Samhällets utgifter för kultur 2012 2013

MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Samhällets utgifter för kultur 2012 2013 Kulturfakta 2014:2

Postadress: Box 120 30, 102 21 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20, 6 tr Telefon: 08-528 020 00 E-post: info@kulturanalys.se Webbplats: www.kulturanalys.se Myndigheten för kulturanalys 2014 Formgivning: Bazooka Tryck: Taberg Media Group AB, 2014 ISBN: 978-91-87046-18-6

MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Samhällets utgifter för kultur 2012-2013 Kulturfakta 2014:2

Innehåll Sammanfattning/Summary... 5 Inledning... 8 Offentliga utgifter för kultur... 10 Statens utgifter för kultur... 13 Regionernas/landstingens utgifter för kultur... 19 Kommunernas utgifter för kultur... 24 Hushållens utgifter för kultur och medier... 28 Referenser... 32 Bilaga I. Tabeller... 33 Bilaga II. Anslagsposter i statsbudgetens utfall 1997-2013..52 Bilaga III. Poster i regionernas/landstingens rapportering till Kulturanalys... 55 Bilaga IV. Enkät till regionerna/landstingen... 56 Bilaga V. Poster i räkenskapssammandragen för kommuner... 67 Bilaga VI. Kvalitetsdeklaration... 68 Bilaga VII. List of terms... 71

Sammanfattning De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur uppgick år 2013 till cirka 25 miljarder kronor. Under perioden 2007 2013 har utgifterna ökat med 6,2 procent. De offentliga utgifterna för kultur har uppskattats utifrån uppgifter från stat, region/landsting och kommuner som Myndigheten för kulturanalys har samlat in och sammanställt. Alla jämförelser mellan åren har gjorts i 2013 års priser. När man slår ut utgifterna i kronor per invånare har utgifterna legat relativt stilla under perioden 2007 2010. Åren 2011 2012 minskade dessa utgifter för att därefter öka 2013. År 2013 var de totala offentliga utgifterna för kultur per invånare 2 589 kronor, att jämföra med år 2007 då de låg på 2 562 kronor, vilket är en ökning med 1,3 procent. Staten står för den största andelen av de offentliga utgifterna för kultur, vilket 2013 var 44 procent. Kommunerna står för 41 procent och regioner/landsting för 15 procent. Statens utgifter har under perioden 2007 2013 ökat med 2,5 procent. Regionernas/landstingens utgifter har ökat med omkring 18 procent och kommunernas utgifter har ökat med drygt 6 procent under samma period. I kronor räknat har statens utgifter ökat med omkring 270 miljoner kronor. Regioner/landsting och kommunernas utgifter har ökat med 560 respektive 620 miljoner kronor. Jämförelser mellan statens, landstingens/- regionernas och kommunernas utgifter för kultur går endast att göra på en mycket övergripande nivå. Gemensamma drag för hur man på de olika offentliga nivåerna fördelar medel till studieförbund och folkhögskolor, det vill säga medel för folkbildningen, är att dessa utgifters andel av de totala kulturutgifterna har minskat inom alla offentliga nivåer. För staten gäller detta sett i ett längre perspektiv än under perioden 2007 2013, men för såväl landsting/- regioner och kommuner syns en minskning, om än knapp, av andelen utgifter för folkbildningen under just de senaste sju åren. Om man jämför stat och landsting/regioner syns det gemensamma draget att andelen för teater, dans och musik ökat, medan andelen för litteratur, läsande och bibliotek minskat något på lång sikt för staten och inom perioden 2007 2013 för landstingen/regionerna. Summary Total public spending for culture amounted to approximately SEK 25 billion in 2013. During the period 2007 2013, spending increased by 6.2 percent. Public spending for culture has been estimated based on information from the state, regions/county councils and municipalities gathered and compiled by the Swedish Agency for Cultural Policy Analysis. All comparisons between the years have been made in 2013 prices. Viewing spending in SEK per resident, it has remained relatively static during the period 2007 2010. In 2011 2012, spending decreased to then increase in 2013. In 2013, total public spending for culture per resident was SEK 2,589, compared with SEK 2,562 in 2007, which is an increase of 1.3 percent. The state accounts for the largest portion of public spending for culture, which was 44 percent in 2013. The municipalities account for 41 percent and regions/county councils for 15 percent. State spending increased by 2.5 percent in the period 2007 2013. The regions /county councils spending increased by around 18 percent and the municipalities spending increased by just over 6 percent during the same period. In SEK, state spending increased by around SEK 270 million. Spending by regions/county councils increased by SEK 560 million and spending by municipalities increased by SEK 620 million. Comparisons of spending by the state, regions/county councils and the municipalities for culture are only possible on a very general level. A common characteristic in how the different government levels distribute funding to study associations and folk high schools, i.e. funding for folkbildning, is that this portion of total cultural spending has decreased at every level of government. For the state, this is true in a longer perspective than during the period 2007 2013, but for both county councils/regions and municipalities, a decrease, however small, is discernible in the portion of spending for folkbildning during the past seven years in particular. Comparing the state and regions/-county councils, the common characteristic is apparent that the proportion for theatre, dance and music has increased, while the proportion for literature, reading and 5

