Landstingsfullmäktige

Protokoll 1(48) Tid och plats för sammanträdet PB-hallen, OSD Östersund den 11 februari 2014, kl 13.00-16.40 och den 12 februari 2014, kl 08.00 15.20. Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Justeringens plats och tid Björn Karlsson (S) och Marianne Larm-Svensson (C) Landstingshuset den 24 februari, kl 10.00 Sekreterare Ordförande Justerande Charlotte Funseth Hans Lundqvist Paragrafer 1-51 Björn Karlsson Marianne Larm-Svensson Organ BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Jämtlands läns landstingsfullmäktige Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande 2014-02-24 Datum för anslags nedtagande 2014-03-18 Förvaringsplats för protokollet Landstingshuset Underskrift Astrid Johansson

Protokoll 2(48) Närvaroförteckning landstingsfullmäktige Östersunds valkrets Östra valkretsen Tommy Pettersson (S), 1-26 Harriet Jorderud (S) Kjell Karlsson (S), 27-51 Elmer Andersson (S) Bendigt Eriksson (S), 1-26 Cathrine Blomqvist (S) Tord Andnor (S), 27-51 Hans Lundqvist (S) Anna Gundersson (S) Solveig Lövlie (S) Glenn Löfblad (S) Jan-Ove Johansson (S) Gudrun Olsson (S) David Berglund (S) Jan-Olof Andersson (M), 1-26 Tahar Khalfallah (S) Anna-Karin Vernberg (M) Alvi Berglund (S) Björn Karlsson (S) Inger Jonsson (C) Agnetha Danielsson (S) Olle Arnsten (C), 27-51 Christer Siwertsson (M) Elisabeth Svensson (M) Margareta Gladh (M) Lise Hjemgaard-Svensson (M) Gunnel Hennebo (M) Karin Ekblom (M) Marianne Larm-Svensson (C) Thomas Andersson (C) Berit Johansson (C) Göte Norlander (C) Börje Lundin (V), 1-31 Jörgen Blom (V), 32-51 Elin Hoffner (V) Anna Hildebrand (MP) Owen Laws (MP) Karin Österberg (MP), ej 20-26 Finn Cromberger (FP) Mats El Kott (FP) Gert Norman (V) Västra valkretsen Lena Bäckelin (S) Mikael Abramsson (S), 1-26 Leif Sivertsson (S), 27-51 Monica Hallquist (S) Johnny Springe (S), 1-46 Ann-Marie Johansson (S) Stefan Fax (S), 1-26 Judith Hult (S) Britt Carlsson (S) Thomas Hägg (S), 1-26 Peter Bergman (S), 27-51 Gunnar Hjelm (M) Susanné Wallner (M) Marian Stranne (M), 1-26 Brita Pettersson (M), 27-51 Gunnar Geijer Bernt Söderman (C), 1-15, 27-51 Cristine Persson (C), 15-26 Bogna Wojtkiewicz Adolfsson (C) Monalisa Norrman (V) Alf Lundin (MP), 1-26 Bodil Sihm (MP), 27-51 Kia Carlsson (FP), 1-26, 32-51

Protokoll 3(48) Innehållsförteckning 1 Sammanträdets öppnande 6 2 Upprop av ledamöter 6 3 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde 6 4 Interpellation från Christer Siwertsson (M) om landstingets tågaffärer med USA (LS/53/2014) 6 5 Interpellation från Berit Johansson (C) om det långsiktiga förbättringsarbetet för de mest sjuka äldre (LS/78/2014) 7 6 Interpellation från Susanné Wallner (M) om mottagandet av asylsökande och nyanlända (LS/82/2014) 7 7 Interpellation från Susanné Wallner (M) om upphandling och testprotokoll av tåg (LS/85/2014) 8 8 Interpellation från Berit Johansson (C) om intäkter från patientavgifterna (LS/163/2014) 9 9 Interpellation från Thomas Andersson (C), om operationsmetoder (LS/184/2014) 9 10 Interpellation från Anna Hildebrand (MP) om långsiktig utvecklingsplan för folkhälsa (LS/198/2014) 10 11 Fullmäktigefråga från Susanné Wallner (M) om avstängning med full lön vid virusorsakad magsjuka (LS/133/2014) 11 12 Fullmäktigefråga från Christer Siwertsson (M) om att lägga ut folkhälsofrågorna direkt till primärvården (LS/214/2014) 12 13 Fullmäktigefråga från Mats El Kott (FP) om hur rehabiliteringsskyldigheten och arbetsmiljölagen följs i verksamheten (LS/223/2014) 12 14 Fullmäktigefråga från Karin Österberg (MP) om uppdrag och tidsplan för telemedicinprojekt (LS/231/2014) 13 15 Fullmäktigefråga från Alf Lundin (MP) om påverkan från brukargrupper (LS/233/2014) 13 16 Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag 14 17 Fullmäktiges presidiums information 14 18 Beredningarnas, revisorernas och patientnämndens dialog med fullmäktige 14 19 Landstingsstyrelsens rapport 15 20 Kammarrätten i Sundsvall: Fyllnadsval av nämndeman för tiden tom 2014-12-31 för Alf Lundin (MP) som avsagt sig uppdraget. 15 21 Anna Hildebrand (MP) önskar entledigas från uppdraget som 3:e vice ordförande i landstingsstyrelsen. 15 22 Svar på interpellation från Jan-Olof Andersson (M) om ändring i arvodesreglerna (LS/1631/2013) 15

