Kvarteret Börsen 2 (Novgorodgränd) Visby Gotlands kommun 2009 Länsstyrelsens dnr 431-6113-08



Relevanta dokument
Fastigheten Mullvaden 49 Visby Region Gotland 2015

Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5

Wismargränd (mot kv. Flora 12) Visby Region Gotland 2013

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Två fjärrvärmeschakt i Sala

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Rapport efter en arkeologisk undersökning i Visby, kvarteret Repslagaren 4, Gotlands region och län

Schakt i Uppsala. Nedläggning av optokabel 2007 & Bent Syse. RAÄ 88 Uppsala Uppland

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Kvarteret Släggan 1 Visby Gotland 2010

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås

Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr Ann-Marie Pettersson 2007

Ett 1700-talslager i Östhammar

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Kvarteret Sämskmakaren

Schaktkontroll Spånga

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Schakt vid Rudbeckianska skolan

Gotlands Museum. RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län dnr Gunilla Wickman-Nydolf 2015

Stadsparken bevattning, Västerås

Elledningschakt i Vasagatan, Örebro

Fredsgatan 11 i Sala. Schaktning i samband med oljesanering. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

Ledningsdragning vid Askeby kloster

Kvarteret vågskålen 8 Norrköpings socken och kommun, Östergötlands län

tal i Östhammar. Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Rådhuset. Arkeologisk schaktningsövervakning

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

Bebyggelselämningar i fjärrvärmeschakt

Ett schakt i Brunnsgatan

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Arkeologisk schaktövervakning ÖVRE ELSBORG 10. stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun Dalarna Rapport dnr 155/12.

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Arkeologisk förundersökning Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Trädgårdsgatan i Skänninge

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Spruthuset Falun 7:7 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016

Rådhusgatan i Öregrund

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Rapport 2012:26. Åby

Bredband till S:t Nicolaus

Arkeologisk förundersökning. RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland. Bent Syse 2002:12

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun.

Geschwornern 8. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014

Ängelsberg RAPPORT 2014:23 ARKEOLOGGRUPPEN AB ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL

Borgen 2. Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2009:38 Mikael Henriksson

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Kvarteret Stadsträdgården i Sala

Grevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

Crugska gården i Arboga

Stadsmuseets gård. Undersökning av grundmur 2014, STOCKHOLM

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

EKEBYHOV RAPPORT 2014:10. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland.

Arboga medeltida stadsområde

Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3

Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll

Förläggning av en el-ledning i Skultunatrakten

Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet

Rapport 2014:6. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar Fredrik Grehn

Två små schakt vid rådhuset i Söderköping

Arkeologisk förundersökning. Stora Torget. RAÄ 153 Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

En ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna

Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs

Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping

Fjärrkyla i Snickaregatan, kvarteret Duvan 21

Lindesberg Lejonet 16

Fjärrvärme i Östra Långgatan, Köping

Fiberkabel vid Västerås slott

Schaktat i Skottgränd

Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo 436:1, 436:3 och 451:1, Uppsala kommun, Uppsala län

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2016:10 FJÄRRKYLA Arkeologisk förundersökning. Raä 51:1 Gävle stad Gävle Kommun Gästrikland 2015.

Ärkebiskopsgården. Nya anläggningsarbeten. Bent Syse. RAÄ 88 Ärkebiskopsgården Uppsala Uppland

Sanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala

Arkeologisk schaktningsövervakning. RAÄ 88 Kv Hjorten Dragarbrunn 7:6 Uppsala Uppland. Bent Syse. Arkeologisk schaktningsövervakning 2002:15

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Mynttorget och Kanslikajen

Gamla Enköpingsvägen. Förundersökning av del av fornlämning RAÄ 19, Järfälla socken och kommun, Uppland. Lars Andersson Rapport 2005:12

Akacian 8. RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning Veronica Palm Magnus Petersson

Fjärrvärme i kv. Färgaren, Sala

Den gamla muren tittar fram

UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola

tal i Öregrund. Schaktningsarbeten för grundläggning i kv Cedern. Arkeologisk schaktningsövervakning

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg

Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken

Ljuspunkter i Västerås

Schaktning för elkablar och nya belysningsenheter i Vasaparken

Ledningsdragning vid Gammalkils kyrka

Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården

Bergvärmeschakt vid Ängsö slott

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

En kvadrat i kvarteret Ajax

Signalisten 11. Särskild utredning, etapp 2. RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland. Ulf Alström

Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf:

Transkript:

arkeologisk förundersökning av fornlämning raä 107 Kvarteret Börsen 2 (Novgorodgränd) Visby Gotlands kommun 2009 Länsstyrelsens dnr 431-6113-08 Leif Zerpe Gotlands Museum Strandgatan 14 621 56 Visby 0498-29 27 00

