Föreläsning 7. Standardiserade multiplexeringsnivåer. PDH och SONET. T-110.249 Introduktion till modern telekommunikation 01.11.2004.



Relevanta dokument
Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 7. Standardiserade multiplexeringsnivåer. PDH och SONET. Introduktion till modern telekommunikation 25/10/2002.

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål

Telefoninäten. Jens A Andersson

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät

4 Paket- och kretskopplade nät

INNEHÅLL. Per Wallander. GSM-boken. Per Wallander

Kapitel 13: (Maria Kihl)

4 Paket- och kretskopplade nät

Bakgrund. Mobilnät. GSM:s arkitektur. Mobilnätets princip. Basstationssystemet. Centralsystemet. Sidorna i boken

Mobilnät. Sidorna i boken

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering

OH Slides F: Wide Area Networks

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Föreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

SDH TJÄNSTEBESKRIVNING

Digital kommunikation. Maria Kihl

Mobilteknik. Begränsningar och möjligheter

Telefonnätet. Sidorna , i boken

Tentamen i Trådlös Internet-access

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Mobiltelefon?! Välkommen till en presentation av om mobiltelefonens historia, teknik och funktioner och framtid mm.

Digital kommunikation. Maria Kihl

Föreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) T Introduktion till modern telekommunikation

Kapitel 13: Telefoninäten. Jämförelse med OSI-modellen. Data communication. Jens A Andersson (Maria Kihl)

MOBILTELEFONENS HISTORIA

Rapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 7. Varför Standardisera? Standarder

Våglängd TJÄNSTEBESKRIVNING

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Tentamen i Trådlös Internet-access

Wearable Computers 10p GPRS

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Föreläsning 1. Information och data

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018

vad kan det göra för mobila användare?

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

Omtentamen i Trådlös Internet-access

Switchade nätverk. Förra föreläsningen. Switch. Hur förmedlar man data? Virtual Circuit Switching (VCS) Datagram (connectionless)

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Det trådlösa stetoskopet. kardiovaskulär data över GPRS

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

KomSys Repetition. Emma Fitzgerald

ETSF05 Repetition av KomSys

Fortsättning på Internetprotokoll. Maria Kihl

Grundläggande datavetenskap, 4p

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com

2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer?

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Virtuella kretskopplade nät Virtual circuit networks. Virtuella kretskopplade nät. Virtuella kretskopplade nät. Virtuella kretskopplade nät

CISPR-emission Fordon Blandat Produktstandarder, EMC Radioutrustning och System, EMC Radioutrustning och System, Tekniska egenskaper

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Säkerhet inom UMTS. Säkerhet inom IP-baserad mobiltelefoni. Examensarbete: Mohamed Koleilat. LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Christer Scheja TAC AB

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

UTVÄRDERING AV TRYGGHETSTELEFONERS SIGNALERING VIA GSM

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Datakommunika,on på Internet

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Fortsättning på Internetprotokoll. Maria Kihl

Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret

1 Innehållsförteckning

Bluetooth och Interoperabilitet

MOBILTELEFONENS HISTORIA

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Ingenjörsfirman Stéen ATM Sida 1 av 1

Mobila Nätverk. Zdenek Becvar, Pavel Mach, Ivan Pravda

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation

Kihl & Andersson: 7.7, 7.9, intros i , 12.1, 12.4, 17.1, 18.1 (endast ping och traceroute) Stallings: 14.3 (ICMP), 24.2, 24.

Profilansvarig: Lasse Alfredsson se även länk från programmets profilwebbsida:

Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk

Sidnr 1 (7) Security Public. 2 Geografisk täckning 2. 3 Kundlaster kbit/s kbit/s kbit/s Strömförsörjning 3

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

Nätverksteknik B - Introduktion till Trådlösa nätverk

2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U'

Transkript:

Föreläsning 7 Mål Förstå begreppen PDH, SDH, SONET Känna till grundprinciperna bakom ATM Känna till protokollnivåerna i ATM Känna till anpassningsskikten i ATM Förstå svagheterna i ATM Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Standardiserade multiplexeringsnivåer Framsteg inom tekniken högre kapacitet (t ex genom att använda optisk fiber) har lett till standardisering av multiplexeringsförfaranden, baserad på avancerad TDM PDH (Plesionhronous Digital Hierarchy) SONET (Synchronous Optical Network) SDH (Synchronous Digital Hierarchy) ide: multiplexera ihop flera kanaler för att utnyttja länkar med hög kapacitet (förflyttning över långa avstånd) 01.11.2004 Bengt Sahlin 2 PDH och SONET PDH E1 multiplexera ihop 31 kanaler (2048 kb/s) PCM ram med 32 tidsluckor T1 24 kanaler (1544 kb/s) SONET amerikansk standard STS - 1 (Synchronous transport signal 1) 51,840 Mb/s STS - 3 (155,520 Mb/s) 01.11.2004 Bengt Sahlin 3 Bengt Sahlin 1

