Stocke kvarn och kraftstation

Uppföljningsrapport av projekt Stocke kvarn och kraftstation Driftåren 2010 2014 Hur kan den småskaliga vattenkraften bidra med mer förnybar energi, en levande landsbygd och bevara vår natur- och kulturmiljö? Rapport maj 2014 ~ 1 ~

Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Syfte och avgränsningar 7 Sida Etablering och drift av Stocke kraftverk Översiktlig teknisk beskrivning 8 Drifterfarenheter 9 Kraftproduktion 10 Fiskvägar 10 Kulturmiljö 11 Beskrivning av tillståndsprocesser 12 Ekonomiska frågor 12 Konklusion och sammanfattning av projektet Stocke kvarn med kraftverk 13 Bixia Miljöfond och samarbete med elhandel 14 Bilagor: 1. Historik, Stocke 15 2. SMP, Sportfiskarna i Kronoberg 17 3. Småskalig vattenkraft i en större kontext 18 Källor: Energiplan för Växjö kommun, antagen den 20 december 2011 Kvarn- och såginventering 1999, Länsstyrelsen i Kronoberg Småskalig vattenkraft i Jönköpings län- energipotential, fiske och naturvärden. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande nr 2010:19 Årsredovisning för Svensk Vattenkraftförening (SVAF) för 2012 och 2013 Dokumentation för uppförande av Stocke kraftstation, rapport mars 2010 SMÅSKALIG VATTENKRAFT, Slutrapport 2013-03 20, Thomas Korsfeldt ~ 2 ~

Förord Vattenkraften utgör en viktig del i Sveriges energisystem. De stora resurserna finns i norra Sverige men även i södra finns betydande resurser och även potential för viss utbyggnad i mindre anläggningar. Denna rapport beskriver utbyggnaden av ett litet kraftverk där det tidigare inte funnits någon elproduktion men väl en kvarn och en såg. I dessa sammanhang tas det ofta fram argument mot utbyggnader av vattenkraft på grund av målkonflikter inom energi- klimat- och miljöpolitiken. Vi vill med denna rapport i första hand visa hur man i ett konkret fall genom utbyggnaden av Stocke kraftverk kan hantera dessa konfliktområden och dessutom uppnå synergier. Utbyggnaden i Stocke har genomsyrats av en helhetssyn. I utvecklingsprocessen och i arbetet med kraftverket har det av naturliga och formella skäl förekommit en rad kontakter med representanter främst från Länsstyrelse, Växjö kommun och Helgasjöns Fiskevårdsförening. Dessa har generellt varit mycket positiva och stöttat projektet och i samband med arbetet med denna rapport har vi gått tillbaka till samtliga för att få deras omdömen om slutresultatet. En samlad bedömning från dessa kontakter framgår av rapporten. Samtidigt som projektet i Stocke har löpt på har det pågått aktivteter i samhällsprocessen som berör vattenkraften i Sverige och miljöfrågorna och därmed även förutsättningarna för den småskaliga vattenkraften. Vi har valt att söka belysa även dessa frågor vilket görs i en separat bilaga 3. till rapporten. Energikontor Sydost har bidragit med värdefulla synpunkter och fakta vid sammanställningen rapportens övergripande del och lämnat förslag till ett nästa utvecklingssteg. Energikontor Sydost har till uppgift att stödja kommunerna vid omställning av energisystemet. I arbetet med rapporten har kraftverksägaren Leif Jarl medverkat. Leif Jarl är uppväxt på platsen och son till den siste mjölnaren på Stocke. Han förvärvade fastigheten från dåvarande Sydkraft 1991. Leif Jarl har under hela sin yrkesbana arbetat inom banksektorn. För sammanställning av rapporten har Christer Langner svarat. Han har följt hur projektet utvecklats i stort sett från den tid då Leif Jarl förvärvade Stocke. Christer Langner har tidigare arbetat i Växjö kommuns energibolag, Växjö Energi AB (VEAB). Inom det företaget finns lång erfarenhet av bland annat förnybar energi och de långsiktiga energi- och klimatfrågorna. Denna rapport har delvis finansierats med medel från Bixia Miljöfond. Växjö Energi AB är en av delägarna i Bixia som är VEABs elhandelsbolag. ~ 3 ~

Sammanfattning I rapporten ges ett konkret exempel på hur man har byggt ett småskaligt vattenkraftverk utifrån dagens krav och vad som kan förväntas inför framtiden. Syftet är att ge ett underlag som kan vara till gagn för andra motsvarande projekt. Där redovisas projektet med Stocke kraftverk och erfarenheterna efter de fyra första årens drift. Projektet tog sin start i princip redan 1991 då Leif Jarl förvärvade Stocke från dåvarande Sydkraft, nu E.on. I rapporten beskrivs även den småskaliga vattenkraftens plats utifrån ett mer övergripande klimat- och helhetsperspektiv. Konklusion och sammanfattning av projekt Stocke kraftverk. Kraftverket togs i drift i februari 2010. Driften vid kraftverket har fungerat väl under de fyra åren och har motsvarat de ställda förväntningarna. Ur ekonomisk synpunkt har projektet hitintills haft en relativt svag ekonomi men ligger tack vare ägarens egna insatser från start på ett svagt plus. Elpriserna har sjunkit de senaste två åren jämfört med tidpunkten då verket togs i drift, men förväntas stiga igen på sikt. En positiv faktor nu, jämfört med innan det fanns ett kraftverk i Stocke, är att skötseln och tillsyn av dammanläggningen är mindre tidskrävande nu på grund av den automatiserade driften av kraftverket. Genom kraftverkets tillkomst har, förutom själva elproduktionen, flera synergieffekter uppnåtts: Anläggande av en fiskvandringsväg som innebär att ett av tre vandringshinder mellan Helgasjön och Innaren har undanröjts. Detta öppnar upp och ökar förutsättningarna för att det kommer att byggas fiskvandringsvägar även uppströms. Bättre ekonomiska möjligheter har skapat incitament för att bevara den värdefulla kulturmiljön vid Stocke kvarn även i framtiden. Projektet i Stocke är i linje med statsmakternas mål att kunna bevara en levande landsbygd. Ny småskalig vattenkraft långt ute i elnätet innebär att nya tryckpunkter skapas vilket Innebär fördelar genom att spänningshållningen och driftsäkerheten ute i nätet förbättras. Utan tillkomsten av Stocke kraftverk hade knappast dessa synergieffekter och samhällsvinster erhållits. Produktionen från driftstart till och med april 2014 har passerat 500 000 kwh. Produktionen har på årsbasis som högst uppgått till cirka 160 000 kwh (2011, våtår ) och som lägst cirka 80 000 kwh (2013, torrår ). Den el som produceras genom vattenkraften från Stocke innebär att vi slipper att importera en liten del av den el som är producerad genom miljöbelastande kolkraft eller el från andra avlägset liggande kraftverk med betydande överföringsförluster. När Sverige exporterar el uppstår samma effekt då tillskottet från vattenkraftverket minskar kolproduktionen med motsvarande elmängd. Den småskaliga vattenkraften är lokal och förbrukas i närområdet. Produktionen i Stocke motsvarar elanvändningen för ca 25 småhus, med en förbrukning för hushållsel på ca 5 000 kwh/år. Lars Tyrberg, projektledare på Energikontor Sydost, uttrycker sin uppfattning om projektet på följande sätt: Stocke är ett lysande exempel på hur man kan producera förnybar el samtidigt som man tar stor hänsyn till både kultur- och naturvärden. Den nya kraftstationen har utformats så att den passar in i den historiska miljön och den nya fiskvandringsvägen har gjort att dammen inte längre stoppar vandrande fisk. Jag hoppas att Stocke kan inspirera och visa hur man kan bygga ut småskalig vattenkraft så att den bidrar till både kultur och naturvärden. ~ 4 ~