Arkeologisk förundersökning av fornlämning RAÄ 107 Kvarteret Börsen 2 (Novgorodgränd) Visby Gotlands kommun Länsstyrelsens dnr 431-6113-08 Leif Zerpe 2009 Länsmuseet på Gotland Strandgatan 14 621 56 Visby Tel: 0498 29 27 00 Fax: 0498 29 27 29 E-post: info@gotlandsmuseum.se 2

Innehåll Inledning 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Syfte 7 Arbetets utförande 7 Undersökningsresultat 7 Schakt 1 7 Schakt 2 9 Diskussion 10 Referenser 11 Tekniska och administrativa uppgifter 11 Figurförteckning 3 Figurförteckning 1. Omslagsbild. Schakt 1 innehöll korsande kablar och gamla va-ledningar som grävts ned utan dokumentation. Foto från norr. 2. Situationsplan över Visby innerstad med läget för undersökningsplatsen markerad. 3. Schaktplan med aktuella undersökningsytor i Novgorodgränd. 4. Sektion över schakt 1, östra schaktväggen. 5. Grundmur till det medeltida packhuset på fastigheten Börsen 2. Foto från sydväst. 6. Den framtagna grundmuren till det medeltida packhuset i schakt 2 saknade utskjutande murpartier. Foto från sydväst. Foto samt plan- och sektionsritningar av Leif Zerpe. 3

Fig. 2. Situationsplan över Visby innerstad med läget för undersökningsplatsen i kv. Börsen 2 (Novgorodgränd) markerad. 4

4 (6) BUR- MEISTER Strandgatan X390535 Y14170 Brännerigränd Schakt 1 BÖRSEN Sektion 2 Novgorodgränd Schakt 2 Y14140 X390500 VALUTAN 0 10 20 M Fig. 3. Schaktplan. Anläggningsarbetet omfattade grävning av två separata schakt. Det ena, schakt 1, grävdes för kylledning samt data- och telekabel. Schakt 2 grävdes för elservis. Rödmarkerad figur anger byggnader och murverk tillhörande Reijmanska fastigheten. I packhusets nordmur i kv. Börsen är läget markerat för två nedkast som har mynnat i en underjordisk latrinkammare. Koordinater är angivna enligt Visbys lokala system. 5

rapport Arkeologisk förundersökning av fornlämning RAÄ 107 på fastigheten Visby Börsen 2, Gotlands kommun inledning Gotlands museum har den 13 15 januari 2009, enligt länsstyrelsens beslut 2008-11-05, dnr 431-6113-08, utfört arkeologisk förundersökning i Novgorodgränd i samband med grävning för kablar och kulvert från fastigheten Valutan 1 till Börsen 2. Förundersökningen genomfördes som en antikvarisk övervakning med dokumentation. Exploateringen berörde två ytor i Novgorodgränd. Schakt 1 var 4 meter långt, ca 1,5 meter brett och upp till 1,6 meter djupt och grävdes invid grändens mynning i väster mot Strandgatan. Schakt 2 grävdes 12 meter öster om föregående och var 11,5 meter långt, 0,7 meter brett och 0,7 0,8 meter djupt. Exploatör var Payex AB. Ansvarig arkeolog i fält var Leif Zerpe som även har utarbetat rapporten. topografi och fornlämningsmiljö Novgorodgränd ligger i sluttning och löper från Mellangatan i öster till Strandgatan i väster. Den utgör en av de ursprungliga vattugränderna i Visby och ingår i ett nätverk av gator och gränder som kan härledas tillbaka till 1200-talet, sannolikt ännu längre. I ett flertal av gatorna har konstaterats en beläggning av kalkstenshällar och flisor som har utgjort den medeltida stenstadens vägbana. Det är ganska troligt att många gator fick sin stenbeläggning redan innan själva stenhusbyggandet tog sin början. Ett stadigt, bärande underlag var nästan förutsättningen för att klara de tunga transporterna av sten till byggplatserna. Gränden avgränsas i söder av kvarteret Valutan, fig. 3. Under medeltiden var västra delen (fastigheten Valutan 1) fullt bebyggd, och nio stenhus har dokumenterats vid arkeologiska undersökningar. Den sydvästra tomten, 9, var vid 1800-talets slut fortfarande bebyggd med det sten/korsvirkeshus som funnits dokumenterat sedan 1697. Denna del av fastigheten kallades tidigare i folkmun för den "Reijmanska" tomten, efter en tidigare ägare, färgfabrikören Johan Reijman, vilken ägde fastigheten under 1800- talet. Han köpte även in tomt 8 ½ som utgjorde norra delen av nuvarande fastighet. Det Reijmanska huset, vilket revs 1909 hade bevarade medeltida murverk i källare och bottenvåning, medan den övre delen var påbyggd med en korsvirkeskonstruktion på 1600-talet. Novgorodgränd avgränsas i norr av kvarteret Börsen. Fastigheten Börsen 2 ligger på den nedre delen av kvarterets västra sida, gränsande till Strandgatan i väster, Brännerigränd i norr samt Novgorodgränd i söder. Under medeltiden utgjorde kvarteret en enda fastighet, bebyggd med tre stenhus som upptog 2/3 av kvartersytan. På den del som idag utgör Börsen 2 uppfördes under 1200-talet ett packhus. Det är ännu bevarat i sex plan varav de två nedersta ursprungligen bildade en välv högkällare, fig. 3. Mot norra sidan av packhuset finns en sammanlänkad byggnadskropp av medeltida ursprung. 6

