Öppna universitetet vid Åbo Akademi FC / ÅA

Öppna universitetet vid Åbo Akademi FC / ÅA kurser som kan erbjudas i samarbete med regionala kursarrangörer läsåret 2005-2006 1

1. Innehåll 2. Inledning sid. 3 3. Nätkurser sid. 4 4. Humanistiska fakulteten sid. 5 A. Etnologi sid. 5 B. Filosofi sid. 5 C. Finska språket sid. 6 D. Folkloristik sid. 6 E. Historia sid. 7 F. Interkulturell kommunikation sid. 7 G. Konstvetenskap sid. 7 H. Kultur- och socialantropologi sid. 8 I. Litteraturvetenskap sid. 8 J. Musikvetenskap sid. 8 K. Psykologi sid. 9 L. Religionsvetenskap sid. 10 M. Skärgårdskunskap sid. 10 N. Språk sid. 11 O. Biämnesstudier i svenska sid. 11 5. Teologiska fakulteten sid. 11 P. Allmän teologi sid. 11 6. Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten sid. 12 Q. Europakunskap sid. 12 R. Företagsekonomiska ämnen sid. 13 - Företagets organisation och ledning - Internationell marknadsföring S. Informationssystem sid. 13 T. Kvinnovetenskap sid. 14 U. Nationalekonomi sid. 14 V. Offentlig förvaltning sid. 15 W. Rättsvetenskap sid. 15 X. Sociologi sid. 16 Y. Statistik sid. 17 Z. Statskunskap sid. 17 7. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten sid. 17 Å. Miljökunskap sid. 17 Ä. Biologi sid. 17 Ö. Fysik sid. 18 8. Tvärvetenskapliga studiehelheter sid. 18 Interkulturell kommunikation Kultur- och socialantropologi Skärgårdskunskap Europakunskap Miljökunskap 9. Öppna universitetet en väg till examen sid. 18 10.Kurser för klasslärare sid. 18 2

2. Inledning Kompendiet presenterar de kurser som vi tillsammans med er kan erbjuda på olika orter i Svenskfinland. Presentationen är inte uttömmande. Har ni andra önskemål så ta kontakt så diskuterar vi vidare. GRUNDERNA FÖR SAMARBETET För att en kurs skall godkännas inom Åbo Akademis öppna universitet förutsätts bl.a. att arrangören på förhand, inom utsatt tid, via resp. fortbildningscentral anhåller om att få arrangera kursen och att den tas in i den årligen godkända undervisningsplanen för den öppna universitetsundervisningen. Den juridiska grunden för att i samarbete kunna erbjuda kurser inom det öppna universitetet är att det finns ett gällande avtal mellan arrangör och ÅA. För tillfället har vi drygt 40 avtalsparter i Svenskfinland. Avtalen kanaliseras genom fortbildningscentralerna och i dessa definieras bl.a. ansvarsfördelningen mellan fortbildningscentral och arrangör. ARBETSFÖRDELNING När det gäller ansvars- och arbetsfördelning mellan fortbildningscentral och arrangör finns det en grundfördelning av arbetsuppgifter som är inskriven i ÅA:s avtal med arrangören. Vanligen lyder texten så här: "Till samarbetet hörande uppgifter handhas vid akademin av fortbildningscentralerna vid Åbo Akademi i enlighet med överenskommen arbetsfördelning. Fortbildningscentralernas uppgift är att planera och koordinera det öppna universitetets undervisningsprogram, att hos fakulteterna och institutionerna anhålla om godkännande av kursplaner och lärare samt att årligen uppgöra en undervisningsplan för den öppna universitetsundervisningen. Till fortbildningscentralernas uppgifter hör ytterligare att handha studievägledning och allmän information samt registrering av studieprestationer och utfärdande av intyg. Till utbildningsenhetens uppgift hör att utreda utbildningsbehoven, att inom utsatt tid anhålla om kurser, att informera om kursutbudet samt att handha praktiska arrangemang i anslutning till kurserna. Utbildningsenheten svarar för de kostnader som undervisningen föranleder, såsom undervisningsoch förhörsavgifter (jämte socialkostnader) samt reseersättningar, inkvarteringskostnader och dagtraktamenten enligt gällande avtal. Det årliga kursutbudet uppgörs i samarbete mellan fortbildningscentralerna och den arrangerande utbildningsenheten. För att underlätta samarbetet sänder vi årligen även en Samarbetsguide som upptar rekommendationer och anvisningar i anslutning till kurser inom det öppna universitetet vid Åbo Akademi. För närmare information angående avtal och samarbete vänligen kontakta utbildningschef Tina Engblom tfn (02) 215 4665, e-post: tina.engblom@abo.fi. EXAMENSREFORMEN BOLOGNA-PROCESSEN Denna katalog innehåller preliminär information, eftersom universitetsstudierna för närvarande genomgår en examensreform. I augusti 2005 övergår alla universitet i Finland till ett nytt examenssystem. Kursernas omfattning räknas då i studiepoäng (sp) i stället för studieveckor. Grundstudierna omfattar minst 25 poäng och ämnesstudierna minst 35 poäng. Universitetsexamen avläggs i två steg, där kandidatexamen omfattar 180 poäng och magisterexamen 120 poäng. Planeringen av de nya studiehelheterna pågår vid ÅA:s institutioner under våren 2005. Inom april torde arbetet vara klart. Ämnesbeskrivningarna på nätet uppdateras vartefter planeringen fortskrider. Aktuell information sätts kontinuerligt in på våra webbsidor för samarbetsparterna: http://www.abo.fi/fc/opu/samarbetspart ARBETSSÄTT Vi kan erbjuda olika arbetssätt att genomföra våra kurser på: a) traditionella kurser där grundmodellen är föreläsningar, litteraturläsning och tentamen. b) flerformskurser, kurser med varierande arbetssätt; traditionella föreläsningar, diskussioner, övningar (enskilt och i grupp), inlämningsuppgifter och uppsatser, videooch telefonkonferenser etc. c) nätkurser är kurser med flexibla studieformer, där närstudiernas andel har minskats, eller uteslutits helt, men där det förutsätts en stor aktivitet av de studerande. Deltagarna gör övningsuppgifter och deltar i diskussioner på nätet. Deltagaren behöver inte vara inloggad hela tiden för att aktivt jobba med kursen, utan loggar in för att skriva ut material, sända övningsuppgifter eller läsa diskussionsinlägg. I de ämnen där 3

det är svårt att samla tillräckligt många deltagare på en och samma ort, rekommenderas att flera arrangörer samarbetar och att ev. närstudier arrangeras i Åbo, samtidigt och gemensamt för flere arrangörer. Närstudierna arrangeras då som intensivpass ett fåtal gångar. En nätkurs, 5 sv (eller 10 sp), med 20 deltagare kostar ca 2.000. 3. Nätkurser ALLMÄN TEOLOGI Teologisk etik m. religionsfilosofi 3 sv Kyrkohistoria 1 3 sv Gamla testamentet 1 3 sv Praktisk teologi 1 3 sv Religionsvetenskap 1 3 sv Nya testamentet 1 3 sv Dogmatik 1 3 sv FOLKLORISTIK Introduktion till folkloristiken 5 sv Att berätta, tala, sjunga 5 sv Att upptäcka och förstå kulturen 5 sv Folkloristikens källor och material 4 sv FINSKA Från Aleksis Kivi till Eeva Joenpelto (nuvarande version 3 sv) Grundkurs i finsk skönlitteratur, 3 sp FÖRETAGETS ORGANISATION OCH LEDNING Företagets organisation och ledning en introduktion 10 sp HISTORIA Miljöhistoria 5 sv INTERKULTURELL KOMMUNIKATION I religionernas smältdegel 5 sv INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING Grundkurs i marknadsföring, 10 sp European Business & Markets 10 sp Transport- och logistiktjänster 5 sp KONSTVETENSKAP Introduktion till konstvetenskap 5 sv Finland med närområden, 5 sv KVINNOVETENSKAP Introduktion till kvinnovetenskap, 5 sv MILJÖKUNSKAP Ekologi och miljövård 5 sv Miljöekonomins grunder 5 sv Miljökemi för icke-kemister 2 sv Miljöhistoria 5 sv NATIONALEKONOMI Grundkurs i nationalekonomi, 10 sp OFFENTLIG FÖRVALTNING Kulturpolitik och förvaltning 7,5 sp Finlands offentliga förvaltning 7,5 sp Organisationsteori I, 7,5 sp PSYKOLOGI Grk i psykologi 5 sv Psykologi som vetenskap 5 sv RELIGIONSVETENSKAP I religionernas smältdegel 5 sv RÄTTSVETENSKAP Familje- och kvarlåtenskapsrätt, del I, 3 sv SKÄRGÅRDSKUNSKAP Skärgårdsnatur 5 sv SOCIOLOGI Grundkurs i sociologi 10 sp Samhälle och kultur 10 sp Aktuell sociologisk forskning 5 sp SVENSKA Språket på webben Mera information om kurserna finns under denna webbadress http://www.abo.fi/fc/opu/amnen/ 4