Projektets framgång beror på en samverkan mellan en rad aktörer. Under projektets gång har flera myndigheter, kommun, fiskeorganisationer m.fl. medverkat liksom som andra ideella krafter. De har samtliga i sin medverkan bidragit på ett positivt sätt, viket är en avgörande faktor för att uppnå resultat i alla motsvarande sammanhang. Kraftverket i Stocke är ett exempel på att det går att göra det omöjliga möjligt. Det ekonomiska- och kunskapsmässiga stödet från Bixia under projektets gång har varit värdefullt och är så fortfarande. ----------------------------------------------------- En inventering som gjordes 1999 av Länsstyrelsen i Kronoberg visade att det fanns cirka 700 nedlagda kvarnar och sågar inom det nuvarande länet år 1870. Se nedanstående kartskiss. Källa: Kvarn- och såginventering 1999 Länsstyrelsen Kronoberg Bilaga 1 ger en historik över Stocke kvarn sedan den första sågen uppfördes i mitten på 1500- talet. Bilaga 2 är från en insändare i lokalpressen om hur det går att kombinera småskalig vattenkraft med fria vandringsvägar för den vandrande fisken och ändå utvinna vattenkraft. Exempel Stocke. Bilaga 3 behandlar frågeställningar om den småskaliga vattenkraftens roll i framtidens energisystem. Text med liten stil i rapporten är teknisk information och utgör fördjupning i främst tekniska frågor. ~ 5 ~

Bakgrund Stocke kvarn han mycket gamla anor och anlades som kronokvarn redan på 1500 talet. På platsen fanns också en såg. Den befintliga kvarnen uppfördes i mitten på 1880-talet. På 1920 -talet anlades en ny såg vilken revs i slutet på 1950-talet. Kvarndriften upphörde 1960. Sydkraft, nuvarande E.on, förvärvade 1937 fastigheten från Staten. Något utnyttjande av vattenkraften i Stocke för elproduktion har dock inte skett tillbaka i tiden. År 1991 förvärvade den nuvarande ägaren Leif Jarl fastigheten och redan då påbörjades arbetet med att undersöka förutsättningarna för anläggning av ett litet vattenkraftverk. Åren gick, en ansökan om tillstånd för utbyggnad lämnades in 1998 och vattendom erhölls 2000. Byggnationen startades först 2009 och i februari 2010 togs ett nytt kraftverk i drift, byggt på den plats där den tidigare sågen låg. Stocke kraftverk är ett modernt, litet småskaligt vattenkraftverk. Leif Jarl och hans familj är mycket måna om att vårda områdets karaktär. Inriktningen för utförandet av det nya kraftverket har därför varit att stor hänsyn skall tas till kultur- och naturintressen. Det finns i dag inga negativa synpunkter om kraftverket och dess anpassning in i den gamla kulturmiljön, snarast är fallet det motsatta - kraftverket fyller väl det tomrum som skapades när sågen revs. Projektet har mött ett stort intresse såväl från enskilda personer och organisationer vilket även inneburit en rad studiebesök. Inte minst har anläggandet av en fiskvandringsväg mött stort intresse. Stocke kvarn med kraftverk 2014 ~ 6 ~

Rapporten över Stocke kan ses som en beskrivning och ett praktiskt exempel på hur man kan bygga ett kraftverk vid en befintlig kvarn med damm, utifrån dagens krav på anpassning till natur- och kulturmiljö. Det borde finnas goda möjligheter till detta på fler platser inom Kronobergs län där man tillbaka i tiden utnyttjat vattnets naturkraft Den småskaliga vattenkraften är förnybar och utsläppsfri och under sin långa livslängd (normalt över 50 år) och en självklar resurs i ett samhälle som tar sitt klimatansvar. Det finns dock målkonflikter inom energi-, klimat och miljöpolitiken men det finns även synergieffekter som bör kunna uppnås genom goda lösningar sett ur ett helhetsperspektiv. I rapporten kommer att ges exempel på detta. Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Rimligtvis bör därför även småskaliga lösningar finnas med i det långsiktiga perspektivet. Det är en positiv trend i vårt samhälle i dag att fler och fler är intresserade av att producera sin egen el och på så sätt även göra en klimatinsats. Vattnet har i århundraden utnyttjats av människan som hjälp i dess arbete. Sågverk och kvarnar har anlagts och enligt en inventerig som Länsstyrelsen i Kronobergs län gjort 1999 fanns det omkring 1870 inte mindre än 700 vattendrivna kvarnar och sågar inom det nuvarande länet. I början på 1900- talet kom utbyggnaden av vattenkraften men många av de små verken har avvecklats under 1950- och 1960- talen. Länsstyrelsen i Jönköpings län har i ett projekt 2010 identifierat cirka 1000 dammar i en inventering inom Jönköpings län. Syftet med projektet var att sammanställa befintligt kunskapsunderlag om förekommande dammar och små kraftverk och deras natur- fiske och kulturmässiga förutsättningar för att utnyttja vattenkraften för produktion av el vid befintliga dammar. Med tanke på statsmakternas intentioner att få fram mer förnybar energi borde det således finnas en betydande potential för ytterligare småskalig elkraft också i övriga Småland. Syfte och avgränsningar Huvudsyftet med denna rapport är att redovisa från den uppföljning som gjorts över de fyra första årens drift av Stocke kraftverk samt att söka bidra med kunskap som kan vara till gagn för liknande projekt. Här belyses även de anpassningar som gjorts till aktuella miljökrav, med avsikten att uppnå en balanspunkt mellan miljöintressen och ekonomi samt småskalig vattenkraft sett utifrån ett lokalt helhetsperspektiv. Ett andra syfte är att belysa frågan om den småskaliga vattenkraftens plats i ett regionalt- men även nationellt, långsiktigt miljö- och energiperspektiv. Frågor som rör vår kulturmiljö och en levande landsbygd behandlas även. Rapporten behandlar endast småskalig vattenkraft och mindre dammar vid nedlagda sågar och kvarnar, med en effekt under 1,5 MW. Etablering och drift av Stocke kraftverk Stocke kvarn ligger i Rottneån som rinner mellan sjöarna Innaren och Helgasjön och utgör en del i Mörrumsåns vattensystem. Uppströms Stocke finns en mindre kraftstation kallad Åängs kvarn. Ytterligare uppströms finns dammanläggningen för Innaren. Regleringen ägs av Växjö kommun men sköts av ägaren till Åängs kvarn. ~ 7 ~

