Hannibal fältherren från Karthago 6 NORDISK FILATELI September 2017
av Carl-Henrik Larsson Under de två sista århundradena f.kr. utkämpades de tre puniska krigen mellan den växande stormakten Rom och dess främsta fiende Karthago. Hannibals djärva strategi, att leda sin kartagiska armé bestående av tusentals soldater och ett fyrtiotal krigselefanter över Pyrenéerna och Alperna in på den Apenninska halvön, är en historisk händelse som höll på att sluta i en militär katastrof för Rom! I utkanten av Tunisiens huvudstad Tunis finns läm - ningarna av Karthago, den antika stads staten som var hu - vudstad i ett vidsträckt feniciskt handelsimperium, och un - der århundraden Roms främ - sta konkurrent om makten över Medelhavet. Ruinerna som idag reser sig i det karga kustlandskapet gör inte det en gång så storslagna Karthago någon rättvisa. Med sina torg, tempel, affärsgator och byggnader var Karthago en imponerande stad. Det var där Hannibal föddes och växte upp, och det var för Karthagos räkning som han vann berömmelse på slagfältet. Fenicierna, som härstamma - de från Fenicien som var ett historiskt område i dagens Li - ba non och delar av Syrien, var ett sjöfarande folk som under det sista årtusendet f.kr. domi - nerade handeln i Medelhavet. En karta som visar hur fenicierna koloniserande Medelhavsområdet visas på detta frimärke som gavs ut av Libanon 1966. Karthago som grundades redan under 800-talet f.kr. kom med tiden att bli den mäktigaste av de feniciska kolonierna, och styrde över ett vidsträckt område innefattande västra Nordafrika, södra delarna av Spanien, Sicilien, Sardinen och Mallorca. Hannibals målsättning var att en gång för alla krossa Rom, som under det tredje århundradet f.kr. började växa fram som en farlig konkurrent till Karthago. T.v.: Frimärket i detta praktfulla miniark utgivet av Tunisien 1995, avbildar Hannibal som han såg ut enligt en mar morbyst som hittades under arkeologiska utgrävningar i den italienska staden Capua. Bysten som troligtvis tillverkades under Hannibals livstid, finns att beskåda på Museo Nazionale i Neapel. Vinjetten på arket visar när Hannibal leder sin kartagiska armé, som även inbegrep ett fyrtiotal krigselefanter, över Pyrenéerna och Alper na in på den Apenninska halvön. Notera att frimärket i miniarket är graverat av den polsk-svenske mästergravören Czesław Słania (1921 2005). NORDISK FILATELI September 2017 7
Fenicierna etablerade kolonier och städer på flera platser runt om Me - del havet, däribland Karthago, och under flera århundraden utgjorde fenicierna den dominerande handelsaktören i Medelhavsområdet. En viktig orsak till detta var feniciernas skeppsbyggarkonst, som kopierades av både greker och romare. Det tunisiska frimärket från 1916 visar ett krigsskepp från Karthago. Det första puniska kriget (264 241 f.kr.), under vilket Hannibals far Hamilkar var den högste kartagiske befälhavaren, avslutades med ett gigantiskt sjöslag där romarna vann en överlägsen seger. Karthago, Hannibals hemstad, var en antik metropol, inte långt efter Rom och Alexandria vad gällde invånarantal. Två större väl befästa hamnanläggningar fanns i Karthago, en för handelsfartygen, och en för Karthagos väldiga krigsflotta. Stads - muren som skyddade staden från anfall både från land- och sjö vägen var närmare fyra mil lång. Detta tunisiska frimärke från 1986 visar hur Karthago kan ha sett ut under sin glans dagar. Karthago styrdes först av diktatorer med oinskränkt makt. Under 400-talet f.kr. infördes ett system där två s.k. suffeter (domare) innehade den högsta makten. Med sina välbyggda och lättmanövrerade fartyg kunde fenicierna bedriva handel, först med silver och koppar, senare med järn och purpurfärg, i hela Medelhavsområdet. I och med att Babylonien och sedan Per serriket erövrade Fe - nicien, tvingades folket efterhand att grunda kolonier och städer på andra platser för att överleva. Flera viktiga feniciska städer och kolonier, däribland Kar thago, grundades längs den nord - afrikanska kusten, på Sicilien, i Spanien samt på en