Sjömansbok för besättning ombord på Fd. Robotbåten H.M.S. Ystad Utgåva 1 2008-05-30 1
Förord Detta häfte har som syfte att upplysa samt färska upp minnet på medlemmar i Föreningen Svenska Robotbåtar samt besättning ombord på Muséefartyget Ystad. Innehållsförteckning Sida 2 Sida 3 Sida 7 Sida 9 Sida 15 Sida 18 Sida 21 Sida 23 Sida 24 Sida 25 Sida 26 Sida 28 Sida 31 Sida 32 Sida 33 Sida 34 Sida 38 Sida 40 Sida 41 Sida 45 Förord och innehållsförteckning Allmän fartygskännedom Sjömanskap Sjötermer Förklaring av utrymmen ombord Förtöjning & losskastning Ankrings terminologi Anvisningar för rorgängare Loda Örlogsmässighet Skyddstjänst Räddningstjänst, Förebyggande Skrovskadeskydd Länsning Handbrandsläckare Brandbekämpnings utrustning Första hjälpen Livflottar Man över bord Fartyget övergivande Källförteckning 2
ALLMÄN FARTYGSKÄNNEDOM Historik Svenska flottans första efterkrigstorpedbåt, PERSEUS byggdes 1951. Erfarenheterna av detta försöksfartyg bildade underlag för framtagandet av en serie om elva fartyg, med typbeteckningen PLEJAD efter det första fartyget i serien. Med utgångspunkt från Marinplan-60 projekterades sedan ytterligare en serie. om sex tb benämnd SPICA efter det första fartyget i serien. Fartygen färdigställdes 1966-67. Fartygen byggdes med tanke på en framtida robotbestyckning. Under femtiotalet hade marinen genomfört prov med sjörobot på jagaren Halland och Småland. Projektet var ett av världens första i sitt slag med måste läggas ned efter 1958 års försvarsbeslut. Robot 315( AGATON ), som finns utställd i varvsträdgården i Karlskrona, överlede dock i FV regi och slututvecklades till robot 04. Marinen fick välja en betydligt billigare lösning och en fransk målrobot CT-20 modifierades till stridsversion under namnet Rb 08. Rb 08 fördes sedan av de två jagarna samt av ett kustrobotbatteri. Torpedbåten Typ Norrköping (T131) var en direkt fortsättning på Spica serien med hade i förhållande till denna modifierats och moderniserats i många avseende främst inom områdena vapen och tele. Tb typ Nkg (T131) serien omfattade tolv fartyg vilka färdigställdes vid Karlskronavarvet AB 1973-76. 3
Tidigare torpedbåtar hade namn efter stjärnor. T 131-seriens fartyg fick statsnamn. Namn Identifierings Förkortad nummer benämning Norrköping R 131 Nkg Nynäshamn R 132 Nyn Norrtälje R 133 Ntä Varberg R 134 Vab Västerås R 135 Vås Västervik R 136 Väs Umeå R 137 Umeå Piteå R 138 Pit Luleå R 139 Lul Halmstad R 140 Hsd Strömstad R 141 Ssd Ystad R 142 Ysd Redan 1976 föreslogs att Norrköpingklassen skulle modifieras till robotbåtar och inriktningen var att den amerikanska roboten Harpoon skulle köpas in för ändamålet. 1979 beslöt dock regeringen att föreslå riksdagen en svenskutvecklad robot istället för Harpoon och ett för ändamålet särskilt bildat consortsium- SAAB BOFORS MISSILE CORP, SBMC 1981 påbörjades modifieringen som innebar robotbestyckning och förbättrade radar-, stridslednings- och eldledningssystem. Typnamnet ändrades härmed till Robotbåt typ Norrköping (R 131). Under 1995 påbörjades förstärkt vidmakthållande och 6Ö för HMS Ystad, som är den första av planerade 6 stycken fram till 1998 4
Allmän beskrivning Nkg (131) är en deplacerande fartygstyp. Fartyget är byggt med från för till akter genomgående huvuddäck samt trossdäck från förstäven till förkant av maskinrummet. Fartyget är indelat i nio vattentäta avdelningar. Skrovet är långskeppsspantat och tillverkat av elektrisk svetsad stålplåt. Tvärskeppsspanten är utförda som webbspant. Vattentäta skott är utförda av stål medan inredningsskott och däckshus är av lättmetall. Fartygets allmänna arrangemang framgår av bilaga 1./1 Data Längd över allt Längd i konstuktionsvattenlinjen Bredd största i huvuddäck Djupgående akter Höjd över vattenyta: Spaningsradar Uk-mast (FÄLLBAR) Deplacement Axeleffekt Fart 43,6 m 41,1 m 7,1 m 2,3 m (roder) 13,2 m 16,1 m ca 245 ton ca 10 000 kw (13 000 hk) ca 40 knop Framdrivningsmaskineriet består av 3 st gasturbiner av typ Bristol Siddeley Proteus 1282 vardera lämnar en effekt av 3,230 kw (4,300 h) och drivande var sin KaMeWa-propeller via en vinkelväxel. Styranläggningen är elektrohydraulisk. Fartyget är försett med två roder. Elektrisk kraft levereras av 2 st generatorer av märket Hitzinger, vilka drivs av var sin dieselmotor. Spänningen är 440V 60Hz 3 fas. Max kontinuerlig effekt 115 kw resp. 140 kw. Fartyget är utrustat med ett patentankare, vikt 150 kg, med stolpkätting av 165 m längd, kättingstoppare och ankarspel som är försett med nockskiva. Ankarspelet drivs av ett hydrauliskt pumpaggregat som startas och stoppas i förpiken. 5
Bestyckningen utgörs av 8 st Rb 15+ 2 st 53 cm torpeder, alt 4 st Rb15+ 6 53 cm torpeder 1 st 57mm a pjäs m/7102 2 st lysraketställ monterade på sidorna av pjäskupolen (delad lysraketpjäs m/60, 57 mm) 2 st ksp m/58 Fast minräls för minor eller sjunkbomber. 6
