1 Innehållsförteckning

Transkript

1 Studentlitteratur

2 Studentlitteratur

3 1 Innehållsförteckning 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD SPRÅKBRUK LÄSTIPS BOKENS UPPLÄGG REGISTRERADE VARUMÄRKEN REFERENSER ORDLISTA INLEDNING APPLIKATIONER SYSTEMETS ARKITEKTUR ARKITEKTUR I GSM ARKITEKTUR I GPRS PSS Packet Switching System CSS Circuit Switching System MS Mobile Station TE Terminal Equipment...53 MT Mobile Terminal BSS Base Station System BTS Base Transceiver Station...54 BSC Base Station Controller SGSN Serving GPRS Support Node GGSN Gateway GPRS Support Node Studentlitteratur 3

4 9.2.7 MSC/VLR HLR Home Location Register AuC Authentication Centre EIR Equipment Identity Register GMSC Gateway Mobile services Switching Centre SMS-IW-MSC SMS Interworking MSC SMS-GMSC SMS Gateway MSC SMSC SMS Centre KOMPONENTER OCH IDENTITETER IMSI International Mobile Subscriber Identity P-TMSI NSAPI och TLLI PDP Address TID Tunnel Identifier RAI Routeing Area Identity CI Cell Identity GSN Adresser APN Access Point Name QoS Quality of Service Pålitlighet Reliability...63 Fördröjning Delay...65 Dataflöde Throughput GPRS RADIONÄT TDMA Time Division Multiple Access Fysisk kanal Physical Channel Logisk kanal Logical Channel Paketdatakanalen Packet Data CHannel PDCH...69 Lista över lediga kanaler Nätverkshierarki Cell...70 SGSN Routeing Area...71 PLMN Public Land Mobile Network...71 GPRS Service Area Radioparametrar för GSM GRÄNSSNITT, SIGNALER OCH PROTOKOLLSTACKAR HÖGNIVÅFUNKTIONER Network Access Control Registration...76 Authentication and Authorisation...76 Admission Control...76 Message Screening...77 Packet Terminal Adaption...77 Charging Data Collection Packet Routeing and Transfer Relay Studentlitteratur

5 Routeing...77 Address Translation and Mapping...77 Encapsulation...78 Tunnelling...78 Compression...78 Ciphering...78 Domain Name Server Mobility Management Logical Link Management Logical Link Establishment...79 Logical Link Maintenance...79 Logical Link Release Radio Resource Management Um Management...79 Cell Selection...79 Um-tranx...79 Path Management LAGRING AV INFORMATION KONTEXT HLR Home Location Register SGSN Serving GPRS Support Node GGSN Gateway GPRS Support Node MS Mobile Station MSC/VLR GRÄNSSNITT OCH PROTOKOLLSTACKAR Transmission Plane Signalling Plane MS SGSN...93 SGSN HLR...94 SGSN MSC/VLR...94 SGSN EIR...95 SGSN SMS-GMSC eller SGSN SMS-IWMSC...95 GSN GSN...96 GGSN HLR...96 MAP-baserad GGSN HLR...97 GTP och MAP-baserad GGSN HLR Signalering Ramar och protokoll NS Network Service [GSM 08.16]...98 BSSGP [GSM 08.18]...99 BSSAP+ [GSM 09.18] BCC Broadcast Call Control [TS ] GCC Group Call Control [TS ] GMM GPRS Mobility Management [GSM 04.08] SM GPSR Session Management [GSM 04.08] GTP GPRS Tunneling Protocol [GSM 09.60] LLC Logical Link Control [GSM 04.64] RLP Radio Link Protocol [GSM 04.22] Studentlitteratur 5

6 SNDCP Sub-Network Dependent Convergence Protocol [GSM 04.65] MOBILITY MANAGEMENT Anonymous Access Ready Timer Periodisk RA Update Timer Mobile Reachable Timer Interaktion mellan SGSN och MSC/VLR Combined RA/LA Update CS Paging Kretskopplat anrop MS Information Procedure Information om mobilen MM Information Procedure Information om nätet Attach Anslutning Detach Frånkoppling MS Initierad Detach Nätverks Initierad Detach HLR Initierad Detach Purge Rensning Säkerhetsfunktioner kontroll av behörighet P-TMSI Packet Temporary Mobile Subscription Identity Kryptering Identitetskontroll Location Management Roaming Cell Update Roaming till en ny BTS Routeing Area Update Intra SGSN Routeing Area Update Roaming till ny RA med samma SGSN Inter SGSN Routeing Area Update Roaming till ny RA och ny SGSN Combined Intra SGSN RA/LA Update Combined Inter SGSN RA/LA Update Periodisk Uppdatering av RA och LA Subscriber Management Abonnentdata Insert Subscriber Data Delete Subscriber Data NETWORK MANAGEMENT Radio Resurser Paging for GPRS Downlink Transfer PACKET ROUTEING & TRANSFER Session Management Activation Anslutning Network-Requested PDP Context Activation Aktivering som lyckas Aktivering som inte lyckas Anonymous Access PDP Context Activation Modification Förändring Deactivation Frånkoppling Studentlitteratur

7 Deactivation Initiated by MS Deactivation Initiated by SGSN Deactivation Initiated by GGSN Anonymous Access PDP Context Deactivation Initiated by MS Anonymous Access PDP Context Deactivation Initiated by GGSN Packet Routeing and Transfer Paketförmedling Relay Reläfunktion Packet Terminal Adaption Paketdataanpassning Encapsulation Inkapsling Kompatibilitet med GSM INTERAKTION MED ANDRA GSM-TJÄNSTER Mobile Terminated SMS Mobile Originated SMS KRYPTERING AVLYSSNING ANSLUTNING TILL INTERNET OCH ANDRA PDN TRANSPARENT ANSLUTNING ICKE TRANSPARENT ANSLUTNING TRAFIKFALL TRAFIKFALL GSM TRAFIKFALL GPRS Telefonsamtal när dataöverföring pågår GSM MOBILITET GPRS MOBILITET HSCSD HIGH SPEED CIRCUIT SWITCHED DATA Uppkoppling Call establishment Uppkoppling från mobilen mobile originated (MO) Uppkoppling till mobilen mobile terminated (MT) Handover att flytta i nätverket Intra BSC handover flytta från en BTS till en annan Inter BSC, intra MSC handover flytta till ny BTS och ny BSC185 Inter MSC handover flytta till en ny MSC Nätverksinitierad upp/nedgradering av resurser Användarinitierad upp/nedgradering av tjänsten EDGE ENHANCED DATA RATES FOR GLOBAL EVOLUTION Modulering hur EDGE blir snabbt EDGE inverkan på GSM EGPRS OCH EHSCSD Studentlitteratur 7