Damm med luckor och intagsgaller Totala fallhöjden mellan sjöarna Innaren och Helgasjön är ca 13 m, varav fallet vid Stocke är ca 4 m. Sträckan mellan sjöarna är endast 1,5 km. Avrinningsområdet uppges uppgå till 110 km2 varav 16,7% utgörs av sjöyta. Medelvattenföringen uppgår till 0,75 m3/s. Regleringen innebär att man under en stor del av året (vinter vår höst) tappar 0,7 ibland upp till 1 m3/s. Under torrperioden släpps 0,25 m3/s. Stocke är ett strömfallskraftverk, någon korttidsreglering förekommer inte. Översiktlig teknisk beskrivning av kraftverket Kraftverket är placerat direkt i anslutning till dammen, i intaget för den tidigare sågen. Turbinen är placerad i en öppen turbinsump som gjutits av armerad betong. Själva maskinhuset är uppfört av trä men en av väggarna utgörs av turbinsumpens ena sidovägg. Själva dammanläggningen är ca 20 m lång. Indämningsområdet är ca 80 m uppströms och upp till ca 40 m brett. Dammen är utförd som en dubbelsidig kallmur vars bredd vid krön är ca 2 m. Längst till höger, sett i strömriktningen, finns kvarnintaget med en bredd på ca 1,3 m. Nästa öppning är ett utskov med manuell spettlucka vars fria bredd är 1,2 m, till vänster är det tidigare sågintaget med den fria bredden 3,2 m, samt ytterligare vänster sett i strömriktningen, det omlöp som byggts i samband med projektet. Förre ägaren, Sydkraft utförde en större reparation av dammen på 60-talet och göt en tätvägg av betong på dammens uppströmssida. Kraftverket är utrustat för både manuell drift och automatisk drift. Styrning vid automatisk drift sker mot konstant vattenyta i dammen. Regleringsamplituden är ca 3 cm. Dammvolymen är så liten att korttidsreglering ej kan bedrivas med dammen som magasin. Stor omsorg har lagts vid utbyggnaden för att till så rimliga kostnader som möjligt uppnå en modern, lättskött och driftsäker anläggning. Den monterade turbinen är av typ Francis (fabrikat Hällaryd) med följande data: H= 4 meter Q= 880L/sek N= 275 rpm P= 26 kw, löphjulet har en diameter på 60 cm. I maskinhuset har installerats en asynkrongenerator på 30 kw, 400 volt, 1000 /rpm, med tillhörande el- och styrutrustning. Den producerade elen matas ut direkt på elnätet vid spänningsnivån 380/220 Volt. Anläggningen är byggd så att turbinen med säkerhet automatiskt stängs av vid avbrott på elnätet genom att den är försedd med hydraulaggregat och motvikt för turbinpådraget. Dessutom är den försedd med en i sumpen placerad bottenlucka utrustad med ett separat hydraulaggregat för likström. Luckan skall dels reglera vid höga flöden dels kunna öppna vid stopp av kraftverket på grund ~ 8 ~

av avbrott i elnätet. Driftövervakning och överföring av mätvärden för fjärravläsning sker via mobila system. Den tekniska livslängden för maskinutrustningen i verket beräknas till 40 år, för byggnad och dammar längre. Maskin- och apparatrum Drifterfarenheter Kraftverket har nu varit i drift i drygt fyra år. Driften har, med undantag för ett tillfälle, fungerat på avsett sätt. Vid detta tillbud steg vattennivån i dammen på grund av att kraftstationen stängde, utan att det mobila larmet gick fram. Vattennivån började då stiga över dammkrönet. Emellertid befann sig ägaren i närheten och kunde öka tappningen igenom spettluckan varvid nivån i dammen snabbt sjönk tillbaka. Något allvarligt inträffade ej, men det kunde blivit värre. En utlösning av skyddet för driftdatorn kunde konstateras och efter återställning kördes kraftverket igång igen. Felet som ligger ca två år tillbaka i tiden har inte inträffat igen. Under den gångna 4-årsperioden har det därutöver endast förekommit normala inkörningsproblem som underhand lösts av respektive leverantör. Några extrakostnader för åtgärder eller ändringar i anläggningen har inte drabbat kraftstationsägaren. I övrigt har driften fungerat väl och erfarenheterna är goda. Tillika kräver dammanläggningen väsentligt mindre arbete för reglering av vattnet nu jämfört med före utbyggnaden. Manuella insatser med tillsyn krävs dock fortfarande under lövfällningen ett par veckor under året och vid vissa tillfällen som kan uppkomma vintertid med så kallad iskravning. För att säkerställa driften under året genomförs ett planerat stopp varje höst för översyn och underhåll av anläggningen. Några skador eller andra problem i kraftverket har ej kunnat konstateras hitintills vid dessa genomgångar. Det finns ett antal olika alternativ för att förenkla driften och höja säkerheten vid verket ytterligare. Ett av dessa är att montera en hydraulisk spettlucka med automatik, styrd på vattennivån i dammen och försedd med batteri med separat likströmssystem. Ett annat är att anordna ett längre överfall på dammens endera sida. En rensgrind skulle också underlätta driften. Det finns standardlösningar för att lösa detta. En av leverantörerna har släpat med att leverera relationshandlingar, vilket kan skapa problem i framtiden. (Ett vanligt förekommande problem när anläggningar väl färdigbyggts, är i drift och leveransen avslutats.) ~ 9 ~