Under byggnadens trappgavelförsedda krön finns fyra lastportar i mittaxeln med rektangulära ljusgluggar på ömse sidor. Under dessa finns två fönsternischer med spetsbågiga tegelomfattningar och två lancettformade fönsteröppningar i varje nisch. Centralt placerad i markplan mot Strandgatan finns en diskret, rundad portöppning i romansk stil. Huset är känt som det Langska huset och ägdes av släkten Lange från slutet av 1600- talet till 18oo-talets mitt. Under 1800-talets förra hälft revs högkällarens valv och ersattes med ett träbjälklag. Likaså revs en medeltida kalkstenstrappa framför den dåvarande entrén. År 1936 eldhärjades byggnaden, liksom resterande delar av kvarteret, så kraftigt att enbart ytterväggarnas murverk kvarstod. Det dröjde fram till 1945 innan byggnaden återuppfördes. syfte Någon tidigare arkeologisk dokumentation från Novgorodgränd är inte känd. Förundersökningen syftade därför i första hand till att klargöra om exploateringen skulle påverka den medeltida gatumarkens nivå. arbetets utförande Förundersökningen utfördes som en schaktningskontroll med dokumentation. Exploateringsytorna i gränden täcktes vid undersökningstillfället av gatsten. Schakten grävdes skiktvis med maskin. undersökningsresultat Schakt 1: Gatstenarna var satta i ett drygt två decimeter tjockt lager sand och grus. Under sättlagret framkom ett kompakt lager fyllnadsmassor bestående av i huvudsak sand, grus och mo/mjäla. Massorna visade sig utgöra återfyllt material efter tidigare nedgrävningar för såväl avlopp som tele- och elkablar, sektion fig. 4. Djupet för de tidigare installationerna varierade mellan 0,9 och 1,3 meter. Då naturligt bottengrus började ca 0,9 meter under nuvarande markyta innebar det att inga kulturlager fanns bevarade. Inom en begränsad yta var dock grävdjupet endast 0,6 meter och här påträffades ett 0,3 meter tjockt kulturlager bestående av mörk, fet jordblandad mylla. Lagret innehöll relativt rikligt med djurbensfragment samt en skärva yngre rödgods, BII:4. Under lagret vidtog ett lager av ursprunglig karaktär innehållande småsten, grus och sand. Invid grundmuren till fastigheten Valutan 1, bestående av en tjärstruken tegelmur, påträffades 1,3 meter under mark en packning av rundade stenblock, 0,2 0,35 meter stora. Den framkom i en 0,6 meter bred nedgrävning. Nedgrävningens fulla djup kunde inte avgöras men var minst 0,4 meter, räknat från stenpackningens ovansida. 7

0 1 2 3 4 M BÖRSEN 1 Gatsten 2 Sättlager av sand och grus 3 Fyllning av sand, grus och mo/mjäla efter grävning för kablar och ledningar 4 Avsatt mörk, fet myllblandad jord. Fynd av djurbensfragment och en skärva BII:4-gods 5 Jordblandad sand, tegelflis, små kalkstenar 6 Återfyllning av stenblock och grus i schakt invid medeltida stenhusgrund 7 Återfyllning av stenblock och grus i schakt invid tjärad tegelmursgrund från 1908 8 Naturgrus VALUTAN 0 1 2 Tegelmur 3 5 4 1 6 8 8 7 Fig. 4. Sektion av östra schaktväggen i schakt 1. Skala 1:20. 8