8 16 GPRS, VERKLIGHETEN OCH FRAMTIDEN BANDBREDD GPRS OCH FRAMTIDEN Q/A Appendix 1 AT Kommandon AT kommandon för GPRS GPRS tillägg till befintliga GSM AT kommandon AT kommandon för GPRS modemkompatibilitet INDEX Studentlitteratur

9 2 Förord Att skriva en bok kan vara både lätt och roligt, speciellt om den handlar om ett intressant ämne och ännu roligare är det om man lyckas utforma den så att någon begriper vad man skrivit. För att få den här boken översiktlig och någorlunda lättläst har jag utelämnat djupare beskrivningar av protokoll och interface, det finns tillräckligt mycket att skriva om ändå och boken blir ändå rätt teknisk. Däremot finns det hänvisningar till var denna information finns, för den som vill göra en riktig djupdykning i GPRS. Min förhoppning är att den här boken ska ge en god, översiktlig bild med erforderligt djup av GPRS, vad det är, hur det fungerar och vad man kan använda det till. Det finns ingen chans att få med alla detaljer i en bok av den här storleken, den fulla specifikationen av alla komponenter är på åtskilliga tusentals sidor. Så jag hoppas jag har hamnat på en bra nivå. När det gäller språkbruket i denna bok, så har jag med ett avsnitt som behandlar just denna bit. Det är inte alldeles lätt att använda korrekt svenska när man skriver om ett sådant område där många av orden inte har någon entydig svensk motsvarighet. Boken är en salig (eller osalig) blandning av svenska och engelska, men detta speglar också det gängse språket inom branschen, på både gott och ont. Nästan alla företag i branschen har engelska som koncernspråk och de dokument som skrivs är på engelska, därför uppstår en svensk terminologi ganska långsamt och har svårt att bli accepterad i internationaliseringens tidevarv. Magnus Ewert wireless@telia.com Studentlitteratur 9

10 3 Språkbruk Jag har i boken försökt använda en så korrekt svenska som möjligt, men inte låtit detta gå ut över innehållet. Det vill säga, detta är i första hand en bok som beskriver GPRS, inte hur man skriver hundraprocentigt korrekt svensk teknisk litteratur. Det kan ju låta självklart att man ska använda korrekt svenska, men hur är det då när detta går ut över innebörden och då det inför oklarheter och tvetydigheter? Därför har jag valt att använda engelska när risk för missförstånd annars föreligger. En av anledningarna till detta är att jag en gång satt på ett tåg och läste en artikel, som handlade om en minnesbytare... och det tog ganska lång tid innan jag entydigt förstod att det som avsågs var en swapper... Dessutom skulle det innebära ytterligare ett problem ifall jag använde ord som minnesbytare. Arbete i den här branschen innebär många internationella kontakter och om jag använder ord typ minnesbytare, så lär man inte få många av sina internationella kunder/kollegor att förstå vad en memorychanger är Det vill säga, översätter man ett engelskt ord till ett svenskt och sedan tillbaka igen, så hamnar man ofta någon helt annanstans än där man var från början. Det är inte så svårt för en normalbegåvad person att inse att man med en swapper menar något som byter ut innehållet i minnet, men det är betydligt svårare att inse att en minnesbytare heter swapper på engelska Överdriven språklig purism innebär i allmänhet fler nackdelar än fördelar. Kan man kalla GPRS för GPRS på svenska? Nja GPRS är ju en förkortning, så kanske men General Purpose Radio Service är det ju inte och då borde det väl heta Radiotjänster med Generellt Syfte (RGS) på svenska men Radio är ju ett låneord från latinet, som egentligen betyder stråle och då blev det ju istället SGS och förresten, generell är ju ett lån från latinet, som egentligen betyder allmän och då blev det ju inte längre RGS och inte heller SGS utan SAS Strålningstjänst med Allmänt Syfte och hur många är det som skulle förstå vad man menar då..? och hur 10 Studentlitteratur

11 många skulle översätta det på ett korrekt sätt tillbaka till engelska när man pratar med folk ute i världen..? Börjar man sedan fundera på vad som egentligen är korrekt svenska så kan man komma ännu längre. Är korrekt svenska den ursprungliga svenska som talades av de första människorna som flyttade hit efter senaste istiden, under äldre stenåldern, för ungefär 9900 år sedan? Vad hade de för ord för trådlös och bredband? och vad kallade de en protokollstack för? Eller är det språk som vikingarna talade för 1000 år sedan en korrekt svenska, som: Vits er þörf þeim er víða ratar; dælt er heima hvað. Að augabragði verður sá er ekki kann og með snotrum situr. eller ser samma sak mer riktigt ut som: Vett behöver, den som vida färdas; lätt är hemma vadhelst. Mång ögonkast får, den som intet förstår och sitter med kloka tillsammans. fast här är ju förstås låneord från andra språk Stycket är förresten en vers ur Hávamál Den höges sång. Eller är det bättre med medeltidssvenskan, som är lite modernare? Tak pors ok malörth ok läg j ätikio ok twaa hoffuidith ther wthi Jtem äther man mokin mora tha ffar man lwsta tiil quinnor Kanske inte det mest optimala valet det heller men gammal svenska från början av 1900-talet då? Den ser ju ut ungefär som det språk vi talar idag, ehuru med fler ehuru, enär och emedan, ity detta var vanligare då visst skulle jag kunna skriva en bok med sådant språk och det vore inte ens särskilt svårt men jag tror ju inte direkt att det skulle tillföra något, eller för den delen uppskattas Studentlitteratur 11

