Älginventering från flyg i Drängsmark 2002 1
Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av länsviltnämnden i Västerbottens län efter rekommendation av Jägareförbundet Västerbotten. Länsstyrelsen i Västerbottens län har genom medel från älgskadefonden finansierat inventeringen. Inventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst. Umeå i februari 2002 Eric Andersson Länsstyrelsen Västerbottens län Länsviltnämnden Västerbottens län 2 Jägareförbundet Västerbotten
Beställare: Länsviltnämnden Ansvarig för genomförandet Jägareförbundet Västerbotten Finansiering Länsstyrelsen Västerbottens län Ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet Medgivande 94.0410 Inventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst Eric Andersson Tel 090-490 85, 070-676 50 10 Vintermyrvägen 3, 905 96 Umeå e-post: erican@swipnet.se 3
Älginventering från flyg i Drängsmark Inventeringen genomfördes i Drängsmarktrakten under tiden 12 till 15 februari 2002. Ytan som inventerats är ca 210 000 ha. Området sträcker sig från Kågnäset öster om Skellefteå och följer kustlinjen upp till Norrbottensgränsen och följer sedan denna västerut till Grönbo. Vidare går inventeringens kantlinje söderut mellan Stavaträsk och Jörn. Där den ansluter till den i februari 2001 utförda inventeringen i Bastuträsk och följer kanten på denna ner mot Skellefteå. Skellefteåälven tangerar områdets södra del och genom området rinner Kåge-, Byskeoch Åbyälv. Området i sin helhet är låglänt längs kusten och något mera kuperat i väster. Inventeringsmetodik Inventeringen genomfördes som en stickprovsinventering baserad på provytor på 400 ha slumpvis jämt fördelade över området. Vid flygningen användes två miljöhelikoptrar för att förkorta inventeringstiden och skatta observerbarheten. Denna metod anses vara den säkraste och mest kostnadseffektiva. Det är också den som används över hela landet. Metoden har beskrivits av K Wallin. Väderförhållanden - Inventeringen inleddes ett dygn efter snöfall. Ett lätt snöfall föll den första natten och tredje dagen. - Snödjup 30 40 cm. - Upplega 80 100 % utom de sista timmarna av inventeringen då stark vind och blidväder fick upplegan att minska till 30%. - Vinden var svag till växlande utom de sista timmarna då frisk vind rådde. Jörn Drängsmark Skellefteå Inventeringsområdet En månghörning på 210 000 ha med Drängsmark något så när i centrum 4
- Temperatur varierade från 10 till +1. Mestadels klart med god sikt. Förhållandena var helt optimala trots det ringa snödjupet och de sista timmarnas blidväder. Resultat Förhållandena för inventeringen var helt optimala trots att det ringa snödjupet medförde mycket stor rörlighet bland älgarna med långa betessök som följd. Däremot var rädslan för helikoptern inte lika stor som hos älgpopulationen i Åseletrakten. Observerbarheten var därför mycket goda 97%. 5,8 älgar/1000 ha observerades i rutorna och det korrigerade värdet blev 6,0 älgar/ 1000 ha. En relativt jämn fördelning av djur noterades med ett fåtal grupper över 5 djur men vanligast var 1 2 djur. 60 % av ytorna innehöll älg. Andelen kalv/ko ( 54 kalv /100 kor) får anses vara ett normalt tillstånd men kan tyda på en hög produktion eftersom kalvjakten i området inte är eftersatt. Detta kan lättare bedömas när kalvavskjutningen för området är fastställd. Andelen ko utan kalv var 54 %, ko med 1 kalv 39 % samt ko med 2 kalvar så lågt som 7%. En ensam kalv samt en skadad ko observerades. Vidare såg vi den märkta kon nr 66 med två kalvar vid Falkström nordöst om Stavaträsk. Andelen tjur av vuxna djur var 31 %. Övriga observationer - 15 tjäder, 193 orrar, 1 järpe - 4 rådjur, - rikligt med ren i området Geografisk fördelning av älgarna Redovisningen på kartan ger en grov uppfattning om älgstammens fördelning över området vid inventeringstillfället. Höjdkurvorna anger den genomsnittliga tätheten älgar/1000 ha och baserar sig på observationerna i provytorna. Kartbilden följer inte i detalj inventeringens gränser utan är något mindre vilket beror på tekniska begränsningar. Som tidigare påpekats var älgarna tämligen jämt fördelade över inventeringsområdet. Med den mycket goda rörligheten i det ringa snödjupet bör detta ändå betyda att betestrycket på tallungskog blir acceptabelt. Djuren observerades huvudsakligen i tallungskog eller lövrisskog efter vattendrag och på myrar. Älginventering i Drängsmark februari 2002 Totalt Älgar/1000 ha (observerade) 5,8 Observerbarhet 97 % Älgar/1000 ha (korrigerat) 6,0 Medelvärdets medelfel (SE) 0,3 Älgtyp/1000 ha Tjur 1,4 Ko 3,0 Kalv 1,6 Kalv/ko (observerade) 0,54 Kalv/vuxen (observerade) 0,37 Ko utan kalv 54 % Ko med en kalv 39 % Ko med två kalv 7 % Andel tjur (vuxna) 31 % Areal (ha) 210 000 5
6
Erics BioJobtjänst Eric Andersson Tel 090-490 85, 070-676 50 10 Vintermyrvägen 3, 905 96 Umeå e-post: erican@swipnet.se 7