Protokoll 4(48) 23 Svar på interpellation från Susanné Wallner (M) om långa köer till neuropsykiatrisk utredning (LS/1643/2013) 17 24 Svar på fullmäktigefråga från Christer Siwertsson (M) om psykiatrins kompetens för att möta flyktingars behov (LS/1707/2013) 18 25 Svar på fullmäktigefråga från Marianne Larm-Svensson (C) om diagnostisering av gynekologiska cellprover (LS/1642/2013) 19 26 Svar på fullmäktigefråga från Berit Johansson (C) om patientsäkerhetsarbetet (LS/1694/2013) 20 27 Ny hälso- och sjukvårdspolitik (LS/726/2012) 21 28 Begäran från Regionförbundet om borgen X11 (Transitio) (LS/1932/2012) 22 29 Framtida ägande och ansvar i AB Transitio (LS/1164/2011) 24 30 Begäran om anstånd med svar på medborgarförslag från Emma och Gunnar Hagqvist om att införa Preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) (LS/542/2013) 26 31 s frågestund 27 32 Allmänhetens frågestund 27 33 Svar på medborgarförslag från Åke Durre om att landstinget inte ska tillhandahålla fria kondomer (LS/725/2013) 27 34 Svar på medborgarförslag från Elisabet From och Ann-Margreth Bergvall, om en mötesplats för barn och deras föräldrar i utanförskap (LS/769/2013) 29 35 Hälsoval 2015 (LS/1867/2012) 30 36 Översyn av upphandlingspolicy (LS/1509/2012) 33 37 Ändring i Reglemente för Jämtlands läns landstingsstyrelse (LS/1744/2011) 35 38 Svar på motion från Finn Cromberger (FP) om översyn av reglerna för politikerpensioner i landstinget och Regionförbundet (LS/1419/2012) 36 39 Svar på motion från Finn Cromberger (FP) om hemvist för pensionskapitalets avkastning (LS/743/2013) 38 40 Svar på motion från Ann-Marie Johansson (S), om rätt kompetens för att möta kommande vårdbehov i kommunerna och landstinget (LS/1825/2011) 39 41 Svar på interpellation från Christer Siwertsson (M) om landstingets tågaffärer med USA (LS/53/2014) 40 42 Svar på interpellation från Berit Johansson (C) om det långsiktiga förbättringsarbetet för de mest sjuka äldre (LS/78/2014) 40 43 Svar på interpellation från Susanné Wallner (M) om mottagandet av asylsökande och nyanlända (LS/82/2014) 41 44 Svar på interpellation från Berit Johansson (C) om intäkter från patientavgifterna (LS/163/2014) 42

Protokoll 5(48) 45 Svar på interpellation från Thomas Andersson (C), om operationsmetoder (LS/184/2014) 43 46 Svar på interpellation från Anna Hildebrand (MP) om långsiktig utvecklingsplan för folkhälsa (LS/198/2014) 43 47 Svar på fullmäktigefråga från Susanné Wallner (M) om avstängning med full lön vid virusorsakad magsjuka (LS/133/2014) 44 48 Svar på fullmäktigefråga från Christer Siwertsson (M) om att lägga ut folkhälsofrågorna direkt till primärvården (LS/214/2014) 45 49 Svar på fullmäktigefråga från Mats El Kott (FP) om hur rehabiliteringsskyldigheten och arbetsmiljölagen följs i verksamheten (LS/223/2014) 46 50 Svar på fullmäktigefråga från Karin Österberg (MP) om uppdrag och tidsplan för telemedicinprojekt (LS/231/2014) 47 51 Svar på fullmäktigefråga från Alf Lundin (MP) om påverkan från brukargrupper (LS/233/2014) 48

Protokoll 6(48) 1 Sammanträdets öppnande Ordförande förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. 2 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöter och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 3 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Fullmäktiges ordförande har den 28 februari 2014 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. Till protokollet antecknas att kungörelsen skett i laga ordning. 4 Interpellation från Christer Siwertsson (M) om landstingets tågaffärer med USA (LS/53/2014) Christer Siwertsson (M) har lämnat in en interpellation med följande lydelse: Det av landstingen gemensamt ägda tågbolaget Transitio har nu av amerikanska investerare för andra gängen blivit avkrävda att skjuta till pengar. Detta på grund av att en av de amerikanska bankerna, som ingår i affärs- och skatteplaneringsupplägget, nu har fått sitt kreditbetyg sänkt. Den här sortens skatteplanering är numera förbjuden i USA och det är av största vikt att det klargörs vilka summor som Jämtlands läns landsting nu är ålagda att ställa upp med till Transitio. Fråga: Hur mycket pengar behöver nu Jämtlands läns landsting skjuta till för att tillmötesgå de amerikanska riskkapitalisternas krav på ökad säkerhet i bolaget Transitio, och hur mycket pengar har landstinget sedan tidigare blivit avkrävda? Om inget svar ges på frågan, med hänvisning till sekretess i affärsuppgörelsen, vill undertecknad veta hur detta kan vara möjligt att hålla hemligt, mot bakgrund av att landstinget är en av finansiärerna till Transitio. Frågan får ställas.