Sjömanskap Föremål som befinner sig på sidorna är placerade bordvarts. Riktningen tvärs fartyget var som helst kallas tvärskepps. Två fartyg som ligger intill varandra sägs ligga långsides. Ett fartyg byggs på ett skelett av spant, däcksbalkar och köl. Fribord är fartygssidans minsta höjd över vattenlinjen. Den förliga delen av väderdäck kallas back och den aktra delen halvdäck. Mellan dessa förflyttar man sig utmed babords eller styrbords gångbord. Utrymmet längst förut kallas förpiken. Under däck förflyttar man sig inte i korridorer utan i gångar. Man tar sig upp på däck genom en däckslucka, genom dörr eller ett Svängskott i ett skott. Vid genomgång av svängskott SKALL svängskottet antingen stängas och reglas eller hakas upp i öppet läge. Golvet i ett rum inuti fartyget kallas durk. Väggarna kallas skott. Trapporna kallas lejdare. Fönstren kallas ventiler. Man bor i hytt. Man sover i en binge (som är en fast eller fällbarsovplats) Köket heter kabyssen, även kallat byssan. Närmast under huvuddäck (Väderdäck) ligger trossdäck. På huvuddäck finns det en överbyggnad, däckshus, med en eller flera bryggor. Fartyget navigeras från manöverbryggan. Vidare finns en Signalbrygga. Om man bara säger bryggan avses alltid manöverbryggan. Driften av maskineriet övervakas från maskincentralen. Fartygets elkraft fås från dieseldrivna elverk, även kallade hjälpmaskiner. 7
Ett fartygs storlek kan anges med huvuddimensionerna längd, bredd och djup eller med dess volym. Deplacement är vikten av den vattenmassa som fartyget undantränger, dvs totalvikten av fartyget med last och allt. Ett örlogsfartygs storlek anges med dess deplacement. 8
Sjötermer Akterut Anger befintlighet. Något finns akterut. Akteröver Anger riktning. Man beger sig akteröver. Barlast Tungt material, även vatten, som placeras i en farkosts botten för att öka dess stabilitet. Befälstecken Förs på örlogsfartyg där chef utövar sitt befäl, eller på båt i vilken han färdas. Beknip Ett föremål, t ex ett tåg, har kommit i beknip då det fastklämts och ej utan vidare kan komma loss. Anlöpa en hamn. T.ex. Att gå in i en hamn. Avhåll Några törnar av ett tåg runt pollare, krysshult eller dylikt för att hålla kvar ett tåg och minska belastningen så att man kan anpassa takten vid firande för hand. Avhåll kallas även ett tåg, som sticks på för att stötta ett föremål som hissas eller firas. Avrusta. Att avrigga en farkost samt vidta åtgärder för att skydda / förrådsställa materielen i land, exempelvis efter en expedition för förläggning vid varv. Belägga Att fastgöra ett tåg eller en ända, så att det lätt kan lossas, men inte komma loss av sig självt. Bestickföring Innebär att man kontinuerligt bestämmer sitt läge med hjälp av observationer och beräkningar och beräknar ny/ fortsatt kurs, samt för in detta i kortet. Bordvarts Vid insidan av fartygssidan eller riktning inombords mot fartygssidan. Bära av Att hindra en båt från att stöta mot eller hugga mot en kaj eller dylikt. 9
Bära hän Att påskynda ett arbetes eller uppdrags utförande: Bär hän! Det är gott (alt. Det var gott ) är ett särskilt i örlogsfartyg vanligt svar på rapport eller upplysning. Dikt Nära, så mycket det går Dragga Gör ett fartygs ankare då det släpar längs sjöbottnen. Även med dragg försöka fånga ett föremål i vattnet eller på bottnen. Durk Kallas i allmänhet golv ombord. Även förvaringsutrymme i örlogsfartyg. Fartygschef (alt. FC) Kallas befälhavaren på örlogsfartyg. Fira Att kontrollerat ge ut på ett tåg så att firningen när som helst kan stoppas. Firning kan ske med eller utan avhåll. Man kan fira vackert, fira villigt, fira loss osv. Fira är motsatsen till hala. Enkla En förtöjning innebär att minska antalet parter till en. Motsats till dubbla. Fyllenät Skyddsnät mellan skrov och kajkant. Förfånga Att avlösa vakter och poster. Förhala Med hjälp av frossar flytta undan ett fartyg frän en förtöjningsplats till en annan. Fast används dels såsom kommandoord för beläggandet av en ända, t ex Fast akter! Fendert Buffert av mjukt material för att ta upp stötar vid tilläggning m m. 10
Förut Anger befintlighet. Ankaret är placerat förut. Föröver Anger riktning. T ex Bär hän föröver och hissa gösen. Hala hem eller hala in är att hala till dess ett föremål är på plats, t ex till dess bukten (det lösa) av ett tåg är inne. Hem Uttrycket förekommer i olika sammanhang, t ex Ta hem det Slacket!. Man kan hala hem en kabel, vinda hem ett ankare. Hiva Används ibland i betydelsen kasta, t ex hiva lodet. Hiva är också detsamma som vinda, när t ex ankaret ska hivas upp. Gatt, Klys Anordningar i eller vid relingen som förtöjningsgods skall löpa igenom "Gruvan" Term för maskinrummet (eller "maskin" som det kort och gott heter) bland dem som inte arbetar där. Gös En liten örlogsflagga som förs på gösstake då fartyget ligger till ankars eller är förtöjt. Gösstake I förstäven placerad vertikal stång på vilken gösen hissas. Hugga En grundstött farkost hugger när den stöter mot sjöbottnen. En båt kan hugga mot annan båt eller kaj. Hugga upp en farkost gör man då den skrotas. Hålla an Någonting är att hålla fast det. Håll an förspring. Hålla kurs Är att styra anbefalld kurs utan onödiga girar. Hålla ned mot Innebär att styra mot ett visst föremål, t ex en fyr. Hålla undan, väja. 11