Statens utgifter för kultur År 2013 uppgick statens samlade utgifter för kultur till cirka 11 miljarder kronor. Räknat i 2013 års priser, har statens utgifter för kultur legat på drygt 9 miljarder kronor årligen mellan åren 1997 och 2002. Mellan åren 2003 och 2007 ökade utgifterna för att därefter stabilisera sig på en nivå omkring 10,5 11 miljarder kronor årligen. Som andel av statsbudgeten har den legat på omkring 1,1 procent under åren 1997 2001 för att därefter öka och från år 2007 ligga på omkring 1,3 procent. Statens utgifter för kultur delas upp i utgifter för kultur, folkbildning och medier. Huvudområdet kultur står för större delen av ökningen under perioden 1997 2013. Denna ökning skedde från början av 00-talet och fram till 2006 för att därefter ligga på en stabil nivå. Ökningen har skett för de flesta anslagsposter inom huvudområdet kultur. Men några har också minskat. Bidraget till kulturmiljövård har minskat successivt sedan början av 00-talet. Bidraget till litteratur och kulturtidskrifter uppvisar också en svag minskning sedan början av 00-talet. Även huvudområdet folkbildning har ökat. Statens utgifter inom huvudområdet folkbildning har legat på cirka 3 miljarder kronor mellan 1997 och 2006 och därefter på 3,3 3,5 miljarder kronor åren 2007 2013. Däremot har huvudområdet medier minskat något. Minskningen har skett successivt under hela perioden 1997 2013 och består i en minskning av presstödet. Regionernas/landstingens utgifter för kultur De sammanlagda kostnaderna för kultur för regionerna/landstingen uppgick 2013 till 3,6 miljarder kronor. Sedan år 2007 har regionernas/landstingens kostnader för kultur ökat inom samtliga områden utom allmänna kulturutgifter. De största ökningarna under perioden är inom områdena folkbildning och folkrörelser, teater och dans samt musik. Området bibliotek och litteratur låg stilla under åren 2007 2011 för att minska något under 2012 2013. Under perioden 2007 2013 har området folkbildning och folkrörelsers andel av regionernas/landstingens totala kostnader för kultur minskat något samtidigt som andelen för teater och dans har ökat. Även andelen för området musik har ökat från 12 till 15 procent. libraries decreased somewhat on the long term for the state and in the period 2007 2013 for county councils/-regions. State spending for culture In 2013, total state spending for culture amounted to approximately SEK 11 billion. In 2013 prices, state spending for culture was just over SEK 9 billion annually between 1997 and 2002. Between 2003 and 2007, spending increased to then stabilise at a level around SEK 10.5-11 billion annually. As a proportion of the state budget, it has been around 1.1 percent during the period 1997 2001 to then increase and beginning in 2007 was around 1.3 percent. State spending for culture is divided up into spending for culture, folkbildning and media. The main area of culture accounted for the larger part of the increase in the period 1997-2013. This increase took place from the beginning of the 2000s and up to 2006 to then stabilise. The increase took place for most spending items in the main area of culture. But a few also decreased. Appropriations to cultural environment preservation decreased gradually since the beginning of the 2000s. Appropriations to literature and cultural journals also show a weak decrease since the beginning of the 2000s. The main area folkbildning also increased. State spending in the main area of folkbildning was around SEK 3 billion between 1997 and 2006 and then SEK 3.3-3.5 billion in 2007 2013. However, the main area of media decreased somewhat. The decrease took place gradually throughout the entire period 1997 2013 and consists of a decrease in press subsidies. Regions /county councils spending for culture Total spending for culture for the regions/county councils amounted to SEK 3.6 billion in 2013. Since 2007, the regions /county councils spending for culture has increased in all areas except general cultural spending. The largest increases during the period are in the areas folkbildning and popular movements, theatre and dance and music. The area of libraries and literature was static during the years 2007 2011 to decrease somewhat in 2012-2013. During the period 2007 2013, the share of area of folkbildning and popular movements of total 6