Protokoll 7(48) 5 Interpellation från Berit Johansson (C) om det långsiktiga förbättringsarbetet för de mest sjuka äldre (LS/78/2014) Berit Johansson (C) har lämnat in en interpellation med följande lydelse: Sedan 2010 har Centerpartiet och regeringen genomfört den största satsningen någonsin för ett långsiktigt förbättringsarbete vad gäller de mest sjuka äldre. Jämtlands läns landstinget och kommunerna i länet arbetar utifrån vår gemensamt antagna handlingsplanen. Satsningen omfattar bl.a. God demensvård, God vård i livets slutskede, Preventivt arbetssätt vad gäller fall, trycksår, nutrition och fr.o.m. 2013 även munhälsan, God läkemedelsbehandling och Sammanhållen vård och omsorg. Det har årligen utdelats ekonomiska medel utifrån utförda insatser samt de registreringar som krävs i det långsiktiga och systematiska förbättringsarbetet. Till Jämtlands län har det för 2013 års kvalitetsförbättringar inom de olika områdena utbetalats drygt 18 miljoner kronor, vilket blir 652 kr/ invånare som är 65 år och äldre. Jämtlands läns landsting har fått 4.177.405 kronor av dessa. Eftersom stora delar av de multisjuka äldre som ingår i denna målgrupp bor i egna hem eller på särskilda boenden ute i kommunerna så är samarbetet med primärvården ytterst viktigt! Det krävs ett gott samarbete och en trygghet och tillit till varandras kompetenser för ett lyckat resultat. Därför vill jag ställa följande frågor till Harriet Jorderud - Hur kommer dessa drygt 4 miljoner kronor att fördelas ut till respektive verksamhet? - Får även de privata utförarna inom primärvården ta del av dessa? - Kommer en handlingsplan att tas fram för hur utvecklingsarbetet skall genomföras i samarbete med respektive kommun och hälsocentral, utifrån dessa medel? Frågan får ställas. 6 Interpellation från Susanné Wallner (M) om mottagandet av asylsökande och nyanlända (LS/82/2014) Susanné Wallner (M) har lämnat in en interpellation med följande lydelse: Revisionsrapporten 2013-10-07 Granskning av Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. angående flyktingmottagning visar stora brister gällande mottagandet av asylsökande och nyanlända samt deras rättigheter. Utöver detta så bedöms landstingets enhet som ska arbeta med flyktingsamordning alltför sårbar på grund av dess ringa storlek.

Protokoll 8(48) Återsökningen av statliga ersättningar som görs i samverkan med kommunerna kritiseras också i rapporten, då endast ett fåtal av de styrande dokumenten har hanterats enligt gällande regler, riktlinjer och rutiner för dokument- och ärendehantering. Med bakgrund av detta undrar jag: 1. På vilket sätt avser Harriet Jorderud och den sittande majoriteten att vi skall säkerställa att vi har en säker mottagning av asylsökande och nyanlända? 2. Hur avser ni att säkerställa att vi får den ekonomiska ersättning vi har rätt till av staten? 3. Hur kommer landstinget att effektivisera ansökningsförfarandet vad gäller de ekonomiska ersättningarna? Frågan får ställas. 7 Interpellation från Susanné Wallner (M) om upphandling och testprotokoll av tåg (LS/85/2014) Susanné Wallner (M) har lämnat in en interpellation med följande lydelse: De tåg, som upphandlats av landstingens och kommunernas gemensamt ägda tågbolag Transitio, har visat sig ha stora brister och problem sedan de satts i trafik. Ett antal frågor kring upphandling och provkörning har uppstått i samband med köpen av tågen. Undertecknad har läst igenom upphandlingskontraktet och funnit ett antal tveksamheter i upphandlingsförfarandet och har därför, av både VD och teknisk chef, begärt ut kompletterande handlingar. Dessvärre har en av de viktigare handlingarna inte lämnats ut, och har av den anledningen gjort det omöjligt att bringa klarhet i upphandlingen. Jag har också i ett flertal mejl begärt ut de testprotokoll som gjorts av tågen i samband med köpet, och som ska visa hur tågen uppträder under våra norrländska förhållanden. För mig som fullmäktigeledamot är det viktigt att klargöra för länets medborgare vad som sker med våra skattepengar. På grund av de mycket oklara upphandlingsförfaranden och protokoll, från de tester som man uppger har gjorts, ställer därför undertecknad följande frågor direkt till driftbolaget Norrtågs ordförande, Thomas Hägg. 1. Varför håller man inne med de testprotokoll som uppges vara de viktigaste för att teckna avtal om köp av tågen, och hur ser du på detta faktum? 2. När testkörningsprotokollen inte redovisas uppstår frågor kring hur dessa har gått till. Är de testkörda överhuvudtaget och hur har testkörningarna genomförts? Och i så fall före eller efter upphandlingen av tågen? 3. Vad visar testprotokollen för resultat?