Kasttåg, Kastlina Smäcker lina med tyngd i ändan, föregriper ilandhalning av förtöjningstrossar. Kära Hålla nära, t ex land eller sjömärke. Mantåg Ett horisontellt tåg att hålla sig i, ofta i midjehöjd. Moring Järnring, som sitter fast i kaj för att användas vid förtöjning. Låt gå. T ex Låt gå styrbords ankare!. Lägga av Låta gå eller lossa något som varit fast. Lägga ombord med Törna emot. Lägga till Att stoppa en farkost vid kaj eller fartyg och förtöja där. Lägga till spels Lägga ett tåg kring nocken (valsen) på ett spel. Lägga fast (alt. Fast) Belägga. T ex Lägg fast förända Naja Att med garn eller smäckert tågvirke knopa fast ett föremål så att det enkelt kan ryckas loss. ORA Högtalarsystem ombord för ordergivning samt information. Pollare (Järn) Konstruktion ombord eller på kaj, för förtöjning. Lägga loss Att göra loss en ända. Lätta Att lyfta något, t ex lätta ankar. Även roderkommando, Lätta till tio graders ror!. 12
Panamaklys, Panamagatt Ett klys (öppning i reling eller motsvarande) beläget mitt i fartygets förstäv. Pillemasare Förr benämning på båtsman vid örlogsvarv som inte förtog sig i arbetet. Rappa ur. Att dra ut en iskuren sladd ur ett block eller dylikt. Rulla Sidledes rörelse i sjögång. Sekond Fartygschefens närmaste man på örlogsfartyg. Sjömaning. Gemensamt namn på arbeten med tågvirke och vajer. Sjösurrning Innebär att all lös materiel, dvs möbler, pärmar, reservdelar, verktyg och annan utrustning spänns fast eller packas i därför avsedda lådor och skåp. Sladrond Genomförs inombords och utombords för att kontrollera sjösurrningar samt stängningsgrader Stampa Fartygets långskepps rörelser i grov sjö. Stå Order att omedelbart avbryta en verksamhet, t ex Stå i spelet! Ters (tärs) En kort stav, som används för att fästa tåg till annat tåg, moring, gatt eller dylikt. Tajt Uppsträckt, styvhalat. T ex. Tajta upp Tåg (-virke) Samlingsterm för rep, linor, trossar mm. Skränsa Släppa efter på ett styvt tåg eller tross som ligger runt en pollare, en spelnock eller dylikt. T ex. Skränsa förspring 13
Varsko Vanligt uttryck ombord för att meddela eller underrätta någon om något. Vinda Att ta hem ett tåg eller en kätting som är lagd kring ett spel. Tåg, -virke samlingsterm för rep, linor, trossar mm. Åmning Markeringar på skrovet som anger djupgåendet. Råbandsknop 14
Förklaring av utrymmen ombord Med början förifrån Förpik Stuvningsutrymme längst förut som nås genom däckslucka på huvuddäck/väderdäck. Intmatt (Intendentur Material) fd. Artmatt Placerat under Hytt 1. Hytt 1 el. 12-manna Största hytten ombord och är placerad längst för över på trossdäck. Förliga gången Gången som går från Hytt 1 till Mäss1. Hytt 3 el. 4-manna Första hytten på Styrbords sida Hytt 2 el. Redarhytten Första hytten på Barbords sida Gryngången Proviantförråd som nås genom däckslucka från Förliga gången. Mäss 1 el. Värnplikts mässen Mässen utanför byssan Nedgångskappen Däckslucka akter om kanon för nedgång till Mäss1 Hytt 10 el. Chiefens Hytt Akter om/under nedgångskappens lejdare Hytt.. el. NavB hytt Placerad mitt emot hytt 10 15
Ammodurken (ammunitions durk) Förvaringsutrymme för ammunition till Pjäsen/kanon som nås genom en däckslucka vid byssan. Aktra gången Gången som går från byssan till SLC tamburen. Gunrummet Stora Officersmässen i aktra gången. Lilla Gunrummet (el. Fd. Underofficermässen) Lilla Officersmässen i aktra gången. Hytt 12 el. Chefens / FC s hytt Placeras Akter om Gunrummet Hytt.. el. Secondens hytt Placerad akter om lilla gunnrummet. SLC tamburen Hall utanför SLC och i slutet av aktra gången. SLC (StridsLednings Central) Nås genom Svängskott i aktragången. Stybords ElApp (ElApparatrum) Nås genom tvätttrum 3. Barbords ElApp (Barbords ElApparatrum) Nås genom svängskott från SLC. ElApp (ElApparatrum) Nås genom lucka i Barbords elapp. Däckstambur Gång som nås genom svängskott på Styrbord sida av däckshus. ABC / NBC / Sanerings dusch Placerad i Däcksbyggnaden och nås antingen genom ett svängskott från styrbords gångbord eller genom en dörr fr. Däckstamburen. 16
Radarrummet Förvaringsutrymme och elapparatrum i däcksbyggnaden som nås genom en dörr från Däckstamburen. Maskin Centralen (MC) Nås genom däckslucka i Däckstamburen. Maskin Rummet (MR) Nås genom svängskott i MC. Maskin Uppbörden Utrymme för förvaring av utrustning för maskin, Nås genom däckslucka från Maskinrummet. Tvärskeppsgången/ MUgränd Gång i däcksbyggnaden som går tvärs genom skeppet, nås genom svängskott från huvuddäck/väderdäck. LIR (Luft Intags Rum) Nås genom däckslucka på Huvuddäck/väderdäck. Styrmaskin Längst akteröver placerat utrymme som nås genom däckslucka från huvuddäck/väderdäck. 17
Losskastning Och Förtöjning När Stationer för förtöjning eller losskastning blåses skall besättningen bege sig till sin tilldelade plats. Vid minimum besättning är fördelningen denna: 4 man på Backen Pollare Förända Pollare Förspring Kulpassare Däcksbefäl 3 man på Bryggan Rorgängare ManO FC 2 man i Maskin Spakförare Springare 3(4) man på Halvdäck Pollare Akterända Pollare Förända Däcksbefäl (Kulpassare) Förtöjningsarrangemang 1. Förända 2. Förspring 3. Tvärända 4. Akterspring 5. Akterända 18