Sammantaget har scenkonstområdena teater, dans och musik ökat från 36 procent till 41 procent. Kommunernas utgifter för kultur Kommunernas kostnader för kultur uppgick 2013 till sammanlagt cirka 10,3 miljarder kronor. Tre av de områden som kommunernas kostnader för kultur fördelas på bibliotek, allmän kulturverksamhet och musikskola/- kulturskola har växt under perioden 2007 2013. Bara ett område stöd till studieorganisationer har minskat. Kostnaderna per invånare varierar mycket de enskilda kommunerna emellan, från 501 kronor per invånare till som högst 2 091 kronor per invånare 2013. Av landets 290 kommuner har 93 stycken minskat sina kostnader för kultur mellan 2011 och 2013 räknat i kronor per invånare, medan 197 kommuner har ökade eller oförändrade kostnader för kultur. Kulturkostnadernas andel av kommunens totala kostnader varierar mellan kommunerna från 1,0 procent till 4,3 procent. Hushållens utgifter för kultur Hushållens utgifter för kultur och medier inklusive investeringsutgifter 2012 var 50 miljarder kronor i 2013 års priser. När investeringsutgifterna dras bort blir summan 38 miljarder kronor. Dessa 38 miljarder kronor utgörs till 40 procent av tv-abonnemang, tvlicens och dagstidningar. I tidigare redovisningar av samhällets kulturutgifter har de offentliga utgifterna för kultur jämförts med hushållens utgifter. I årets sammanställning har vi dock funnit att de inte kan jämföras på samma sätt, framför allt på grund av de svårigheter som finns i att avgöra vad som bör räknas som kulturkonsumtion. spending by regions/county councils for culture decreased somewhat at the same time that the proportion for theatre and dance increased. The proportion for the area of music also increased from 12 to 15 percent. In total, the performing arts areas of theatre, dance and music increased from 36 percent to 41 percent. Municipal spending for culture The municipalities spending for culture totalled approximately SEK 10.3 billion in 2013. Three of the areas that the municipalities spending for culture are distributed over - libraries, public cultural activities and music schools/cultural schools - grew during the period 2007 2013. Only one area - support of study organisations - decreased. Spending per resident varies widely between the individual municipalities, from SEK 501 per resident to SEK 2,091 at most per resident in 2013. Of Sweden s 290 municipalities, 93 reduced their spending for culture between 2011 and 2013 counted in SEK per resident, while 197 municipalities increased or had unchanged spending for culture. Cultural spending as a proportion of the municipalities total spending varies between the municipalities from 1.0 percent to 4.3 percent. Household spending for culture Household spending for culture and media including investment spending was SEK 50 billion in 2012 in 2013 prices. When investment spending is deducted, this total is SEK 38 billion. TV subscriptions, TV licences and daily newspapers account for 40 percent of this SEK 38 billion. In earlier reports on social cultural spending, public spending for culture was compared with household spending. However, in this year s summary, we have found that they cannot be compared in the same way, primarily due to the difficulties that exist in determining what should be counted as cultural consumption. 7

