Arkeoastronomi Vad visste våra förfäder om kosmos?
God vetenskap: Låt oss ta reda på det! Vad säger fornfynd och skrifterna? Dålig vetenskap: Det går att bevisa att de kunde obegripligt mycket! Ännu sämre: Det går att bevisa att de fick denna kunskap av utomjordingar som besökte jorden förr.
Ett aktuellt och kontroversiellt svenskt typfall: Vid Uppsala astronomiska observatorium finns en avdelning för arkeoastronomi: http://www.astro.uu.se/archast/ Där definieras arkeoastronomi som astronomins antropologi (= läran om människan), till skillnad från astronomins historia. Sidan har många intressanta länkar.
Den svenska arkeastronomin verkar bygga på upptäckten att hundratals sten- och bronsåldersgravar är orienterade efter solens gång på himlen, typ att solen sken in i någon korridor vid vinter- eller sommarsolståndet.
Solanpassningar var vanliga i många kulturer. Redan neanderthalarna begravde sina döda för att förbereda dem för ett liv efter detta. Stenåldersmänniskor begravdes ofta med huvudena åt öster, kanske för att invänta den uppgående solen. Kristna begravs så för att ta emot Jesus, som ska uppstå från öster.
Många forntida gravar i hela Europa är byggda efter antingen vinter- eller sommarsolståndets sol. Några få, mest i Storbritannien, är riktade mot våreller höstdagjämningen. Oklart varför! Vilken betydelse hade det för den döde att dag och natt var lika långa? Vintersolståndet Vårdagjämningen
Större monument som pyramiderna, Stonehenge etc är tämligen precist orienterade efter solen. Det är inte enkelt att förstå hur byggarna kunde ta ut kompassriktningen så exakt på den tiden.
Det fanns uppenbarligen en mycket spridd solkult sen urminnes tider. Det är naturligt. Solen är livgivande, och lätt att observera. Solen var den tidens klocka, som bestämde arbetsdagen, men också årstider för sådd, skörd, fester etc. Det var viktigt att hålla reda på solens läge på himlen på dagen, och under olika tider på året. Detta bokfördes säkert, eller ristades in i pyramider, grottmålningar eller hällristningar. Solen fick också en religiös betydelse vid ex vis begravningar.
Ibland övertolkas solens roll, t ex i den första Indiana Jonesfilmen Raiders of the Lost Ark.
Så vad är problemet? Vad har detta med god och dålig vetenskap att göra? Jo, frågan är nu om forntidens människor var så intresserade av himlen att de vävde in andra fenomen i vardagen, konsten, gravarna etc. De kanske också bedrev solkulten på många andra sätt? I så fall, varför? Och hur mycket visste de, eller brydde sig om?
Ett kontroversiellt exempel är skeppssättningar, typ Ales stenar från ca 600 ekr. Stenarna väger ca 5 ton styck.
Var de En festplats? En plats för religiösa riter (begravningar..)? En tingsrätt? En jättekalender? Ett observatorium? De som tror på kalendern påstår att stenarna är placerade exakt efter solens läge på himlen vid olika tider på året. Spetsarna pekar mot solens uppgång vid vinter- och sommarsolstånden.
Teori av författaren och naturvetaren Bob G Lind i boken "Ales stenar - ur ett arkeoastronomiskt perspektiv".
Problem: 1. Varför bygga en jättekalender? Borde det inte ha räckt med mindre solur? Varför dra iväg till kusten för att kolla när man ska sätta potatisen? 2. Stenarna har flyttats då och då, och solens bana var inte samma då som nu. Lägena stämde inte med varandra på den tiden. 3. Tolkningarna av de flesta enskilda stenarnas lägen blir rätt krystade. 4. Arkeoastronomerna daterar stenarna till 1500 fkr, men C14-datering av träflisor under stenarna säger 600 ekr
Varning 1: Det finns en enklare förklaring: Skeppet ligger precis i kustlinjens riktning. Varför krångla till förklaringen av läget? Occams rakkniv! Varning 2: Kalenderteoretikerna blinkade inte ens när det visade sig att lägena inte stämde med teorin, dvs att de räknat fel. De hittade på nya teorier för varje sten i stället.
För ett par år sen urartade situationen med Det stora guidebråket på Ales stenar, skildrat bl a i Folkvett: http://www.physto.se/~vetfolk/folkvett/20022ale.html Arkeastronomerna hade egna turistguider vid stenarna, som skrek ut sina teorier för att överrösta den lokala turistguiden. Det blev närapå slagsmål, och turisterna klagade över röran. Riksantikvarieämbetet fick gå in och sätta stopp.
Men detta är bara en mild västanfläkt mot annan (o)vetenskap i samma anda. Forskningsfrågan är nu om fornlämningarna ger bevis för mer sofistikerad astronomi. Vi fortsätter med Uppsala-forskarnas teorier om hällristningar.
Från 9th Annual Meeting of the European Society for Astronomy in Culture, Stockholm, August 27-30, 2001: A recent and attractive hypothesis is that of astronomer Göran Henriksson, Uppsala Observatoriet, who maintains that some of the carvings are representations of specific, datable celestial events such as supernovas, comets and eclipses. According to his interpretation, for example, the boats are calendar ships, each representing a two-month period in the year.