Protokoll 9(48) Yrkanden Ordföranden yrkar att frågan inte får ställas eftersom ämnet inte hör till fullmäktiges handläggning. Proposition Ordförande ställer proposition på sitt eget yrkande och finner det antaget. Frågan får inte ställas. 8 Interpellation från Berit Johansson (C) om intäkter från patientavgifterna (LS/163/2014) Berit Johansson (C) har lämnat in en interpellation med följande lydelse: Nyhetstidningen Dagens Medicin skrev om patientskuldberget som finns till Sveriges landsting. Där talade man om enbart sjukvård, och summan låg då på 440 miljoner kronor. Siffrorna hade man sammanställt från uppgifter hämtade från landets landsting. I Jämtlands läns landsting finns en patientskuld på hela 14,3 miljoner kronor till tandoch sjukvården. Vid landstingsstyrelsen i oktober yrkade vi i centerpartiet på att det skulle analyseras varför intäkterna från patientavgifterna minskar. Det borde vara angeläget för respektive enhet att arbeta för att få in intäkterna eftersom de får behålla de ekonomiska medlen. Min undran är; 1. Hur är det med betalningstäckningen till de landstingsdrivna egna verksamheterna inom tandvård, primärvård och länssjukvård? 2. Hur är det med betalningstäckningen inom de privata utförarnas verksamheter? Frågan får ställas. 9 Interpellation från Thomas Andersson (C), om operationsmetoder (LS/184/2014) Thomas Andersson (C) har lämnat in en interpellation med följande lydelse: Det har framkommit i en stor finsk studie att det genomförs knäoperationer på olika sjukhus som inte har någon nytta för patienter. Studien har granskat resultat av olika ingrepp och resultatet visar på att många får genomgå stora operationer som inte leder till någon förbättring för hälsan.

Protokoll 10(48) I hälso- och sjukvården pågår ett ständigt förbättringsarbete och nya metoder kommer ständigt som utvecklar vården. För att kunna klara av detta är det viktigt att landstingen följer den medicinska utvecklingen noga och har ett tydligt arbete med införandet av olika metoder. Samtidigt är det av allra största vikt att det sker en granskning av vilka resultat olika ingrepp har för hälsa och välmående. Detta gäller såväl gamla etablerade metoder liksom nya. Mina frågor till landstingsstyrelsens ordförande är: 1. Hur sker granskning av gamla såväl som nya metoder ut i Jämtlands län? 2. Genomförs samma form av operationer här som inte ger patienterna någon effekt? Frågan får ställas. 10 Interpellation från Anna Hildebrand (MP) om långsiktig utvecklingsplan för folkhälsa (LS/198/2014) Anna Hildebrand (MP) har lämnat in en interpellation med följande lydelse: Beredningen för demokrati och folkhälsa har nu beslutat (140120) att inte anhålla hos fullmäktiges presidium om att få arbeta fram en långsiktig utvecklingsplan för folkhälsa. Folkhälsa är politik. Det är genom ett långsiktigt och målmedvetet folkhälsoarbete som ohälsotalen kan minska och den ojämlika hälsan kan reduceras. Folkhälsan är i sin tur en viktig påverkans faktor för den regionala utvecklingens framgång. I Sverige har vi inte någon nationell plan för folkhälsa och det saknas lagstiftning som reglerar ansvaret mellan exempelvis landsting och kommun, samt att det är ont om nationella stimulansmedel som premierar folkhälsoarbete. Dessutom finns det inga egentliga metoder för sjukdomsförebyggande arbete. Däremot talar samhällsdebatten sitt tydliga språk (inte minst under otaliga hälso- och sjukvårdkonferenser de senaste åren); Välfärdssjukdomar inklusive den psykiska ohälsan måste bemästras, men vi måste vara uthålliga och ge det tid. Jämtlands län är inget undantag när det gäller höga ohälsotal - utan tvärtom återfinns våra värden bland de sämre inom flera ohälsotillstånd. Hälso- och sjukvårdskostnaderna ökar i takt med den åldrande befolkningen, och introduktionen av nya läkemedel och behandlingsmetoder, samt de stora kliv som tas inom forskningen för att upprätthålla liv.

Protokoll 11(48) Det pågår ett digert folkhälsoarbete runtom i vårt län och Jämtland har i flera hänseenden varit en viktig föregångare. Men, det saknas en enskild och övergripande plan för allt folkhälsoarbete som sammanfattar alla delar och tar höjd för den långa sikten. Av den anledningen finns det heller ingen kartläggning av folkhälsoarbetets helhetsstatus. Är det så att det nu inte längre finns en politisk ambition att upprätta en långsiktig utvecklingsplan för området folkhälsa? Frågan får ställas. 11 Fullmäktigefråga från Susanné Wallner (M) om avstängning med full lön vid virusorsakad magsjuka (LS/133/2014) Susanné Wallner (M) har lämnat in en fullmäktigefråga med följande lydelse: I det senaste mötesprotokollet från personalpolitiska utskottet, står att läsa som följer: Enheten för smittskydd och vårdhygien har tagit fram ett förslag att ändra tidigare beslutade riktlinjer om avstängning med full lön från 48 timmar efter symtomfrihet till 24 timmar efter virusorsakad magsjuka. Enligt Smittskyddsinstitutet står att läsa som följer kring virusorsakad magsjuka: Inkubationstiden är 1-2 dygn. Smittade personer kan sprida smitta under flera dygn efter att de har tillfrisknat. Smittrisken anses dock som störst de två första dygnen efter det att symptomen upphört. Med bakgrund av att vi haft stora problem på delar av sjukhusets avdelningar med magsjuka och att detta återkommer i stort varje år, ställer jag följande fråga: Tycker inte du Bengt Bergqvist att vi också skall värna vår personal och våra patienter och gå på minst 48 timmar med avstängning och full lön, de rimliga borde väl vara minst 3 dygn? Frågan får ställas.