4. Humanistiska fakulteten A. ETNOLOGI Etnologin studerar människor och kulturer, d.v.s. människan som kulturvarelse. Vid ÅA är forskningen och undervisningen inriktad på kulturen som den kommer till uttryck i finländskt vardagsliv. Etnologin ägnar sig främst åt sociala, materiella och mentala kulturyttringar. Följande kurser ingår i approbatur, d.v.s. är grundstudier: 1. Etnologins grunder, 5sv 2. Finländsk folkkultur och finländska kulturmiljöer, 5 sv 3. Nordisk kultur, 5 sv 4. Etnologin som kulturvetenskap, 5 sv Följande kurser är etnologiska specialkurser: 5. Folkkultur och europeiska kulturmönster, 5 sv För mera information: planerare Christian Wulff, tfn (02) 215 4631, e-post: christian.wulff@abo.fi B. FILOSOFI 20 sv Filosofi är det äldsta av alla akademiska läroämnen. I den västerländska kulturens historia spelar filosofin en central roll. Den har påverkat, och i sin tur påverkats av, det vetenskapliga, religiösa, konstnärliga och politiska tänkandets utveckling. Kurserna ger färdigheter att analysera meningen med olika frågeställningar och hållbarheten i argument. Inom öppna universitetet kan man avlägga approbatur i filosofi. Därtill erbjuds olika specialkurser. Målgrupper: muséernas personal, journalister, högstadie- och gymnasielärare, näringslivets anställda. 1. Introduktion till filosofin, 5 sv. Kursen är en orientering i filosofins centrala problem och sätten att argumentera kring dem. Syftet är att ge färdigheter i att analysera meningen med olika frågeställningar och argumentens hållbarhet. Arbetssätt: Föreläsningar, diskussioner och skriftliga hemuppgifter. Examination: uppsats. 2. Logik, 5 sv. En inledning till satslogik, predikatlogik, vissa begrepp ur mängdlära och modallogik, bevisteori och axiomatiska system. Aktivt deltagande förutsätts. 3. Filosofins historia, äldre del, 5 sv. Kursen behandlar centrala gestalter i antikens och medeltidens filosofi, deras åsikter om metafysiska och kunskapsteoretiska frågor, om människans själsliv, samhället och etiken. 4. Filosofin historia, nyare del, 5 sv. Kursen behandlar centrala gestalter i filosofin från och med renässansen. 5. Etik och samhällsfilosofi, 5 sv. Kursen ger en introduktion till filosofiska diskussioner angående moral, samhälle och politik. Specialhelhet i etik, 15 sv Specialhelheten i etik behandlar den moraliska förståelsens karaktär och moralens roll i det mänskliga livet, liksom dess förhållande till andra företeelser inom den mänskliga kulturen. Helheten inte är godkänd som biämne i filosofi, men de enskilda specialkurserna kan godkännas enligt överenskommelse med examinatorn i ämnet. Målgrupp: studenter vid pedagogiska-och vårdvetenskapliga fakulteten samt alla som är intresserade av etiska och moraliska spörsmål. 6. Introduktion till etiken, 5 sv Kursen är en allmän orientering i centrala problem och begrepp inom modern moralfilosofi, olika uppfattningar om moralens karaktär och roll, liksom sätten att argumentera kring dem. I förgrunden står frågan om moralens auktoritet i ett sekulariserat och mångkulturellt samhälle. I presentationen ingår närläsning och gemensamma diskussioner av ett urval moderna texter, liksom dagsaktuella frågor. Syftet är att bekanta sig med den moderna moralfilosofiska diskussionen. Arbetsformer: föreläsningar, diskussioner och hemuppgifter. Kursen kräver inga förkunskaper. 7. Moralfilosofins klassiker, 5 sv Innehåll: Ett fördjupande av det föregående genom ett studium av moralfilosofiska klassiker och deras uppfattningar om moral. Syftet är att lyfta fram olika aspekter och drag i vår tanketradition som kan befrämja förståelsen såväl av klassikerna själva som samtida moralfilosofiska synsätt. Arbetsformer: föreläsningar, diskussioner och hemuppgifter. 8. Etikens mångdimensionalitet, 5 sv Innehåll: I anknytning till de två tidigare delkurserna diskuteras den moraliska 5

förståelsens olika dimensioner och delområden, såsom frågor om förhållandet och värderingar ur ett forskningsetiskt perspektiv, relationen till natur och djur, moraliska dilemman osv. Syftet är att kritiskt granska moraliska frågeställningar och problem i anslutning till det egna ämnesområdet, bl.a. genom att analysera de frågeställningar och lösningsförslag som framförs inom den aktuella debatten. Arbetsformer: föreläsningar, diskussioner och hemuppgifter Förkunskaper: Introduktion till etiken, 5 sv och moralfilosofins klassiker, 5 sv Planerare Katarina Humina, tfn (02) 215 4540, e-post: katarina.humina@abo.fi C. FINSKA SPRÅKET MED LITTERATUREN Studiehelheten riktas till alla som är intresserade av att studera det finska språket. Målet med studierna är att ge god förtrogenhet med det finska språkets struktur och variation. Ämnet ger också kännedom om finsk skönlitteratur, finsk kultur och de faktorer som mest påverkat finskans utveckling. Delar av studierna ger praktiska färdigheter i finska i olika kontexter. Kurshelheten är modernt uppbyggd och följer den nya examensstrukturen som gäller fr.o.m. hösten 2005. Detta betyder ett delvis nytt kursutbud och därmed även det senaste inom området. Samtidigt har kursfordringarna ändrat och kursprestationerna räknas i studiepoäng istället för studieveckor. Grundstudier, 25 sp 1. Grammatik (inkl. Fonetik, fonologi, morfologi och syntax) 15 sp 2. Muntliga övningar, 2 sp Planerare Kim Lindén, tfn (02) 215 4545, e-post:kim.linden@abo.fi 3. Skriftlig översättning, 4 sp 4. Felanalys, 2 sp 5. Språkliga normer, 2 sp Ämnesstudier, 35 sp 6. Semantik, 2 sp 7. Ordbildning, 3 sp 8. Textanalys och pragmatik, 3 sp 9. Språkhistoria (inkl. skriftspråkets utveckling), 2 sp 10. Dialekter, 3 sp 11. Grundkurs i finsk skönlitteratur, NÄTKURS, 3 sp 12. Specialisering, 2 sp 13. Från Aleksis Kivi till Eeva Joenpelto NÄTKURS, 4 sp 14. Vetenskaplig argumentation och skrivning, 3 sp 15. Biämnes uppsats, 5 sp 16. Sluttentamen, 5 sp D. FOLKLORISTIK 20 sv Folkloristiken ger inblick i både folk- och populärkultur, genom att studera olika kulturella uttrycksformer; t ex graffiti, folkmusik eller e- post. Genom att studera olika kulturyttringar kan vi förstå mera om människans sätt att se på sin tillvaro. Inom öppna universitetet kommer hela approbaturavsnittet i folkloristik att ges som nätkurser, med undantag av 1 sv arkivpraktik. Potentiella målgrupper: hembygdsföreningar, - museer, -forskare, lokalhistoriker, muséer: allmänna museer, konstmuséer, specialmuséer, guider, -föreningar, arkivanställda, journalister, redaktörer, folkdansare, folkmusiker etc. Följande kurser ingår i grundstudierna och de kan erbjudas antingen som nät- eller traditionella kurser. 1. Introduktion till folkloristiken, 5 sv. NÄTKURS. Kursen ger deltagarna kunskap för att känna igen folkloren både i dagens samhälle och i ett historiskt perspektiv. Bl a studeras sagor och sägner, modern skriftlig folklore, smärre genrer (t.ex. gåtor, vitsar och ordspråk). Arbetssätt: självständiga studier och gemensamma arbeten samt närstudieträffar. Examination: Utförda uppgifter och aktivt deltagande. 2. Att upptäcka och förstå kulturen, 5 sv. NÄTKURS. På kursen får deltagarna lära sig se på sin egen vardag med nya ögon. Kursens mål är att deltagarna skall se på sin omvärld som folklorist. 3. Att berätta, tala och sjunga, 5 sv. NÄTKURS. Kursen baserar sig på läsning av olika typer av folkloristiska texter, så som sagor, sägner, ordspråk, vitsar, epos (nationalepos). 4. Folkloristikens källor och material, 4 sv. NÄTKURS. Målet med kursen är att lära kursdeltagarna att identifiera olika slag av 6

