämrad hörbarhet verkar var bruten. Åtgärd: Vi bör rekommendera hanhundar i avel som har högt index i hörbarhet. 8,2 Skall_hörbarhet 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 Skall_hörbarhet Linjär (Skall_hörbarhet) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Skalltäthet Vi kan inte utläsa någon trend på skalltätheten. Åtgärd: ingen åtgärd Vi hittar ingen förklaring till att medeltalet slår så mycket mellan årskullarna. 8,2 Skalltäthet 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 Skalltäthet Linjär (Skalltäthet) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Samarbete Vi kan utläsa en trend mot att hundarna uppvisar ett sämre samarbete och kontakt med föraren.( ca 0,5 poäng) 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 Samarbete 6,2 Samarbete Linjär (Samarbete) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Lydnad Vi har inte någon tydlig trend på lydnadsmomentet. 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 4,8 4,6 Lydnad 4,4 Lydnad Linjär (Lydnad) Födelseår
Utvärdering jaktegenskaper Vi har jämfört hanar och tikars egenskapspoäng och ser att det skiljer betydligt i vissa moment. (Obs detta är index mot rasmedel som är 100.) 106 104 102 100 98 96 94 92 90 88 86 Jämförelseindex egenskapspoäng hanar och tikar Jämthund Hanar Tikar
HD Jämthunden har en fortsatt mycket bra HD status med 93,5% felfria hundar. 94,0% 93,0% 92,0% 91,0% 90,0% 89,0% 88,0% 87,0% 86,0% Procent HD fria hundar ( A eller B) 85,0%
HD Drygt 35% av registrerade Jämthundar HD röntgas. 45% % HD röntgade 40% 35% 30% 25% 20% % HD röntgade 15% 10% 5% 0%
ED Det är nu många fler som även ED röntgar sina hundar och det beror nog till stor del på kravet att alla hundar som är födda 2009 eller senare skall vara ED röntgade om de skall användas i avel. % ED röntgade 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
ED Jämthunden har också en bra ED status med 93% ED fria hundar. % Ed fria hundar 95% 94% 93% 92% 91% 90% 89% 88% 87% 86% 85% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Hanhundsanvändning Diagram som visar pristagarprocent på hanar med mer än 5 kullar. (Hanar födda 2004 eller senare). Bland de mest använda hanarna höjs pristagarprocenten.
Hanhundsanvändning Här visas de hundar som fått störst inflytande på aveln i Sverige. De är rangordnade efter antal barnbarn i Sverige. ( 2014) reg Nr Namn Född Avkommor Sv, Barn barn S35062/90 ÄLGNÄSET JEPPE 1990 275 1 403 S27466/96 KLÖVKAMPENS URO 1996 190 1 099 S10650/98 NISSAS FONI 1993 312 1 009 S54212/98 KASTOR 1998 117 649 S48773/2003 FISKTJÄRNLIDENS BURRE 2003 81 600 S13127/98 NISSAS EMPPU 1992 141 541 S50476/92 LÖVKLÄPPENS GREY 1992 111 513 S28827/93 ALVIKSGÅRDENS RASK 1993 101 504 SF27610/90 PALAVARIN KÖTTI 1990 30 495 S54070/98 HÄRKILAS NITO I 1998 93 481 S37254/96 LUNDBERGS VEIJKO 1996 94 471 S28838/90 DRAGMYRANS TILL 1990 80 445 S21486/2001 TRÄTAR MYRENS MAC 2001 94 432 S33764/98 NOLIBERGETS TROLL 1998 93 428 S30864/99 JOJJE 1999 50 407
Exteriör Nedanstående diagram visar procent CK i olika årskullar. Trenden går mot en förbättrad exteriör och målet som är satt till 10% CK av registrerade hundar har träffats i årskullen 2008 och överträffats i årskull 2010 och 2011. 14% Exteriör 12% 10% 8% 6% % CK 4% 2% 0%