12 Språklig utveckling måste man ju tillåta för att hålla språket levande, men däremot ska man försöka förhindra språklig degeneration. Ibland kan det dock vara svårt att avgöra vad degeneration är. Slarvig stavning och dålig grammatik är ju helt klart degeneration, men ibland blir jag tveksam: Är det degeneration att skall numera oftast stavas ska..? Eller att de och dem ofta stavas dom..? Eller att han är och de äro har blivit han är och de är, eller rent utav dom är..? Ett gammalmodigt språk i en bok gör ju ingen lycklig, åtminstone inte när boken handlar om högteknologi, men samtidigt måste man försöka hålla sig till ett språk som är så korrekt som möjligt. Men som sagt, det problem man ställs inför när man skriver en bok som denna är att det ofta saknas entydigt definierade svenska ord. Om man då ändå använder dessa så ökar risken för missförstånd. En korrekt mening där betydelsen gått förlorad eller är tvetydig, uppfyller inte de krav jag ställt när jag skrivit boken. På några ställen i boken har jag använt engelska istället för svenska, i huvudsak i tekniska tabeller och liknande, där vartannat ord varit en engelsk fackterm som saknar entydig svensk motsvarighet. Här har jag då ansett att det ser snyggare ut och blir lättare att läsa om man använder engelska än om man byter ut vartannat ord mot ett svenskt och låter resten vara engelska. På vissa ställen har jag också skrivit vissa ord på både svenska och engelska. På svenska för att det känns mest riktigt i en bok som är på svenska och på engelska för att även den korrekta engelska benämningen ska framgå. De som också har läst min bok om WAP har nog upptäckt att det här stycket är ungefär detsamma som där språkbruket har ju inte ändrats och inte mycket nytt under solen och det gäller även WAP och GPRS som egentligen bara är nya tillämpningar av gammal beprövad teknik Legere et non intelligere neglegere est att läsa och inte förstå är inte att läsa Studentlitteratur

13 4 Lästips bokens upplägg En sådan här bok kan man skriva tre olika sätt. Man kan skriva den nerifrån och upp, det vill säga man börjar med att beskriva alla små detaljer och sedan visa hur de samarbetar och bildar en helhet. Sätt två är att man kan skriva den uppifrån och ner, vilket innebär att man börjar med en översiktlig beskrivning för att visa vad boken handlar om och sedan gå ner på detaljer och visa hur allt hänger ihop. och det tredje sättet är att man skriver allting i en salig röra och hoppas att ingen någonsin kommer att läsa det Själv tror jag mest på att skriva uppifrån och ner, så att man först får reda på vad det är och vad det handlar om för att sedan se hur allting hänger ihop och vilka delar som ingår. Detta påminner väl om att när man köper en bil så börjar man med att känna hur den känns att köra, sedan tittar man i instruktionsboken för att hitta alla finesser och om man behöver så sätter man sig in i hur växellådan och hjulupphängningen fungerar. Istället för att börja med att lära sig alla skruvar utantill. Det generella upplägget av boken är: 1. Inledning på sidan 42 Detta är en översiktlig inledning som på ett enkelt sätt beskriver vad GPRS är och vad det kan användas till. 2. Systemets arkitektur på sidan 46 En genomgång av hur GPRS är uppbyggt och vilka komponenter som ingår. Här förklarar jag de olika delarna och hur de hänger ihop. Detta är en mer eller mindre komplett förteckning över den hårdvara som finns och de burkar som ingår. 3. Gränssnitt, signaler och protokollstackar på sidan 74 Det här är en lite djupare genomgång av vilka bitar som finns och hur de samarbetar. De interaktioner som finns i nätverket finns över- Studentlitteratur 13

14 siktligt beskrivna och denna del innehåller också intressanta delar som Kryptering och Avlyssning. Det börjar med Högnivåfunktioner på sidan 75 som beskriver vilka funktioner som måste finnas. Sedan följer Lagring av information kontext på sidan 80 som beskriver vilken information som finns i systemet och hur den lagras. Efter det följer Gränssnitt och Protokollstackar på sidan 89 som visar vilka protokoll som används och vilken relation de har. Detta följs sedan av Mobility Management på sidan 111, Network Management på sidan 142 och Packet Routeing & Transfer på sidan 144 som beskriver hur information skickas mellan de olika enheterna och hur de samverkar. Efter detta kommer Interaktion med andra GSM-tjänster på sidan 158 som bland annat beskriver hur SMS fungerar i en GPRS-miljö. Sist kommer Kryptering på sidan 163 och Avlyssning på sidan 164 som visar lite av de säkerhetsfunktioner som finns i GPRS. 4. Anslutning till Internet och andra PDN på sidan 167 GPRS så som det ser ut när det samarbetar med små eller stora befintliga PDN (Paketdatanät). 5. Trafikfall på sidan 172 Här har jag visat några exempel på vad som händer inne i GPRS vid vissa utvalda driftsfall. I detta avsnitt finns också direkta jämförelser med hur GSM beter sig, för att man ska kunna jämföra och se vad som är specifikt för GPRS. 6. HSCSD High Speed Circuit Switched Data på sidan 179, EDGE Enhanced Data Rates for Global Evolution på sidan 190 och EGPRS och EHSCSD på sidan 195. GPRS är inte ensamt i världen det finns andra liknande, parallella eller kompletterande tekniker också och dem försöker jag beskriva här, så som de ser ut självständiga och ur GPRS synvinkel. 7. GPRS, verkligheten och framtiden på sidan 198 Detta är lite av en summerande sammanfattning i form av frågor och svar som förhoppningsvis ger svar på många av de frågor man kan fundera kring När man ska börja läsa boken så kan det vara en god idé att först börja med avsnitten under punkt 1 och 7 ovan. Det under punkt 1 för att komma underfund med vad GPRS egentligen handlar om och det under punkt 7 för att direkt få svar på alla konstiga frågor man har 14 Studentlitteratur

15 En sak jag lagt ned mycket jobb på är att försöka fånga själen i GPRS eller hur man nu ska säga fånga GPRS innersta väsen jo, det jag menar med det är att det inte bara ska vara en torr uppräkning av fakta utan, för att åter ta en parallell med bilar en instruktionsbok vinner mycket på att också försöka beskriva vad bilen är bra för och förmedla känslan av att svepa fram längs den franska atlantkusten I boken använder jag på många ställen ordet mobil eller mobilen och i detta fall avser det en MS Mobile Station i GPRS. En MS i GPRS består alltid av en MT Mobile Terminal som är någon form av dator och en TE Terminal Equipment som är kommunikationsutrustningen. En MS eller mobil i detta sammanhang kan antingen vara en liten bärbar dator och en GPRS-telefon, eller en GPRS-telefon med inbyggd datorfunktionalitet, ett exempel på detta är WAP-telefoner. I den här boken stavar jag routeing så som ETSI gör, trots att jag själv är mer van vid routing, men eftersom det är ETSI som standardiserat GPRS och skrivit ursprungsdokumenten så följer jag givetvis deras standard. Och till er som varit med ett tag (och som vet vad en PDP är ) så kan jag ju säga att när jag nämner det här så handlar det inte om en 11/23:a Studentlitteratur 15