folklorematerial och att själva skapa sådant. När man studerar ett folkloristiskt material är det viktigt att reflektera över hur materialet kommit till och vilken forskarens roll varit när materialet skapats. På kursen behandlas fältmetodik, intervjuteknik, deltagande observation och arkivteknik. Praktiska övningar i att skapa folklorematerial i fält ingår i kursen, liksom olika exkursioner. Följande kurser är specialkurser i folkloristik: 5. Populärkultur, 3 sv 6. Folktro och festsed, 3 sv. 7. Fornskandinavisk religion, 2 sv. (Kan även ingå i religionsvetenskap) 8. Medicinantropologiska perspektiv på sjukdom, hälsa och vård, 2-5 sv. (Se antropologi) För mera information: planerarechristian Wulff, tfn (02) 215 4631, e-post: christian.wulff@abo.fi E. HISTORIA Enskild kurs inom ämnet historia: 1. Miljöhistoria, 5 sv. NÄTKURS (inga föreläsningar). Hur har människan under olika epoker förhållit sig till och utnyttjat naturen? Kursen ger en introduktion till miljöhistorien med fokus på hur kulturella föreställningar kring naturen utvecklats i Europa under den Nya Tiden. Grundkunskaper i historisk metod är önskvärda men inte nödvändiga. Deltagarna bör ha tillgång till Internet samt viss datorvana. Planerare Katarina Humina, tfn (02) 215 4540, e-post: katarina.humina@abo.fi F. INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Ämnet är tvärvetenskapligt. Målet är att ge större beredskap att arbeta i främmande kulturer och med människor från andra kulturer. Målgrupp: företag med internationella kontakter, exportföretag, tredje sektorn: föreningar och organisationer involverade i internationella projekt, lärare med invandrarelever, språklärare, socialarbetare, daghemspersonal m.fl. 1. Introduktion i interkulturell kommunikation, 5 sp. Kursen tar upp grundläggande begrepp och teorier, med hjälp av vilka man bättre förstår och analyserar nya interkulturella situationer. Innehåll: centrala begrepp i interkulturell kommunikation; ramar för analys av kulturella kontakter: kulturdimensioner och värderingar; kommunikationsteori, verbal och nonverbal kommunikation samt kommunikationsstilar; stereotypier, rasism; bilden av olika kulturer i media och film mm. Planerare Katarina Antman, tfn (02) 215 4266, e-post: katarina.antman@abo.fi G. KONSTVETENSKAP 20 sv Konstvetenskapen behandlar bilder, byggnader, möbler och andra visuellt formgivna hantverksoch industriprodukter. Den senaste tiden har även olika konstföreteelsers, inklusive konstlivets, betydelse i forskningen lyfts upp. Målgrupper: muséernas personal, konservatorer, möbelrestaurerare, konstnärer: professionella och amatörer, konstskolor, -linjer, hantverkarskolor, -linjer, journalister, redaktörer. Specialkurser i konstvetenskap. Dessa ingår inte i grundstudierna, men kan räknas till ämneseller fördjupade studier. Kurserna kan även ingå som fritt valbara studier inom annat akademiskt ämne enligt överenskommelse med ämnets examinator. 1. Europeiska möbelstilar, 2 sv (20h). Kursen ger en genomgång av huvuddragen i de europeiska möbel-/inredningsstilarna. Kursen betonar särskilt 1900-talet, även amerikanskt 1900-tal behandlas. 2. Att se och skriva om konst, 2 sv (20 h). Kursen strävar till att i vid bemärkelse ge en bredare kännedom om den konst vi 'serveras' idag, om hur vi kan se den ur ett tidsmässigt, geografiskt och socialt bredare perspektiv. 3. 1960-talets konst fram till idag, 2sv (20h). Kursens mål är att öka förståelsen för dagens konst. Riktningar med början på 1960-talet, såsom konceptkonst, kroppskonst, feministisk konst, behandlas. 7

Globaliseringen och den sociala kritiken i nutidskonsten tas upp. Både finländsk och internationell konst behandlas. 4. Finlands konstindustri, 2 sv. Kursen behandlar uppkomsten av begreppet Finlands konstindustri, med utgångspunkt i skolbildandet, över romantiken och "formgivandet" av ett självständigt Finland. Via funktionalismen rör vi oss mot nutid. Vidare behandlas de viktigaste formgivarna under de olika perioderna och även en jämnförelse görs med det övriga Skandinavien. Planerare Katarina Humina, tfn (02) 215 4540, e-post: katarina.humina@abo.fi H. KULTUR- OCH SOCIALANTROPOLOGI 20 sv Antropologi handlar om variationer och likheter i olika kulturer, främst främmande kulturer men numera även på hemmaplan. Avsikten är att förstå det "främmande" eller det "egna". Inom antropologin riktar sig intresset mot ekonomi, social organisation, familj, seder, bruk, klädsel, språk, riter, myter, kulturkontakt, symbolspråk, gender, lokalkulturer, globalisering mm. Målgrupper: lärare, journalister, redaktörer, museipersonal, socialarbetare 1. Grundkurs i socialantropologi, 5 sv Kursen ger inblick i socialantropologins forskningsområde, d.v.s. vilka diskussioner, teorier, begrepp samt arbetsmetoder som kännetecknar ämnet. 2. Antropologins filosofi, teori och metodik, 5 sv. Antropologen möter det främmande och vill förmedla det till de egna. Vad innebär det att förstå andra? Finns det objektiva kriterier för när man har lyckats? Vilka etiska problem uppstår? Kursen behandlar växelverkan mellan det egna och de andra. 3. Medicinantropologiska perspektiv på sjukdom, hälsa och vård, 2-(5 sv) (14 h). Medicinsk antropologi är ett tvärvetenskapligt ämne vars syfte är att forska i hälsa, sjukdom och vårdinstitutioner som kulturella frågor. Det handlar om hur orsaker till ohälsa förklaras, vilka botemedel man tror på och vem man vänder sig till när man insjuknar. Kursen är en specialkurs och kan enligt särskild överenskommelse och komplettering ingå som enskild modul (5 sv) inom det tvärvetenskapliga biämnet Kulturoch socialantropologi. 4. Religionsantropologi, 5 sv (20 h). Kursen behandlar människans relation till religionen som den uttrycks i ritualer, myter och symboler. I fokus sätts främst religiösa traditioner vid sidan av de stora skriftreligionerna. Schamanism, totemism, magi, fetischism osv tangeras i såväl historiskt som nutida perspektiv. För mera information: planerare Christian Wulff, tfn (02) 215 4631, e-post: christian.wulff@abo.fi I. LITTERATURVETENSKAP Skönlitteratur är facklitteratur om människan, har det sagts. För litteraturvetare blir människan som en uppslagen bok. Litteraturstuderande läser också facklitteratur om skönlitteratur, för att se hur denna är gjord och har gjorts genom tiderna, hur den har lästs och verkat. Det är en spännande historia. Följande kurs ingår i grundstudierna: 1. Introduktionskurs i litt.vetenskap, 5 sv Enskild specialkurs: 2. Harry Potters ursprung, 5 sv För mera information: planerare Christian Wulff, tfn (02) 215 4631, e-post: christian.wulff@abo.fi J. MUSIKVETENSKAP Ämnet ger kunskap om musikens varierande stilar genom tiderna och i olika kulturer. Musikvetenskapliga studier innefattar konstmusik, jazz-, populär-, folk, världs- och finlandssvensk musik. Musikvetenskap ger medel för att förstå det som händer i musiklivet idag och ger samtidigt nya insikter i musikens förflutna. Musik kan även studeras med en mera praktisk inriktning t ex i form av stilövningar och arrangemang. Specialkurs i musikvetenskap: 1. Jazz och Pop, 1+1 sv För mera information: planerare Christian Wulff, tfn (02) 215 4631, e-post: christian.wulff@abo.fi 8

