18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här graven Det här är en grav från bronsåldern, d.v.s. från tiden ca 1800500 f. kr. Den består av ett omkring två meter högt ovalt stenröse som är 18 x 12 meter i omfång. Fyllningen består av blandat stenmaterial. De mindre stenarna som ligger på de större utgör sentida röjningssten. var att den döde brändes och fynden Under bronsåldern var klimatet varmarare än idag. Vindruvor växte vilt upp till Mälardalen och skogarna dominerades av ädellövträd. Granen hade ännu inte blivit vanlig i våra trakter. I pollenanalyser ser vi att människan röjt för odling, men framför allt för bete.
Forntidsgrav & predikstol På de här markerna har människor vandrat i tusentals år. Graven du står framför just nu har en lite speciell historia enligt hörsägen har den nämligen använts som predikstol. 33:1 Om predikstolen Det här är en grav från bronsåldern, d.v.s. från tiden ca 1800500 f. kr. Den är 1,8 meter hög och 18 meter i diameter och består av stenar i storleken 20-50 cm. Södra kanten av graven är utrasad. Graven kallas i folkmun för predikstolen. Under sommaren när det var fint väder gick enligt hörsägen prästen från N gamla kyrka till graven och ställde sig på denna för att hålla sin söndagspredikan. var att den döde brändes och fynden Från bronsålder och äldre järnålder ser vi spår efter den första odlingen i form av stora områden med röjningsrösen. Odling inom röjningsröseområden har bedrivits fram till åtminstone medeltid. Troligen brukades endast en mindre del åt gången men stenröjningen underlättade för slåtter och bete. Att dessa odlingslandskap ligger kvar i skogarna är unikt vid en europeisk jämförelse.
För 4000 år sedan......kom de första bofasta människorna till det här området, så golfbanan i N ligger på historisk mark - minst sagt. Du står just nu vid en grav från bronsåldern. 640 Om den här graven Det här är en grav från bronsåldern, d.v.s. från tiden ca 1800500 f. kr. Graven är oval, nio meter lång, sju meter bred och ca en meter hög. Fyllningen består av stenar som är mellan 30 och 50 cm stora. var att de döda brändes och fynden Den vanligaste typen av gravöverbyggnad från den skandinaviska forntiden är runda stensättningar. Den förekommer från bronsålder ända in i vikingatid. De består av packad sten i några få lager och är oftast cirkelrund till formen. Större, vällagda runda stensättningar är oftast äldre, men det kan skilja ganska mycket i olika delar av landet.
Med anor från forntiden De första bofasta människorna kom till det här området för ungefär 4000 år sedan. Graven du just nu står framför är troligen ca 2500 år gammal och en av få fornlämningar från den här tiden i våra trakter. äs 32:1 Om järnåldersgraven sjö Den här graven är från järnåldern och består av en kvadratisk stensättning. Sidorna är nio meter långa och graven är lite knappt en meter hög. I tre av hörnen (nordväst, nordöst och sydöst) finns större stenar, s.k. hörnstenar. I mitten finns en grop som är 1,5 meter i diameter och 20 cm djup. Fyllningen är idag helt täckt av mossa. För 2500 år sedan, det vill säga från omkring 500 år f.kr till ca 1050 år e.kr, var det järnålder i Sverige. Kvadratiska stensättningar av den här typen var ett vanligt sätt att begrava sina döda under äldre delen av järnåldern. Kvadratiska stensättningar förekommer i olika varianter; dels med resta stenar i hörnen och dels som en kuvertliknande stensättning med stråk av större stenar som bildar två diagonaler igenom själva graven. Under järnåldern blev det även vanligare att de döda begravdes på gravfält där den äldre järnålderns gravar består av stensättningar, både runda och kvadratiska men även domarringar, resta stenar och klumpstenar. Under den yngre järnåldern (550-1050 e. kr.) blir högar vanliga på gravfälten. Vid järnålderns början blev klimatet gradvis kallare och en befolkningsminskning sker under århundradena 400-600 e.kr, vilket man märker på att antalet fornfynd minskar under denna tid. Korn odlades i högre grad under järnåldern än under bronsåldern då detta sädesslag lämpar sig bättre i kallt klimat.
Tegelbruk från 1700-talet På den här platsen fanns det från 1700-talet ett tegelbruk, där man med hjälp av vedeldad ugn brände tegelstenar. I dag återstår bara några husgrunder men en gång i tiden rådde här stor aktivitet. 65:1 Om Tegelbruket Bebyggelselämning som består av en tio meter lång och sju meter bred husgrund. Grunden är av kallmurad gråsten. I samma område finns även en torplämning som består av en husgrund och ett spisröse. Undertecknad upplåter härmed min egande andel eller halfva Tegelbruket i N Södergård med enlika andel i det derwid belägna lertag på Tio års tid till Hemmansägaren Johan Johannisson i Stuntamålen.... Ja, så står det att läsa i inteckningsprotokollet från Tveta Häradsrätt daterat den 13 juni 1860. I samma protokoll kan man också utläsa att det årliga arrendet var 150 kronor och skulle betalas i riksmynt. Sand och lera som behövdes för tillverkningen togs också på den här platsen...i det wid bruket belägna sandtaget. Arrendeavtalet reglerade även var leran fick tas och det står tydligt att ingen onödig mark...må dertil användas. Kontraktet skrevs under och bevittnades den 8 mars 1860 på N Södergård.