Inledning Myndigheten för kulturanalys ansvarar sedan den 1 januari 2012 för officiell statistik inom ämnesområdet kultur och fritid. I denna rapport publicerar Kulturanalys officiell statistik för statistikområdet samhällets kulturutgifter för år 2012 och 2013. Kulturanalys har tidigare publicerat statistik om samhällets kulturutgifter för år 2010 och 2011. 1 Äldre statistik inom detta område har publicerats av Statens kulturråd, som under perioden 1994 2011 var ansvarig myndighet för statistiken. Med samhällets utgifter för kultur avses i denna rapport de offentliga utgifterna för kultur. De offentliga aktörerna är staten, regioner/landsting och kommuner. Även hushållens utgifter för kultur redovisas. Underlaget till denna rapport kommer från flera källor som beskrivs nedan. Alla data i tabeller och figurer i rapporten är fastprisberäknade i 2013 års priser. Motsvarande tabeller med grunddata i löpande priser finns på Kulturanalys webbplats. Datakällor Stat Statsbudgetens årliga utfall, Ekonomistyrningsverket (ESV). Data för åren 1997 2013 har hämtats från ESV under 2014. 2 Tidigare sammanställningar av statens anslag har inte använts. Därför kan några enstaka uppgifter skilja sig från tidigare publikationer som Kulturanalys respektive Kulturrådet har gjort. Regioner/landsting Enkät till regionerna/landstingen för år 2012 2013, Myndigheten för kulturanalys. Tidigare års uppgifter har hämtats från Kulturanalys rapport Samhällets utgifter för kultur 2010 2011. Korrigering av region Skånes uppgifter för 2010 2011 har gjorts i årets rapport. Kommun Räkenskapssammandragen, Statistiska centralbyrån. Årliga uppgifter har specialbeställts av Kulturanalys respektive Kulturrådet. Korrigering av uppgifter för 2010 2011 har gjorts i årets rapport. Hushåll Undersökning om hushållens utgifter (HUT), Statistiska centralbyrån. Uppgifter för åren 2009 och 2012 har specialbeställts av Kulturanalys. Definitioner Utgifter och kostnader Utgifter är det belopp som betalats vid det tillfälle som varan eller tjänsten anskaffades. Kostnad är en periodiserad utgift. Den uppkommer vid förbrukning av det som anskaffats. Uppgifterna för staten kallas utgifter även om det i statsbudgetens utfall i praktiken är en blandning av utgifter och kostnader. Uppgifterna som samlats in från regioner/landsting och kommuner är kostnader. Uppgifterna för hushållen är utgifter, den faktiska summan i kronor som hushållet har spenderat. Alla uppgifter för regioner/landsting och för kommuner avser nettokostnader. Nettokostnader är bruttokostnaderna minus samtliga intäkter. Intäkterna inkluderar interna intäkter från andra kommunala förvaltningar, intäkter från försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting, intäkter från statsbidrag, andra bidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter. I denna rapport används begreppet utgift generellt, oavsett om det är en utgift eller en kostnad som avses. I de avsnitt som handlar om staten och hushållen använder vi dock begreppet utgifter och i de avsnitt som handlar om regioner/landsting använder vi begreppet kostnader. Konsumentprisindex (KPI) Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling och används bland annat som inflationsmått. KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenterna faktiskt betalar. I KPI ingår konsumtion av både varor, tjänster och låneräntor. 1 Myndigheten för kulturanalys 2012. 2 Ekonomistyrningsverket, 2014. 8

Löpande priser Det pris som råder under den period som avses. Fasta priser Löpande priser som omräknats med hjälp av KPI för att kunna jämföras mellan olika år. Att jämföra värden över tid Att jämföra belopp i löpande priser mellan olika år är inte lämpligt om man vill jämföra hur anslagen har förändrats över tid. Detta beror på att inflationen påverkar beloppens värde när det gäller vad de kan användas till. I stället kan belopp i löpande priser omräknas till mer jämförbara värden med hjälp av ett index som KPI. Alla belopp har i denna rapport omräknats till 2013 års priser med hjälp av respektive årsmedeltal för KPI. 3 Emellertid används för statens anslag till exempelvis kultur ett särskilt system för pris- och löneomräkning (PLO) av statliga anslag. PLO syftar till att anpassa anslagen till hur löner, priser och hyror förändras i den övriga ekonomin. Systemet tillämpas för i stort sett samtliga förvaltningsanslag. Av övriga anslag pris- och löneomräknas vissa årligen, medan andra omräknas mer sällan. Dessutom skiljer sig uppräkningen mellan olika anslag åt beroende på hur löner, hyror och övrigt viktats. Det kan alltså bli en snedvridning av faktiska förhållanden om all omräkning av kostnader mellan olika år görs med hjälp av KPI. Hur stor snedvridningen blir beror på hur stor skillnaden mellan KPI och den faktiska omräkningen med hjälp av PLO är. Om KPI ökat mer än exempelvis PLO mellan två år, så kommer de reala beloppen för statens utgifter att överskattas om de omräknas med hjälp av KPI. Det vill säga de statliga kostnaderna för kultur har då egentligen utvecklats i en lägre takt än konsumentpriserna. Kulturanalys har ändå valt att använda KPI för jämförelser över tid med reservation enligt ovanstående kommentarer. För att kunna göra bedömningar av anslagens utveckling över tid och de effekter som utvecklingen av löner, hyror och andra kostnader har för påverkan på verksamheten behöver fördjupade specialstudier göras. 3 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priseroch-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/ 2014-10-22. 9

