JONSTORP 23:4 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2013 RENOVERING AV BONINGSHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade åtgärder... 3 Juridiska förutsättningar... 6 Historik... 6 Kulturhistorisk värdering... 8 Antikvarisk konsekvensanalys... 8 Källor och litteratur... 9 Muntliga uppgifter... 9 Otryckta källor... 9
Medverkande Antikvarisk förbesiktning av Jonstorp 23:4, Höganäs kommun, Skåne län har utförts av: Caroline Ranby, byggnadsantikvarie, fil mag, certifierad kontrollant av kulturvärden behörighet K Brisvägen 6 263 75 Nyhamnsläge 042-344252 caroline.ranby@telia.com Bakgrund och omfattning Den antikvariska förbesiktningen omfattar fastigheten Jonstorp 23:4, belägen utmed Jonstorpsvägen 77 i norra delen av Jonstorp, Höganäs kommun. I samband med bygglovsansökan 2013.294 har kommunen begärt en antikvarisk förbesiktning av fastighetsägaren, vilken har uppdragits åt. Förbesiktningen syftar till att ge en kulturhistorisk bedömning och antikvarisk konsekvensanalys över de åtgärder som fastighetsägaren ansökt om bygglov för. Till grund för analysen ligger en övergripande historik över fastigheten samt besiktning på plats. Detalj av översiktskarta över Jonstorp. Aktuell fastighet vid pil. 2
Detalj av översiktskarta över Jonstorp. Aktuell fastighet vid pil. Planerade åtgärder Den exteriöra renovering som planeras berör endast gårdens boningslänga mot Jonstorpsvägen. Den befintliga taktäckningen med eternitplattor är tänkt att bytas till papptak lagt på list. I östra takfallet (mot Jonstorpsvägen) är ett mindre takfönster tänkt att placeras, vilket passas in mellan listerna, och i västra takfallet (mot gårdsplanen) är två något större takfönster planerade. För att passa in mellan sparrarna kommer dessa takfönster att bryta papptakets lister. Västra fasaden är tänkt att ändras något vad fönstersättningen beträffar. I en befintlig, sekundär utbyggnad är ett mindre fönster tänkt att bytas mot samma typ av fönster som finns i resterande del av huset. På utbyggnadens gavlar planeras vardera ett treluftsfönster med tre rutor per båge. På utbyggnadens långsida är tre tvåluftsfönster med tre rutor i vardera bågen tänkta. Utbyggnaden får därmed karaktär av glasveranda. I västra fasaden söder om utbyggnaden planerade man, enligt den ursprungliga bygglovshandlingen, att sätta in en dörr och ett mindre fyrdelat fönster. Här har dock gjorts en ändring och istället tänker man sätta in ett sexdelat fönster av samma typ som i övriga byggnaden, vilket redovisas i en komplettering till bygglovet. Den förändrade fönstersättningen i södra längans norra fasad som redovisas på bygglovshandlingens ritning ingår inte i bygglovet och kommer inte att utföras. 3
Mot öster planeras läggning av papptak på list samt insättande av ett mindre takfönster. Mot öster och gårdsplanen planeras förutom läggning av papptak på list, insättning av fönster i utbyggnaden av samma typ som i huset i övrigt. 4
Till vänster om utbyggnaden planeras ett sexdelat fönster av samma typ som i huset i övrigt att sättas in. Utdrag ur detaljplan. Aktuell fastighet vid pil. 5
Juridiska förutsättningar Jonstorp 23:4 är skyddad i detaljplan och markerad q 1. Skyddsbestämmelserna anger att byggnaderna inte får rivas eller förvanskas samt att de skall hanteras varsamt vid förändring. I samband med exteriör renovering skall det ursprungliga utseendet vara vägledande. Den trelängade gården utgör en tidstypisk och till stor del välbevarad 1800-talsmiljö och bildar tillsammans med en korsvirkeslänga på andra sidan Jonstorpsvägen en viktig kulturmiljö. Värdebärande uttryck som skall beaktas vid utvändig renovering är husens volymer och gårdskaraktär, de traditionella locklistfasaderna, fönstren och fönstersättningen, färgsättning med åtskillnad mellan huvudbyggnad och ekonomibyggnad samt gårdsplanens kullerstensbeläggning. Historik Gården är sannolikt uppförd kring 1870 och har hyst Jonstorps slakteri. Själva slakteriet fanns i västra längan medan södra längan hyste stall. Boningslängan är uppförd i korsvirke med lersten och tegel i facken samt en invändig förskalning av lersten. Taket har varit täckt med halm, vilket fortfarande ligger kvar under nuvarande eternittak. Ett fotografi från 1920 visar boningshuset med halmtak medan uthusen hade sticketak. Boningslängan var panelklädd, slät panel mot öster och locklistpanel av samma typ som idag på norra gaveln. Skorstenen hade traditionell utkragning och huvudingången mot gatan var försedd med en pardörr med fyllningar och fönster i övre delen. Gården såsom den tog sig ut 1920. Foto i privat ägo. 6