Kraftproduktion Kraftverket har en beräknad medelårsproduktion på ca 125 000 kwh (125 MWh) och med en effekt av ca 25 kw. Producerad max effekt överstiger dock beräknad med ca 9 %. Anläggningen har ett sk. inmatningsabonnemang vilket innebär att en del av den producerade elen säljs ut på nätet, en del används för fastighetsägarens eget behov. Ersättningen för såld el består av elhandel, ersättning för elcertifikat, samt ersättning från nätbolaget. 2010 2011 2012 2013 2014 Produktion, MWh: * 118 160 123 79 ** 27 * 10 mån, ** tom mars Elhandel, SEK/MWh : 545 432 283 341 265 (Källa: Nord Pool) Elcertifikat, SEK/MWh: 237 184 165 195 179 Nätersättning, SEK/MWh: 55 60 65 80 70 Sjunkande priser för el och elcertifikat under perioden har lett till en sjunkande lönsamhet. Elpriserna förväntas dock öka på sikt. Summa elproduktion sedan driften startades har i skrivande stund passerat 500 000 kwh. Detta är mycket bra med tanke på verkets storlek. Fiskvägar Sedan mycket lång tid tillbaka har dammen med kvarnen och sågen i Stocke utgjort ett totalt hinder för vandrande fiskarter. Naturen har under årens lopp anpassat sig till detta förhållande. Nu har en naturliknande fiskvandringsväg byggts och med de genomförda åtgärderna i Stocke har ett av de tre vandringshindren mellan sjöarna eliminerats. Tidigare hade den sjövandrade öringen endast tillgång till 300 m vandringssträcka närmast Helgasjön. Vattensträckan mellan Innaren och Helgasjön utgörs till stora delar av strömmande vatten väl lämpat för öringproduktion. Det är ett av de mest värdefulla reproduktionsområdena i länet för öring och övriga strömlevande arter. Fiskvägens funktion som faunapassage har gynnat den sjövandrande öringen i Helgasjön och andra fiskarter men även bottenfauna. Det finns en liten naturlig öringstam i ån. Andra fiskebefrämjande åtgärder som är planerade för att genomföras under 2014 är ett särskilt anpassat intagsgaller till verket och en smoltavledare. Dammintag, omlöp övre och nedre ~ 10 ~

Åtgärderna smälter väl in i den känsliga kulturmiljön. De har byggts med stöd från Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen och Bixia Miljöfond. Den lokala fiskevårdsföreningen, Helgasjöns fiskevårdsförening, har varit starkt pådrivande. De fiskebefrämjande åtgärderna har fått mycket positiv respons vilket bland annat framgår av en insändare i lokalpressen från ordföranden för Sportfiskarna i Kronoberg, se bilaga 2. Intresset har varit stort såväl från enskilda slag av grupper för studiebesök. En särskild informationstavla kommer därför att sättas upp i nära anslutning till Sigfridsleden som passerar Stocke. Kulturmiljö Området med Stocke kvarn är typiskt för ett gammalt kvarnområde. Här finns dammen, kvarnbyggnaden från andra hälften av 1880-talet, mjölnarbostaden, brygghuset 80 meter nedströms dammen och en gammal stenvalvsbro. Förr var det mycket vanligt att man anlade kvarnar och sågar på samma ställe. Det gällde ju att utnyttja vattenkraften maximalt. Än i dag finns i stort sett allt kvar i kvarnen i sitt ursprungliga skick. Den går att starta upp, så som ett levande museiföremål. Det pågår nära nog ett kontinuerligt arbete för att hålla byggnader och verk i stånd. Detta tack vare den nuvarande ägarens egna insatser och kulturmiljövårdsanslag från Länsstyrelsen i Kronoberg. Stocke kvarn finns upptagen i Länsstyrelsens kvarninventering för Kronobergs län och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Kvarnen öppnas ibland för studiebesök. Stocke kvarn har en intressant historia och mycket gamla anor som leder så långt tillbaka i tiden som på 1500-talet. Om detta finns ytterligare beskrivet i Historik, bilaga 1. Kraftverket som ligger på platsen där den tidigare sågen låg har ej i nämnvärd grad förändrat områdets karaktär utan i stället fyllt upp det hål som uppkom då sågen revs 1953. Det smälter väl in i miljön och den förändring som skett anses av många vara till det bättre. Kvarnhjul ~ 11 ~