16 5 Registrerade varumärken Varumärke/produkt AIX, MVS, OS/2, SNA, LU6.2 HP-UX Kerberos Macintosh MS-DOS, Windows Open VMS, DECnet SunOS, Solaris, NFS UNIX Företag/ägare IBM Hewlett Packard Company MIT Apple Computer Inc. Microsoft Corporation Compaq Sun Microsystems UNIX System Laboratories Fler registrerade varumärken/produkter finns omnämnda i boken, men jag ber om respektive företags överseende med att jag inte skrivit in dem här pga. att det ibland inte varit fullständigt klart vem som äger rätten. Vid påpekande skriver jag givetvis in detta. 16 Studentlitteratur

17 6 Referenser Förutom egna erfarenheter bygger boken givetvis på de specifikationer som framtagits av ETSI European Telecommunication Standards Institute ( Nedanstående text är klippt från ETSIs egen presentation. ETSI (the European Telecommunications Standards Institute) is a non-profit making organization whose mission is to produce the telecommunications standards that will be used for decades to come throughout Europe and beyond. Based in Sophia Antipolis - a high tech research park in southern France - ETSI unites 789 members from 52 countries inside and outside Europe, and represents administrations, network operators, manufacturers, service providers, research bodies and users. Any European organization proving an interest in promoting European telecommunications standards has the right to represent that interest in ETSI and thus to directly influence the standards making process. ETSI s approach to standards making is innovative and dynamic. It is ETSI members that fix the standards work programme in function of market needs. Accordingly, ETSI produces voluntary standards - some of these may go on to be adopted by the EC as the technical base for Directives or Regulations - but the fact that the voluntary standards are requested by those who subsequently implement them, means that the standards remain practical rather than abstract. ETSI promotes the worldwide standardization process whenever possible. Its Work Programme is based on, and co-ordinated with, the activities of international standardization bodies, mainly the ITU-T and the ITU-R. Studentlitteratur 17

18 Exempel på dokument jag använt när jag skrivit boken: Typ Nummer Version Datum Beskrivning EN Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); General Packet Radio Service (GPRS); Service description; Stage 1 (GSM version Release 1997) EN Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); General Packet Radio Services (GPRS); Service description; Stage 2 (GSM version Release 1998) EN Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); General Packet Radio Service (GPRS); GPRS Tunnelling Protocol (GTP) across the Gn and Gp Interface (GSM version Release 1998) ES Telecommunications security; Lawful Interception (LI); Handover interface for the lawful interception of telecommunications traffic TR Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); General Packet Radio Service (GPRS) Requirements specification of GPRS (GSM version 6.0.0) TR Telecommunications security; Lawful Interception (LI); Description of GPRS HI3 TS Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); Modulation (3GPP TS version Release 1999) TS Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); High Speed Circuit Switched Data (HSCSD); Stage 2 (GSM version Release 1998) TS Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); General Packet Radio Service (GPRS); GPRS ciphering algorithm requirements (GSM Release 1997) TS Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); General Packet Radio Service (GPRS); Service description; Stage 1 (GSM version Release 1998) TS Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); General Packet Radio Service 18 Studentlitteratur

19 (GPRS); Base Station System (BSS) Serving GPRS Support Node (SGSN) interface; Network Service (GSM version Release 1997) TS Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); General Packet Radio Service (GPRS); Base Station System (BSS) Serving GPRS Support Node (SGSN); BSS GPRS Protocol (BSSGP) (GSM version Release 1997) TS Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); General Packet Radio Service (GPRS); Interworking between the Public Land Mobile Network (PLMN) supporting GPRS and Packet Data Networks (PDN) (GSM version Release 1997) TS Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); General Packet Radio Service (GPRS); Overall description of the GPRS radio interface; Stage 2 (GSM version Release 1999) TS Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); General Packet Radio Service (GPRS); Mobile Station (MS) supporting GPRS (GSM version Release 1998) TS Digital cellular telecommunications system (Phase 2+); High Speed Circuit Switched Data (HSCSD); Stage 1 (GSM version Release 1998) EN = European Standard TR = Technical Report ES = ETSI Standard TS = Technical Specification ETSI följer dokumentationsstandard från ITU (CCITT) vilket bland annat innebär: Stage 1 En översiktlig beskrivning, från abonnentens/användarens synvinkel. Stage 2 Identifierar de funktionella egenskaperna och informationsflödet som krävs för att stödja de tjänster som beskrivs i Stage 1. Stage 3 Definierar de protokoll som används för signalering och växling, liksom de funktioner som behövs för att implementera det som beskrivs i Stage 1 och Stage 2. Studentlitteratur 19

20 Standarder som beskriver olika protokoll i GPRS: Protocol GSM std ETSI std BSSAP+ Base Station System Application Part & TS TS BSSGP Base Station System GPRS Protocol TS GMM/SM GPRS Mobility Management/Session Management EN GSM-RF GSM-Radio Frequency 05-series GTP GPRS Tunnelling Protocol EN LLC Logical Link Control TS MAC Medium Access Control EN MAP Mobile Application TS NS Network Service TS SNDCP Subnetwork Dependent Convergence Protocol TS AT AT-commands in TE ETSI ansvarar för såväl GSM-standard som ETSI-standard och i de fall båda finns så är det två namn på samma dokument, det finns alltså inte två olika dokument. Alla dokument finns tillgängliga på ETSI ( men de flesta kostar en del pengar. Dessutom har material från E på ett eller annat sätt bidragit till att boken blivit till 20 Studentlitteratur

21 7 Ordlista Ordlistan i detta avsnitt är utformad för att i första hand omfatta de ord och termer som är relevanta för GPRS. Många av förkortningarna kan även ha en annan betydelse inom andra områden av IT/Telecom. A A AA ADMF Anonymous Access Innebär att nätverket inte känner till den verkliga identiteten för en mobil. ADMinistrative Function se LI. AIUR Air Interface User Rate ANSI-136 American National Standards Institute 136 Ett annat namn på TDMA/136 eller D-AMPS, den amerikanska motsvarigheten till GSM. GPRS kommer att implementeras för både GSM och detta. AP APN 1) Access Point En accesspunkt för externa paketdatanätverk. 2) Access Provider Access Point Name Ett logiskt namn på en accesspunkt. Finns definierat i ETSIs standard för GPRS. APN anger här GGSN och i möjliga fall gränssnittet mot externa nät från en GGSN. Studentlitteratur 21