K. PSYKOLOGI 35 sv Psykologin ger kunskap som kan tillämpas i de flesta yrkes- och arbetsuppgifter, i krissituationer och i vardagslivet. I övriga studier kan man ha nytta av att komplettera sina studier med ämnet psykologi. Potentiella målgrupper: näringslivet /offentliga sektorn: personalchefer/-ansvariga, socialsektorns anställda: sjukhus, hälsovårdsstationer, rådgivningsbyråer, daghemspersonal och lärare. Programmet består av sju studieblock à 5 sv och är avsett för vuxenstuderande samt för dem som är inskrivna vid ÅA och väljer psykologi som biämne. Psykologins grunder utgör grund för övriga block och bör väljas som första kurs. Psykologi som vetenskap rekommenderas att väljas som sista kurs då den förutsätter en del förkunskaper. Psykologins grunder + två valbara block (15 sv) räknas som grundstudier i psykologi (approbatur) och sju studieblock (35 sv) motsvarar fortsatta studier (cum laude). Studierna kan delvis räknas till godo ifall någon studerande i efterhand söker in och blir antagen till psykologutbildningen. Observera att för teologer/blivande psykologilärare erbjuder Psykologiska institutionen ett separat utbildningsprogram! 1. Psykologins grunder (5 sv). Kursen ger allmän orientering i psykologi och grundläggande kunskaper om psykologiska begrepp, teorier och problemställningar. Psykologin behandlas i ett historiskt perspektiv. Stor vikt läggs vid studieteknik, vetenskapligt tänkande och självständigt vetenskapligt skrivande, vilket tillämpas i de följande studieblocken. Arbetssätt: Föreläsningar (30-40h), litteraturstudier, ett självständigt arbete och litteraturtentamen. Kursen erbjuds även som NÄTKURS till deltagare i hela landet utan närstudietillfällen men med övningar, inlämningsuppgifter, diskussioner och grupparbeten. Utvecklingspsykologi (5 sv). Kursen behandlar individens utveckling i ett livscykelperspektiv, med en strävan till helhetssyn på utveckling som en sammansatt och livslång process. Stor vikt läggs dock vid barndomstiden. Undervisningsform och arbetssätt: Föreläsningar, diskussioner och arbete i smågrupper. Examination: Föreläsningsnärvaro, deltagande i och rapportering från smågruppsträffar. Godkänd sluttentamen. 2. Socialpsykologiska perspektiv individ, grupp, organisation (5 sv). Kursen ger inblick i hur människan fungerar som social varelse. Förutom att ge teoretiska kunskaper om gruppbeteende och social påverkan, strävar undervisningen till att öka deltagarnas kännedom om hur de själva fungerar i grupp. Studieblocket omfattar avsnitten Socialpsykologi, Jag i gruppen, Arbetsplatspsykologi och Familjens dynamik. Blocket är uppbyggt kring övningar och uppgifter och förutsätter därmed närvaro och aktivitet! 4. Kognitiva processer och neuropsykologi (5 sv). Kursen ger inblick i människans tänkande, lärande, minne, språk, perception och andra kognitiva processer, samt tar upp några av de viktigaste tillämpningarna av den moderna kognitiva psykologin. Teman som hjärna-kognition-emotion, minnesfunktioner, utveckling av kognitiva färdigheter hos barn, dyslexi, AD/HD och vissa andra tillämpningsområden behandlas. Kursen är uppbyggd kring föreläsningar (44h), självstudier, hemuppgifter, arbete i grupp och litteraturtentamen. 5. Kommunikation och psykodynamik (5 sv). I kursen ingår två föreläsningshelheter: Intervju och samtal belyser olika typer av intervjuer och fenomen som är centrala då man använder sig av samtal i yrkesmässiga sammanhang. Arbetsform: Föreläsningar och intervjuövningar. Psykodynamik och klinisk psykologi. Arbetsform: Föreläsningar och seminarier Examination: Två uppsatser, opponentsystem under närstudiedagarna 6. Människan i kulturen (5 sv). Kursen består av fyra kompletterande avsnitt, som hålls av olika lärare som företräder skilda ämnes- och forskningsområden. Människans symboler, (12h föreläsning). Avsnittet består av föreläsningar och självstudier. Människans kultur kan ses som en uppsättning av kommunikationsmedel. Här kommuniceras - transporteras mellan olika individer -kognitiva innehåll, känslomässiga upplevelser och beteendemönster. Examination: Närvaro vid föreläsningarna och uppsats. Gemenskapens villkor, (14 h förel. + självstudier och uppsats). Rene Descartes är känd för sin maxim "Jag tänker, alltså finns jag till" (cogito, ergo sum). Avsikten med 9

detta avsnitt är att visa att det snarare borde heta "Jag tillhör, alltså finns jag till", eftersom beroendet i så många avseenden är människans signum. Kulturmöten, (20h föreläsning). Syftet med avsnittet är att undersöka de psykologiska aspekterna av kulturmöten och hur vi genom dessa möten lär oss mer om vår egen kultur. En del av avsnittet består av föreläsningar och diskussioner där deltagarna förväntas delta aktivt. Deltagarna gör också ett handlett projektarbete efter eget intresseval. Kön och kultur, (20h föreläsning). Avsnittet belyser de kulturbundna antaganden om könsskillnader och könsspecifikt beteende som styr vardagligt handlande. Avsnittet inleds med föreläsningar och grupparbeten varefter deltagarna arbetar självständigt i studiegrupper utgående från skriftligt material för att till sist samlas till ett avslutande seminarium. 7. Psykologi som vetenskap (5 sv). Kursen fokuserar på psykologin som vetenskap, där ny kunskap genereras genom forskning. Kursen är uppbyggd kring (obligatoriska) seminarier, där texter diskuteras. En hemtentamen ingår och vid kursens slut presenterar deltagarna en uppsats som skrivs utgående från formella krav på vetenskaplig framställning. Kursen ges även som NÄTKURS och genomförs då utan närstudiepass med övningar och uppgifter över Internet. Genomförandet förutsätter ett tillräckligt stort deltagarantal. Planerare Pian Åkerlund, tfn (02) 215 4723, e-post: pian.akerlund@abo.fi L. RELIGIONSVETENSKAP Inom religionsvetenskapen forskar man i (de stora) världsreligionerna (bl.a. judendomen, islam, hinduismen, buddhismen, konfucianismen, kristendomen) i historiska, jämförande religionssociologiska och psykologiska perspektiv. Studier av nya religiösa rörelser och fenomen i dagens samhälle är även ett stort intresseområde för religionsvetenskapen. Kurser som ingår i grundstudierna: 1. Religionshistoria i ett jämförande perspektiv, 3 sv 2. Historien om Gud, 2 sv 3. Forntida religioner i mellanöstern, 1 sv 4. Islam, 1 sv 5. Fornskandinavisk religion, 1 sv. (Kan även ingå i folkloristik men är då 2 sv.) 6. Religionspsykologi I, 1 sv. 7. Religionssociologi I, 1 sv 8. Aktuella religiösa rörelser, 1 sv Kurser som ingår i ämnesstudierna: 9. Hinduism och buddhism, 2 sv. 10. Japans och Kinas religioner, 1 sv Specialkurser i religionsvetenskap: 11. Specialkurs i genus och religion, 5 sv 12. Religionsantropologi, 5 sv. (Ingår även i kultur- och socialantropologi) 13. I religionernas smältdegel - Möte, kultur, insikt 5 sv. NÄTKURS. För mera information: planerare Christian Wulff, tfn 02-215 4631, e-post: : christian.wulff@abo.fi M. SKÄRGÅRDSKUNSKAP 15-20 sv Vetenskapligt sett utgör skärgårdsforskningen inte ett eget forskningsområde, utan ämnet är i högsta grad tvärvetenskapligt och består av såväl humanistiska vetenskaper som samhälls- och naturvetenskaper. Syftet med skärgårdskunskap är att ge en helhetsbild av skärgårdssamhället, olika verksamhetsförutsättningar i skärgårdsregionerna och naturens och kulturens betydelse för liv och utkomst i skärgårdsområdena. Potentiella målgrupper: företagare, kommunala tjänstemän och förtroendevalda, journalister, redaktörer, lärare, hembygdsforskare, -föreningar Studiehelheten är godkänd som biämne vid HF och under vissa förutsättningar vid MNF. Skärgårdskunskap består av en obligatorisk introduktionskurs samt fyra valbara moduler: 1. Natur och människa en introduktion till skärgårdskunskap, 5 sv, föreläsning + tutorträffar och exkursion. Kursen är obligatorisk inom studiehelheten och ger en översikt av skärgårdsområdena, kulturellt, politiskt och administrativt samt en inblick i de förutsättningar och begränsningar som ställs av skärgårdsnaturen. 2. Skärgårdskultur, 5 sv, ca. 20 h föreläsning + tutorträffar. Kursen tar upp skärgårdens historia, traditioner, bebyggelse och bosättning, ekologi och resursutnyttjande, 10