För att undvika skador på personer eller materiell är det viktigt att order efterföljs och genom förs omedelbart och utan tvekan eller dröjsmål. Det är även viktigt att akta sig själv när man befinner sig på huvuddäck vid förtöjning eller losskastning, så att man inte hamnar i kläm eller fastnar i trossar. Speciellt viktigt är det för de som arbetar med trossarna att de är uppmärksamma så fingrar m.m. inte kläms fast t ex. mellan pollare och tross. De order som används vid förtöjning eller Losskastning är i regel enkla. Skränsa (ända el. spring)(handtecken: ena armen rakt fram, den andra korsar och dras från kroppen mot armen) vilket betyder att man skall med en till två törnar kvar på pollaren släppa efter på trossen. Med Skränsa villigt menas att man skall skränsa snabbt. Loss (ända el. spring)(handtecken: Armarna i ett kors och öppnar korset) så släpper man efter så mycket tross så att hoppilandkallen kan få loss trossen från pollaren eller moringen så att man sedan snabbt kan ta hem trossen. Vid Ta hem (på slacket) (i ända el. spring)(handtecken: Gör tecken som man tar tag i en tross och drar den mot sig) så tar man hem på (slacket i) nämnda tross. Med Slacka (ända el. spring) menas att man släpper efter på nämnda tross så pass mycket att det blir ett slack i trossen. Håll an (ända el. spring) håller man fast nämnda tross med något extra nyck runt pollaren. Fast (ända el. spring) (Handtecken: Armarna i kors, med knutna nävar) Lägger man fast den nämnda trossen ordentligt vid pollaren. Fast förtöj så (enbart vid förtöjning) betyder i regel att man är klar med själva förtöjningen och man lägger på några extra nyck på pollaren i väntan på dubblingen av förtöjningen. 19
Klargör för losskastning Dubblingarna tas bort på order av däcksbefäl, landgång och fyllenät tas in, landströmskabel tas in. Återställ vid losskastning så stuvas trossar i förpiken alt. Styrmaskin, fendrar tas upp och stuvas på däck. Vid förtöjning så stuvas trossen på örlogsmannavis på däck. Fendrar kontrolleras och fästs upp ordentligt. Landgången sätts i land och fyllenätet hängs ut. Förtöjningarna dubblas. Med Dubbling menas att man lägger dubbla förtöjningar. När återställningen vid losskastning är klar görs uppställning på däck för att däcksbefäl skall ha överblick samt avrapportera till ManO och sedan på Order göra avtropp. Vid order Avtropp skall samtlig personal/besättning (om ej annat meddelats) bege sig inombords för orientering från FC via ORA. Däcksbefäl el. tillförordnad besättningsmedlem gör en Sladdrond på huvuddäck och på trossdäck. Sladdrond avrapporteras till Mano enl. följande ManO, Sladdrond utförd inombords/utombords utan anmärkning/med anmärkning 20
Order terminologi vid Ankring Mano Däcksförman Åtgärd Stationer för Ankring Kopplar samband på backen Klargör ankare Ankare klart Starta hydralpump för fällning för fällning Lyft vinsch trumman Lossa Säkerhets-spärren Klart vid ankare Klara Fira ut Fira ut Fira ner ankaret till Vattenytan Låt gå ankare Låt gå ankare Släpp stopparen låt ankaret löpa ut fritt tills det når botten Ankaret i botten Stick till XX meter Stick till XX meter Släpp ut XX meter kätting i vattnet i vattnet XX meter i vattnet Kätting pekar åt SB/BB akteröver/föröver Visa riktning med armen Ankaret har tagit När kättingen spänns upp Stoppare på Stoppare på Lås kättingen med stopparen Återställ Återställ Fäll ner säkerhets spärren stäng av hydralpumpen 21
Orderterminologi vid ankar lättning Mano Däcksförman Åtgärd Stationer för lättning Koppla samband Starta Hydralpumpen Klar för avgång Klara Släpp på säkerhetsspärren Kätting vindas hem till 1,5 ggr längden Klar att vinda Klara Vinda till XX meter i vattnet XX meter i vattnet Kättingen vindas hem visa kättingens läge med armen Vinda Lätt Lätt ankare När ankaret släpper botten Ankare ur vatten Ankaret uppe Stoppare på Spelet återställt När ankaret bryter ytan Ankaret på plats i klyset Lås kättingen med Stoppare och säkerhets Spärren Vinsch trumman uppe Pumpen avstängd. När man klargör för ankring dras även en slang fram för att man sedan vid lättning skall kunna spola av dy mm. Från kätting och ankare. 22