22 AP APN ARQ ASO AuC Access Point En accesspunkt för externa paketdatanätverk. Access Point Name Automatic Repeat Request Application System Supply Office [GSM] Authentication Centre B B Backbone Termen används vid olika tillfällen för att beskriva ett flertal olika typer av nätverk och delar av nätverk. I det här fallet används beteckningen för den interna del av nätverket som kopplar ihop de nätelement som ingår i GPRS, det vill säga GGSN, SGSN med tillhörande routers. BCCH BECN BEP BER BG BGP BGw BLER BSC Broadcasting Control CHannel eller Broadcast common Control Channel Backward Explicit Congestion Notification Bit Error Probability Bit Error Rate Border Gateway Border Gateway Protocol Billing Gateway Block Error Rate Base Station Controller Ett nätelement som kan kontrollera och administrera ett antal BTS Base Transceiver Station. I detta ingår att koppla upp 22 Studentlitteratur

23 BG BSS BSSAP+ BSSGP BTS BVC BVCI och hantera och koppla ned länkar för kretskopplad och paketorienterad trafik. Border Gateway En apparat som kopplar ihop olika operatörers nätverk via ett Inter-PLMN backbone. En Border Gateway agerar också som en sorts brandvägg och skyddar operatören mot intrång. Base Station System En basstation, består av en BSC och en BTS. Base Station System Application Part+ Protokoll mellan SGSN och MSC/VLR. Base Station System GPRS Protocol Protokoll mellan SGSN och BSS. Base Transceiver Station Radiodelen i en basstation, sköter kommunikationen med mobiltelefoner och övrig trådlös utrustning som finns i cellen. BSSGP Virtual Connection BSSGP Virtual Connection Identifier C C CCCH CCL CC MF CCU CDMA Common Control CHannel Customer Configuration Logistic Centre [GSM] Content of Communication Mediation Function se LI. Channel Codec Unit Funktionellt element i en Basstation (BSS), som hanterar lågnivå radiofunktioner för GPRS. Code Division Multiple Access En teknik som utnyttjar den totala banbredden effektivare än TDMA. Denna kommer att användas i 3G/UMTS. Studentlitteratur 23

24 CDR CGF CGI CHAP C/I CLI CLLM CLNP CLNS CM CONS CORBA CRO CS Charging Data Recording, eller Call Detail Record, eller Call Data Record Även om denna förkortning uttyds på många sätt, så är meningen oftast ändå densamma. Beteckningen används för den data som lagras om ett telefonsamtal, eller en dataöverföring och som sedan används för debiteringen. Charging Gateway Functionality Cell Global Identification Challenge Handshake Authentication Protocol Carrier-to-interface ratio Command Line Interface Consolidated Link Layer Management Connectionless Network Protocol Connectionless Network Service Förbindelselös dataförbindelse. Ett exempel på detta är IP som i sig är förbindelselöst, däremot är TCP förbindelseorienterat, medan UDP inte är det. Detta gör att UDP/IP är förbindelselöst, medan TCP/IP inte är det. Skillnaden består i att ett förbindelseorienterat protokoll kontrollerar att alla paket kommer fram, medan ett förbindelselöst inte gör det. Generellt sett är förbindelselösa protokoll det bästa alternativet för ljud och bild, medan förbindelseorienterade är det bästa valet för data. Configuration Management Connection Oriented Network Service Förbindelseorienterad dataförbindelse. Exempel på detta är TCP/IP och X.25. (se även CLNS) Common Object Request Broker Architecture Charge Record Output 1) Circuit Switched Kretskopplad, den typ av multiplexering som traditionellt sett används för telefoni. TDMA Time Division Multiple Access är en kretskopplad teknologi som till exempel används av GSM. Fördelen med denna teknologi är att den är 24 Studentlitteratur

25 CSD CSS CV isokron, vilket innebär att det är en konstant bandbredd för varje abonnent, vilket är en klar fördel för ljud och bild. Däremot utnyttjas den totala bandbredden dåligt. 2) Coding Scheme En kod som används i GPRS och som anger hur data som skickas över radiolänken (Um) kodas, eller enkelt uttryckt hur den förpackas. Circuit-Switched Data Dataöverföring över en kretskopplad länk, till exempel när man skickar data över GSM. Circuit-Switching System GSM-nätverket för kretskopplad trafik. Coefficient of Variation Standardavvikelsen dividerad med genomsnittet. D D DCE DCS Data Communication Equipment Digital Cellular System DCS-1800 är ett annat namn på GSM DE Discard Eligibility DF2P Delivery Function for Port 2 se LI. DF3P Delivery function for Port 3 se LI. DHCP DNIC Dynamic Host Configuration Protocol Ett protokoll som används för dynamisk tilldelning av IPadresser. Data Network Identification Code Studentlitteratur 25

26 DNS DRX DTE DTX DRX Domain Name System De funktioner i IP som hanterar mappning mellan namn och numeriska adresser. Discontinuous reception Ett funktionssätt som används för att mobilen ska förbruka så lite ström som möjligt. Data Terminal Equipment Discontinuous Transmission Används för att spara utrymme i luften och batteri i MS. Discontinuous Reception Används för att spara utrymme i luften och batteri i MS. E E EDGE EGPRS EGT EIR Enhanced Data rates for Global Evolution En modulationsteknik med syfte att förbättra kapaciteten och bandbredden i mobilnäten. EDGE använder i sin tur 8PSK för själva modulationen. Enhanced GPRS Den version av GPRS som kommer att komma när EDGE finns. Ericsson GPRS Terminal Equipment Identity Register En databas som bland annat innehåller alla anslutna mobiltelefoners identitet, det vill säga IMEI. End-to-end I GPRS skickas IP-paket end-to-end, detta innebär att de skickas hela vägen från MS (mobilen) till en station på Internet utan att paketen öppnas eller packas ned extra. ETSI European Telecommunications Standards Institute 26 Studentlitteratur