Månens betydelse för byggnader, observatorier, målningar etc är omtvistad. Det fanns inget uppenbart skäl för en forntida kultur att hålla reda på var månen befann sig, om det inte var ren nyfikenhet, eller något religiöst. Dessutom rör sig månen så komplicerat att vi inte riktigt vet var den var för 3000 år sedan. Aztekerna hade en mångud, Coyolxauhqui, och vissa målningar som tyder på månobservationer. Dock för bara några hundra år sen (1400-talet).
Ett sol/mån-observatorium från bronsåldern på den skotska ön Jura? Uppsala-forskarna lägger samma betydelse vid Uppsala högar.
Här är det uppenbara problem med två saker: Falsifierbarheten: Hur ska man kunna bevisa att något inte är t ex en månkalender? Bevisvärdet: Någonstans på jorden måste det finnas ett fynd som stämmer med vilken astronomihypotes som helst. Bevisläget påminner om en gren av modern historieforskning, som går ut på att simulera på datorn hur det skulle ha gått om, t ex om Hitler hade dött i attentatet i Polen.
Även vikingarnas astronomi har studerats, t ex en solkompass som hittades på Grönland 1947.
Varning: Det går att göra massor av vetenskap ur en liten flisa som man grävt upp, och klä upp hypotesen med mätningar och formler. Ett annat exempel är ett påstående av Uppsalagruppen för några år sedan, att vikingarna höll koll på allt på himlen, inkl supernovor och kometer. De dokumenterade detta som spår i stenar, som pekade mot himlafenomenen. Normalt tolkas dessa rännor som spår efter svärdslipning i en gammal smedja.
Undersökningen gick ut på att kolla upp om det finns slipspår som pekar mot ställen där det fanns en komet, supernova eller solförmörkelse. Och man hittar alltid något spår som pekar i rätt riktning för varje känt fenomen man studerar. Problem: Vi vet inte om stenen flyttats Vi vet inte riktigt i vilken riktning fenomenet inträffade Det verkar osannolikt att vikingarna inte skulle ha missat ett enda undersökt fenomen Varför dokumentera på detta sätt, när man kunde ha ristat in det på en runsten? Och som vanligt: Man bestämmer först vad man vill bevisa, sen hittar man beviset!
Det stora akademiska vikingabråket: En astronom och en arkeolog från Lund var med i ett TV-program och kritiserade Uppsalagruppen, som inte ville vara med i programmet. Uppsalas rektor skrev då till TV-ledningen och krävde att lika mycket tid skulle anslås till arkeoastronomi, som till kritikerna. TV vägrade och Uppsala surade. Debatten kan följas här: http://www.physto.se/~vetfolk/arkeo/
Nu till lite mer exotiska hypoteser, som går ut på att utomjordingar besökt oss och gett forntidens folk en djup inblick om kosmos. Många historier handlar om att dessa folk kände till att stjärnan Sirius ingår i ett dubbelstjärnsystem, eller till och med trippelsystem. Sirius är himlens klaraste stjärna, men ligger nära och är rätt ljussvag. Man kan inte se de andra stjärnorna utan teleskop.
Sirius är omnämnd i många kulturer, men framförallt finns det en stam i Afrika, Dogonfolket, som intervjuades av två franska antropologer på 1930- talet. De rapporterade att folket hade häpnadsväckande kunskaper om Sirius, t ex omloppstiderna för två osynliga kompanjoner. De påstod att de fått denna kunskap av utomjordingar som besökte dem för tusentals år sen. De skulle ha varit fula och ödleliknande.
Men detta har inte kunnat bekräftas i modern tid. Numera vet detta folk inte mycket om Sirius, utom själva storyn. Det ryktades att de haft besök av västerlänningar tidigare. Eftersom de hade en Siriuskult så kan dessa ha berättat om dubbelstjärnan. De omloppstider som angavs tidigare stämmer inte riktigt (60 resp 50 år). Som vanligt är teorin inte motbevisad, utan bara otrolig. Varför skulle t ex utomjordingar ha besökt en liten stam i Afrika och berättat en massa om sig själva. Varför inte de högtstående kineserna?
Slutligen till extremfallet Erich Von Däniken: http://www.daniken.com Han letar bevis över hela jorden för att utomjordingar har varit här och berättat om kosmos.
Här finns ett bevis för att det var känt att solen är i mitten av solsystemet, med nio planeter och månar!
Aliens i Sydamerika?
De gamla egyptierna kände till glödlampan!
Vikingarna hade lärt sig om optiska linser!
..kanske av en sån här astronaut, som avbildades för ett par tusen år sen i Mexiko. Notera handskarna och de kloliknande fötterna.
Här har astronauten för säkerhets skull en strålningsmätare med sig vid besöket i Mexiko.
En annan Von Däniken-teori: Gudarna var astronauter! Varför kommer gudarna, änglarna mfl annars alltid från himlen i olika religioner?
En sista varning: Von Däniken är mångmiljonär! När någon som framför en vetenskaplig tes gör grova pengar på verksamheten, så finns det anledning att granska teorin extra noggrant. Ett tecken är att teorin förenklas för att sälja bättre till allmänheten.
Av vilket man kan lära sig att dålig vetenskap och fusk ofta är mycket lönsammare än god vetenskap. Nobelpriset ger mycket mindre pengar än en best-seller i USA. En tröst är att även goda vetenskapare som Hawking och Weinberg är förmögna. Frank Wilczek: Bara nobelpristagare