Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka Översiktlig beskrivning av beräkningsgång Nedan beskrivs hur stormskada beräknas för enskilda träd på provytan. Här följer en översiktlig beskrivning av beräkningsgången. För varje beräkningsperiod (fem år) och län kollar Heureka i Wind-Load matrisen om det finns något värde som är högre än 0, dvs om det förekommer någon storm i länet under femårsperioden. Om så är fallet så beräknas stormskador per provyta enligt tillvägagångssättet nedan. Som ingående variabler används tillståndet vid periodstart oavsett när under femårsperioden som stormen inträffade. Ett undantag till detta är i de fall när flera stormar inträffar under en femårsperiod i ett och samma län. Då används tillståndet efter första stormen som ingångsvärden för den andra stormen. I punktform blir beräkningsgången: 1. Kolla om det blir någon storm under femårsperioden 2. Beräkna stormfällning för varje provyta enligt beräkningsgången nedan med tillståndet vid periodstart som ingående variabler 3. Beräkna virkesförråd som stormfällts och virkesförråd efter stormfällning 4. Om mer än halva virkesförrådet har stormfällts skall det stormfällda virket adderas till avverkad volym 5. Om mindre än halva virkesförrådet stormfällts skall virket antingen adderas till avverkad volym eller till naturlig avgång beroende på ett rektangelfördelat slumptal mellan 0-1. Om slumptalet är under 0.5 adderas virket till avverkad volym annars till naturlig avgång. 6. Kolla om det sker någon fler storm under femårsperioden 7. Om svaret på punkt 6 är ja så upprepas punkt 2-5 men med tillståndet efter första stormen som ingående variabler. Detaljerad beskrivning av stormskada för enskilda träd på provytan Här följer en beskrivning av hur vindskador hos enskilda träd ska beräknas inom provytor som har drabbats av storm. Vindskademodellen bygger på Lagergren et al. och vindskadorna uttrycks som delar av träd. Provytorna avser riksskogstaxeringens provytor. För de funktioner som härrör från Lagergren et al. så anges funktionsnummer och ursprunglig benämning på beräknad variabel (t ex Eq. 2 (EI_stand)) som referens till uppsatsen. I Lagergren et al. används begreppen cohort, patch och stand(grid). För att anpassa terminologin till motsvarande nivåer i Heureka så likställs cohort med ett enskilt träd på provyta, patch med provyta och stand(grid) med län. Variabler som hämtas ifrån Heureka: d=trädets diameter i brösthöjd (cm) h=trädets höjd (m) Trädslag. I stormmodellen tillämpas tre grupper av trädslag; tall, gran och björk. I tabell 1 anges vilken grupp respektive trädslag i Heureka tillhör. Gallringsstyrka. Andelen av grundytan som tas ut vid gallring. Tid sedan gallring. Variabler som läses in:
Windload (WL) är ett uttryck för hur stark en storm är. Läns- och årsvis. Forest fraction (F for ) är ett uttryck för andelen skog i landskapet. Länsvis. Average patch size (A patch ) uttrycker bestånden medelstorlek. Länsvis Beräkningsgång: 1. Beräkning av exponeringsindex på länsnivå (EI län ) (Lagergren et al.: Eq. 2 (EI_stand)) ( ) A patch =beståndens genomsnittliga storlek på länsnivå enligt tabell 2. F for =andelen skog i lanskapet. Anges på länsnivå enligt tabell 2. 2. Beräkning av exponeringsindex på provytenivå (EI provyta ) (Lagergren et al.: Eq. 3 (EI_patch n )). Detta uttryck har förenklats i denna tillämpning. Exponeringsindex på provytenivå och länsnivå tillsätts samma värde. 3. Beräkning av höjdindex på provytenivå (HI provyta ) (Lagergren et al.: Eq. 4 (HI_patch)). a. Först beräknas den grundytevägda medelhöjden på provytenivå (hgv provyta ). Vid beräkningen av medelhöjden används begreppet efficient tree height (h E ) för att spegla att barrträd och lövträd har olika förmåga att bromsa vinden. { h=trädets höjd (m) h E =effektiv höjd (m) d=trädets diameter i brösthöjd (cm) n=antalet träd på provytan b. Därefter beräknas det aritmetiska medeltalet för hgv provyta på länsnivå