mängd andra ställen runt Me del ha vet. Men det var Kartha go, grundad på 800-talet f.kr., som växte fram som den viktigaste och mäk tigaste av dessa feniciska stadsstater. Innan Rom intog rollen som Karthagos primära fiende, var Dessutom hade Syrakusa sto ra problem med en grupp fö - re detta legosoldater, som kallade sig för mamertiner (d.v.s. söner till guden Mars ), och som plund rade den sicilianska landsbygden. Dessa legosoldater hade tjänat under Aga tho kles, kung och tyrann i Syra kusa, och efter att han avlidit 289 f.kr., valde flera av dem med italienskt ursprung att stanna kvar på Si - cilien. För att livnära sig började de plundra och stjäla. Kung Pyrrhus som hade en helt egen agenda, och som eftersträvade att bli kung över Sicilien, inledde ett fälttåg genom Italien och vidare till Sici - lien. Det blev en framgångsrik al - lians såtillvida att de kartagiska styrkorna på Sicilien drevs tillbaka. Mamertinerna var däremot svåra att besegra, eftersom de snabbt drog sig tillbaka då fara hotade. Pyrrhus behandling av befolkningen på Sicilien medförde emellertid att han blev fruk - tansvärt impopulär ibland indet stadsstaten Syrakusa på Si - cilien som var Karthagos främ - sta opponent. Syrakusa, som var en grekisk koloni på Sicilien, hade stöd från andra grekiska stads - stater i tre krig som utkämpades mot Kartha go mellan åren 480 och 307 f.kr. Även om krigen slutade oavgjort så kom Karthago att ha ett stort inflytande över Si ci lien, vilket i sin tur utgjorde ett hot mot det expanderande Rom. Det var den politiska utveck - lingen på Sicilien som blev startskottet för de tre puniska krigen, som utkämpades mellan Karthago och Rom. Be näm ning - en på dessa krig kommer av att romarna kallade fenicier och folk från Karthago för puner. Impopulär kung Under 280-talet f.kr. begärde Syrakusa och ett antal andra sicilianska stadsstater mili tärt bistånd från kung Pyrr hus, som styrde över den grekiska stads - staten Epirus. Ge nom förenade militära ansträngningar skulle Karthago krossas. Ett kartagiskt mynt som troligtvis avbildar Hannibals far Hamilkar Barkas, visas på detta tunisiska frimärke utgivet 1967. Hamilkar tillhörde det absoluta sociala toppskiktet i Karthago, han var en framstående statsman och fältherre. Hannibal hade flera syskon, men de man känner till namnet är hans yngre bröder Mago och Hasdrubal, som var höga militärer. Mago följde med Hanni - bal på fälttåget över Alperna, medan Hasdrubal stannade kvar för att hålla ställningarna i Nya Karthago. Han försökte senare återförenas med Hannibal på den Apenninska halvön men tillfångatogs av romarna och halshöggs. 8 NORDISK FILATELI September 2017
Hannibal Barkas (248 183 f.kr.), visas här i profil på detta tunisiska frimärke från 1967. Hannibal var bara nio år gammal då han tillsammans med sin far Hamilkar Barkas, lämnade Karthago för att befästa kartagernas ställning i Spa nien. Det skulle dröja många år innan Hannibal återvände hem. Fadern skulle däremot aldrig mer återse Karthago. Enligt legenden svor den nioårige Hannibal innan avresan vid guden Baal Hammons altare att aldrig sluta hata Rom. Som fältherre var Hannibal en respekterad fiende av romarna, som fruktade hans eventuella seger mer än något annat! vånarna i de sicilianska städer - na, som därför vägrade ge honom sitt stöd. Pyrrhus fick slutligen återvända hem till Epirus med sina styrkor utan att ha lyckats bli siciliansk kung. Mamertinerna kunde således fortsätta plundra och stjäla precis som tidigare. Det är för övrigt denne Pyrr - hus som har gett upphov till uttrycket pyrrhusseger. Ef - ter segern över romarna vid As - culum i Apulien på det italien - ska fastlandet år 279 f.kr. en seger som var dyrköpt på grund av stora förluster lär han ha yttrat en sådan seger till, och jag är förlorad. Första puniska kriget bryter ut Mamertinerna bedrev med den sicilianska staden Mes sina som huvudbas en omfattande pirat - verksamhet, samtidigt som de kom att utgöra ett allt större hot mot Syrakusa. Därför bestämde sig Hiero II, som nu var