Offentliga utgifter för kultur Sammanfattning De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur uppgick år 2013 till cirka 25 miljarder kronor. Under perioden 2007 2013 har utgifterna ökat med cirka 6,2 procent. Om man slår ut utgifterna i kronor per invånare har de under samma period ökat med 1,3 procent. Staten står för den största andelen av de offentliga utgifterna för kultur, som 2013 var 44 procent. Kommunerna står för 41 procent och regionerna/ landstingen för 15 procent. Statens utgifter har under perioden 2007 2013 ökat med cirka 2,5 procent. Regionerna/landstingens utgifter har ökat med omkring 18 procent och kommunernas utgifter har ökat med drygt 6 procent under samma period. Gemensamma drag för hur man på olika offentliga nivåer fördelar medel till studieförbund och folkhögskolor, det vill säga medel för folkbildningen, är att dessa utgifters andel av de totala kulturutgifterna har minskat inom alla offentliga nivåer. Om man jämför stat och landsting/regioner syns det gemensamma draget att andelen för teater, dans och musik ökat, medan andelen för litteratur, läsande och bibliotek minskat något på lång sikt för staten och inom perioden 2007 2013 för landstingen/regionerna. Offentliga utgifter för kultur De totala offentliga utgifterna för kultur uppskattas utifrån de uppgifter från stat, regioner/landsting och kommuner som vi har samlat in och sammanställt. De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur uppgick år 2013 till cirka 25 miljarder kronor. Under perioden 2007 2013 har utgifterna ökat med cirka 6,2 procent räknat i 2013 års priser. Enligt ett annat sätt att mäta offentliga utgifters förändring, nämligen som andel av BNP, har storleken på de offentliga utgifterna för kultur förändrats mycket lite under perioden 2007 2013. Som andel av BNP har dessa utgifter varierat mellan 0,65 och 0,69 procent, men andelen är densamma 2013 som den var 2007. Detta betyder att samtidigt som utgifterna har ökat både i löpande priser och när de årliga beloppen justeras för inflationen, har ökningen inte varit större än ökningen av BNP under samma period. Statens utgifter har legat relativt stabilt under perioden och varierat mellan 10,5 och 11 miljarder kronor, 2013 års utgifter är cirka 2,5 procent högre än 2007. Regionernas/landstingens utgifter har ökat med omkring 18 procent och kommunernas utgifter har ökat med drygt 6 procent under samma period. I kronor räknat har statens utgifter ökat med omkring 270 miljoner kronor. Regionernas/- landstingens och kommunernas utgifter har ökat med 560 respektive 620 miljoner kronor. Den tydliga ökning av de totala offentliga utgifterna som ses mellan 2012 och 2013 beror dels på den utgiftsökning som ses för kommunerna 2012 2013, dels på den ökning av statens utgifter som skedde 2013 främst beroende på en ökning inom folkbildningsanslaget. Regionernas/landstingens utgifter har ökat mer jämnt under hela perioden 2007 2013. Det går att uppfatta en ökning av de totala offentliga utgifterna för kultur, men bilden blir en annan när man slår ut utgifterna på kronor per invånare. Då framträder i stället en bild av att utgifterna legat relativt stilla under perioden 2007 2010. Åren 2011 2012 minskade dessa utgifter för att därefter öka 2013. År 2013 var de totala offentliga utgifterna för kultur per invånare 2 590 kronor jämfört med år 2007 då de låg på 2 562 kronor, vilket är en ökning med 1,3 procent. 10