traditionella näringar och kommunikationer, demografi. 3. Samhälle och näringar, 5 sv. NÄTKURS. Kursen behandlar skärgården som samhälle / kommun, regionalpolitik samt skärgårdspolitik, skärgårdsnäringar och transportförhållanden. 4. Skärgårdsnatur, 5 sv. NÄTKURS. Kursen behandlar skärgårdens ekologi, geologi, näringarnas natur- och miljöberoende, utbredning och trender inom flora och fauna, miljögeologiska aspekter i skärgårds- och kustområden. 5. Fältstudier, 5 sv. Ämnesområdet inom vilket fältstudierna görs beror på tidigare erbjudna kurser. Kontakta kursplaneraren för närmare information. Förkunskaper: För att få utföra fältstudiearbetet bör man ha avlagt minst 5 sv i ämnet skärgårdskunskap. Planerare Nina Söderlund, tfn (02) 215 4941, e-post: nina.soderlund@abo.fi N. SPRÅK Öppna universitetet arrangerar i samarbete med Språktjänst språkkurser. Även språkkurserna berörs av den reform som universitetsstudierna genomgår för tillfället och har därför uppdaterats och bytt namn. Med spanska som exempel ändras kursernas benämningar enligt följande: Grundkurs i spanska = Spanska 1 Forts.kurs i spanska = Spanska 2 Kompl.kurs i spanska = Spanska 3 Specialkurs i spanska = Spanska 4 De flesta kurserna i främmande språk omfattar 5 studiepoäng. Andra exempel på språkkurser är Modern hebreiska 1-2, Japanska 1, Italienska 1-4 mm. Följande språkkurser kan vi erbjuda som NÄTKURSER: Latin I, 5 sp Specialkurs i engelska, 5 sp Repetitionsgrundkurs i tyska, 5 sp Kommunikationsprocesser Vetenskapligt skrivande Planerare Kim Lindén, tfn (02) 215 4545, e-post:kim.linden@abo.fi O. BIÄMNESSTUDIER I SVENSKA 20-40 sv Kurshelheten är en fristående cum laude (första biämne) i svenska. Målgrupper: klasslärare (som specialiserat sig i svenska vid Pedagogiska fakulteten/åa får 10 sv tillgodo), språklärare, journalister, redaktörer, informatiker, översättare bibliotekarier, informatörer, näringslivet/ offentliga sektorns anställda, alla som vill Planerare Kim Lindén, tfn (02) 215 4545, e-post:kim.linden@abo.fi 5. Teologiska fakulteten avlägga ett biämne (approbatur eller cum laude), de som vill slutföra studier i svenska, alla intresserad av enstaka kurser i svenska. Kurserna i ämnet omarbetas som bäst, men önskemål om att arrangera kurser tas emot och behandlas i vanlig ordning av planeraren. P. ALLMÄN TEOLOGI 15-60 SV Ämnet består av studiehelheterna approbatur, cum laude approbatur samt en påbyggnadskurs (laudatur). Avlagda 35 studieveckor (sv) i allmän teologi ger ämneskompetens i religion för t.ex. grundskola och gymnasium (som andra undervisningsämne). Inga förkunskaper är nödvändiga ämnet passar alla med intresse för kyrka, religion och samhälle. Approbatur i allmän teologi (15 sv). Grundstudierna i allmän teologi (approbatur) sker genom att avlägga 5 av de sammanlagt 7 första grundkurserna i de olika huvudämnena på Teologiska fakulteten. Approbaturkurserna förutsätter inga förkunskaper och kan hållas som traditionella föreläsningskurser men även som NÄTKURSER. De fem grundkurserna kan fritt väljas bland följande kurser: 1. Gamla testamentet I (3 sv). I ämnet gammaltestamentlig exegetik granskas Gamla testamentets uppkomst, utformning 11

samt upphovsmän. Det försöker sätta in Gamla testamentet i en vidare kontext och se det i förhållande till den dåtida kulturen och religionen samt den bibliska arkeologin. 2. Nya testamentet I (3 sv). Den nytestamentliga exegetiken undersöker Nya testamentet på motsvarande sätt som inom gammaltestamentlig exegetik. Kursen utgör en första introduktion till nytestamentlig exegetik samt nytestamentlig tids- och kanonhistoria. Målet med de exegetiska studierna är en större förståelse för Bibeln. 3. Kyrkohistoria I (3 sv). Kyrkohistoria är både en teologisk och historisk vetenskap, som undersöker hur den kristna tron har kommit till uttryck i historien från Jesu tid till våra dagar. Kyrkohistorien är intresserad av t.ex. kristendomens utbredning, de kyrkliga institutionernas framväxt och utveckling, ledande religiösa personligheter, väckelserörelser och mission. 4. Praktisk teologi I (3 sv). Den praktiska teologin undersöker kyrkans verksamhet i historia och nutid t.ex. gudstjänsten, predikan, undervisningen, själavården eller diakonin, men också hur människor upplever religion och ger uttryck för den i ensamhet eller tillsammans med andra. 5. Dogmatik I (3 sv). Dogmatiken granskar den kristna trons grunder och innehåll. Kursen ger en överblick över det mest centrala innehållet i den kristna trosläran samt över de viktigaste skedena och gestalterna i teologins historia. Kursen tar upp viktiga begrepp ur teologihistorien. 6. Teologisk etik med religionsfilosofi I (3 sv). I den teologiska etiken studeras kristen syn på moralfrågor i historia och nutid. Här uppmärksammas dagens brännande etiska problem. Vidare behandlas olika filosofiska problem som hör ihop med religiös tro och religiöst språk och hur de kunde lösas. 7. Religionsvetenskap I (3 sv). Målet är att lära ut ett religionsvetenskapligt förhållningssätt till religionsstudier samt att studera religioner ur ett jämförande perspektiv. Tyngdpunkten i framställningen läggs dock vid hinduismen, buddhismen, islam och judendomen. Målet med kursen är att lära känna historien och huvuddragen i främmande religioner, termer, ikonografi och heliga texter. Cum laude approbatur i allmän teologi (20 sv) Grundstudierna kan fördjupas med ytterligare 20 sv ämnesstudier. Ämnesstudierna byggs upp av de två resterande grundkurserna på approbaturnivå (2 x 3 sv) samt av 14 sv fördjupning i ett av huvudämnena. Studiehelheten cum laude approbatur kan avläggas på traditionellt sätt under fyra kursveckoslut med tillhörande föreläsningar, seminarier, litteraturtentamina och bokrecensioner. Det är även möjligt att avlägga studiehelheten som NÄTKURS. Deltagande i cum laude-programmet förutsätter avlagd approbatur i allmän teologi. Påbyggnadskurs (laudatur) i allmän teologi (25 sv). Påbyggnadskursen i allmän teologi avläggs i samma ämne som fördjupningen på cum laude-nivå och omfattar 25 sv. Programmet består av 5 kursveckoslut med tillhörande uppgifter. För att erhålla vitsordet laudatur bör deltagarna även skriva en fackuppsats omfattande 35-40 sidor. Avlagd cum laude approbatur är en förutsättning för deltagande i denna kurshelhet. Planerare Maria Söderbacka, tfn (02) 215 4740, e-post maria.soderbacka@abo.fi 6. Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten Q. EUROPAKUNSKAP 21-65 sp Detta är en tvärvetenskaplig studiehelhet som behandlar Europa med betoning på samhälle, juridik, ekonomi, kultur och religion. Kurserna kan läsas som första (21-23 sp) eller andra biämne (50-65 sp). Ämnet är godkänt som biämne vid Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten. I studiehelheten ingår en obligatorisk kurs, Integrationens grunder (7 sp). Målgrupper: näringslivets/offentliga sektorns anställda, tredje sektorn: föreningar och organisationer med internationella kontakter och projekt, lärare, journalister, redaktörer. Observera att nedan angivna uppgifter om studiepoäng enbart är preliminära. Europakunskap 21-32 sp (andra biämne): 1. Obligatorisk introduktionskurs (7 sp). 12