den nye tyrannen i Syrakusa, att en gång för alla besegra avfällingarna i Messi na. Mamertinerna som insåg att Syrakusa troligen skulle vinna detta krig, bestämde sig då för att söka hjälp hos Karthago, som genast sände sin flotta till Messina. Kart ha go såg nämligen en chans att på ett enkelt sätt få tillgång till en ytterst viktig strategisk plats på Sici - lien. Kartagernas närvaro i Mes - sina var dock långt ifrån upp - skattad av alla mamertiner, och en grupp av dem vände sig istäl - let till Rom för att få militärt stöd för att driva bort kartager - na från Messina. Rom svarade snabbt på denna invit, eftersom en kartagisk flotta kontrollerade Messina - sundet och var stationerad endast ett stenkast från det romerska fastlandet. Romarna anföll kartagerna i Messina med stort ursinne, samtidigt som Syrakusa valde att alliera sig med Rom. Detta blev startskottet på det första puniska kriget 264 241 f.kr., och det slutade med ett nederlag för kartagerna, som tvingades lämna ifrån sig sina kolonier på Sicilien och Sardinien samt betala ett enormt krigs - skadestånd till Rom. Kriget medförde också att ma mertinerna förgjordes och raderades ut från historien. En fältherre föds Hannibal Barkas föddes i Kar - thago 248 f.kr., medan det för - sta puniska kriget pågick. Som son till den kartagiske stadsmannen och tillika den främste av Karthagos befälhavare un der det första puniska kriget, Hamilkar Barkas, tillhörde Hannibal från födseln det högre sociala skiktet i staden. Förlusten i det första puniska kriget innebar en ekonomisk tillbakagång för Kartha go. För att kompensera bortfallet av sina kolonier på Sici lien och Sar dinien, var den kartagiska strategin att istället expandera med kolonier i södra Spa ni - en och med staden Cartagena (stad i sydöstra Spanien även känd som Nya Karthago) som centrum dominera den Iberi - ska halvön. Det var Hannibals far Ha - mil kar som utsågs till befälhavare för detta företag, och som nioåring reste Hannibal med honom till Spanien. Fadern avled dock här 229 f.kr. och efterträddes som befälhavare av sin svärson Hasdrubal den skö - ne, som brukar räknas som grundare till staden Carta ge - na. I Rom såg man inte precis med glädje på hur Karthago expanderade i Spanien. Från romersk sida ville man med kri get i färskt minne ogärna se ett starkt Karthago, och dessut - om var även romarna intresserade av de stora silvertillgångarna som fanns på den Iberi s - Detta frimärke utgivet av Tunisien 1973, visar en religiös fruktbarhetssymbol funnen i Karthago. Den högste guden i Karthago var Baal Hammon, en variant av guden Baal som först tillbads i de områden som idag är Israel, Libanon och Syrien. Teo - loger har diskuterat om Baal Hammon även överensstämmer med Molok, en gud som man offrade barn till, och som omnämns i gamla testamentet, vilket även Baal gör. Under utgrävningar i Karthago 1921 hittades lämningarna av 20 000 döda barn begravda under två århundraden döda av sjukdomar eller offrade till Baal Ham - mon? Ingen vet! NORDISK FILATELI September 2017 9
Detta thailändska frimärke från 1992 visat en historisk elefantduell, som utspelades under slaget vid Nong Sarai 1593 som stod mellan Siam (tidigare namnet på Thailand) och Burma. Att använda sig av elefanter i krigföring var inget som Hannibal kom på. Alexander den store och hans armé ställdes mot indiska krigselefanter under slaget vid Hydaspes 323 f.kr. Även kung Pyrrhus, som kämpade med Syrakusa mot Karthago under det första puniska kriget, använde sig av elefanter under sitt fälttåg på den italienska halvön. Flertalet av Hannibals elefanter överlevde emellertid inte marschen över Alperna. ka halvön och som kartagerna exploaterade. Hasdrubal som förstod att ett nytt krig med Rom förr eller senare var oundvikligt, lyckades sluta ett avtal med romarna. Det gick ut på att Karthago inte skulle expandera norr om floden Ebro, så länge inte Rom expanderade söder om den. Hasdrubal blev emellertid in te lång livad som befälhavare, han föll nämligen offer för en giftmördare. Hannibal