Beskrivning av tillståndsprocessen Tillståndsprocessen för det nya kraftverket har varit mycket lång och inleddes i samband med att förvärvet från Sydkraft genomfördes 1991. Efter en lång utredningsperiod inlämnades ansökan om vattendom 1998 och dom för utbyggnad meddelades i november år 2000 som innebar lagligförklaring av befintlig dammanläggning samt tillstånd till anläggande av ett mindre kraftverk, allt vid Stocke. I domen ingick att tillåta, att för tillgodose allmänna intressen, att en fiskväg byggs. Byggstart för det nya verket inleddes dock först 2009 och verket togs i drift i februari året efter. I mars 2014 togs ytterligare ett steg framåt för att gynna fisket i ån då miljödomstolen meddelade tillstånd för anläggande av en smoltavledare. Samtidigt ändrades villkoren i den tidigare domen som innebär att lägsta vattenflödet i befintlig fiskväg ändras till minst 100/s under hela året. Då vattenflödet i Rottneån överstiger kraftverkets slukförmåga tillsammans med fiskvägen ska ytterligare vatten ledas in i fiskvägen till ett maximum av 250 l/s. Stocke kvarn ligger helt på Leif Jarls mark och berör således ej några andra fastighetsägare. Inga negativa synpunkter från allmänna intressen har framförts i samband med tillståndsbehandlingen. Jämfört med den tidigare vattendomen har komplexiteten och kostnaderna för att få erforderliga tillstånd för utbyggnad av småskalig vattenkraft ökat mycket kraftigt. Dessutom är det i princip samma regelverk som gäller för småskalig vattenkraft som för den storskaliga. Dessa förhållanden är mycket negativa för den småskaliga vattenkraften och utgör ett stort hinder med tanke på statsmakternas intentioner om att få in mer förnybar energi i vårt energisystem. Motsvarande gäller även vid ansökan om ändring i befintlig anläggning av rådande förhållanden. Det borde finnas ett mer differentierat system beroende på objektets storlek. Ett sådant system finns i Norge. Ekonomiska frågor I en tidigare rapport från mars 2010 ges en beskrivning över projektet fram till och med idrifttagandet i februari 2010. Där framgår att investeringskostnaden för själva kraftverket uppgår till cirka 1 010 000 SEK. Huvuddelen av investeringen för verket har finansierats genom lån. Tidigare bedömdes pay-offtiden för projektet till 10 år. Om nuvarande låga elpriser består kommer payofftiden bli betydligt längre. Hade inte kostnaden för drift och tillsyn kunnat hållas låga genom ägarens egen arbetsinsats hade täckningsbidrag säkert uteblivit helt. Med i bilden finns förväntningar om på sikt stigande elpriser. Före utbyggnaden av kraftverket hade kvarnen och dammen medfört en hel del eget arbete samt kostnader för underhåll, med risk för avvecklig och utrivning på sikt. Ej utbyggda dammar har i princip ur ekonomisk synpunkt - ett negativt ekonomiskt värde. Kraftverkets tillkomst har i stället skapat nya förutsättningar inför framtiden och ekonomiska incitament finns nu för att långsiktigt behålla den värdefulla kulturmiljön. Byggkostnaden för fiskvandringsväg, smoltavledare, nytt intagsgaller, projektering, ansökan om ändring av vattendom etc. uppgår till ca 650 000 SEK. Denna kostnad har helt finansierats av Naturskyddsföreningen, Länsstyrelsen i Kronoberg och Helgasjöns Fiskevårdförening och belastar således ej kraftverkets ekonomi. ~ 12 ~

Att fastighetsskatten nyligen höjts för även den småskaliga vattenkraften är negativt. Den ligger i dag på 14-25 % av intäkterna. Den borde i stället ligga på samma nivå som för annan förnybar energi tex. som för vindkraften ej på samma nivå som den storskaliga vattenkraften. En ändring härvidlag skulle förbättra villkoren för den småskaliga vattenkraften och ge mer förnybar energi. Under nuvarande omständigheter är dock ägaren nöjd, trots att det lilla överskottet i stort sett bara täcker kostnaderna för kapital- samt externa tjänster samt fastighetsskatt. Genom projektet har han gjort en miljöinsats, han producerar numera sin egen el och har dessutom gjort en insats för att bevara den värdefulla kulturmiljön. Konklusion och sammanfattning av projekt Stocke kraftverk Driften vid kraftverket har fungerat väl under de fyra åren hitintills. Det finns inget som tyder på att så inte blir fallet även under kommande år. Ur ekonomisk synpunkt har projektet hitintills haft en relativt svag ekonomi men ligger tack vare ägarens egna insatser på ett svagt plus. Elpriserna och elcertifikatpriserna har sjunkit de senaste två åren jämfört med tidpunkten då verket togs i drift, men förväntas stiga igen på sikt. En positiv faktor nu, jämfört med innan det fanns ett kraftverk, är att skötseln och tillsyn av dammanläggningen är mindre tidskrävande nu på grund av den automatiserade driften av kraftverket. Genom kraftverkets tillkomst har en rad synergieffekter uppnåtts: Produktion av el på ca 125 000 kwh/år i form av småskalig vattenkraft. Den el som produceras genom vattenkraften från Stocke innebär att man slipper att importera en liten del av den el som är producerad genom miljöbelastande kolkraft, samma effekt vid elexport, eller el från andra avlägset liggande kraftverk med betydande överföringsförluster, som ligger i nivån 5-8 %. Den småskaliga elproduktionen är lokal och används i närområdet. Det är en bra form av förnybar, koldioxidfri el och fram till april 2014 har i verket producerats över 500 000 kwh. Anläggande av en fiskvandringsväg som innebär att ett av tre vandringshinder mellan Helgasjön och Innaren har undanröjts. Detta öppnar upp och ökar förutsättningarna för att det kommer att byggas fiskvandringsvägar även uppströms. Bättre ekonomiska möjligheter har skapat incitament för att bevara den värdefulla kulturmiljön vid Stocke kvarn även i framtiden. Projektet i Stocke är i linje med statsmakternas mål att bevara en levande landsbygd. Ny småskalig vattenkraft långt ute i elnätet innebär att nya tryckpunkter skapas vilket Innebär fördelar genom att spänningshållningen och driftsäkerheten ute i nätet förbättras. Utan tillkomsten av Stocke kraftverk hade knappast dessa synergieffekter och samhällsvinster erhållits. Stocke kraftverk anses av många som ett föredöme för hur man kan bygga småskalig ~ 13 ~