Protokoll 12(48) 12 Fullmäktigefråga från Christer Siwertsson (M) om att lägga ut folkhälsofrågorna direkt till primärvården (LS/214/2014) Christer Siwertsson (M) har lämnat in en fullmäktigefråga med följande lydelse: Resultatet från den nationella patientenkäten om primärvården för 2013 har nu redovisats. På frågan om man blivit tillfrågad om sina levnadsvanor vid senaste besöket i primärvården visar på följande förändringar: Kostvanor, 23 procent = en minskning med 1 procent Motion, 33 procent = en minskning med 1 procent Tobak, 25 procent = ingen förändring Alkohol, 20 procent = en ökning med 2 procent Undersökningen visar på stora skillnader inom Jämtlands län, men det är glädjande att aldrig tidigare har så många blivit tillfrågade om sina alkoholvanor. Vi moderater är kritiska till att folkhälsoarbetet har samlats i ett folkhälsocentrum och har därför motionerat om att detta istället ska läggas ut till hälsocentralerna enligt modell; RISKBRUKSPROJEKTET, som handlar om alkohol. Som ovanstående siffror visar så är det just denna fråga som noterat en ökning och visar på bäst resultat. När folkhälsofrågorna bedrivs direkt i primärvården utan omvägar via en administrativ överprövare får man också bäst resultat. Fråga: Är det inte hög tid att tänka om och anamma den motion som Moderaterna lagt angående att lägga ut folkhälsofrågorna direkt till primärvården, och dessutom spara runt 4 miljoner kronor per år? Frågan får ställas. 13 Fullmäktigefråga från Mats El Kott (FP) om hur rehabiliteringsskyldigheten och arbetsmiljölagen följs i verksamheten (LS/223/2014) Mats El Kott (FP) har lämnat in en fullmäktigefråga med följande lydelse: I landstingsplanen står under punkt 4.2 Medarbetare att landstinget är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder ett meningsfullt arbete m.m. Det är något som vi alla säkert kan skriva under på. Men även om landstinget lyckas uppfylla detta så kommer arbetstagare (medarbetare) att på grund av olika anledningar behöva rehabiliteringsinsatser för att kunna fortsätta sitt arbete. Jag har då jag letat inte kunnat finna att landstinget budgeterar rehabiliteringskostnader. Om det inte finns någon särskild budget för den typen av kostnader så är risken stor att rätt rehabilitering inte sätts in när den behövs.

Protokoll 13(48) Jag undrar nu hur landstinget kontrollerar att rehabiliteringsskyldigheten jämlikt arbetsmiljölagen följs i verksamheten? Frågan får ställas. 14 Fullmäktigefråga från Karin Österberg (MP) om uppdrag och tidsplan för telemedicinprojekt (LS/231/2014) Karin Österberg (MP) har lämnat in en fullmäktigefråga med följande lydelse: Distansoberoende teknik, telemedicin, är avgörande i en hälso- och sjukvårdsstrategi för ett glesbygdslän som Jämtland. En fråga som Miljöpartiet har drivit länge. Landstingsdirektören fick i november 2012 ett uppdrag att inventera, omvärldsbevaka och ta fram länsspecifika tillämpningar inom telemedicin. Glädjande nog kunde vi häromdagen läsa i lokaltidningen att en projektledare ska anställas för ett tvåårigt projekt inom telemedicin. Jag vill därför fråga Harriet Jorderud hur uppdrag och tidsplan ser ut för detta projekt och om telemedicin jobbas med i Lean-arbetet? Frågan får ställas. 15 Fullmäktigefråga från Alf Lundin (MP) om påverkan från brukargrupper (LS/233/2014) Alf Lundin (MP) har lämnat in en fullmäktigefråga med följande lydelse: Hur kommer man i framtida organisation och styrning av hälso- och sjukvården att involvera och dra nytta av kompetens från brukargrupper, t.ex. personer med funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar? Frågan får ställas.