hgv provyta =grundytevägd medelhöjd på provytenivå (m) n=antalet provytor inom länet c. Slutligen beräknas höjdindex på provytenivå enligt: ( ) hgv provyta =grundytevägd medelhöjd på provytenivå (m) h län =aritmetiskt medelvärdet av hgv provyta inom länet 4. Beräkna rotstabilitetsindex (RSI provyta ) (Lagergren et al.: Eq. 5 (RSI_patch)). Här använder vi en modifiering av det ursprungliga uttrycket, på förslag av Lagergren: a, b och c är koefficienter enligt tabell 3 t=tid sedan senaste gallringen (år) Om ingen gallring har utförts tidigare sätts RSI=0.1 Gallringsstyrkan (%) används som ingångsvärde i tabell 3 och beräknas enligt: G ut =grundytan för utgallrade träd på provytan (m 2 ha -1 ) G fg =provytans grundyta före gallring (m 2 ha -1 ) Grundytan beräknas som: n=antalet träd d=diameter i brösthöjd (cm)
5. Beräkna index för tjäle i marken (FSI provyta )( Lagergren et al.: Eq. 6 (FSI_patch)). I en separat studie där tjäldjupet vid de olika stormarna beräknades med modeller så kunde vi fastställa att nästan alla stormar med omfattande skador inträffat då marken var otjälad. Av denna anledning använder vi följande förenkling: FSI provyta antar sålunda alltid värdet för otjälad mark 6. Beräkna höjdindex på trädnivå (HI träd ) (Lagergren et al.: Eq. 7 (HI_cohort)) h=trädets höjd (m) hgv provyta = grundytevägd medelhöjd för provytan (m) 7. Beräkna sensitivitetsindex på trädnivå (SI träd ) (Lagergren et al.: Eq. 8 (SI_cohort)) h=trädets höjd (m) d=trädets diameter (cm) k trädslag =koefficient som varierar för olika trädslagsgrupper enligt; k tall =0.85, k gran =1.70, k löv =0.17 Om h<5 m eller d<=12 cm så sätts SI träd =0 8. Beräkna total sensitivitet på trädnivå (TSI träd ) (Lagergren et al.: Eq. 9 (SI_cohort n )) Om TSI träd <0 så sätts TSI träd =0 Om TSI träd >1 så sätts TSI träd =1
9. Andelen av ett enskilt träd som stormfälls beräknas enligt: WL län (Windload) läses in från en matris Tabell 1. Trädslagens kod i Heureka samt grupptillhörighet enligt den indelning som tillämpas i stormmodellen. I stormmodellen används tre grupper ; tall, gran och löv. Trädslag Latin Kod i Herueka Trädslagsgrupp i stormmodellen (1=tall, 2=gran, 3=löv) Tall Pinus sylvestris 11 1 Bergtall Pinus mugo 12 1 Lärk Larix sibirica 13 1 Övriga tallar Pinus sp. 14 1 Contortatall Pinus contorta 81 1 Gran Picea abies 21 2 Övriga Picea-arter Picea sp. 22 2 Abies-arter Abies sp. 23 2 Övriga barrträd 24 2 Björk Betula sp. 30 3 Vårtbjörk Betula pendula 31 3 Glasbjörk Betula pubescens 32 3 Asp Populus tremula 41 3 Ek Quercus robur 51 3 Bok Fagus sylvatica 61 3 Ask Fraxinus excelsior 71 3 Alm Ulmus glabra 72 3 Lind Tilia cordata 73 3 Lönn Acer platanoides 74 3 Avenbok Carpinus betulus 75 3 Fågelbär Prunus avium 76 3 Klibbal Alnus glutinosa 91 3 Gråal Alnus incana 92 3 Sykomorlönn (tysklönn) Acer psuedoplatanus 93 3 Sälg Salix caprea 94 3 Rönn Sorbus aucuparia 95 3 Oxel Sorbus intermedia 97 3 Övriga lövträd 96 3 Tabell 2. Genomsnittlig beståndsstorlek (A patch ) och andelen skog (F for ) på länsnivå. A patch är taget från genomsnittliga hyggesanmälningar till skogsstyrelsen för 2001, 2002, 2006 och 2007.
Län Länskod Heureka A patch F for Nbtn lapp 1 6.48 0.245 Nbtn kust 2 6.48 0.692 Vbtn lapp 3 6.47 0.495........ Skåne 29 2.29 0.346 Tabell 3. Parametrar för att räkna ut RSI från tid sen senaste gallring (t, år). Parametrarna gäller för funktioner av formen RSI = a + b*exp(ct). Gallringsstyrka (%) a b c r 2 20 0.2978 0.4573-0.2465 0.74 30 0.2001 0.7559-0.1242 0.79 40 0.1538 0.9959-0.0932 0.82 Referenser: Lagergren, F., Jönsson, A. M., Blennow, K., Smith, B. A wind damage model connected to a dynamical vegetation model. (Manuskript)