vattenkraft med nutidens och framtidens miljökrav och att genom en helhetssyn kunna behålla värdefull kulturmiljö. Lars Tyrberg på Energikontor Sydost uttrycker sin uppfattning om projektet på följande sätt: Stocke är ett lysande exempel på hur man kan producera förnybar el samtidigt som man tar stor hänsyn till både kultur- och naturvärden. Den nya kraftstationen har utformats så att den passar in i den historiska miljön och den nya fiskvandringsvägen har gjort att dammen inte längre stoppar vandrande fisk. Jag hoppas att Stocke kan inspirera och visa hur man kan bygga ut småskalig vattenkraft så att den bidrar till både kultur och naturvärden. Projektets framgång beror på en samverkan mellan en rad aktörer. Under projektets gång har flera myndigheter, kommun, fiskeorganisationer med flera medverkat liksom andra ideella krafter. Stödet från Bixia under projektets gång har varit värdefullt och är så fortfarande. Bixia Miljöfond och samarbete i elhandel Den producerade elen från Stocke kraftverk säljs till Bixia enligt avtal. I avtalet ingår även löpande information om elhandel, deltagande i producentträffar och värdefull rådgivning. Bixia säljer den förnybara elen till sina privatkunder som miljötillvalet Bixia Nära. Bixia verkar för en framtid med mer närproducerad förnybar el där många små aktörer är med och producerar el från naturens krafter, och där allt fler företag och konsumenter blir självförsörjande på el. Genom åren har Leif Jarl och Bixia byggt upp en relation som innebär mer än perspektivet leverantörkund. Både kraftanläggningen och Leif Jarls engagemang är en viktig framgångsfaktor i vår strävan att, tillsammans med våra närproducenter och kunder, bygga en hållbar framtid med 100 procent förnybar el. Stöd till Stocke kvarn från Bixia Miljöfond Bixia Miljöfond har funnits sedan år 2008 och syftet är att stötta utbyggnaden av förnybar elproduktion och minska elanvändningen, eftersom det är två konkreta insatser för att minska koldioxidutsläppen och förbättra klimatet. Leif Jarl fick stöd från miljöfonden första gången 2009 med totalt 50 000 SEK för att genomföra förstudier och projektering inför byggandet av vattenkraftstationen. Denna inledningsprocess är viktig och måste göras för att utreda om det, bland annat av miljöskäl, finns möjligheter att starta upp förnybar elproduktion. 2013 infördes i Bixia Miljöfond möjligheten att ge stöd till investeringar, och Leif beviljades då 15 000 SEK för att genomföra investeringar i vattenkraftverket för att öka elproduktionen. Projektet innefattade gjutning för att öka fallhöjden samt ny lucka för att minska vattenläckage. Anläggandet av fiskväg har även erhållit ekonomiskt stöd indirekt från Bixia Miljöfond genom Naturskyddsföreningen. Det beror på att Bixia säljer miljömärkt el Bra Miljöval och pengar avsätts årligen till miljöanpassningar av vattenkraftverk. ~ 14 ~

Historik Stocke kvarn Bilaga 1 Stocke kvarn har mycket gamla anor. Området är typiskt för ett gammalt kvarnområde. Här finns dammen, kvarnbyggnaden från andra halvan på 1880-talet, mjölnarbostaden, brygghuset 80 m nedströms dammen och en gammal stenvalvsbro. Kvarndriften lades ner 1960. På den andra sidan av dammen fanns en såg som anlades under 1920-talet men revs under slutet på 1950-talet. Förr var det mycket vanligt att man anlade kvarnar och sågar på samma ställe. Det gällde ju att utnyttja kraften maximalt. Unika Stocke: Stocke kvarn har en särställning i länets och Norrvidinges industrihistoria, här uppfördes den första kända vattendrivna sågen och den var i drift i mitten på 1500-talet. Redan 1548 omtalas den i räkenskaperna för Kronobergs slott. Då sågade man i Stocke 47 tolfter bräder för slottets räkning. Leveranserna fortsatte och 1560 var de uppe i 54 tolfter. När Gustav Vasa kom till makten infördes jordeböckerna i vårt samhälle och det gör att det i dag är möjligt att se hur olika gårdar ägdes och beboddes. Det var då vanligt att de stora gårdarna ägdes av kronan, kyrkan eller förmögna frälsemän. Vid den tidens slut stod kyrkan och förmögna frälsemän som ägare till alla hjulkvarnar i Norrvidinge. Det fanns då sju större kvarnar som avtecknar sig i källorna och en av dem är Stocke kvarn. Gustav Vasas regering (1523 1560) motarbetade allmänhetens kvarnar hårt och han skapade en stark centralmakt. Hårda beskattningar genomfördes och även kvarnägarna drabbades av denna höjning. Som en protest mot allt detta ägde bland annat dackefejden rum bland bönderna i Småland. År 1543 drogs biskoparnas gods in till kronan och Stocke kvarn har varit i kronans ägo ända fram till 1900-talet. Den andra april 1625 infördes kvarntull för all mäld med olika avgift för alla sädesslag. Kronan var ju inkomsttagare från tullkvarnarna och det låg i deras intresse att inte inkomsterna minskade. In på 1880-talet förekom länsrannsakningar för att se till att allt gick rätt till och att allt som skulle drivas in till kronan hamnade i rätt händer. Under senare delen av 1880-talet lättar restriktionerna. Cyniskt nog inträffar det i samma veva som utnyttjandet av denna lokala, småskaliga vattenverksamhet började avta. Från 1700-talet och en bit in på 1900-talet arrenderade de som drev anläggningen den av kronan. Arrendatorerna har skiftat mycket under åren. När Petter August Jarl 1914 går in som arrendator har han till sin hjälp att driva kvarnen också de övriga i familjen, med sonen Gustav Jarl. Han som sedan kom att driva kvarnen tills kvarndriften upphörde 1960. Gustav föddes 1905 och dog 1978, rullstolsbunden sedan drygt 10 år som en följd av sitt slitsamma liv vid kvarnen. Gustav Jarl blev således den siste mjölnaren på Stocke. Stocke kvarn i nutid: År 1937 äger en fastighetsavstyckning rum och den del som avstyckats, Stocke 2:1, säljs av staten till Sydsvenska Kraftaktiebolaget, Sydkraft, nuvarande E.on. År 1991 säljer Sydkraft fastigheten med ~ 15 ~

byggnader och fallrätt till nuvarande ägaren Leif Jarl, sonson till mjölnaren från 1914, Petter August Jarl. Än i dag finns i stort sett allt kvar i kvarnen i sitt ursprungliga skick, om än väl använt och slitet. Den går dock att starta upp, så som ett levande museiföremål. Det pågår nära nog ett kontinuerligt arbete för att hålla byggnader och verk i stånd. Detta tack vare den nuvarande ägarens egna insatser och kulturmiljövårdsanslag från Länsstyrelsen i Kronoberg. Stocke kvarn finns upptagen i Länsstyrelsens kvarninventering för Kronobergs län och har bedömts ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Kvarnen öppnas ibland för studiebesök. Vid läget för den tidigare sågen har det uppförts ett litet modernt vattenkraftverk, vilket togs i drift 2010. En del av den producerade elen används för fastighetens eget behov, den andra säljs ut på nätet och ger på så sätt ett bidrag till att bibehålla den unika kulturmiljön. Den el som produceras är miljövänlig och förnybar. Verket har byggts med stort hänsynstagande till kulturmiljön, till flora och fauna och en fiskvandringsväg, s.k. omlöp har byggts m.m. Källa: Specialarbete i Historia, Maria Jarl vt. 1992 ~ 16 ~