Protokoll 14(48) 16 Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag 1. Motion från Christer Siwertsson (M) om översyn av förskrivning av Tramadol till äldre (LS/1802/2013) fördelas till landstingsstyrelsen och besvaras senast oktober 2014. 2. Motion från Bogna Wojtkiewicz Adolfsson (C) och Marianne Larm Svensson (C), om etisk upphandling av kött och mejeriprodukter till Jämtlands läns landsting (LS/1870/2013) fördelas till landstingsstyrelsen och besvaras senast oktober 2014. 3. Motion från Karin Ekblom (M) om översyn av landstingsbostäders verksamhetsbeskrivning (LS/90/2014) fördelas till landstingsstyrelsen och besvaras senast oktober 2014. 4. Motion från Thomas Andersson (C) om att Jämtlands läns landsting ska servera smör (LS/186/2014) fördelas till landstingsstyrelsen och besvaras senast oktober 2014. 17 Fullmäktiges presidiums information - Presidiet har uppdaterat Uppförandekod för förtroendevalda i Jämtlands läns landsting och den har delats ut till alla ledamöter. - har mottagit protestlistor/namninsamling från PRO Hede/Vemdalen mot etableringen av filial på Vemdalsskalet och från Hervor Dahlén och Harry Jonsson, på uppdrag av Hoting-Tåsjöborna att få behålla Nya Närvården i Hoting-Tåsjödalen. Listorna finns utlagda i fullmäktiges First Class konferens. 18 Beredningarnas, revisorernas och patientnämndens dialog med fullmäktige Landstingets revisorer Mona Nyberg (S) ordförande, redovisar Revisionsplan 2014. Patientnämnden Rune Berglund (S), ordförande, informerar om nämndens arbete. Rune informerar om en promemoria som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skickat till alla patientnämnder med förslag om ändringar i hälso- och sjukvårdslagen. IVO klarar inte att behandla alla klagomål i tid och vill därför ha möjlighet att överlämna klagomålet till berörd patientnämnd.

Protokoll 15(48) Beredningen för demokrati och folkhälsa Monica Hallqvist (S) informerar om beredningens arbete med bland annat medborgardialoger. Beredningen för vård och rehabilitering Anna Gundersson (S) informerar om beredningens deltagande i Nätverkskonferensen, medborgardialoger på familjecentralerna och utvärdering av beredningarnas arbete under mandatperioden. 19 Landstingsstyrelsens rapport Harriet Jorderud presenterar landstingsstyrelsens rapport. - Erling Streman, läkare ögonkliniken, informerar om utvecklingsarbetet med gråstarrsoperationer, Gråstarr Direkt. - Harriet Jorderud (S) tackar berörda inom Jämtlands läns landsting som arbetat med Nätverkskonferensen i Sundsvall. - Harriet Jorderud redovisar kortfattat det ekonomiska resultatet för 2013. Ingående redovisning sker vid fullmäktige i april. Arbete med att ta fram en långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning har satts igång. 20 Kammarrätten i Sundsvall: Fyllnadsval av nämndeman för tiden tom 2014-12-31 för Alf Lundin (MP) som avsagt sig uppdraget. Nämndeman: Erika Ranbrandt (MP) 21 Anna Hildebrand (MP) önskar entledigas från uppdraget som 3:e vice ordförande i landstingsstyrelsen. Anna Hildebrand (MP) entledigas från uppdraget som 3:e vice ordförande i landstingsstyrelsen. 22 Svar på interpellation från Jan-Olof Andersson (M) om ändring i arvodesreglerna (LS/1631/2013) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Jan-Olof Andersson (M) ställda och under 219, 2013-11-26 27, antecknade interpellationen om ändring i arvodesreglerna.

Protokoll 16(48) Jan-Olof Andersson frågar: 1. Ska det behöva ta 9 månader för ett återremitterat ärende att komma tillbaka till fullmäktige? 2. Om det är så att arvodet har fortsatt att betalats ut även under det här året, på vilka grunder har landstingets lönekontor kunnat betala ut ca 300 000 kronor i arvode nu i snart tre år, när det inte finns några politiska beslut? 3. Vem har godkänt utbetalningarna? Svar på fråga 1: Ja det kan det göra. När ett ärende återremitteras ska det motiveras. Av fullmäktiges beslut framgår att: Innan frågan har diskuterats bland medlemmarna ska landstinget inte besluta om årsarvoden för presidiet för gemensam nämnd för Frostviken. Fullmäktiges beslut innebär att innan styrelsen kan lägga fram förslaget på nytt måste frågan ha diskuterats med Strömsunds kommun. Vid samma sammanträde i februari 2013 gav landstingsfullmäktige fullmäktiges presidium i uppdrag att gå igenom regleringen av arvoden till de förtroendevalda i de gemensamma nämnderna som landstinget är med i med de övriga medlemmarna samt återkomma till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige med förslag. Vi har bestämt under hand att hanteringen av diskussionen med kommunerna om arvoden hanteras gemensamt. Samordningskansliet, som hanterar ärendena, skickade den 22 oktober i år en inbjudan till kommunerna till en träff för att diskutera frågorna i slutet på november eller början på december. På grund av för få svar från kommunerna har träffen ställts in och en ny inbjudan ska skickas ut med förslag till träff i januari 2014. När diskussionen är avslutat kan ärendet beredas för beslut i fullmäktige. Svar på fråga 2: Arvodet till vice ordföranden i Närvårdsnämnd Frostviken har betalats ut sedan januari 2011. Grunden för utbetalningarna ligger i en tolkning av arvodesbestämmelserna som samordningskansliet och tidigare sekretariatet gjort. Utbetalningarna har således sin grund i politiska beslut. Svar på fråga 3: Utbetalningarna har godkänts/attesterats av kanslichef eller tidigare chef för ledningsstab sekretariat, eller av dem utsedd attestant, som har ansvar för att utbetalningarna följer beslutade regler. Jan-Olof Andersson yttrar sig och tackar för svaret