2. 2-3 valbara kurser á 7-8 sp med inriktning på Europa eller EU, t.ex. i rättsvetenskap, nationalekonomi, etnologi, religionsvetenskap. Ämnesstudier 50-65 sp (första biämne) består av: 1. Obligatorisk introduktionskurs (7 sp). 2. Ytterligare 5-6 valbara kurser á 7-8 sp med inriktning på Europa eller EU, t.ex. i rättsvetenskap, nationalekonomi, etnologi, religionsvetenskap. 3. Obligatoriskt avslutande seminarium (7 sp) Vi erbjuder följande kurser för följande läsår: 1. Integrationens grunder, 7 sp (30 h). Obligatorisk introduktionskurs inom studiehelheten som ger en insikt i den europeiska integrationens historia, nuläge och visioner. 2. EG-rätt - individen och EU 7 sp (30 h). Målsättningen med kursen är att förmedla grundliga insikter i integrationens rättsliga aspekter, med speciell hänsyn till Europeiska Unionen. 3. Political Economy of European Integration, 4-7 sp (31 h). Kursen kan omarbetas till svenska om det finns intresse för den i regionerna. Kursen behandlar EMU, inre marknaden, EU:s institutioner, beslutsfattandet, utvidgningen, sociala frågor mm. Ingår även i nationalekonomi. Planerare Carina Gräsbeck, tel (02) 2154 644, e-post: carina.grasbeck@abo.fi och planerare Kurt Långkvist, tfn (02) 2154 213, e-post: kurt.langkvist@abo.fi R. FÖRETAGSEKONOMISKA ÄMNEN FÖRETAGETS ORGANISATION OCH LEDNING 1. Organisation och ledning; en introduktion, nätkurs 10 sp OBS! Tidigast fr.o.m. våren 2006. Kursen är en introduktionskurs i ämnet företagets organisation och ledning och ger en övergripande bild av hur organisationer fungerar. Målet är att ge deltagarna grund- INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING 1. Grundkurs i marknadsföring, 10 sp. NÄTKURS. Kursen ger en bred beskrivning av marknadsföringen, dess arbetsfält samt problemområden ur såväl företaget som konsumentens synvinkel. Kursen utgör grunden för fortsatta studier i ämnet marknadsföring. 2. European Business & Markets, 10 sp. NÄTKURS. The course aims at studying Europe from an economic geographical perspective as a region that is important within the internationalization of Finnish business. This is an online course with study-group meetings arranged locally. The course language is English. Pre-requisites: The course Grundkurs i marknadsföring or similar. läggande begrepp, termer och verktyg som är centrala för analys och förståelse av organisationer. Den huvudsakliga arbetsmiljön är nätet, varför deltagarna borde ha tillgång till dator med Internetanslutning. 3. Transport- och logistiktjänster, 5 sp. NÄTKURS. Kursen behandlar logistikbranschens uppbyggnad, utbud av transportoch logistiktjänster samt Supply Chain. 4. Företagsetik 5 sp Målsättningen är att förstå grunderna i företagsetiskt tänkande. Att känna till centrala etiska dilemman som kan uppstå internt i företag, samt i företags samverkan med omgivningen, och i företags relationer till affärspartners. Att förstå hur olika teorier kan användas vid lösning av företagsetiska problem och beslutsfattande. Slutligen, att varsebli hur vanliga etiska frågeställningar är i företagens verksamhet. Arbetsformer: föreläsningar och seminarier. S. INFORMATIONSSYSTEM Ämnet informationssystem förenar kunskap i informationsteknologi med de företagsekonomiska ämnesområdena. Inriktningen bearbetar och formaliserar lednings- och problemlösningskunskap, samt operativ och strategisk information som ligger till grund för planering, problemlösning och beslutsfattande inom alla företagsfunktioner. Följande två kurser 13

hör till ämnesstudierna i informationssystem. Förkunskaper: studier i informationssystem eller också studier i marknadsföring, redovisning, företagets organisation och ledning eller erfarenheter från arbetslivet är godtagbara förkunskaper. 1. Managing the Digital Enterprise, 5 sp Kursens syfte är att lära ut centrala aspekter av Internethandel och företagsverksamhet i den virtuella världen. Studerande bör under kursens gång samla material från nätet samt forska i ämnet både på egen hand och under handledning. Kursens struktur finns under Projekthanterings tekniker Managing the Digital Enterprise (http://digitalenterprise.org) och uppehålls av prof. Michael Rappa vid North Carolina State University. 2. Projektledning av informationssystem, 5 sp Kursen är avsedd att ge studerande insikter i allmänna samt IS-specifika projekthanterings tekniker. Innehåll: IS projektets struktur Projektledarens roll Riskhantering Planerare Anne Lindgren tfn (02) 215 4658, e-post: anne.lindgren@abo.fi T. KVINNOVETENSKAP Kvinnovetenskapen har tagit avstamp i de konventionella vetenskapernas könsblindhet och ifrågasätter deras antaganden om att samhället, kulturen, ekonomin och politiken är könlös. Ämnet utgår från att det sociala, historiska och kulturella beteendet skapar skillnader mellan könen. I kurserna behandlas förutom kön även andra skillnader såsom ras, ålder, sexualitet och klass. Teman som kön och etnicitet, makt och skillnad analyseras. Med sin kritiska syn på kvinnors osynlighet i samhället är kvinnovetenskapen ofta uttryckligen politisk. Målgrupper: lärare, informatörer, journalister, kultur- och socialsekreterare, ungdomsarbetare. Grundstudier i kvinnovetenskap 15/20 sv Obligatorisk kurs: 1. Introduktion till kvinnovetenskap, 5 sv. NÄTKURS. Kursen behandlar grundläggande frågor inom feministisk forskning och vetenskapskritik. Kursen problematiserar begreppet kön, hur det produceras och vilka uppfattningar om skillnader som begreppet skapar och upprätthåller. Kvinnovetenskapens utveckling behandlas och kvinnors villkor och erfarenheter samt maktförhållanden mellan könen diskuteras. Planerare Majlen Saarinen tfn (02) 215 500, e-post: majlen.saarinen@abo.fi U. NATIONALEKONOMI Nationalekonomi, även kallad samhällsekonomi, handlar om hur enskilda företag och samhällen hushållar med sina resurser för att uppnå mål som nytta, vinst, tillväxt och välfärd. Makroekonomi behandlar frågor som berör t ex arbetslöshet, inflation och betalningsbalans. Mikroekonomi handlar i sin tur om aktörernas beteende på marknader. Centrala frågor inom nationalekonomin är ekonomisk tillväxt och utveckling, fördelning av inkomster, utrikeshandel och integration. Grundstudierna utgör 25 sp. 1. Grundkurs i nationalekonomi, 10 sp. NÄTKURS. Kursen är obligatorisk inom ekonomiska studier och ingår i valbara obligatoriska studier för samhällsvetare. 2. Finland och EU-aktuella ekonomiska frågor, 5 sp 3. Alt. valbara kurser (2 kurser à 5 sp) a) Den globala ekonomin, 5 sp b) Finansiella marknader och penningteori, 5 sp c) Välfärd, fördelning och utveckling, 5 sp d) International trade, 5 sp Dessutom erbjuds inom ämnesstudier i nationalekonomi och som obligatorisk kurs för ekonomer: 4. Ekonomisk matematik, 5 sp Planerare Mona Riska tfn (02) 215 3218, e-post: mona.riska@abo.fi 14