Anvisningar för rorgängare Rorgängarens uppgift är att få fartyget att komma till beordrad kurs, att hålla denna kurs samt att lägga rodret så som han blir beordrad. De order rorgängaren får, ska han omedelbart repetera med hög och tydlig röst. Order där styrbord eller babord ingår, betyder att rodret ska läggas så att roderbladet förs åt styrbord respektive babord. Dikt ror innebär att rodret ska vridas till 25 graders rorvinkel. När rorgängaren utfört mottagen order ska han rapportera högt och tydligt så att ManO, tydligt uppfattar vilken kurs som styrs eller hur rodret ligger. Rorgängaren måste repetera tills svar erhållits från vakthavande officer. Rorgängaren har ett stort ansvar. Om han inte styr mot märke i land, ska han hela tiden ha ögonen på kompassen för att kunna svara på frågan Vad ligger vi an? Han ska koncentrera sig på att styra rak kurs. I fartygets bestickräkning förutsätter man att han gör det. Om ett fartyg med två propellrar har den ena stoppad, eller om maskinerna av någon anledning går med olika varvtal, ger rodret i normalt midskeppsläge inte fartyget rak kurs. Då ska rorgängaren så fort som möjligt pröva sig fram till den rorvinkel, som ger rak kurs. Denna rorvinkel uppger han som svar på frågan Hur för hon rodret? Detta läge blir ett tillfälligt midskeppsläge, från vilket beordrade rorvinklar åt ena eller andra hållet ska räknas. Förfångning vid rodret får inte ske under pågående rodermanöver. Innan förfångning sker skall ManO förfrågas, t ex. ManO går det bra att förfånga till rors? Avgående rorgängare ska till den pågående uppge kurs eller styrmärke,roderföring samt de förhållningsorder som kan ha blivit särskilt meddelade. Avgående rorgängare ska vara säker på att alltblivit riktigt uppfattat av den pågående rorgängaren. Pågående Rorgängare skall anmäla till ManO att förfångning skett samt meddela vem som förfångat, t ex: VO, 03 Andersson har förfångat till rors, kurs noll fyra fem! 23
Order som ska repeteras av rorgängaren Babord fem graders ror! Styrbord halvt ror! Åtgärder Rodret läggs BB i 5 rorvinkel Rodret läggs SB i 15 rorvinkel. Rorgängaren rapporterar Babord fem graders ror är! Styrbord halvt ror är! Babord! Rodret läggs BB i 20 rorvinkel. Babord är! Styrbord dikt! Rodret läggs SB dikt (25 ). Styrbord dikt är! Lätta till fem graders ror! Skifta ror! Rodret läggs så att rorvinkeln minskas till 5. Rodret läggs till samma rorvinkel åt motsatt håll. Fem graders ror är! Babord dikt är! (om rodret legat SB dikt) Midskepps! Rodret läggs till rorvinkel 0. Midskepps är! Stötta! Stötta med tio graders ror! Styrbord halvt ror, kom till kurs två tre fem! Rodret läggs åt motsatt håll mot det åt vilket giren pågår, varvid rorgängaren själv väljer rorvinkel med ledning av hur fort fartyget girar. Rorgängaren minskar sedan rorvinkeln långsamt så att giren upphör utan att det blir gir åt andra hållet. Rodret läggs åt motsatt håll mot det giren pågår, rorvinkel 10. Rorvinkeln minskas sedan lång-samt så att giren upphör utan att det blir gir åt andra hållet. Rodret läggs SB i 15 rorvinkel. När kurs 235 närmar sig gör rorgängaren som vid stötta. Stötta! (inväntar vidare order) Stötta med tio graders ror! (inväntar vidare order) Styrbord halvt ror är! Två tre fem kurs an! 24
Vid nedanstående order avgör rorgängaren själv hur rodret ska läggas. Man ska inte använda större rorvinklar än vad som behövs. Fartyget ska inte ligga och svänga kring den beordrade kursen. Order som ska repe-teras av rorgängaren Åtgärder Rorgängaren rapporterar Kurs noll nio noll! Rorgängaren styr far- Noll nio noll tyget närmaste vägen kurs an! till kurs 090 Rätt så! Kursen avläses omedel- Exempelvis bart på kompassen. Kurs tre noll två Fartyget styrs in på den nyss avlästa kursen. Styr på fyren! Rorgängaren styr mot Styr på fyren! beordrat styrmärke 25
Loda Att loda innebär att ta reda på vattendjup och eventuellt även bottenbeskaffenheten. Handlod Det vanliga handlodet består av ett cirka en halv meter långt, blyfyllt järnrör med lina och rulle. Lodet, som väger 3 5 kg, har i sin övre ända en stropp, i vilken linan fästs. Linan ska vara minst 50 meter lång. Lodlinan är uppmärkt på följande sätt: Lodets nedre ände är något urholkad och kan fyllas med talg före varje lodskott. Då lodet tar botten, avsätter sig något av bottenlagret i talgen eller, om det är stenbotten, åstadkoms intryckningar i talgen. På detta sätt kan man få kännedom om bottnens beskaffenhet, vilket kan vara av betydelse exempelvis vid ankring. Lodning med handlod sker från backen. Ligger fartyget still låter man lodet sjunka till botten direkt. Längd från lodet i meter Uppmärkning 2 12 22 osv ett vitt flaggduksmärke 4 14 24 osv ett blått flaggduksmärke 6 16 26 osv ett rött flaggduksmärke 8 18 28 osv ett lädermärke 10 60 110 osv en knop 20 70 120 osv två knopar 30 80 130 osv tre knopar 40 90 140 osv fyra knopar 50 100 150 osv fem knopar På varje udda meter upp till 20 meter finns dessutom ett slätmärke i form av en tråd. Det finns en minnesregel för uppmärkning som lyder : vi blevo ryssläder och som syftar på ordningen vitt, blått, rött och läder. 26