Protokoll 17(48) 23 Svar på interpellation från Susanné Wallner (M) om långa köer till neuropsykiatrisk utredning (LS/1643/2013) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Susanné Wallner (M) ställda och under 220, 2013-11-26--27, antecknade interpellationen om långa köer till neuropsykiatrisk utredning. Susanné Wallner frågar: 1. Varför är köerna så långa i vårt landsting? 2. Hur ser ni i det stora hela på problematiken samt kostnaden för samhället att låta medborgare gå obehandlade med sin neuropsykiatriska funktionsnedsättning och hamnar i sjukskrivning, depression, ångest och/eller utmattningsproblem? Svar på fråga 1: Förekomsten av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) bland den vuxna befolkningen är ca 3-4%. Vilket motsvarar ca 1200-1600 potentiella patienter i Jämtland/Härjedalen. Idag har vuxenpsykiatrin ca 400 patienter med ADHD diagnos. Inom vuxenpsykiatrin finns en specialistenhet, Enhet för Neuropsykiatri (ENP), som jobbar med utredning samt behandling av ADHD. Utredningar görs även vid beroendeenheten, Resursenheten för Vuxenhabilitering RVH samt affektiva enheten (hanterar förstämningssyndrom/känslomässiga störningar) då samsjuklighet finns. Antalet inkommande remisser kring ADHD har ökat kraftigt till ENP, vuxenhabiliteringen och område psykiatri de senaste tre åren. Borttaget av åldersgränsen vid 35 år har medfört att antalet inkommande remisser har ökat med ca 29-30% varje år. Totalt inkommande remisser till ENP samt vuxenhabiliteringen var 153 stycken 2011, 149 stycken 2012 samt 135 stycken fram till okt 2013 detta kan jämföras med ca 60 inkomna remisser 2008 och 2009. Område psykiatri är för närvarande inte dimensionerade för att hantera de antal patienter som området inväntar inom 1-3 år. Svar på fråga 2: Desto tidigare patienten får starta upp en individuellt anpassad behandling oavsett om den är farmakologisk eller icke farmakologiskt, desto bättre för den enskilde individen och dess omgivning. Ibland behöver insatser från sjukvården inte vara så stora. Det kan handla om psykopedagogiska insatser, där patienten lär sig hur det är att leva med denna funktionsnedsättning. Men generellt hinner pålagringarna inte bli så stora om patienten får en tidig utredning/behandling. Många av våra patienter med frågeställning neuropsykiatri har en stor samsjuklighet ex. depression, ångest eller sömnstörningar. Funktionsnedsättningen kan för den enskilde också innebära svårigheter att klara skolgång, arbete och privatliv. Vilket också kan bidra till en svår ekonomisk situation för patienten.

Protokoll 18(48) Det gör naturligtvis att dagens situation inte är tillfredsställande, och för att förbättra den så föreslår vi i förslaget till reviderad landstingsplan inprioriteringar för 2014 med 1 miljon kronor för att korta köerna till neuropsykiatrin. Susanné Wallner (M), Mats El Kott (FP), Christer Siwertsson (M), Monalisa Norrman (V), Berit Johansson (C) och Owen Laws (MP) yttrar sig. Susanné Wallner tackar för svaret. 24 Svar på fullmäktigefråga från Christer Siwertsson (M) om psykiatrins kompetens för att möta flyktingars behov (LS/1707/2013) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Christer Siwertsson (M) ställda och under 223, 2013-11-26--27, antecknade fullmäktigefråga om psykiatrins kompetens för att möta flyktingars behov. Christer Siwertsson frågar: Vilken fortbildning har personalen vid psykiatrin fått för att på ett professionellt sätt möta detta behov, med tanke på bland annat kulturkompetens, samt i förekommande fall även tortyr och krigsskador som många flyktingar upplevt och fått? Svar: Flyktingar utan uppehållstillstånd, vilket är de flesta för att inte säga samtliga boende vid Grytans läger, har rätt till akutinsatser. Det handlar oftast om läkemedelsbehandling från psykiatrins sida. Det innebär att dessa flyktingar inte erbjuds samtalskontakt eller psykoterapier i någon större omfattning. Personalen som kommer dit har varierande kompetens vad gäller flyktingar, dock har de flesta arbetat under flera år med att möta problematiken. När det gäller behandling som kan erbjudas flyktingar med uppehålls tillstånd och där längre kontakter kan etableras finns kompetens och erfarenhet i varierande grad hos personalen. Beroende på vilken psykiatrisk diagnos som fastställs erbjuds flyktingarna olika behandlingar. Vid psykossjukdom erbjuds i första hand läkemedel och fokus på aktuell problematik som eventuellt kan finnas. Om flyktingar diagnostiseras med depression eller PTSD (posttraumatisk stress diagnos) kan behandlingen inriktas på de krigs- och tortyrupplevelser som flyktingar har. Många av personalen har mött och fungerat stödjande för flyktingar men få har specialistkompetensen att mer djupgående och i psykoterapi behandla dem. Det finns ett behov av fler personal med specialistkompetensen att behandla flyktingar och traumatiska upplevelser då väntetiderna idag kan vara långa till personal som besitter den kompetensen. Läkemedelsbehandling har mycket begränsad effekt på traumatiska upplevelser.