V. OFFENTLIG FÖRVALTNING Ämnet är yrkesinriktat och 'matnyttigt' men samtidigt teoretiskt förankrat i studiet av politik, förvaltning och organisationsteori samt även i miljöinriktad forskning. Nedan följer ett plock av möjliga kurser. Grundstudier (approbatur) i offentlig förvaltning är till sin omfattning 25 sp och består av följande obligatoriska kurser: 1. Finlands offentliga förvaltning 7,5 sp. NÄTKURS. Kursen tar upp den offentliga förvaltningens uppbyggnad på olika nivåer, hur samspelet mellan politik och förvaltning fungerar, det finländska förvaltningssystemet i jämförelse med andra system, byråkrati versus demokrati och värderingar inom offentlig verksamhet, kommunalpolitik och förvaltning, beslutsfattandet i regering och på ministerier. Arbetsformer: självstudier, diskussioner och grupparbeten. 2. Budgetering och redovisning 10 sp. Politik handlar om att fördela resurser och den konkreta fördelningen av resurser i stat och kommun sker med hjälp av budgeten. Att förstå de politiska och administrativa processerna kring budgeten är av central betydelse för att förstå hur det politiska systemet fungerar. 3. Organisationsteori I, 7,5 sp. NÄTKURS. Kursen tar upp hur organisationer fungerar och hur de samspelar med omgivningen. Kursen behandlar organisationsteorier, rationalitet i organisationer, organisationer och människosyn. Den offentliga förvaltningen som organisation och hur organisationsteorierna appliceras inom det offentliga. Arbetsformer: föreläsningar, diskussioner, litteraturstudier, skriftliga arbetsuppgifter, självstudier. Dessutom kan följande kurser inom ramen för ämnesstudier 10 + 10 + 25 sp (cum laude approbatur) erbjudas: 4. Kulturpolitik och förvaltning 7, 5 sp. NÄTKURS. Hur förverkligas kulturpolitiska visioner? Varför finansieras kulturen med tipsvinstmedel? Har det någon betydelse att kultur och idrott förvaltas av samma nämnd? Kursen granskar kultursektorn ur ett statsvetenskapligt perspektiv: vad innebär det att fatta beslut om och förvalta kultur? Kursen är tredelad: 1. Vem vad och hur? Aktörer och strukturer inom kulturförvaltningen? 2. Kultur som föremål för politiskt beslutsfattande. 3. Skärningspunkten mellan frivilligt och offentligt. Arbetsformer: Självständiga studier; skriftliga övningsuppgifter, litterturstudier, nätdiskussioner. 5. Kommunalpolitik 10 sp. Även övriga specialkurser kan erbjudas enligt överenskommelse. Planerare Carina Gräsbeck, tfn (02) 215 4644, e-post: carina.grasbeck@abo.fi W. RÄTTSVETENSKAP Observera att nedan angivna uppgifter om studiepoäng enbart är preliminära. Kursutbudet består av enskilda juridiska kurser samt kurser som utgör större helheter, framför allt det s.k. Rättsnotarieprogrammet (60+10 sp). Rättsnotarieprogrammet, 60 + 10 sp, består av Juridikens grunder (10 sp), övriga juridiska studieperioder (53 sp) samt valfria studier (7 sp). I programmet, som kan genomföras på ca fyra år, ingår f.n. följande kurser (som även kan erbjudas som enskilda kurser): 1. Juridikens grunder/del I-II, 10 sp. Kursen ger en introduktion till vårt rättssystem. Föreläsningar ca 40h. Inga förkunskapskrav. 2. Introduktion till allmän rättslära, 4 sp, ca 12 h. Grundläggande information om juridikens begreppsbildning och systematik, de s.k. rättskällorna samt rättstillämpningens allmänna grunder. Inga förkunskapskrav. 3. Obligationsrätt, 5 sp, ca 18h. Kursens ger en helhetsbild av obligationsrättens centrala frågor och deras lösningsprinciper. Rekommenderad förkunskap: Juridikens grunder. 4. Familje- och kvarlåtenskapsrätt/del I, 7 sp, ca 20h. Kursen ger en översikt av den juridiska regleringen av äktenskapet, barnets ställning o.a. familjeanknytande lagstiftning samt över arvs- och testamentsrätten. Rekom. förkunskap: Juridikens grunder. 5. Marknads- och immaterialrätt, 5 sp, ca 18h. Kursen ger en inblick i företagsverksamhetens tillåtna ramar och i den immaterialrättsliga lagstiftningen. Rekommenderad förkunskap: Juridikens grunder. 15

6. Bolagsrätt/del I, 7 sp, ca 20 h. Kursen ger en översikt av hur företagsverksamheten är organiserad och vilket rättsskydd som ges företagets delägare och utomstående som har med företaget att göra. Rekommenderad förkunskap: Juridikens grunder. 7. Skadeståndsrätt, 5 sp, ca 12 h. Kursen ger fördjupade insikter i några av skadeståndsrättens delområden. Rekommenderad förkunskap: Juridikens grunder. 8. Statsrätt, 7 sp, ca 15 h. Kursen ger insikter i de rättsliga aspekterna på den offentliga organisationen på riks-, regional- och lokal nivå, med tyngdpunkt på kompetensfördelningen. Rekom. förkunskap: Juridikens grunder. 9. Inledning till folkrätten, 10 sp, ca 16 h. Kursen ger en helhetsbild av det internationella juridisk-politiska systemet, med tyngdpunkten på staterna som aktörer. Rekom. förkunskap: Juridikens grunder. 10. Skatterätt, 10 sp, ca 30 h. Kursen ger insikter i skatterättens centrala delar, varav den direkta beskattningen av företag och enskilda ägnas särskild uppmärksamhet. Rekommenderad förkunskap: Juridikens grunder och Skatterätt (1 sv) (se nedan) Förutom dessa kurser ingår följande fristående block i kursutbudet: 1. Arbetsrätt, 7 sp. Kursen ger insikter i arbetsrättens centrala delar, varvid särskild uppmärksamhet ägnas arbetsförhållandet reglerat i lag, kollektiv- och arbetsavtal. Kursform: föreläsningar ca. 20 h. Rekom. förkunskap: Juridikens grunder. 2. Kurs i uppgörande av juridiska urkunder, 3 sp, ca 12 h. Kursen omfattar praktiska övningar i uppgörande av juridiska dokument. Delvis NÄTKURS och kräver tillgång till Internet. Förkunskapskrav: tidigare juridiska studier minst 15 sv. 3. EG-rätt, 7 sp, ca 24 h. Kursens mål är att ge grundliga insikter i integrationens rättsliga aspekter, med speciell hänsyn till Europeiska Unionen. Rekommenderad förkunskap: Juridikens grunder. 4. Förvaltningsrätt, 7 sp, ca 12 h. Målet är att ge insikt i de rättsliga aspekterna på förvaltningsverksamhet och rättsskydd. Rekom. förkunskap: Juridikens grunder. 5. Proseminarier i privaträtt, 7 sp. Proseminarier innebär att man skriver en övningsuppsats samt är referent och opponent. Kursens omfattning beroende på deltagarantal. Förkunskapskrav: tidigare juridiska studier minst 15 sv. Rekommenderade övriga studier De som deltar i Rättsnotarieprogrammet rekommenderas att utöver de juridiska kurserna ta kurser i t ex: - det andra inhemska språket (lilla språkprovet), 5 sp, - främmande språk (ett främmande språk på A-nivå, 5 sp och ett annat främmande språk på B-nivå, 5 sp samt - kurser som kan ingå i de valbara studierna (max. 15 sp) i t.ex. ekonomi, samhällsvetenskap och/eller kommunikation. Planerare Kurt Långkvist, tfn (02) 215 4213, e-post: kurt.langkvist@abo.fi X. SOCIOLOGI Sociologi är en samhällsvetenskap som studerar sociala relationer och sociala processer: globala relationer, historiska samhällsförändringar, människors möten i vardagen, människors livshistoria och identitet. 1. Grundkurs i sociologi, 10 sp. NÄTKURS. Kursen behandlar sociologi som forskningsområde med grundläggande begrepp och teorier. Allmänbildande och lämplig för alla. 2. Samhälle och kultur, 10 sp. NÄTKURS. Kursen ger, via grupparbete, kunskap om sociologiska forskningsområden ur finländskt och nordiskt perspektiv. 3. Aktuell sociologisk forskning, 5 sp. NÄTKURS. Kursen ger kunskap om aktuella sociologiska diskussioner och om ny forskning i Finland. Teman som behandlas är etnicitet, kultur, kön, kropp och hälsa, religion och kriminologi. Vid behov kan även specialkurser enligt önskemål planeras. Planerare Carina Gräsbeck, tfn (02) 215 4644, e-post: carina.grasbeck@abo.fi 16