Tabell 1. Offentliga utgifter för kultur 2007 2013. Miljoner kronor, 2013 års priser. Table 1. Public expenditures on culture 2007 2013. SEK million, 2013 prices. År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Stat 10 772 10 476 10 709 10 869 10 674 10 656 11 043 Regioner/landsting 3 046 3 314 3 432 3 382 3 418 3 489 3 606 Kommuner 9 706 9 790 9 793 9 831 9 758 9 996 10 326 Summa 23 524 23 580 23 934 24 082 23 850 24 141 24 975 Förändring per år, procent 0,24 1,50 0,62-0,96 1,22 3,46 Kr/invånare 2 562 2 547 2 562 2 558 2 515 2 526 2 590 Andel av BNP, procent 0,66 0,67 0,69 0,66 0,65 0,66 0,66 Källa: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och Enkät till regionernas/landstingens kulturchefer. Mnkr Kr/inv 26 000 25 000 2 562 2 547 2 562 2 558 2 515 2 526 2 590 24 975 2 600 2 500 24 000 23 000 23 524 23 580 23 934 24 082 23 850 24 141 2 400 2 300 22 000 2 200 21 000 2 100 20 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Mnkr kr/invånare 2 000 Figur 1. Offentliga utgifter för kultur 2007 2013, totalt i miljoner kronor i 2013 års priser och i kronor per invånare. Obs! Skalorna är brutna! Figure 1. Public spending for culture 2007-2013, total in SEK million at 2013 prices and in SEK per resident Note! Scales are broken. 11

Staten står för den största andelen av de offentliga utgifterna för kultur, som 2013 var 44 procent. Kommunerna står för 41 procent och regionerna/ landstingen för 15 procent. Fördelningen av de offentliga utgifterna för kultur mellan stat, regioner/- landsting och kommuner har under perioden 2007 2013 förändrats så att regionernas/- landstingens andel har ökat från 13 till 15 procent medan statens andel har minskat från 46 till 44 procent. 15% 41% 44% Stat Kommuner Regioner/landsting Figur 2. Offentliga utgifter för kultur 2013, fördelat mellan stat, kommuner och regioner/landsting. Procent. Figure 2. Public expenditures on culture 2013, allocated to government, regions/county councils and municipalities. Percent Undersökningen om samhällets kulturutgifter har under många år präglats av en strävan att göra jämförelser mellan de olika offentliga nivåerna och mellan det offentliga och det privata. För att åstadkomma bästa möjliga förutsättningar för jämförelser mellan statens, landstingens/- regionernas och kommunernas utgifter för kultur gjordes från och med 2007 en förändring så att landstingens/regionernas utgifter för folkhögskolor skulle räknas med. När även stora delar av statens anslag omfördelats i och med införandet av samverkansmodellen har det blivit svårt att finna några jämförbara enheter annat än på mycket övergripande nivå. Om man sammanfattar hur man på de olika offentliga nivåerna fördelar medel till studieförbund och folkhögskolor, som utgifter för folkbildningen, så tycks dessa utgifters andel av de totala kulturutgifterna ha minskat inom alla offentliga nivåer. För staten gäller detta sett i ett längre perspektiv än under perioden 2007 2013, men för såväl landsting/regioner som kommuner syns en minskning, om än knapp, av andelen utgifter för folkbildningen under just de senaste sju åren. I övrigt är det inga andra områden där man kan göra en jämförelse mellan de tre offentliga nivåerna. Men om man jämför stat och landsting/regioner syns det gemensamma draget att andelen för teater, dans och musik ökat, medan andelen för litteratur, läsande och bibliotek minskat något på lång sikt för staten och inom perioden 2007 2013 för landstingen/regionerna. I landsting/regioner har området musik taget för sig växt så mycket under perioden att det nu är större än området museer, utställningar, kulturmiljövård och arkiv. 12