Bilaga 2 Källa: Insändare i Smålandsposten 2012-07-25 ~ 17 ~

Småskalig vattenkraft och dess plats i en större kontext. Bilaga 3 Enligt FNs klimatpanel, IPCC; måste de globala utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, reduceras med 40-70 % till 2050 jämfört med 2020 och därefter reduceras till noll 2100 om det skall vara möjligt (sannolikt) att begränsa temperaturhöjningen 2100 till 2 grader. Enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik för 2013 står transportsektorn för en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser och energisektorn för drygt 17% av utsläppen. Ökad förnybar energiproduktion och elektrifiering av transportsektorn lyfts fram som lösningar för att minska utsläppen i dessa sektorer. Framtidens energisystem måste bestå av såväl småskaliga som storskaliga förnybara lösningar. Och det är närmast så att om vi skall kunna klara de nya EU- målen på klimatområdet krävs i princip ett paradigmskifte, såväl vad gäller tillförsel som användning av energi. På tillförselsidan måste vi sannolikt ner i skala såväl lokalt som regionalt om vi skall nå målen. Den småskaliga vattenkraften har därför en given plats även i framtiden. Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. EU uppmanar medlemsländerna att öka satsningarna på förnybar energi. Vad gäller den småskaliga vattenkraften står EU bakom ett projekt RESTOR Hydro där åtta länder medverkar och ett av dem är Sverige. Syftet med projektet är att hitta platser där det finns eller ha funnits historiska vattenkraftanläggningar och lokala intressenter som genom kollektiva insatser vill återstarta dessa. Det finns uppgifter om att det i vårt land finns 4 100 kraftverk/dammar, varav 2 100 är nedlagda. De flesta små kraftverken finns i Värmland, Västergötland och Småland. Genom en inventering i Jönköpings län från 2010 har Länsstyrelsen identifierat ca 1000 dammar. Syftet med den utredningen var att utifrån vissa kriterier identifiera potentialen för ytterligare småskalig vattenkraft. Potentialen vid ca 40 dammar som saknar kraftverk är ca 25 000 MWh. Detta motsvarar elförbrukningen av hushållsel, dvs el exklusive el för uppvärmning, för ca 5 000 hushåll vid en årsförbrukning på 5 000 kwh/år. Svensk Vattenkraftförening har medverkat i utredningsarbetet och föreningens insats har finansierats genom stöd från Bixia Miljöfond. Länsstyrelsen har bekostat sin insats genom medel från Landsbygdsprogrammet. En likande utredning har tidigare genomförts av Länsstyrelsen i Kalmar län. Någon motsvarande är dock inte gjord för Kronobergs län. Utfallet av en sådan utredning är givetvis beroende på de valda kriterierna, det är således inte givet att en motsvarande utredning för Kronobergs län skulle ge motsvarande utfall som för Jönköpings eller Kalmar län. Sannolikt innebär det i stället att om kriterierna sätts med hänsyn till de nya klimatmål som EU satt upp, att utfallet relativt sett kommer blir högre. Energiplan för Växjö kommun Växjö kommun har en lång tradition att verka för utveckling och användning av förnybar energi. Kommunen har under många år legat i framkant och marknadsför sig som Europas grönaste stad. Växjö kommun har bla. skrivit under det sk Borgmästaravtalet som innebär att man åtar sig att ha mer långtgående energi- och klimatmål än EU:s mål. ~ 18 ~

Enligt lagen om kommunal energiplanering skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Den nuvarande energiplanen för Växjö kommun antogs i december 2011 och ersätter en tidigare. Av den framgår att det finns ett antal småskaliga vattenkraftverk i kommunen, såväl privata som kommunala, med en normalårsproduktion på drygt 12 GWh. Beroende på nederbörd varierar dock produktionen och för 2010 har produktionen beräknats uppgå till 20 GWh. Det finns dessutom verk som har potential att uppgraderas och där man kan få ut mer energi utan att störning på omgivande natur och vattendrag ökar. Energiplanen är en konkretisering av miljöprogrammet inom energi- och klimatområdet. Där framgår ett antal konkreta åtgärder, exempelvis: En upprustning av vattenkraftverk i kommunen görs genom att uppgradera och öka kapaciteten i befintliga verk. Utifrån sina förutsättningar verkar Växjö Energi AB (VEAB) för att uppmuntra småskalig elproduktion på elnätet från t. ex urban vindkraft och solceller. Växjö kommun ska inom ramen för sitt näringslivsutvecklande arbete både stödja och driva fram satsningar på förnybar energiproduktion. Växjö kommun arbetar aktivt med att påverka nationell och internationell energi- och klimatpolitik. Där Växjö har utmärkt sig mest inom energi- och klimatområdet under årens lopp är VEAB:s storskaliga satsningar på bioenergiområdet och i kraftvärme. Ett nytt kraftvärmeblock är planerat till att tas i drift under 2014. I Växjö görs även satsningar från kommunalt håll på mindre anläggningar som solcellsanläggningar. Av energiplanen framgår att 2010 producerades 180 MWh i fem större solcellsanläggningar på kommunens skolor mm. Detta kan grovt jämföras med det småskaliga kraftverket i Stocke som under 2011 producerat ca 160 MWh vilket innebär att Stocke i princip bör vara av en storleksklass som motsvarar de större solcellsanläggningarna tillsammans. Den småskaliga vattenkraften i kommunen är således ej betydelselös och bör öka. Projektet i Stocke är väl i samklang med kommunens energiplan. Det är ett gott exempel som kan vara mall för genomförandet av andra liknande anläggningar i kommunen eller på andra håll i landet. Fortsatta satsningar på den småskaliga vattenkraften i kommunen innebär ytterligare en fjäder hatten och stärker Växjös profil som Europas grönaste stad. Om man går före på samma sätt som Växjö tidigare har gjort inom bioenergiområdet när Närvärme Kronoberg utvecklades är detta av stort värde också ur regional synpunkt. Vattenverksamhetsutredningen Vattenverksamhetsutredningen kom med ett betänkande i oktober 2013. Efter remissbehandling och bearbetning är tidsplanen att ett förslag ska läggas på Regeringens bord under maj månad 2014. Många av remissinstanserna är mycket kritiska och vissa anser att all vattenkraft blir negativt berörd. Såväl den storskaliga vattenkraften som den småskaliga i Sverige anses hotad, med stora samhällsekonomiska konsekvenser som följd. Vissa anser att 2014 är den svenska vattenkraftens ödesår. Vattenkraften utgör en viktig del av Sveriges energisystem och den svarar för nästan hälften av elproduktionen. Den årliga produktionen är ca 65 000 000 MWh och bör ökas i stället för minskas, ~ 19 ~