Y. STATISTIK Studieperioden utgör en obligatorisk allmän kurs inom samhällsvetenskapliga och ekonomiska studier vid Åbo Akademi. Kursen kan uppdelas i två delar ifall någon behöver ett mindre antal sp i statistik inom ett annat utbildningsprogram. Arbetsformer: föreläsningar, datorövningar. Examination: skriftligt förhör, examinationsarbete med dator. Obligatorisk inom allmänna studier vid ESF: 1. Grundkurs i statistisk data-analys, 10 sp (för samhällsvetare) 2. Baskurs i statistik, 5 sp (för ekonomer) Planerare Mona Riska tfn (02) 215 3218, e-post: mona.riska@abo.fi Z. STATSKUNSKAP Statskunskap är det vetenskapliga studiet av politik. 'Politik' är ett mångfasetterat begrepp. Det finns olika nivåer av politik; internationell, jämförande och nationell politik samt kommunalpolitik. Man kan också skilja mellan olika processer av politik. Vidare finns det olika typer av politiska aktörer: individer, grupper, partier, organisationer, massmedia, politiska institutioner, nationer, internationella förbund etc. Kurserna omfattar 10-12h föreläsningar. Inom grundstudier 25 sp (approbatur) i statskunskap kan följande kurser erbjudas: 1. Idéer och ideologier, 5 sp. 2. Finländsk politik, 5 sp 3. Partier och väljare, 5 sp 4. Internationell politik, 5 sp 5. Jämförande politik, 5 sp 6. Initia Artis, 5 sp För att avlägga grundstudierna väljer man fem av dessa kurser, varav Initia artis är obligatorisk. Grundstudierna presenterar statskunskap som disciplin samt lär ut vetenskapligt tänkande, grundläggande begrepp och frågeställningar. De olika delkurserna ger fördjupade insikter i idéer och ideologier, finländsk politik, partiväsendet, internationell och jämförande politik. Förutom kurser på grundstudienivå kan även andra specialkurser på ämnesnivå i statskunskap erbjudas enligt överenskommelse. Planerare Carina Gräsbeck, tfn (02) 215 4644, e-post: carina.grasbeck@abo.fi 7. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Å. MILJÖKUNSKAP Miljökunskap är en tvärvetenskaplig studiehelhet, som belyser miljöfrågor ur olika synvinklar. Målsättningen är att kunna hantera miljöfrågor som berör många olika ämnesområden samtidigt. Miljökunskap kan ingå som biämne i de flesta utbildningsprogram vid ÅA. Kurser som behandlar bl.a. följande teman kan erbjudas: ekologi, miljöekonomi, miljörätt m.m. Kontakta planeraren för närmare information. Planerare Sinikka Suomalainen tfn (02) 215 4870, e-post: sinikka.suomalainen@abo.fi Ä. BIOLOGI Hur ser celler ut i människokroppen och hur ser encelliga organismer i haven ut? Hur fungerar däggdjurens eller insekternas nerv- och hormonsystem? Varför slokar växter utan vatten? Hur många slags myror finns det i Finland? Vad händer med arterna A, B och C om art D dör ut i ett ekosystem? Biologin läran om livet är det ämne som kan inbegripa allt från molekyler till hela jordens ekologiska system. Biologi är vad som finns runt dig när du går ut genom dörren och det som kan ge svar på ovanstående frågor. Kurserna kan även räknas tillgodo för lärarkompetens i biologi. Följande kurser kan erbjudas inom biologi: 1. Ekologins grunder, 2 sv (20 h) 2. Cellbiologi, 2 sv (20 h) 3. Artkännedom; trädgårdsväxter, 1 sv (läskurs) 4. Introduktion till molekylär genetik, 1 sv NÄTKURS 17

5. Djurfysiologi, 2 sv (20 h) 6. Växtfysiologi, 2 sv (20 h) 7. Allmän biologi del I, 3 sv (20 h) 8. Allmän biologi del II, 3 sv (20 h) 9. Växtgeografi, 2 sv (10 h) 10. Artkännedom vertebrater, 2 sv NÄTKURS Planerare Sinikka Suomalainen, tfn (02) 215 4870, e-post: sinikka.suomalainen@abo.fi Ö. FYSIK Kurserna i ämnet omarbetas som bäst, men önskemål om att arrangera kurser tas emot och behandlas i vanlig ordning av planeraren. Planerare Sinikka Suomalainen tfn (02) 215 4870, e-post sinikka.suomalainen@abo.fi 7. Tvärvetenskapliga studiehelheter Följande tvärvetenskapliga studiehelheter finns i utbudet: Interkulturell kommunikation Kultur- och socialantropologi Skärgårdskunskap Europakunskap Miljökunskap 8. Öppna universitetet en väg till examen Åbo Akademi kommer p.g.a. den pågående examensreformen, Bologna-processen, att ändra antagningskriterierna för studerande som ansöker om inträde via den s.k. öpu-leden, dvs. antagningen för examensstudier på basen av studier avlagda inom det öppna universitetet. de För närvarande förs en diskussion om antagning på basen av avlagda 60 sp (40 sv), varav 25 sp i ett till fakultetens hörande huvudämne. Något beslut har dock inte fattats ännu, men information kommer att finnas på våra webbsidor så snart som vi får den. Närmare uppgifter ang. Åbo-fakulteterna och antagning via ÖPU-leden ger studievägledare Majlen Saarinen, tfn (02) 215 4500, e-post: majlen.saarinen@abo.fi Närmare uppgifter ang. Vasa-fakulteterna och antagning via ÖPU-leden ger planerare Terése Ahlström, tfn (06) 324 7479, e-post: terese.ahlstrom@abo.fi 9. Kurser för klasslärare Följande kurser/helheter lämpar sig för klasslärare och andra som är intresserade av att skaffa sig ämneslärarkompetens. För ämneslärarkompetens krävs 35 eller 40 sv (i modersmålet i såväl svenska som litteraturvetenskap). Inom vissa ämnen erbjuds i det här skedet endast grundstudier. ALLMÄN TEOLOGI BIOLOGI FILOSOFI / LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP FINSKA HISTORIA SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA STUDIER (för blivande historielärare) PSYKOLOGI Närmare uppgifter: studievägledare Majlen Saarinen, tfn (02) 215 4500, e-post: majlen.saarinen@abo.fi 18