SDH (1/2) Baserat på SONET introducerar begreppet transport network Begrepp: VC (Virtual Container) informationen som skall överföras packas i en virtuell kontainer POH (Path Overhead) - kontrollinformation STM (Synchronous Transport Module) SOH (section Overhead) AU (administrative pointer) VC + SOH = STM 01.11.2004 Bengt Sahlin 4 SDH (2/2) Exempel: STM-1 155, 52 Mb/s stor PCM ram med 2430 tidsluckor 01.11.2004 Bengt Sahlin 5 B-ISDN ISDN (narrowband-isdn) PRI kapacitet < 2Mb/s Broadband-ISDN högre kapacitet än PRI optisk fiber standarder baseras på ISDN Asynchronous Transfer Mode (ATM) definierat som teknik som skall användas i B-ISDN 01.11.2004 Bengt Sahlin 6 Bengt Sahlin 2

ATM val Multiplexering asynkron TDM förmedling virtuell förbindelse Adressering indirekt Paketformat fast Paketlängd liten 01.11.2004 Bengt Sahlin 7 ATM begrepp (1/2) Adresseringen hierarkisk: VCI - virtual channel identifier unik inom en VPI VPI - virtual path identifier en mängd VP:n med samma ändpunkt HEC - header error control felkontrollmekanism för ATM huvudet 01.11.2004 Bengt Sahlin 8 HEC verifiering Inget fel Flera bitfel, cellen kastas Flera bitfel, cellen kastas Korrigering Inget fel Detektering Ett bitfel, rättat 01.11.2004 Bengt Sahlin 9 Bengt Sahlin 3

ATM begrepp (2/2) UNI User-Network Interface NNI Network-Network interface Metasignalering ingen reserverad kanal för signalering metasignalering används för att sätta upp signaleringskanaler 01.11.2004 Bengt Sahlin 10 Protokollnivåer (1/2) ATM Adaptation Layer (AAL) CS (convergence layer) gränssnitt mot högre nivåer SAR (segmentation and reassembly) segmenterar paket hos sändaren, bygger upp paketet hos mottagaren ATM generisk flödeskontroll huvudgenerering och -extrahering VCI/VPI byte Multi- och demultiplex 01.11.2004 Bengt Sahlin 11 Protokollnivåer (1/2) PHY TC (Transmission Convergence) celltakt HEC - generering cellavgränsning anpassning till länkramar generering av länkramar PM (Physical Medium) Bitklockning fysiskt medium 01.11.2004 Bengt Sahlin 12 Bengt Sahlin 4

Anpassningsskikt (1/2) klass A (typ 1) synkronisering: nödvändig bittakt: konstant förbindelsetyp: virtuell förbindelse användning: audio, video, telefoni klass B (typ 2) synkronisering: nödvändig bittakt: variabel förbindelsetyp: virtuell förbindelse användning: kodad audio och video 01.11.2004 Bengt Sahlin 13 Anpassningsskikt (2/2) klass C (typ 3/4, typ 5) synkronisering: behövs ej bittakt: variabel förbindelsetyp: virtuell förbindelse användning: data utan tidskrav klass D (typ 3/4, typ 5) synkronisering: behövs ej bittakt: variabel förbindelsetyp: datagram användning: data utan tidskrav 01.11.2004 Bengt Sahlin 14 ATM protokoll Q.9231 versus UNI Q.2100, Q.2110, Q.2130 versus Service Specific Convergence Protocol (SSCOP) 01.11.2004 Bengt Sahlin 15 Bengt Sahlin 5

ATM kritik ATM är en komplex modell cellstorleken diskutabel kontrollinformationen en stor del av cellen celltiden kort, gör kontrollbeslut per cell komplicerat storleken inte en potens av 2 signaleringen är komplex paketen måste komma i ordning, cellförluster ett problem 01.11.2004 Bengt Sahlin 16 Mobila nätverk (1/5) ARP - autoradiopuhelinverkko 1971 landsomfattande räckvidd 1978 cellens diameter ca 30 km 147,9-154,875 MHz half-duplex inte mera i användning 01.11.2004 Bengt Sahlin 17 Mobila nätverk (2/5) Första generationens nätverk analog teknik NMT (Nordic Mobile telephony) första kommersiella allmänna mobila nätverk - 1981 NMT 900 togs ur bruk i Finland årsskiftet 2000/2001, frekvenserna för GSM i stället AMPS (American Mobile Phone System) 1984, USA TACS (Total Access Communication System) efterföljare till AMPS 01.11.2004 Bengt Sahlin 18 Bengt Sahlin 6