27 F F FDMA FECN FFS FM FNUR FR FRF FSC Frequency Division Multiple Access Forward Explicit Congestion Notification For Further Study Fault Management Fixed Network User Rate Frame Relay Frame Relay Forum Field Support Centre [GSM] G G GEA GGSN GPRS Encryption Algoritm Gateway GPRS Support Node En av de två GSN-noderna i ett GPRS-system. En GGSN hanterar bland annat trafiken mellan GPRS och Internet. GMM/SM GPRS Mobility Management / Session Management Ett standardprotokoll i GPR som hanterar uppkopplingar (GPRS attach) och nedkopplingar (GPRS detach), samt håller ordning på tillhörande information. GMSC GMSK Gateway Mobile services Switching Centre Ett nätelement som kan finnas mellan MSC/VLR och det publika telenätet (PSTN). Gaussian Minimum Shift Keying Den moduleringsteknik som används i GSM. Studentlitteratur 27

28 GSM GSN GPRS GTP Global System for Mobile telecommuications GPRS Support Node I GPRS finns två typer av supportnoder, GGSN och SGSN. General Packet Radio Services GPRS Tunnelling Protocol Ett protokoll som används för att skicka paketdata och signaler i GPRS interna nätverk (PSS). H H HDLC HI1 HI2 HI3 HLR HPLMN HSCSD High-level Data Link Control Ett datalänkprotokoll som används i en eller annan form av många protokoll. Ett exempel är X.25 som använder LAPB, vilket är en variant av detta. En annan variant som är vanlig inom mobiltelefoni och ISDN är LAPD. Handover Interface Port 1 (Administrative Information) se LI. Handover Interface Port 2 (Intercept Related Information) se LI. Handover Interface Port 3 (Content of Communication) se LI. Home Location Register En databas som innehåller abonnentinformation för alla som har ett abonnemang hos GSM/GPRS-operatören. Home Public Land Mobile Network High Speed Circuit Switched Data GSM-tjänst för att skicka data med högre bandbredd över en kretskopplad förbindelse. HSCSD är till stora delar fullt jämförbart med GPRS och är också en fullt jämförbar teknik. 28 Studentlitteratur

29 HSD HTTP High Speed Data Ett annat namn på en vanlig dataförbindelse över GSM med CS2 som kodschema. Detta ger 14.4 kbps vilket är klart bättre än de vanliga 9.6 som finns i GSM, men samtidig betydligt sämre än GPRS och HSCSD. HyperText Transfer Protocol I I ICMP IE IETF IH IHOSS IMEI IMSI IP IPSec IPX IRI MF Internet Control Message Protocol Information Element Internet Engineering Task Force Internet service Host Internet-Hosted Octet Stream Service International Mobile Equipment Identity Det unika serienummer som varje GSM-telefon har, detta nummer är fast i telefonen och kan inte bytas. Ofta kan man se det genom att mata in *#06# på telefonen. International Mobile Subscriber Identity En unik identitet för varje abonnent i GSM och för GPRS, förutom för anonymous-only access subscribers. Identiteten är knuten till SIM-kortet. IMSI finns beskrivet i ETSI GSM standard for GPRS: Numbering, Addressing and Identification, GSM Internet Protocol Internet Protocol Security En standard för säkerhet i IP-nätverk. Internet Packet exchange Intercept Related Information Mediation Function se LI. Studentlitteratur 29

30 ISP ITU ITU-T ITU-R Internet Service Provider International Telecommunication Union En internationell standardiseringsorganisation, samarbetar med till exempel ETSI. ITU-Telecommunication standardization sector ITU-Radio standardization sector K K Kc Krypteringsnyckel (Key ciphering ). Ki Nyckel för identifikation och rättigheter (Key identity ). L L L2TP LA LAPB LCQ LEA LI Layer-2 Tunneling Protocol 1) Location Area Den area som hanteras av en MSC i GSM. Motsvaras av Routeing Area (RA) i GPRS. 2) Link Adaption Link Access Protocol Balanced Link Quality Control Law Enforcement Authority se LI. Lawful Interception Möjlighet som finns i GPRS (och allt möjligt annat) för att 30 Studentlitteratur

31 LLC LSP LQC avlyssna trafik. Denna möjlighet är mycket strängt reglerad och kan endast användas av polis/militär. Logical Link Control Datalänklagret i OSI-modellen. LLC måste vara oberoende av underliggande radioprotokoll etc. LLC finns specificerat i ETSI GSM standard: TS GSM Link Selector Parameter Link Quality Control En mekanism som finns i EGPRS för att kontrollera och hantera QoS. M M MAC MAP MM MNRF MNRG MNRR MPDCH MS MSC Medium Access Control Datalänklagret i OSI-modellen. Mobile Application Part Ett SS7-protokoll som används ovanför TCAP i enlighet med ETSI GSM standard for GPRS: TS GSM Mobility Management Mobile station Not Reachable Flag Flagga i VLR som indikerar att mobilen inte går att nå. Mobile station Not Reachable for GPRS Mobile station Not Reachable Reason Master Packet Data CHannel Mobile Station En mobilstation kan bestå av en MT Mobile Terminal som kan vara en mobiltelefon och en TE Terminal Equipment, som är en dator ansluten till MT. Detta kan också vara integrerat i en enhet, som till exempel i en WAP-telefon. 1) Mobile Switching Centre Studentlitteratur 31

32 se MSC/VLR 2) Modulation and Coding Scheme Anger de scheman som finns för modulation/kanalkodning i EGPRS. MSC/VLR Mobile Switching Centre / Visitor Location Register En MSC hanterar växelfunktioner i det kretskopplade GSMsystemet, precis som en SGSN hanterar detta för de paketorienterade delarna i GPRS. Ett VLR är en databas som innehåller information om alla abonnenter som för tillfället finns inom den aktuella MSCns location area. En SGSN innehåller på motsvarande sätt ett VLR för den paketorienterade delen. MSISDN MT MTP MTU Mobile Station International Subscriber Device Number Mobile Terminal Message Transfer Part Maximum Transmission Unit 32 Studentlitteratur