Örlogsmässighet Av ett fartygs yttre kan man bedöma i vilken grad det råder örlogsmässighet, dvs ordning och gott sjömanskap ombord. Såväl i hamn som under gång, framför allt i skärgård och vid möte med andra fartyg, är ett örlogsfartyg utsatt för kritisk granskning. Detta gäller inte bara skrov, rigg och synliga föremål på däck, utan också de enskilda besättningsmännens uppträdande på däck. Var och en ombord ska hjälpa till att hålla fartyget i örlogsmässigt skick, genom att vid brister antingen själv ingripa eller underrätta ansvarig. Inga sladdar eller kvarglömda fendertar får hänga utombords. Påsatta kapell ska vara väl surrade och sladdarna instoppade. Sejnfall och allt löpande tågvirke ska vara väl sträckt. Flaggor och tecken ska vara noggrant hissade i topp. De ska vara hela och blåsa klara. Kläder på tork ska hänga på avsedda platser och inte på räcken eller reling. Att lämpa avfall utombords är av miljövårdsskäl förbjudet. Det är förbjudet att lämpa olja i sjön i Nordsjön och i Östersjön. I hamn, vid landningsplats och ombord på andra fartyg är det många ögon som iakttar hur fartygets båtar manövreras och i vilket skick de är hållna, hur båtgastarna är klädda och hur de uppträder. Båtstyrare och båtgastar ska därför hålla sin båt örlogsmässig och uppträda örlogsmässigt. 27
Skyddstjänst 28
RÄDDNINGSTJÄNST Räddningstjänst är en sammanfattande benämning av åtgärder syftande till att förebygga, begränsa och avhjälpa skador på materiel, personal och miljö orsakade av olyckor eller haverier. I benämningen räddningstjänst ingår brandskydd, skrovskadeskydd samt livräddning så som fartygets övergivande samt man över bord. Tillgången på särskild skyddstjänstpersonal är begränsad. Varje man måste därför känna till fartygets byggnad samt veta var skyddsmaterielen finns och hur den skall utnyttjas. Räddningstjänsten leds under FC av MtjC. Larmsignaler Order om Signalens sammansättning Skyddslarm (Två korta signaler följt av ett uppehåll) Signalen skyddslarm innebär att GUL stängning snarast skall genomföras enligt skyddsmärkningen då risk för brand eller skada på fartyget är överhängande. Förebyggande skrovskadeskydd Innan fartyget lämnar kaj för att uppträda till sjöss genomförs en mindre omfattande sjösurrning ombord. Sjösurrning genomförs för att förhindra att lös materiel, eller fartygets inredning, kastas runt vid haveri eller kraftig sjö. För att inte i alltför hög grad äventyra fartygets säkerhet finns bestämmelser för när dörrar och luckor får vara öppna och när de ska vara stängda, s k stängningsgrader. Vattentäta dörrar, luckor och ventiler är försedda med stängningsmärkning i olika färger. 29
Det finns fem färgkombinationer och färgerna är alltid placerade i samma ordning, röd, grön, blå och gul. Svart färgmärkning ingår inte i färgkombinationerna utan förekommer enbart placerad på ventilationsluckor som stängs vid NBC-drift. En dörr eller lucka benämns med den färgmärkning som placerat s längst till vänster i färgkombinationen, exempelvis gul stängning. Det innebär att alla dörrar och luckor som är märkta med den stängningsfärgen ska stängas med samtliga vred, oavsett om andra färger finns i kombinationen. Om inte stängningsgradens färg finns med får dörren eller luckan lämnas öppen. Svart stängning utförs endast på order och av särskilt utsedd personal. Kontroll av beordrad stängningsgrad genomförs i samband med sladdrund utomoch inombords efter losskastning. Ökas stängningsgraden under gång till sjöss, sker kontroll av personal utsedd av FC alternativt MtjC. Ej stridsberedskap Stängningsgrader Stängningsgrad Alltid stängd Röd Under gång utomskärs Vid kaj nattetid, 2100 0700 Grön Under gång inomskärs (endast mot hålskepp) Under gång i mörker Vid dimma Skyddslarm Vid skyddslarm genomförs Gul stängning av den som befinner sig på eller passerar platsen. Blå Gul 30
Länsning Länsningen kan ske med fasta eller transportabla länspumpar. De transportabla länspumparna är vattendrivna eller eldrivna. På bilderna ses en transportabel vattendriven ejektor, TVE, som länsar 400 liter per minut. Vattnet till de vattendrivna pumparna tas från brandpostsystemet. En elektrisk länspump, DEL, med en kapacitet på 500 liter per minut. För att länsning skall fungera på ett riktigt sätt är det viktigt att fartygets lösa materiel är sjösurrad. Om inte detta gjorts är risken stor att länsningen stoppas eller störs av kringflytande persedlar eller dylikt. 31
Handbrandsläckare Handbrandsläckaren är ett förstahandsredskap mot brand. Genom att ha en lätthanterlig släckare nära till hands ska man snabbt kunna ingripa vid brandtillbud. A-bränder är bränder i tyg, papper, trä och läder och kallas även fibrösa bränder. A-bränder brinner med glöd och låga. B-bränder är bränder i vätskor och plaster. B-bränder brinner med låga. C-bränder är bränder där gas brinner, exempelvis acetylen i gasskärningsutrustning. D-bränder är bränder i metall. D- bränder brinner med vitt bländande sken och brinner med hög temperatur, ca 2 500 3 000 grader C. Denna typ av brand är svårsläckt eftersom den inte går att släcka med de släckmedel som finns ombord. Om vatten används mot metallbrand sönderdelar sig vattnet till syrgas och vätgas med en explosion som följd. Skumsläckare är effektiva mot A- och B-bränder Pulversläckare är effektiva mot B- och C-bränder. CO2-släckare är effektiva mot B- och C-bränder Samt bränder i elektrisk utrustning. 32