Statens utgifter för kultur Sammanfattning År 2013 uppgick statens samlade utgifter för kultur till cirka 11 miljarder kronor. Statens utgifter för kultur delas upp i utgifter för kultur, folkbildning och medier. De totala utgifterna för kultur, räknat i 2013 års priser, har legat relativt stabilt mellan åren 1997 och 2002 på drygt 9 miljarder kronor årligen. Mellan åren 2003 och 2007 ökade utgifterna för att därefter stabilisera sig på en nivå omkring 10,5 11 miljarder årligen. Som andel av statsbudgeten har den legat på omkring 1,1 procent under åren 1997 2001 för att därefter öka och från år 2007 ligga på omkring 1,3 procent. Det huvudområde som står för större delen av ökningen under perioden 1997 2013 är huvudområdet kultur. Denna ökning skedde från början av 00-talet och fram till 2006 för att därefter ligga på en stabil nivå. Ökningen har skett för de flesta anslagsposter inom huvudområdet kultur. Men några har också minskat. Bidraget till kulturmiljövård har minskat successivt sedan början av 00-talet. Bidraget till litteratur och kulturtidskrifter uppvisar också en svag minskning sedan början av 00-talet. Även huvudområdet folkbildning har ökat. Statens utgifter inom huvudområdet folkbildning har legat på cirka 3 miljarder kronor mellan 1997 och 2006 och därefter på 3,3 3,5 miljarder kronor åren 2007 2013. Däremot har huvudområdet medier minskat något. Minskningen har skett successivt under hela perioden 1997 2013 och består i en minskning av presstödet. År 2013 uppgick de samlade utgifterna till cirka 11 miljarder kronor, vilket är 1,33 procent av statsbudgetens totala utgifter på cirka 827 miljarder kronor (figur 3). De totala utgifterna för kultur, räknat i 2013 års priser, har legat relativt stabilt mellan åren 1997 och 2002 på drygt 9 miljarder kronor årligen. Mellan åren 2003 och 2007 ökade utgifterna för att därefter stabilisera sig på en nivå omkring 10,5 11 miljarder årligen. Som andel av statsbudgeten har den legat på omkring 1,1 procent under åren 1997 2001 för att därefter öka och från år 2007 ligga på omkring 1,3 procent. I figur 4 redovisas också statens utgifter för kultur i kronor per invånare. Befolkningen har ökat under perioden, vilket medför att ökningen av utgifterna i kronor per invånare inte blir lika stor som ökningen av de totala utgifterna för kultur. Tre huvudområden: kultur, folkbildning och medier Statens utgifter för kultur delas upp i tre huvudområden: kultur, folkbildning och medier. Det huvudsakliga innehållet i respektive huvudområde visas nedan. För en detaljerad beskrivning om vad som ingår respektive huvudområden, se bilaga 2. Inledning De statliga utgifterna för kultur bidrar bland annat till finansiering av de nationella kulturinstitutionerna, som exempelvis Operan, Dramaten, Dansens Hus och de centrala museerna. Staten finansierar också regional kulturverksamhet genom den så kallade kultursamverkansmodellen och ger stöd till den fria scenkonsten samt myndigheter, institutioner och stiftelser som verkar inom medie- och kulturområdet. Även statliga utgifter för folkbildning inräknas i utgifterna för kultur. Uppgifterna om statens utgifter för kultur har hämtats från Ekonomistyrningsverket. I bilaga 2 redovisas de anslagsposter som ingår i statens utgifter för kultur. 13

Statens utgifter för kultur: Huvudområde Kultur Folkbildning Medier Huvudsakliga anslagsposter* Centrala museer, nationella kulturinstitutioner inom scenkonst, bidrag till fria grupper inom scenkonsten, kulturmiljövård, kyrkoantikvarisk ersättning, bidrag till regional kulturverksamhet, filmstöd, Riksarkivet, ersättningar och bidrag till konstnärer, bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, skapande skola samt myndigheter på kulturens område Bidrag till folkbildningen Presstöd, myndigheter på medieområdet *Se bilaga 2 för en komplett redovisning. Det huvudområde som står för större delen av ökningen under perioden 1997 2013 är huvudområdet kultur. Denna ökning skedde från början av 00-talet och fram till 2006 för att därefter ligga på en stabil nivå. Ökningen har skett för de flesta anslagsposter inom huvudområdet kultur. Men några har också minskat. Bidraget till kulturmiljövård (inom delområdet kulturmiljö) har minskat successivt sedan början av 00-talet. Bidraget till litteratur och kulturtidskrifter (inom delområdet litteraturen, läsandet och språket) uppvisar också en svag minskning sedan början av 00-talet. Bidraget har inte minskat i löpande priser, då det legat på 120 125 miljoner kronor per år. Minskningen syns först när man justerar för inflationen. Även huvudområdet folkbildning har ökat. Statens utgifter inom huvudområdet folkbildning har legat på cirka 3 miljarder kronor mellan 1997 och 2006. Som ett resultat av folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192) ökade utgifterna till cirka 3,4 miljarder kronor 2007 för att därefter ligga på 3,3 3,5 miljarder kronor åren 2007 2013. Ökningen mellan 2012 och 2013 består dels i en ökning av anslaget med 60 miljoner kronor för att utöka av platserna på folkhögskolornas allmänna kurser, och dels i en överföring av anslaget på 160 miljoner kronor för särskilt verksamhetsstöd till Studieförbundet Idrottsutbildarna (SISU). Utan denna omflyttning av medel mellan utgiftsområden hade folkbildningen haft en minskad andel av statens utgifter för kultur. Däremot har huvudområdet medier minskat något. Minskningen har skett successivt under hela perioden 1997 2013 och består i en minskning av presstödet. 14

