Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU
Inledning Gentekniken har öppnat helt nya perspektiv vi kan flytta på gener Det finns uppenbara fördelar i forskningsverksamhet i praktiska tillämpningar (processindustri, jordbruk, medicin mm) Det finns både faktiska och möjliga risker för människor och miljö
För hantering odling och Därför lagstiftning frisläppande av GMO och GMM finns därför en lagreglering Därför:Syftet är att skydda människors hälsa och miljön samt att säkerställa att etiska hänsyn tas vid genteknisk verksamhet
Föreläsningen Definition av GMO och GMM, gränsdragningar Översikt av lagstiftningen Vad regleras? innesluten användning avsiktlig utsättning utsläppande på marknaden Myndigheternas ansvar Brukarnas ansvar Varför riskbedömning? Vilka GMM används? Vilka GMO odlas? Får produkter från GMM och GMO blandas in i andra produkter?
GMO? GMO = (enligt Miljöbalkens 13 kapitel) en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt genom parning eller naturlig rekombination. Med organism menas här en biologisk enhet som kan föröka sig eller föra över genetiskt material. Som organism räknas då även frö, frukt och pollen.
GMM? Enligt förordningen om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer är GMM = en genetiskt modifierad mikroorganism Med mikroorganism avses: "varje mikrobiologisk enhet, cellulär eller icke cellulär, som kan föröka sig eller överföra genetiskt material, inbegripet virus, viroider samt cellkulturer av djur och växter"
Reglering av genteknisk verksamhet Odling av GMO växter och GMM regleras av EU direktiv och gentekniklagstiftningen i Sverige Lagstiftningen beaktar de potentiella risker som diskuteras runt organismer som förändrats med genteknik att vi har begränsad erfarenhet av dessa förändrade "nya" organismer och produkter syftar bland annat att minimera risken för hälsa och miljö vid oavsiktlig spridning
Gentekniklagstiftningen Miljöbalken 1998:808 12 och 13 kap omfattar all verksamhet med GMO och GMM. En del är tillståndspliktigt en del anmälningspliktigt. För verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt Miljöbalken finns en särskild förordning (SFS1998:901) om utövaren egenkontroll Innesluten användning av GMO regleras dessutom i SFS2000:271 Utsättning av GMO i miljön regleras i SFS 2002:1086
Gentekniklagstiftningen http://www.riksdagen.se/debatt/sfst/index.asp http://www.environ.se/ Och bästa sammanfattningen på http//www.gmo.nu
Innesluten Avsiktlig Marknadsanvändning utsätting introduktion ArbMiljVer GMM - - Fiskeriv. H 2 O levande GMO H 2 O levande GMO H 2 O levande GMO Jordbr.v. GMO Resterande GMO Resterande GMO KemikalieI - GMM, nematoder, spindlar, insekter GMM, nematoder, spindlar, insekter Skogsv.styr. - GM-träd GM-träd Läkem.v. - - Medicinska prod.
Gentekniklagen och Jordbruksverkets ansvar Jordbruksverket bedömer anmälningar om viss verksamhet vad gäller innesluten användning enligt verkets föreskrifter (SJVFS 2001:123 som styrs av SFS 2000:271) ansökningar om avsiktlig utsättning (s.k. fältförsök) ansökningar om utsläppande på marknaden av GMO växter/grödor
Ärendegången för ansökan om avsiktlig utsättning SJV har 90 dagar på sig att bedöma och fatta beslut Exempel på krävda uppgifter i ansökan är: information om den aktuella växtens biologi det insatta genetiska materialet miljön där den är tänkt att odlas sökandens riskförebyggande åtgärder Ansökan remitteras till myndigheter, organisationer, och NGO Sammanfattning remitteras till andra EU-länder, dessa har 30 dagar på sig att kommentera ansökan
Ärendegången för ansökan om avsiktlig utsättning En riskbedömning görs och ett beslut tas av SJV efter samråd med Gentekniknämnden och Naturvårdsverket Ett tillstånd kan beläggas med villkor för att förhindra att eventuella skador på hälsa och miljö inträffar SJV utför kontroll och tillsyn av odlingarna och den övriga hanteringen av genmodifierade växter
Ärendegången: utsläppande på marknaden Ansökan lämnas till ett EU-land för bedömning. Handläggningen i huvudsak av detta land men bedömningen görs i praktiken EUgemensamt. 105 dagar tillstyrka eller avslå ansökan Myndigheterna kan stoppa klockan i väntan på mer uppgifter
Ärendegången: utsläppande på marknaden Ansökan måste innehålla Uppgifter om modifieringen, växten, odlingsplatsen Miljöriskbedömning Användnings- hanteringsvillkor Föreslagen tidsperiod ej mer än 10 år Övervakningsplan Förslag på märkning Förslag på förpackning
2001/18/EG poängterar Tidsbegränsning Ekologisk övervakning av odlingsplats, hanteringsvägar Märkning & dokumentation i alla steg Information till allmänheten Försiktighetsprincipen (steg för steg, fall för fall)
Ytterligare krav innan saluföring Marknadsgodkännda GMO växter måste först erhålla ett sk. sortgodkännande vilket bl.a. innebär att växtens odlingsvärde som lantbruks- eller trädgårdsgröda prövas. GMO eller inte krävs ett sortgodkännande för kommersiell odling. Görs av Statens Växtsortnämnd. Kräver minst två års sortprovning.