inte minst med tanke på direktiven från EU och intentionerna från statsmakterna i Sverige, vad gäller tillförseln av förnybar, miljövänlig energi. Det råder motstridiga intressen och uppfattningar i frågor om vattenkraften. Det är inte möjligt att i nuläget, i detta sammanhang, kommentera Vattenverksamhetsutredningen ytterligare. Förhoppningsvis kommer det till slut något positivt ur den omfattande utredningsprocessen. Det finns säkert skäl att nu lyfta fram och sätta fokus på vattenkraftens värde som uthållig, miljövänlig och ekonomisk energikälla mer än vad som skett hitintills. Många anser att vattenkraftens förkämpar sedan länge varit alltför osynliga. Regionala aspekter Den förre generaldirektören på Energimyndigheten Thomas Korsfeldt har på uppdrag av Svensk Vattenkraftförening gjort en utredning som redovisades 2013. Under arbetets gång har han fått fram bl.a. följande: Den småskaliga vattenkraften är ofta ett komplement till andra verksamheter i befintliga landsbygdsföretag och genererar direkt- och indirekt ca: 4 000 arbetstillfällen. Den småskaliga vattenkraften omsätter i dag 3 miljarder kr och det samlade anläggningskapitalet uppgår till ca 25 miljarder kr. Den småskaliga vattenkraften är således inte försumbar vare sig sett till den el den genereras eller den betydelse den har för landsbygdens näringsliv. Han poängterar att det gäller att prioritera projekt som utifrån en sammanvägd bedömning av natur- och kulturmiljövärden och värdet av elproduktionen bedöms bidra mest till utvecklingskraften på landsbygden. Han slutsats är att det behövs ett samlat åtgärdsprogram som utifrån ett övergripande samhälls- och landsbygdsperspektiv både tar hänsyn till och samordnar alla olika intressen som måste tillgodoses för att en långsiktigt ekologiskt hållbar vattenproduktion ska få spela den viktiga roll den kan ha för landsbygdens utveckling. Utgångspunkten för åtgärdsprogrammet är en helhetssyn på ett vattensystems eller ett vattendrags totala natur-, kultur och produktionsmiljö och inte enbart begränsad till genomförandet av åtgärder vid en specifik anläggning för att olika villkor skall uppfyllas. Noteras bör att i Korsfelds utredning omfattas även småskalig vattenkraft med en effekt överstigande 1,5 MW, dock ej överstigande 10MW. Vidare är den småskaliga vattenkraften 3 ggr så arbetsintensiv som storskalig elproduktion, vilket således genererar fler arbetstillfällen per producerad kwh än motsvarande från de storskaliga kraftverken. Den småskaliga vattenkraften kan ge ett stort bidrag till en bättre miljö. Den är förnybar och utsläppsfri och under hela sin livslängd, en av de mest miljövänliga formerna av energi. Den årliga produktionen i landet har tidigare beräknats till 4,5 TWh, därav kommer ca 2 TWh från anläggningar mindre än 1,5 MW, men potentialen har bedömts uppgå till 10 TWh. Med återstarter enligt RESTOR Hydro-modellen kan den siffran ökas ytterligare. Den småskaliga vattenkraften svarar i dag för ca 7 % av den el som kommer från vattenkraften. Den är således inte försumbar och ytterligare potential finns. Storheter: 1 MWh = 1000 kwh (kilowattimmar), 1GWh = 1000 MWh, ~ 20 ~ 1000 GWh = 1 TWh

Slutsatser och behov av utvecklingsinsatser Framtidens energisysten måste bestå av såväl småskaliga som storskaliga lösningar. Och det är närmast så att om vi skall kunna klara de nya EU- målen på klimatområdet krävs i princip ett paradigmskifte, såväl vad avser tillförsel som användning av energi. På tillförselsidan måste vi sannolikt ner i skala såväl lokalt som regionalt om målen skall nås. Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Den småskaliga vattenkraften har därför en given plats även i framtiden. För att nå potentialen för den småskaliga vattenkraften krävs emellertid att samhället ställer upp mer än vad som skett hitintills. Tyvärr är fallet ibland det motsatta. Om det sker ändringar inom följande områden kommer detta ge radikalt förbättrade förutsättningar för den småskaliga vattenkraften: Skilj i regelverket på storskalig vattenkraft och småskalig vattenkraft. Det finns exempel på detta från vårt grannland Norge där en uppdelning sker på tre nivåer. Sådana förändringar i regelverket borde kunna genomföras som en positiv konsekvens av Vattenkraftverksamhetsutredningen. Detta skulle innebära att de för vattenkraften negativa förslagen i utredningen vänts från ett hot till en möjlighet. Skapa medel för att bygga fiskvandringsvägar där så är lämpligt. Det bör finnas pengar att sökas från en fond. Principen från Stocke kan vara vägledande. Där har det allmänna svarat för hela kostnaden av fiskvandringsvägen, medan kraftstationsägaren från sin sida avstår en viss mängd produktion. Systemet med elcertifikat bibehålls och utvecklas. Sänk fastighetsskatten för småskalig vattenkraft till samma nivå som för annan förnybar energi, till exempel vindkraft. Kommunerna bör ta en nyckelroll genom att bli en mer aktiv aktör i processer som syftar till att mer småskalig vattenkraft skall komma till stånd, detta såväl för egna anläggningar men även för enskildas, och andra aktörers. Se även lagen om kommunal energiplanering 1977:439 För att komma vidare i Kronobergs Län föreslår man från Energikontor Sydost och Bixia att det genomförs en inventering med i princip samma målsättning som för den som gjorts för Jönköpings län och även Kalmar län. Den bör utgå från en helhetssyn och ha inriktningen att ytterligare synergier skall kunna uppnås, ge bidrag till en levande landsbygd och klimatfrågan. Den bör således inriktas på mer än kraftintresset. Lämplig startpunkt kan vara från den inventering för byggnadsminnesvård som gjordes av Länsstyrelsen i Kronoberg 1999. Den visade på att det fanns ca 700 nedlagda kvarnar och sågar inom det nuvarande länet. En del arbete är således redan gjort. En ny inventering bör kunna bidra till att ytterligare förnybar energi i form av lokalt producerad småskalig vattenkraft inom Kronobergs län kommer till stånd i framtiden. ~ 21 ~

Källa: Kvarn- och såginventering 1999 Länsstyrelsen Kronoberg ~ 22 ~