12 000 1,60 11 000 10 000 1,40 9 000 1,20 Miljoner kronor 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 1,00 0,80 0,60 Procent 3 000 0,40 2 000 1 000 0,20 0 0,00 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Summa Kultur Folkbildning Medier Andel av statsbudgeten Figur 3. Statens utgifter för kultur 1997 2013 fördelat på huvudområden samt andel av statsbudgeten. Miljoner kronor, 2013 års priser. Figure 3. State spending for culture 1997-2013 by main area and share of the state budget. SEK million, 2013 prices. 15

1 200 1 100 1 000 900 Kronor per invånare 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Summa Kultur Folkbildning Medier Figur 4. Statens utgifter för kultur 1997 2013 fördelat på huvudområden. Kronor per invånare, 2013 års priser Figure 4. Government expenditures on culture 2007 2013 by main areas. SEK per capita, 2013 prices 16

Utvecklingen inom huvudområdet kultur I tabell 6 (bilaga 1) visas utvecklingen av de delområden som ingår i huvudområdet kultur. I figur 5 visas fördelningen mellan delområdena för år 2013. 2,5% 1,2% 0,5% 4,2% 5,3% 5,2% 4,9% 23,7% Kulturområdesövergripande verksamhet Museer och utställningar Teater, dans och musik Kulturmiljö Arkiv Ersättningar och bidrag till konstnärer Film 13,8% 20,2% Litteraturen, läsandet, och språket Skapande skola Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning 18,5% Figur 5. Statens utgifter 2013 inom huvudområdet Kultur. Procent. Figure 5. Government expenditures 2013 within main area Culture. Percent. Utvecklingen av de olika delområdena över tid påverkas av införandet av kultursamverkansmodellen 2011. Då infördes i statsbudgeten anslaget Bidrag till regional kulturverksamhet. Anslaget bildades genom att en rad tidigare anslag och delar av anslag sammanfördes och ingår sedan dess i delområdet kulturområdesövergripande verksamhet. Detta anslag fördelas av landstingen/ regionerna på olika kulturområden, och fördelningen har följts upp av Statens kulturråd. 4 I kulturområdesövergripande verksamhet ingår Bidrag till regional kulturverksamhet som största post, och utgjorde 80 procent av delområdet 2013. 4 Statens kulturråd, 2013. 17

Övriga förändringar och trender som kan ses i statens utgifter för kultur är: Museer och utställningar: ökande trend från 1997 fram till 2005 för att därefter ligga relativt stabilt till och med 2010. Anslagen minskade 2011 på grund av överföring av anslagsmedel till kultursamverkansmodellen. Mellan 2011 och 2013 är trenden ökande igen. Teater, dans och musik: åren 1997 2001 var trenden minskande för att därefter följas av en ökande trend 2002 2010. Anslagen minskade 2011 på grund av överföring av anslagsmedel till kultursamverkansmodellen. Mellan 2011 och 2013 låg anslagen relativt stabilt. Kulturmiljö: ökande trend. Den kyrkoantikvariska ersättningen, som utgör drygt hälften av delområdet kulturmiljö, tillkom 2002 och ökade fram till 2009 för att därefter ligga relativt stabilt. Dock har bidraget till kulturmiljövård minskat successivt under perioden 2002 2013. Arkiv: ökande trend, på grund av ökningen för Riksarkivet. Ersättning och bidrag till konstnärer: svagt ökande trend. Film: ökande trend fram till 2006. Litteraturen, läsandet och språket: ligger relativt stabilt med en minskning 2011 som beror på en överföring av anslagsmedel för biblioteksverksamhet till kultursamverkansmodellen. Dock minskar bidraget till litteratur och kulturtidskrifter. Skapande skola: bidraget infördes 2008 och har utökats sedan dess. Bildkonst, arkitektur, form och design: trenden är svagt minskande och beror delvis på att delar av anslaget överfördes till kultursamverkansmodellen 2011. Inom delområdet minskar bidrag till bild och formområdet samt bidrag till konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. 18