En motsvarande nedgrävning med packning av stenblock konstaterades utmed fastigheten Börsen 2. Ca 0,5 meter under markytan var grundmuren breddad och bildade en avsats. På 0,8 meters djup bildade den ännu en avsats. Nedgrävningens bredd var 0,5 meter i förhållande till grundmuren och fortsatte djupare än kulvertschaktets botten som låg 0,7 meter ner i det naturliga gruset. Det översta liggande blocket i packningen framkom 1,25 meter under mark. Fig. 5. Schakt 1, detalj. Från ca 0,5 meter under nuvarande markyta och nedåt blev Langeska husets grundmur upp till 0,4 meter bredare. På schaktets botten syns några rundade stenblock i en nedgrävning invid muren. Foto från sydväst. Schakt 2: Schaktet grävdes från anslutning under en relativt ytligt grundlagd gårdsmur utmed grändens södra sida (Valutan 1). Av den, sannolikt medeltida, byggnad som tidigare legat på platsen syntes inga spår, se fig. 3. Grävdjupet var ca 0,7 0,8 meter. Under sättsandslagret vidtog fyllning av mylligare karaktär än i schakt 1. Inget av antikvariskt intresse påträffades då samma sträckning hade grävts tidigare för el-ledning. Det relativt grunda schaktet kom inte att beröra naturlig botten, förutom vid anslutningen till fastigheten Börsen 2. Där grävdes till 1,5 meters djup inom en kvadratmeterstor yta. Här påträffades fortsättningen av de ledningar som framkommit i schakt 1. Ledningsdjupet var som mest 1,2 meter vilket innebar att de hade anlagts nere i naturliga lager. De gamla schakten för ledningarna sträckte sig från huslivet och minst 1 meter ut, varför det inte gick att urskilja någon koppling mellan eventuella kulturlager och 9

byggnaden. Inte heller kunde bedömas om här fanns eller hade funnits någon stenpackning invid muren. Grundmuren saknade här, till skillnad från det framtagna partiet i schakt 1, utskjutande mursula eller annan synlig grundförstärkning. Fig. 6. Schakt 2, detalj. Ytan närmast byggnaden på fastigheten Börsen 2, var sedan tidigare genomgrävd till naturlig botten på grund av ledningsdragningar. Så djupt grundmuren kunde följas, ca 1,5 meter, var den i liv med dagermuren, jämför med fig. 5 över samma byggnad. Foto från sydväst. diskussion De nedgrävda stenpackningarna i schakt 1, utmed byggnaden i Valutan respektive packhuset i Börsen 2, har sannolikt anlagts i syfte att underlätta dräneringen av dagvatten utmed muren. Anordningen vid Valutan kan antas vara gjord i samband med nybyggnationen år 1909 men kan vara äldre. När anläggandet vid packhuset skedde är svårt att bedöma, men det faktum att stenblocken inte uppträder förrän på 1,25 meters djup talar för att konstruktionen kan ha tillkommit i samband med uppförandet av packhuset. Sannolikt grävdes vid byggnationen ett frischakt som sedan återfylldes med stenblock. Packhuset uppfördes med kryssvälvd högkällare som omfattade hela byggnaden invändigt. Grundläggningens förutsättningar borde därför vara likartade runt hela byggnadskonstruktionen. Breddningen av murverket i byggnadens sydvästra hörn kan därför te sig något märklig. Det framgår av två nedsläpp inuti norra långmuren att pack- 10

huset har haft latrinkammare, fig. 3. Kammarens placering är oklar, men den torde, med hänsyn till nedkastens placering, inte ha med breddningen av muren att göra. Det kan vara en tillfällighet, men man får intrycket att den aktuella murdelen har en något avvikande orientering i förhållande till packhuset. Det ligger nära till hands att anta att konstruktionen utgör resterna av en tidigare byggnad. Frågan om Novgorodgränd var stenlagd under medeltiden kunde inte besvaras utifrån den aktuella förundersökningen. Om en stenläggning har funnits bör den ha legat i nivå med eller över förtjockningen i muren, det vill säga högst ca 0,5 meter under nuvarande marknivå, för att full gatubredd skulle åstadkommas. referenser Engeström, R. 1989 Medeltidsstaden 71. Stockholm. Innerstadsinventeringen 2003 Visby innerstad: en bebyggelseinventering. Del 1 (2002) och 2 (2003) Red. Joakim Hansson ISBN 91-88036-53-7 Visby Svahnström, G. Zerpe, L. 1946 STF:s Vandrarhem i Visby. Historiska data om Byggnaden. STF:s publikationer 922. Stockholm. 2002 I fjärrvärmens spår arkeologiska förundersökningar i Visbys gator under åren 2001 2002. Gotländskt arkiv. tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens i Gotlands län beslut 2008-11-05 om arkeologisk förundersökning på fastigheten Visby Börsen 2, Gotlands kommun. Lst dnr: 431-6113-08. Undersökningstid: 13-15 januari 2009. 8 timmar i fält. Undersökningsledare: Leif Zerpe Läge: Ekonomiska kartans blad 6I 8j VISBY. Koordinater enligt rikets nät RT90 2,5 gon: X6393188 Y1648505 Undersökt yta: 8 + 6 m 2 (11,5 x 0,7 respektive 4 x 1,5 meter). Undersökt volym: 8 + 8,5 m 3. Dokumentationshandlingar som förvaras på länsmuseet: Digitalritningar och fotos. 11