Brandbekämpnings utrustning Släckmunstycke Fog-Jet används för brandbekämpning och kylning av brandgränser. Fog-Jet munstycket finns utplacerat vid varje brandpost, Släckmunstycke Unifire Jet Set används av rökdykare;förbrukning 50 300 l/min. Finns placerat i skyddstjänstskåp på Styrbords gångbord. Användning av mellanskumrör som finns placerat på styrbords gångbord 33
Första Hjälpen A Fria luftvägar och skydd av halsrygg B Andning C Cirkulationschock/blödning A Fria luftvägar och skydd av halsrygg Distraheras inte av övriga skador luftvägarna har alltid högsta prioritet! Andningshinder kan vara totala eller relativa (snarkande andning). Om de inte åtgärdas snabbt kan de leda till att den skadade dör eller får obotliga hjärnskador. Vid behov måste du rensa munhålan från blod, slem eller föremål som kan täppa till luftvägarna. Vid medvetslöshet och ryggläge kan tungan falla bakåt i svalget och täppa till luftvägarna. Du skapar fria luftvägar genom att försiktigt böja den skadades huvud bakåt. Framstupa sidoläge är därefter nödvändig för att bibehålla fria luftvägar, om du tillfälligt måste lämna den skadade. Du bör dessutom alltid uppmärksamma risken för skador på halsryggen hos skadade, särskilt vid kraftigt våld mot huvud och hals. 34
B Andning Undersök halsen och bröstkorgen finns det andningsljud, rör sig bröstkorgen normalt, finns det sår på bröstkorgen eller föreligger några övriga problem med andningen? Åtgärda det du klarar av samtidigt som du, om möjligt, begär hjälp. Om den skadade inte andas ge konstgjord andning med mun-tillmun-metoden: Med den ena handen tar du tag om den skadades underkäke och lyfter den framåt uppåt, så att ett underbett skapas. Med den andra handen klämmer du ihop näsan. Blås sedan in luft i den skadades mun medan du observerar bröstkorgen för att kontrollera att den höjer och sänker sig. Detta är ett tecken på att inblåsningen är effektiv. Inblåsningen bör ske med en takt av ungefär 12 16 inblåsningar per minut och med en volym på cirka 0,5 1 liter per minut. C Cirkulationschock/blödning Blödningar ska, om möjligt, stoppas, så att en tillräcklig cirkulerande blodvolym kan bibehållas. Kraftiga blödningar orsakar många dödsfall och alltför många avlider till följd av utebliven eller otillräcklig blödningskontroll. Yttre blödningar stoppas genom högläge avskadad kroppsdel och tryck mot skadan. Första förband ska användas för att förbinda såret. Högläget för den skadade kroppsdelen ska bibehållas. Kraftiga yttre eller inre blödningar kan leda till cirkulationschock. Denna inträder då kroppens försvarsmekanismer inte längre kan kompensera för den stora blodförlusten. Genom att hela tiden hålla den skadade under observation kan du tidigt upptäcka om han visar tecken på begynnande cirkulationschock. Tecken på cirkulationschock är att huden blir blek och kallsvettig pulsen blir snabb och svagare andningen blir snabb, ojämn och svagare den skadade blir alltmer medtagen och orolig 35
Vid varje mer omfattande skada finns det alltid risk för utveckling av cirkulationschock och förebyggande åtgärder ska därför alltid vidtas. Cirkulationschock kan förebyggas genom följande åtgärder (minnesregel = 5 V och 2 S ): Värme se till att den skadade inte blir nedkyld. Vila undvik kroppsansträngning för den skadade. Vätska ge inte den skadade något att dricka eller äta. Ventilation säkerställ fria luftvägar, ge vid behov konstgjord andning, den som har tillstånd ger eventuellt syrgasbehandling. Varsamhet behandla den skadade varsamt. Stoppa blödning lägg eventuellt förband med skadan i högläge för att förhindra ytterligare blodförlust. Förbättra blodcirkulationen och därmed syresättningen till viktiga organ genom att placera benen i måttligt högläge. Stilla smärta se till att eventuell förflyttning eller transport av skadad blir så smärtfri som möjligt genom att t ex fixera frakturer eller stora mjukdelsskador med hjälp av tilldelad sjukvårdsmateriel. 36
Vid brännskador är det viktigt att omedelbart förhindra och avbryta den skadliga värmeverkan som uppstår i hudens vävnader vid skadetillfället. För att avbryta den skadliga processen gäller det att snabbt kyla av det skadade området. Avkylningen hindrar skadan att breda ut sig och har samtidigt en smärtstillande effekt. Brännskador Åtgärder vid brännskador Kyl skadan 10 15 minuter Täck skadan med förband Tänk på risken för andningspåverkan Förebygg cirkulationschock Tänk på risken för nedkylning Efter kylningen av skadan bör denna täckas med rena förband för att minska infektionsrisken. Avkylningen bör pågå under minst 10 15 minuter för att ha fullgod effekt. Vattnet som används kan hålla en temperatur upp till +20 grader och ändå ha fullgod effekt. Vid all kylning av brännskadade bör man vara uppmärksam på nedkylningsrisken för den skadade, framförallt vid omfattande skador och om man befinner sig utomhus. 37