33 N N NE NGAF NOC NS NSAPI NSDU NSE NSEI NSS NS-SAP NS-VC NS-VL NWO Network Element Ett nätelement är en av de stationer/noder som ingår i ett nätverk, som till exempel en dator, en växel eller SGSN/GGSN. Non-GPRS Alert Flag En flagga i SGSN som indikerar att till exempel SMS inte fungerar mot en viss mobil. Network element Object Control Ett lager i GSN application structure. Network Service Network layer Service Access Point Identifier Network Service Data Unit Network Service Entity Network Service Entity Identifier Network SubSystem Nätverksdelen av nätet, i GPRS innebär detta SGSN och GGSN, det vill säga samma sak som PSS. Network Service Service Access Point Network Service Virtual Connection Network Service Virtual Link NetWork Operator O O O&M Operation and Maintenance Studentlitteratur 33

34 OMS OSI OSP OSS OTP Operation and Maintenance Subsystem Del av GSN. Open System Interconnection OSI-modellen anger sju olika lager som beskriver vilka funktioner som bör finnas med i datakommunikation och hur dessa relateras till varandra. Alla protokoll som till exempel TCP/IP ansluter dock inte fullständigt till denna, i TCP/IPs fall på grund av att detta utvecklades innan modellen fanns. Octet Stream Protocol Operation and Support System Open Telecom Platform P P PACCH PAP PBCCH PCCCH PCM PCS PCU PDA Packet Associated signalling Control Channel Password Authentication Protocol Packet Broadcasting Control CHannel Packet Common Control CHannel Pulse Code Modulation Modulering och digitalisering av en analog signal genom sampling. Personal Communication Services PCS 1900 är ett annat namn på GSM Packet Control Unit En PCU är ett interface mellan en GSN och BSS. I de uppgifter en PCU har ingår att buffra meddelanden från GSN mot det mobila nätet och att hantera fragmentering. Personal Digital Assistant En liten bärbar dator med vissa program/funktioner som till exempel kalender, möjlighet att ta emot etc. 34 Studentlitteratur

35 PDCH PDN PDP PDTCH PDU PLMN PNIC PPF PPP PS PSDN PSS PSTN PTM P-TMSI Packet Data CHannel Packet Data Network Ett paketdatanät som till exempel Internet eller Datapak (X.25). Packet Data Protocol Det paketförmedlande protokoll som GPRS ska använda, som till exempel TCP/IP eller X.25. Packet Data Traffic CHannel Packet Data Unit Ett datapaket bestående av både en datadel och headerinformation. Ordet används för att beteckna det som för ett protokoll enbart betraktas som data och inte en ram. Till exempel betraktar IP en TCP-ram som endast data, dvs. en PDU, IP har ingen möjlighet att utläsa någon information ur det. På samma sätt betraktar till exempel Ethernet en IP-ram som en PDU. Public Land Mobile Network Ett mobildatanät där en operatör tillhandahåller GPRS. Ett PLMN består av flera SGSN Routing Areas (RA). Pseudo Network Identification Code Paging Proceed Flag Point-to-Point Protocol Packet Switched Packet Switched Data Network Packet Switching System I GPRS är detta den del som består av GSN-noderna, det vill säga den nya del som tillkommer till GSM när GPRS införs. Public Switched Telephone Network Det fasta telefoninätet. Detta är ett höghastighetsnätverk som i Europa till största delen är baserat på SDH. Point-to-multipoint Packet Temporary Mobile Subscription Identity En P-TMSI måste allokeras för varje ansluten MS som använder GPRS. Den definieras i ETSI GSM standard for Studentlitteratur 35

36 GPRS: Numbering, Addressing and Identification, GSM PTP Point-to-point PTP-COMS Point-to-point Connection Oriented Network Service En tjänst där flera paket kan skickas från en abonnent till en annan. Tjänsten skapar en relation mellan användarna, vilken kan vara i sekunder eller timmar. Meningen med denna tjänst är att understödja interaktiva tjänster eller överföring som sker i skurar. PVC PXM Permanent Virtual Circuit eller Permanent Virtual Connection En logisk förbindelse i X.25, Frame Relay eller ATM. En PVC karakteriseras av att adresserna är fasta, man kan alltså inte dynamiskt välja vilken adress man ska koppla upp sig mot, i gengäld brukar kostnaden vara lägre. Detta kan i viss mån jämföras med när man skapar ett VPN över TCP/IP. Packet exchange Manager Q Q QoS Quality of Service Innebär att abonnenten kan välja vilken kvalitet han/hon vill ha på en tjänst. Abonnenten kan till exempel välja att betala en hög taxa för en tjänst med garanterat hög bandbredd, eller betala mindre för en tjänst där samma bandbredd inte garanteras. En annan parameter som anges av QoS är pålitligheten för länken. 36 Studentlitteratur

37 R R RA RAC RACH RADIUS RAI RF RLC RR Routing Area (SGSN) Den geografiska area som hanteras av en SGSN, motsvaras av Location Area (LA) i GSM. En LA består av en eller flera RA. 1) Routeing Area Code 2) Radio Access Capabilities Random Access CHannel Remote Access Dial-in User Service Routeing Area Identity Radio Frequency Radio Link Control Det radiolänkprotokoll som används mellan MS och BSS. Radio Resource management S S SAGE SAP SC SCCP SDCCH Security Algorithms Group of Experts En avdelning av ETSI som hanterar säkerhetsfrågor. De har bland annat tagit fram krypteringsalgoritmerna som används i GPRS. Service Access Point Service Centre Annat namn för SMSC. Signalling Connection Control Part Stand-alone Dedicated Control CHannel Studentlitteratur 37

38 SDH SDU SGSN SIM SM SMG SMS Synchronous Digital Hierarchy Service Data Unit Ett annat namn på PDU. Serving GPRS Support Node En av de två GSN-noderna i ett GPRS-system. En SGSN hanterar många administrativa uppgifter i systemet och kan närmast jämföras med en MSC i GSM. Subscriber Identity Module Det lilla kort man använder som identitet i en telefon. Kortet kan också lagra information som till exempel telefonnummer. 1) Short Message 2) Session Management Special Mobile Group Den avdelning på ETSI som arbetar med GSM. Short Message Service Kort meddelande (normalt 160 tecken) som kan skickas mellan mobiltelefoner, eller mellan datorer och mobiltelefoner via SMSC. SMSC Short Message Service Centre SMS-GMSC Short Message Service Gateway MSC SMS-IW-MSC Short Message Service InterWorking MSC SNDC SubNetwork Dependent Convergence SNDCP Subnetwork Dependent Convergence Protocol Översätter nätverkslager karakteristik till underliggande protokoll. Detta finns beskrivet i GSM SNR SOG SONET Signal to Noise Ratio Det procentuella förhållandet mellan signal och brus i en radiolänk. Service Order Gateway Synchronous Optical Network 38 Studentlitteratur