som vid denna tid - punkt var 26 år fyllda, hade tjänstgjort som officer under Has drubal, och de kartagiska sol daterna visade stort förtroende för honom. Därför var det inte så underligt att Hannibal ersatte Hasdrubal som befälhavare. Hannibal går över Alperna För att sätta käppar i hjulet för Karthagos planer på Iberiska halvön, bör jade Rom alliera sig med konkurrerande städer till Nya Karthago. En av dem var Massilia (Marseille), som i sin tur var nära förbunden med den spanska staden Sagun tum, som därigenom precis som Massilia stod under romerskt beskydd i händelse av en militär attack. Hannibal som med största sannolikhet ville frammana en konflikt med Rom, belägrade Sa guntum, vars invånare höll ut i åtta månader innanför stadens murar innan de kapitulerade. Erövringen av Saguntum innebar startskottet för det an - d ra puniska kriget 218 201 f.kr. Hannibal var övertygad om att Karthago kunde vinna kriget med ett överraskningsmoment riktat direkt mot det romerska riket. Planen var lika svår att genomföra som den var genialisk att med en gigantisk armé först korsa Pyre né - er na och Alperna, för att sedan utplåna de romerska legionerna på deras hemmaplan. Det var en brokig samling soldater som Hannibal hade mo biliserat. Den minst 50 000 man starka armén bestod av legosoldater från både Nord af ri - ka och Iberiska halvön. Till sitt förfogande hade han även ett fyrtiotal krigselefanter, som med sin kroppsstyrka tillförde ovärderlig transporthjälp. Elefanterna som användes var troligen av arten nord - afrikansk elefant, en underart till de afrikanska savannelefan - terna, utdöda redan under 400 - talet e.kr. Marschen över Pyrenéerna och Alperna och vidare in i Po - dalen blev ytterst kostsam för Hannibal och hans manskap. Tusentals soldater dog på den långa och mödosamma vandringen som tog fem månader. Sjukdomar, bergskred samt fientliga galliska stammar som anföll trupperna ur bakhåll, kostade många soldater livet. Även Hannibals elefanter decimerades starkt i antal under marschen. Nära att krossa Rom Romarna blev verkligen tagna på sängen av Hannibals djärva strategi, och inledningsvis gick kriget kartagernas väg. Han ni - bal hade dock inte räknat med att kriget skulle bli så långdraget, vilket berodde på att romarna efterhand lärde sig hur de skulle bemöta honom. Slaget vid Cannae 216 f.kr., som räknas som ett av de blodigaste i världshistorien, slutade med en överväldigande se - ger för Hannibal, och Rom stod inför sin snara undergång. Men istället för att möta inkräktarna i större fältslag, valde romarna att bedriva geril - lakrigföring. Och med städernas starka murar som försvar, var Hannibal tvungen att ödsla månader och år på att belägra städer. Ruinerna efter den feniciska staden Tyros (Tyr) belägen i nuvarande Li - banon, visas på detta libanesiska frimärke från 1984. Enligt den grekiska mytologin var det där som prinsessan Europa föddes, och det var där - ifrån hon bortfördes av guden Zeus i tjurförklädnad. Denna prinsessa har gett namn åt kontinenten Europa. Tyros var den viktigaste feniciska staden fram till 500-talet f.kr., då den erövrades av perserna. Många fenicier valde då att flytta till Karthago. Hannibal begav sig först till Tyros och sedan vidare till Efesos (i nuvarande Turkiet) efter att han valde att gå i exil 195 f.kr. 10 NORDISK FILATELI September 2017
Romarna valde dessutom att skicka styrkor sjövägen till Spa - nien för att öppna upp ytterligare en front. Detta slet hårt på den kartagiska krigsmakten, som saknade ekonomiska medel för att driva ett så långvarigt krig. I femton långa år pågick kriget på den italienska halvön, innan Hannibal slutligen på direkt uppmaning av de styrande i Karthago tvingades att återvända hem. Romarna var emellertid inte beredda att låta kartagerna slippa undan. Istället var det nu romarnas tur att ta kriget till Karthago. Den romerske fältherren Scipio (senare efter sin seger hyllad med namnet Africanus) land - steg med en armé omfattande 20 000 soldater i Nord afrika, och i slaget vid Zama