Livflottar Fartyget är utrustat med uppblåsbara livflottar med tak. Livflottarna rymmer 10 personer. Flottarna på övervattensfartygen är packade i glasfiberbehållare som förvaras på däck (Halvdäck och Backen) Om fartyget sjunker med flotten kvar ombord kommer flotten att frigöras automatiskt med hjälp av ett sjunkutlösningsdon (hydrostat) som skär av surrningsbandet så att flotten flyter upp till ytan. Varje livflotte är utrustad med nödmateriel som förvaras i en nödpack. Varje livflotte har en 16 25 m lång utlösningslina, i slutet av linan finns en röd markering. Då den röda markeringen blir synlig är det ca 1 m lina kvar. För att blåsa upp livflotten drar man ut linan tills hela den röda markeringen blir synlig därefter avslutar man med ett kraftigt ryck. Då utlöses livflottens CO2 -flaska och flottens bärkammare fylls med CO2 inom 30 sekunder. Livflottens botten kan manuellt fyllas med en luftpump i livflottens nödpack. 38
1 Positionsljus 2 Stängbar ingång 3 Vindskydd/tak 4 Regnsamlare med anslutning till plastpåsar på insidan 5 Drivankare med 9 m lina 6 Stabiliseringsfickor 7 Livlina 8 Påfyllningsslang för luft till bärkamrarna 9 Äntringsband 10 Hanfot för bogsering 11 Reflexer 12 Flytbar kniv, bl a för att skära av utlösningslinan 13 Ventilationsficka 39
Man över bord Alla som hör ropet Man överbord! skall repetera det med hög och tydlig röst tills det når vakthavande officer på bryggan, som gör ett utrop om Man överbord på ORA samt loggar positionen i fartygets GPS-system. Den som observerar att någon gått överbord ska omedelbart: Ropa ut Man överbord om styrbord! (eller babord). Kasta närmaste livboj till den överbordgångne, under mörker livboj med lampa. Peka ut riktningen till den överbordgångne. Släpp aldrig den överbordgångne med blicken! Den överbordgångne tas ombord med hjälp av änternät. 40
Fartygets övergivande Om fartyget lidit sådan skada, att det är uppenbart kommer att sjunka, beordrar FC besättningen att för egen räddning överge fartyget. BESLUT OM FARTYGETS ÖVERGIVANDE TILLKOMMER FC ENSAM! DET ÄR FÖRBJUDET FÖR ENVAR ATT UTTALA SIG OM FARTYGETS ÖVERGIVANDE INNAN FC HAR FATTAT BESLUT HÄROM. Vid fartygets övergivande utnyttjas livflottarna. Gummijollen utnyttjas som reserv och bör om möjligt medföras även om övrig materiel är intakt. Besättningen är fördelad till livflottar. Följande order ges av FC och repeteras av envar: -``Klargör för fartygets övergivande -``Sätt livflottarna i sjön -``Överge fartyget 41
På ordern klargör för fartygets övergivande gör samtliga samling vid respektive flotte. Personal som därvid lämnar fartygets inre, skall sedan rummen utrymts, stänga vattentäta dörrar och luckor efter sig. Flottarna klargörs (säkerhetssprintarna rycks ur, flotte 1 och 2 bringas till relingen). Livväst påtas. En person i livflottebesättningen påtager överlevnadsdräkt. Livflottevis avlämning till FC. Följande materiel skall om möjligt medföras: - Nödsignalmaterielsats - Däcksloggbok VHF-radioapparater (placering på manöverbryggan och i SLC) Varma kläder Filtar Proviant 42
På ordern sätt livflottarna i sjön skall materielen snabbt sättas i sjön och bemannas med förhandspersonal enligt respektive livflottebefälhavares order. Sjösätt flotten. Livflotten blåses upp genom ett kraftigt ryck i utlösningslinan. Håll om möjligt flotten intill fartygssidan för att utnyttja det skydd som fartyget ger mot vind och sjö. Förhala flotten bort från eventuella avgas- och kylvattenavlopp, eller partier av skrovet som är heta pga. bränder i fartyget. Förhandspersonal äntrar livflotten för att om nödvändigt vända flotten, sätta i pluggarna i överströmningsventilerna och blåsa upp golvet. OBS! FLOTTENS UTLÖSNINGSLINA SKALL VARA FAST OMBORD! 43
Ordern Överge fartyget! skall vidarebefordras av varje man, varefter fartyget överges. När du lämnar fartyget ska du iaktta följande: Använd änternät, lotslejd, tampar, brandslangar eller dylikt för att äntra ned. Försökatt hålla dig torr! Tänk efter om räddningsvästen ska blåsas upp. I vissa fall, exempelvis om det finns olja på vattnet eller om du ska hoppa från hög höjd, bör du vänta med att fylla flytvästen. Om du ska hoppa, undvik att hoppa nära propellrar eller så att du kan hamna på personer eller föremål i vattnet. Är fartyget på väg att kantra eller sjunka ska du försöka hoppa från en plats varifrån du sedan snabbt kan komma bort från fartyget. Hoppa med fötterna före och håll armarna om räddningsvästen så att den inte kan slå upp och skada ansiktet. Stäng munnen och håll för näsan. Simma bort från fartyget så fort du kan och ta dig därefter till närmaste livflotte. Hjälp andra efter bästa förmåga. Siste man i respektive livflottebesättning som lämnar fartyget kastar loss (skär loss) flottens utlösningslina. Efter att flottarna kastat loss skall om möjligt surras ihop med varandra. 44
Källförteckning Generellt har Örlogsboken -95 och Örlogsboken -03 används som källor för denna Sjömansbok för besättning ombord på fd. Robotbåten H.M.S. Ystad. Även diverse olika sidor på internet har använts för att finna översättningar & förklaringar/förenklingar på ord och termer. Flertalet av bilderna är tagna av olika medlemmar i Föreningen Svenska Robotbåtar Kommentarer eller idéer på förbättringar kan skickas på E-mail till nordics@bredband.net 45