39 SS7 Signalling System number 7 En global standard för signalering i telekommunikationsnät, definierad av ITU. STM SVC SvP Synchronous Transport Module Switched Virtual Circuit Service Provider T T TBD TCAP TCH/F TCP TDMA TE TFI TIA TID To Be Defined Transaction Capabilities Traffic CHannel/Full rate Trafikkanal i GSM, används även av GPRS och HSCSD. Transmission Control Protocol Time Division Multiple Access En teknik som delar upp kanaler i tidluckor och på så sätt gör det möjligt för flera användare att utnyttja kommunikationslänken. GSM använder TDMA och även GPRS kommer att använda det tills dess att 3G/UMTS som istället använder CDMA kommer. Terminal Equipment Själva dataterminalen i den mobila delen av GPRS. Detta kan till exempel vara en dator, som sedan är ansluten till GPRS via en mobiltelefon (MT). Det kan också vara den delen i telefonen som innehåller en microbrowser eller annan applikation. Temporary Flow Indicator Telecommunications Industry Association Tunnel Identifier Studentlitteratur 39

40 TLLI TRAU TRX Temporary Logical Link Identity Temporary and Rate Adaptor Unit Transceiver Unit Själva antenndelen i en BTS. U U UDP UNI USF User Datagram Protocol User-to-Network Interface Uplink State Flag V W WAP VLR VPLMN Wireless Application Protocol En samling protokoll som gör det möjligt att på ett effektivt sätt kommunicera mellan en mobil och Internet. Förutom protokollen ingår också WML och WMLscript i WAP, som motsvarar HTML och Javascript. De är anpassade för de speciella förutsättningar som gäller vid kommunikation över radiolänk och för de begränsade möjligheter som finns i en mobil. Visitor Location Register En databas som innehåller information om alla mobila stationer som för tillfället befinner sig inom en MSCs location area eller en SGSNs routing area. MSC innehåller VLR för den kretskopplade delen och SGSN för den paketorienterade Visited Public Land Mobile Network Det nätverk där mobilen för tillfället befinner sig. 40 Studentlitteratur

41 X X X.25 Ett protokoll ungefär jämförbart med TCP/IP. I motsats till detta ansluter det dock väl till OSI-modellen PSK 8-Phase Shift Keying Den moduleringsteknik som används i EDGE, jämfört med GMSK som används i GSM så har den tre gånger så hög kapacitet. Studentlitteratur 41

42 8 Inledning GPRS General Packet Radio Service gör det möjligt för GSM:s kretskopplade nät att arbeta paketförmedlande. Detta innebär alltså att GPRS ersätter inte GSM utan det är ett tillägg till befintliga (och nya) GSM nät. Operatörer kan fortsätta erbjuda kretskopplade tjänster, samtidigt som de lägger till nya med GPRS. I korthet kan de nya tjänster som GPRS erbjuder sammanfattas med: Möjlighet att koppla upp sig mot externa paketdatanät med hjälp av IP. En flexibel lösning som gör det möjligt att ta betalt för antingen mängden överförd data, eller längden på uppkopplingen. Snabbare upp och nedkopplingar. Ett effektivare utnyttjande av bandbredden i radiolänken. En kommunikationslänk kan delas av flera användare. Ett flexibelt utnyttjande av den tillgängliga bandbredden, vilket ger högre kapacitet och mindre fördröjningar. Länkarna upp respektive ner (Uplink/Downlink) kopplas upp oberoende av varandra. Kommunikationslänkarna utnyttjas endast när data skickas eller tas emot. Det GPRS gör är alltså att erbjuda en högre bandbredd genom att utnyttja de befintliga resurserna på ett bättre sätt, den totala bandbredden ökar dock inte, vilket den däremot gör med EDGE. 42 Studentlitteratur

43 GPRS baseras på GSM som använder sig av TDMA Time Division Multiple Access för transporten. TDMA arbetar på så sätt att ett tåg med tidluckor skickas och i tåget har varje användare en egen tidlucka: När hela tåget har skickats så upprepas proceduren. En användare har alltid samma tidlucka i tåget, vilket gör att en viss användares data kommer med jämna intervall (isokront). I tidluckan ligger det som användaren vill skicka och detta kan vara data eller ett vanligt telefonsamtal. En nackdel är att tidluckan är upptagen även om inget skickas i den. En annan nackdel är att om man tillfälligt skulle behöva flera tidluckor för att få upp bandbredden för en viss överföring, så finns det ingen möjlighet till detta. GPRS kan allokera tidluckor dynamiskt och ge flera tidluckor till användare som behöver. Hur många tidluckor GPRS kan dela ut beror på hur många som finns lediga. Tidluckorna allokeras dynamiskt och en användare kan ha olika bandbredd för uplink (från mobilen till basstationen) respektive downlink (från basstationen till mobilen). Studentlitteratur 43

44 GPRS utökar inte den totala kapaciteten, det bygger helt på GSMs radiolänk etc. i botten, vilket gör att den totala bandbredden i en cell inte påverkas av om man använder GPRS eller inte. Den stora skillnaden jämfört med vanlig GSM är den dynamiska tilldelningen av tidluckor. I kretskopplade nät som GSM är det så att varje användare får bara en enda tidlucka, även om det finns massor av ledig kapacitet i cellen och dessutom är det så att användaren håller denna tidlucka upptagen, även om inget skickas. Detta gäller när ett samtal eller en dataförbindelse är uppkopplad. I GPRS fungerar det så att om en användare är ensam i en cell så får han/hon/den/det tillgång till hela bandbredden själv (om mobilen klarar av det). Detta innebär också att i en cell med maximalt antal samtidiga användare så blir bandbredden inte bättre än med vanlig GSM. I praktiken kommer man att hamna någonstans mellan dessa ytterligheter vilket innebär att en bandbredd som är flera gånger bättre än GSM kan erbjudas, även om man inte kommer upp i någon bredbandskapacitet. GPRS kommer särskilt bra till sin rätt när det gäller applikationer som för över data i skurar, som till exempel då man surfar på nätet. När man klickar på en länk behöver man massor av bandbredd för att hämta hem något, men sedan behöver man ingenting medan man läser den information man just hämtade och andra kan istället få tillgång till bandbredden. 44 Studentlitteratur