Gåramålning som visar byggnadernas utseende 1943. Målning i privat ägo. Boningslängan har genomgått en radikal renovering omkring 1940. En gåramålning från 1943 visar att huset då hade rött tak, dvs. befintliga eternitpannor hade lagts. Fasaderna var målade grågröna, vilket antyder att dessa nu klätts in med eternit. Vid samma renovering kan även utbyggnaden mot väster ha tillkommit och skorstenen murats om till nuvarande rak modell med smal utkragning upptill. Målningen från 1943 visar att huset då hade brunmålade fönster med vita foder (ekonomibyggnaderna faluröda fasader och vita fönster). Fotografiet från 1920 visar också mörka, troligen bruna fönster och en panelklädsel målad i guldockra eller kromoxidgrönt. Interiört har huset bl.a. klätts med tretexplattor på väggar och tak och grunden har murats på upp mot fotträna. Bottenbjälklaget har plockats bort och kök har inretts i utbyggnaden mot väster. Samtliga dessa åtgärder bär prägel av att kunna vara utförda kring 1900-talets mitt. Vid denna tidpunkt har även fönstren bytts. Spår i korsvirkesstommen visar att fönstren i äldre tid varit mindre än de som finns på fotografiet från 1920. Dessa fönster har i sin tur bytts mot ospröjsade funkisfönster. Nuvarande ägaren har hittills renoverat boningshusets fasader, tagit bort eternitinklädnaden och istället klätt längan med breda brädor och profilerade locklister. Fasaderna har därefter målats med linoljefärg. Funkisfönstren har kompletterats genom insättning av spröjsar för en återgång till det utseende byggnaden tidigare haft. 7
Kulturhistorisk värdering Gården Jonstorp 23:4 besitter kulturhistoriskt värde både som enskilt objekt och som del i miljön kring norra infarten till Jonstorps gamla bykärna. Det ligger ett särskilt värde i att de gamla ekonomibyggnaderna utseendemässigt underordnar sig boningslängan vad beträffar färgsättning och materialval, vilket gör att man fortfarande kan avläsa gårdens historia i byggnaderna. Boningslängan har funkiserats kring 1940 med eternitinklädnad, ny skorsten och ospröjsade fönster, men har under senare år renoverats för att återskapa ett mer ursprungligt utseende, vilket ligger i linje med q-märkningens skyddsbestämmelser. De utförda åtgärderna har därmed bidragit till byggnadens kulturhistoriska värde. Genom eventuellt framtida åtgärder som byte av den sentida entrédörren mot en traditionell pardörr av det slag som tidigare funnits på huset samt ommurning av den raka skorstenen till en med traditionell utkragning, kan detta värde komma att ökas ytterligare. Antikvarisk konsekvensanalys De planerade åtgärderna medför ingen minskning av gårdens kulturhistoriska värden. De ligger i linje med den renovering som påbörjats. Boningshuset har dock aldrig varit papptäckt utan haft halmtak fram till det att eternitplattor lades ovanpå halmen. På denna typ av byggnad från 1800- talets senare hälft, är emellertid papptak på list ett alternativ som lämpar sig väl som ersättning för eterniten. Eftersom det nya taket är tänkt att läggas ovanpå befintligt utesluter detta ett halmtak som då skulle bli alltför stort och förstöra husets proportioner. Sticketak (spån) är ett alternativ till papp. Detta material har legat på uthusen och sett i ett längre perspektiv är stickor i första hand ett lämpligt material när uthusens befintliga eternittak behöver bytas. Därmed bevarar man också tanken att uthusen skall underordna sig boningshuset och skilja sig från detta genom annan fasadfärg och annat takmaterial. Takfönster är visserligen ett historiskt främmande inslag i denna typ av byggnad, men tanken är att göra dem förhållandevis små och att fönstret mot Jonstorpsvägen smygs in mellan papptakets lister för att synas så lite som möjligt. Takfönstren mot gårdsplanen är inte synliga från vägen och påverkar således inte denna miljö. Takfönstren bedöms därmed inte heller ha någon avgörande negativ inverkan på det kulturhistoriska värdet. De nya fönstren i utbyggnaden är tänkta att ge denna byggnadsdel karaktär av glasveranda, vilket traditionellt sett är ett vanligt tillägg på byggnader av denna typ. Verandor byggdes ofta kring sekelskiftet 1900. Utbyggnadens nya fönstersättning kan därför bidra till att öka byggnadens estetiska värde, förutsatt att fönstren utförs såsom de i huset befintliga med fasta spröjsar. Insättning av ett fönster i fasaden söder om utbyggnaden har inte heller någon negativ effekt på husets kulturhistoriska värde. Fönstret placeras i samma läge som en dörr suttit i äldre tid och motsvarande det sydligaste fönstret på västra fasaden. 8
Källor och litteratur Muntliga uppgifter Fastighetsägaren Otryckta källor Detaljplan för Jonstorp 38:67 m.fl. i Jonstorp, Höganäs kommun 2007. 9