Mobila nätverk (3/5) Andra generationen digital transmission GSM (Global System for Mobile Communication) första kommersiella nätverket i användning 1992 D-AMPS kommersiellt tillgänglig 1991-1992 01.11.2004 Bengt Sahlin 19 Mobila nätverk (4/5) Tredje generationen Universal Mobile Telecommunication System Initiativ av ITU Standardiseringsarbetet i 3GPP idag 144 kb/s 2 Mb/s Baserad på CDMA (WCDMA) Cdma2000 144 kb/s 2 Mb/s Standardiseringsarbetet i 3GPP2 Baserad på CDMA, men skiljer sig från WCDMA 01.11.2004 Bengt Sahlin 20 Mobila nätverk (5/5) Trådlösa nätverk DECT (Digital Enhanced Cordless Telecommunications) standard för trådlös telefoni (ETSI) kommersiellt tillgänglig sedan 1992 liten räckvidd typisk användning är ett kontor 01.11.2004 Bengt Sahlin 21 Bengt Sahlin 7

Begrepp Frequency Division Multiple Access (FDMA) frekvensmultiplexering Time Division Multiple Access (TDMA) tisdmultiplexering Code Division Multiple Access (CDMA) koddelning 01.11.2004 Bengt Sahlin 22 GSM CEPT (The Conference of European Posts and Telecommunications administrations) grundade Groupe Special Mobile (GSM) uppgift: att utveckla standarder for mobil radiotelekommunikation digital transmission TDMA/FDMA kryptering av trafiken på radiolänken Maximal datatakt 9600 b/s 01.11.2004 Bengt Sahlin 23 GSM begrepp (1/2) Cell begränsad räckvidd i mobil kommunikation varje basstation har en viss räckvidd uppdelning av ett geografiskt område i celler Attach ~ ON Detach ~ OFF Location Area (LA) a grupp av celler inom vilken en mobil inte behöver registrera sig Service Area (SA) 01.11.2004 Bengt Sahlin 24 Bengt Sahlin 8

GSM begrepp (2/2) Paging sökning i nätet efter mobilen man ringer upp Roaming en mobil som är påsatt men passiv rör sig i nätet mellan olika celler Handover en mobil rör sig från cell till cell under samtal kräver omkopplingar i nätet 01.11.2004 Bengt Sahlin 25 Enheter i GSM (1/3) MS (Mobile Station) t ex en telefon BTS (Base Transceiver Station) andra ändpunkten i radiokommunikationen BSC (Base Station Controller) kontrollerar en eller flera BTS sköter bl a handover för de BTS den kontrollerar MSC (Mobile Services Switching Center) ansvarar för en eller flera BSC växling handover mellan MSC:n 01.11.2004 Bengt Sahlin 26 Enheter i GSM (2/3) GMSC (Gateway MSC) gränssnitt mot andra nätverk HLR (Home Location Register) permanent registrering av en abonnent VLR (Visitor Location Register) data hos en MSC om abonnenenter som för tillfället befinner sig inom MSC:s område AuC (Authentication Center) sparar säkerhetsinfo 01.11.2004 Bengt Sahlin 27 Bengt Sahlin 9

Enheter i GSM (3/3) OMC (Operations and Maintenance Center) OSS (Operation Support System) NMS (Network Management System) EIR (Equipment Identity Register) 01.11.2004 Bengt Sahlin 28 Tilläggstjänster SMS (Short Message Service) sköts av SMS-C (Short Message Service Centre) en populär, mycket använd tjänst t ex i Finland WAP (Wireless Application Protocol) erbjuder inte riktig Internetkontakt baserar sig inte på Internetprotokollen WML (Wirelesss Markup Language) imode NTT DoCoMO i Japan blivit mycket populär (format Compact HTML) 01.11.2004 Bengt Sahlin 29 Från 2:a till 3:e generationen HSCSD (High-speed circuit-switched data) GPRS (General Packet Radio Services) EDGE (Enhanced Data rates for GSM Evolution) UMTS ändring av radiogränssnittet CDMA ny linjekodning (flera faser utnyttjas i fasmoduleringen) 01.11.2004 Bengt Sahlin 30 Bengt Sahlin 10

Bluetooth Trådlös kommunikation på korta avstånd (< 10m) Exempel på potentiell användning trådlös headset kommunikation mellan tangentbord och dator kommunikation mellan printer och dator Frekvens 2,4 GHz frequency hopping ad hoc nätverk (piconets) en master, sju andra kan kommunicera i samma piconet alternativ till infraröd teknologi 01.11.2004 Bengt Sahlin 31 Bengt Sahlin 11