Vad gäller för GMM? F-verksamhet: Ingen eller försumbar risk för skador för människors hälsa och miljö - Riskförebyggande åtgärder genomförda av användaren meddelas arbetsmiljöverket L och R verksamhet farligare och kräver tillstånd
Vad gäller för GMM? Riskbedömningar per projekt skall diskuteras med lokalt Biosäkerhetsråd (Ultuna-Umeå Biosäkerhetsråd) Prefekt ansvarig för att riskbedömningar görs och att åtgärder följs vid institutionen
Riskbedömning, GMM/GMO De faktorer som främst påverkar riskbilden organismens biologi de insatta generna miljön i vilken den genmodifierade organismen kommer att odlas sökandens riskförebyggande åtgärder (rutiner, metoder och anläggningar) Varje användning har ett tillstånd: Kolla på kurslab vilka krav som AV satte för tillståndet.
Riskbedömning - växter De miljö- och hälsorisker man i första hand bedömer är: om den GMO växten kan bli ett besvärligt ogräs om den kan skapa nya ogräs genom att överföra de insatta generna till vilda släktingar om den kan bli giftig på grund av de insatta generna om den kan bli mer mottaglig för sjukdomar och skadedjur och på så vis uppföröka dessa
Riskbedömning, GMM/GMO Skulle konsekvenserna för miljön och människors och djurs hälsa inte vara godtagbara ges inget tillstånd Lagstiftningen väger skälen för att göra, mot skälen att inte göra
Vilka möjligheter finns det? Backtrav s tolerans mot frost 3 veckor 22/20 C + 5 d 4 C sedan -8 C 3 veckor 22/20 C sedan -8 C Kan egenskap användas i växtförädlingen?
Vilka typer av egenskaper är av intresse? (1) Odlingstekniska anlag Abiotisk stress Ökad resistens mot: salt/torka & vattenbrist, nya generationens herbicider Biotisk stress Svamp-, insekts-, bakterie- & virus-resistens
Vilka typer av egenskaper är av intresse? (2) Novelfoods tex längre hållbarhet, livsmedel framtagna med nya metoder (3) Functional foods mindre farliga fetter, mervärde - mer/fler vitamner (4) Nutraceuticals Mat för medicinskt bruk, tex bananer med kolera vaccin
Vilka typer av egenskaper är av intresse? (5) Novel products - ej som livsmedel modifiering av fettsyraproduktion för att ersätta mineraloljebaserade produkter Modifiering av stärkelseproduktion i tex potatis för pappersbestrykning och plasttillverkning
GMO-grödor nu och på gång Herbicidtolerans Majs, Soja, Bomull = odlingstekn. Insektsresistens Majs, Soja, Bomull = odlingstekn. Mer järn/vitamin A Ris = Functional food Nyttigare fettsyror Raps = Functional food Högre torrsubstans Tomat = Novel food Nedbrytbar plast Soja, Raps = Novel product Färgade fibrer Bomull = Novel product Smörjmedel Raps = Novel product Läkemedel (Kolera vaccin)banan = Nutraceuticals
80 70 Million hektar GM-grödor globalt 1996-2003 67,7 ca 4,5 % av odlad mark 60 52,6 53,0 50 40 30 28,8 39,9 44,2 Soja Majs Bomull Raps 20 10 0 1,7 10,9 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Clive James, 2004
QuickTime och en TIFF (LZW)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.
Global handel GM-produkter har alltid en tillåten användning i det land de odlas, dvs alla odlingsländer har en lagstiftning GM-produkter har ibland en tillåten användning utan att tillstånd finns att odlas (förutsätter import, hanterings- och processtillstånd)
I vilken form används GMM och GMO? GMM används mest i labb, i kemikalieindustrin (enzymer, tvättmedel, hår-schampo, kosmetika) och i medicinsk industri GMO-växter används mest i labb och i djurfoderindustrin. GMO-djur används mest i labb GMO inblandning ökar: soja lecitin, majs stärkele. Inblandning förutsätter märkning i EU GMO för direkt konsumtion ökar (papaya, soja, ris
Varför har vi en debatt om detta? Uppenbart att forskarna har ett kraftfullt verktyg. Samhället inser att ansvarsfullt användande är viktigt Teknikens användning ger oss kunskap Kunskap kan användas för goda och mindre goda saker Vi har ett ansvar för hälsa miljö Etiskt försvarbar användningar Nuvarande EU-direktiv & svenska lagar tar hänsyn till detta! (+ öppenhet, + märkning, + övervakning)
Min poäng är.. Svårt vara kategoriskt för eller emot en teknik Användningsområden kan vara dåliga i ett sammanhang, andra användningar kan det vara dåligt att inte utnyttja - det behövs nyansering Det enda vettiga är att fortsätta utvärdera varje GMO separat, och ta hänsyn till Införd gen Gröda och fältmiljö Slutanvändning
Frågor finns alltid! Forskare Kan vi lära oss att använda denna gen? Löser denna användning ett problem? För vem? Forskare/Myndigheter Finns det risker med denna användning, för hälsa, för miljö? I vilka grödor bör genen i så fall användas? GMO odlas var? Används hur? Politiker/Intresseorganisationer Vågar vi gå vidare? Väger nytta över risker? Konsumenter Är detta säkert?
Webb tour, http://www http://www.vbsg.slu.se http://www-genvagar.slu.se/ http://www.gmo.nu http://www.foodfuture.org.uk/index.htm (food for our future) http://www.foodsafety.gov/~fsg/biotech.html http://www.agbioforum.org http://www.nuffield.org/ http://www.isaaa.org/ (International Service for the Acquisition of Agri-biotech Applications) http://www.monsanto.com http://www.biotechknowledge.com/ http://www.rafiusa.org/ or http://www.rafi.org http://www.genewatch.org/ http://www.snf.org