besegrades Hannibal och de kartagiska styrkorna. Karthago tvingades till en minst sagt kostsam fred. Ro - mar na krävde bland annat att Karthago överlämnade sin omfattande flotta till Rom. Hannibal överlevde emeller - tid slaget, och han kom istället att göra politisk karriär i det mi litärt och ekonomiskt försva - gade Karthago. Han var trots förlusten i kriget mot Rom mäkta populär i Karthago, och valdes till suffet, ett ämbete som ingick i det styrelseskick som infördes i Kar - thago under 400-talet f.kr. Det fungerade genom att två suffeter (domare) delade den högsta styrande befattningen i Kar thago. Deras ämbetstid var oftast ett år, och därefter valdes två nya. Slutet för Hannibal Det dröjde inte länge innan kartagerna försökte återupp rätta sin forna maktställning, till stor del på grund av Hanni bals ledning. Romarna krävde i detta läge Hannibals omedelbara av - gång, och för att inte riskera en romersk intervention valde han att frivilligt gå i exil. Först begav han sig till Ty - ros, i nuvarande Libanon, och sedan vidare till Efesos, i nuva - rande Turkiet, där han gick i tjänst hos kung Antiochos III av Seleukiderriket, ett rike om - fattande delar av dagens Tur - kiet, Syrien, Iran och Irak. Seleukederriket besegrades av romarna, och Hannibal som misstänkte att Antiochos tänkte utlämna honom till Rom, sök - te istället tjänst hos kung Pru - sias I av Bithynien (ett mindre kungadöme vid Svarta havet), vars främste fiende var kung Eumenes II av Pergamon, allie - rad med Rom. Hannibal vann ett antal vik - tiga militära segrar åt kung Pru sias, men Rom svarade med att ställa kungen inför ett ultimatum att antingen förgöras eller lämna ut Hannibal. Ställd inför detta hotfulla krav valde kungen att göra romarna till viljes. Men Hannibal hade inga som helst planer på att hamna i romersk fångenskap och bli uppvisad som en trofé. Därför valde han att ta sitt liv, en händelse som troligtvis ägde rum någonstans vid Marmarasjöns östra strand 183 f.kr. Så slutade historien om Han - nibal Barkas, en av de mest be - römda militära strategerna och fältherrarna i världshistorien. Hans målsättning var att krossa Rom och bygga upp ett storslaget kartagiskt rike. Så blev det inte. Istället var det Kar - thago som gick under! Drygt trettio år efter Han - nibals död bröt det tredje puniska kriget ut. Även detta slutade med en romersk seger, men förlusten för Karthago blev stör - re än så. Romarna som en gång för alla ville krossa Kar thago, ödelade staden och dess omgivningar. Märkligt nog byggde romarna upp Karthago på nytt under 40-talet f.kr., och staden blev den näst största sett till invånarantalet i det romerska riket. Senare ödelades Karthago en sista gång av araberna, som erövrade området på 600-talet e.kr. Idag är det bara ruinerna utanför Tunis som vittnar om att där en gång funnits en antik metropol! Ruinerna av Karthago, staden där Hannibal föddes och kämpade för, visas på detta tunisiska frimärke från 1916. Karthago utkämpade tre krig mot Rom (de så kallade puniska krigen), och efter att Karthago hade förlorat även det tredje kriget valde romarna till slut att ödelägga staden och dess omgivningar. År 44 f.kr., för övrigt samma år som Julius Caesar mör dades i Rom, började romarna att återuppbygga Karthago och den kom att bli den näst största staden i riket efter Rom. Karthago kom slutligen att förstöras en andra och sista gång av araberna under 600-talet. Forum Romanum, lämningarna efter det antika Roms tempel och han - dels område beläget i centrala Rom, visas på detta italienska frimärke från 2008. Idag är Forum Romanum ett av världens främsta turistmål. Historien hade sett betydligt annorlunda ut om Hannibal hade segrat i kriget mot Rom, och då skall vi inte glömma att en kartagisk seger var nära förstående. Tack vare en ändrad strategi genom att vägra möta Han nibal i stora fältslag, vann Rom kriget. Efter det tredje puniska kriget lät romarna ödelägga Karthago, ett öde som troligtvis drabbat Rom om Hannibal segrat! NORDISK FILATELI September 2017 11