Protokoll 19(48) Det finns brister inom flyktingområdet hos personalen. Få har gått någon utbildning eller så är det hos de flesta länge sedan. Viss personal har längre utbildningar och erfarenhet av flyktingmottagning. Behov av utbildningsinsatser finns. Christer Siwertsson yttrar sig och tackar försvaret. 25 Svar på fullmäktigefråga från Marianne Larm- Svensson (C) om diagnostisering av gynekologiska cellprover (LS/1642/2013) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Marianne Larm-Svensson (C) ställda och under 221, 2013-11-26--27, antecknade fullmäktigefrågan om diagnostisering av gynekologiska cellprover. Marianne Larm-Svensson frågar: 1. Sker analys av labbprover av detta slag nu på ett patientsäkert sätt? 2. Vilken huvudman ansvarar för labbverksamheten just? 3. Har Jämtlands läns landsting inlett rättslig prövning utifrån att Västerbottens läns landsting inte fullgjort sina åtaganden mot Jämtlands läns landsting och framförallt de drabbade patienterna? Svar på fråga 1: Ja. Västerbottens läns landsting (Laboratoriemedicin i Västerbotten) är nu liksom tidigare leverantör av laboratorieverksamhet inklusive cytologi för vårt landsting. De har ändrat arbetsrutiner vid laboratoriet i Östersund så att de nu i stort överensstämmer med de rutiner man har i Umeå. Samtliga brister som identifierades i Västerbottens läns landstings händelseanalys är åtgärdade eller planeras att åtgärdas. Bland flera åtgärder märks vidareutbildning, kollegial granskning och kontinuerlig kontroll. Sedan ett år tillbaka är diagnosmöjligheterna förbättrade. Förberedelser inför ackreditering i Östersund pågår. För den formella ackrediteringen (som görs av Swedac) pågår en dokumentrevision och den 11-12 december åker fyra personer från Laboratoriemedicin i Umeå till Östersund för internrevision. Efter det planerar de att begära inspektion från Swedac. När den är genomförd och eventuella påpekanden blivit åtgärdade kan Västerbottens läns landstings cytologiverksamhet i Östersund bli ackrediterad. Svar på fråga 2: Jämtlands läns landsting har Västerbottens läns landsting (Laboratoriemedicin i Västerbotten) som leverantör av laboratorieverksamhet inklusive cytologi. Diskussioner

Protokoll 20(48) och förberedelser har påbörjats med Västerbottens läns landsting inför nytt avtal gällande patologi/cytologi. Svar på fråga 3: Västerbottens läns landsting har Lex Maria anmält hela händelsen som sådan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Jämtlands läns landsting förbereder en Lex Maria anmälan när det gäller ett enskilt patientfall. De patienter som drabbats har kunnat söka ersättning via patientförsäkringen LÖF. Landstinget kan inte på eget initiativ ersätta enskild patient utanför ramen för patientförsäkringen. (Lex Maria är en lagregel som innebär att ett landsting/region eller en kommun ska anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, om en patient drabbats av eller riskerat att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. Skadan eller risken för skada kan ha skett i samband med en undersökning, under vård eller behandling.) Jämtlands läns landsting har ingen avsikt att inleda en rättslig process mot Västerbottens läns landsting. Uppdraget till Västerbottens läns landsting regleras i avtal. För att landstinget ska kunna kräva ersättning måste Jämtlands läns landsting ha drabbats av ekonomisk skada. Landstinget har inte drabbats av skada i detta fall. Därför ser jag ingen nytta av en rättslig process mellan de två landstingen som ingått avtalet, varken för dem eller för de drabbade patienterna. Marianne Larm-Svensson yttrar sig och tackar för svaret. 26 Svar på fullmäktigefråga från Berit Johansson (C) om patientsäkerhetsarbetet (LS/1694/2013) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Berit Johansson (C) ställda och under 222, 2013-11-26--27, antecknade fullmäktigefrågan om patientsäkerhetsarbetet. Berit Johansson frågar: Kommer dietister att medverka i Patientsäkerhetsenhetens fortsatta arbete? Svar: Dietister finns inte med som anställda i patientsäkerhetsenheten. Men om man t ex vid patientsäkerhetsdialoger upptäcker brister eller utvecklingsbehov inom nutritions området finns möjlighet att konsultera dietister. Nutritionsfrågorna är viktiga och beaktas i verksamheterna på olika sätt. Bl a finns nutritionsfrågor med i kvalitetsregistret Senior Alert som använd i alla verksamheter, dessa frågor följs också nationellt i arbetet med Bättre liv för sjuka äldre. En av länets utvecklingsledare för Bättre liv för sjuka äldre är dietist som driver utvecklingsarbete på området och utgör kompetensstöd för både landstinget och kommunerna.