FUSION
Innehållsförteckning Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid
Historia dahlstiernska skriver att forskningen om fusion började kring 1930 och har fortsatt att utvecklas. Under 500-talet började man bygga fusionsreaktorer i England och Sovjet som samarbetade för att utveckla och forska vidare. Man har ännu inte kunnat ha en fusionsreaktor i bruk men all teknik är i princip klar.
Bild 1
Utvinning ITER är en experimental reaktor som byggs till att använda fusions processen till att tillverka el. ITER är fortfarande WIP och kommer inte bli redo att köras förrän 2027 enligt tillverkarna, men målet med ITER är att visa att fusion kan användas på en stor skala inom energi utgivande. Många länder ser det här som en framtida energikälla och därför är ITER sponsrat av EU, US, Kina. Japan, Indien, Ryssland och Syd Korea.
Bild 2
energiomvandling För att använda fusions processen så behövs det vissa ämnen som på jorden är mer begränsade om man tittar energieffektivt. Turligt nog så finns det ämnen som vi har gott om och är enkelt att få fram, de två väte isotoperna deuterium och tritium. Deuterium finns i havsvatten och kan tas fram i små mängder och tritium framställs om man sönderdelar litium. Själva processen börjar med att väte isotoperna värms upp och bildar ett plasma som vid rätt temperatur börjar fusionsprocessen. Vätejoner slås då ihop och bildar helium och som man ser på bilden åt höger så blir en elektron över som innehåller väldigt stora mängder energi.
Bild 3
Miljö Hur miljövänlig är egentligen fusion, jämfört med andra energikällor så är fusion väldigt "ren" så att säga. Olyckor som skulle kunna förekomma skulle inte påverka miljön, processen skulle avbrytas för att något inte går rätt, fusionsprocessen kan inte fortsätta om något går fel. Ena väte isotopen tritium är radioaktiv men väldigt svag, den kan t.ex stoppas av ett papper men kan vara farligt om man får det i kroppen. Därför så har det utförts åtgärder mot detta och ska därför inte påverka miljön. Dessutom används väte isotoperna för att vi har en stor mängd av dessa två, deuterium finns i vatten så det räcker i några miljoner år. Tritium tas fram ur litium som borde räcka i ca 3000 år har de på Forsmarkskolan räknat ut. Det material som blir över alltså det material som är neutronstrålat måste därefter bara lagras i ca 100 år innan återanvändning som är en betydligt mindre tid än vad det skulle kunna bli.
användning Om man ska beskriva fusion mer utförligt så är det flera grejer som är ett måste för att kunna använda metoden som beskrevs. Temperaturen som faktiskt behövs för bränslet ska hettas upp ligger på en ca 100 miljoner grader Kelvin, alltså mer än sex gånger så mycket varmare än innan delen av solen. Detta är nödvändigt för att kunna övervinna atomkärnornas repellerande krafter, atomkärnor är positivt laddade vanligtvis. När man lyckas övervinna atomkärnornas repellerande krafter så menas det att man höjer temperaturen så att atomerna vibrerar mer och mer och tillslut när de nått rätt temperatur så börjar de smälta samman. När sammansmältningen pågår så släpps en massa mängder energi ut, problemet som finns i denna process är att man inte lyckats bygga något som kan höja temperaturen nog högt och kunna bevara energi utflödet nog länge för att gå i plus i energiutvinningen, med andra ord inte nog länge för
bild 4
framtid Hur miljövänlig är egentligen fusion, jämfört med andra energikällor så är fusion väldigt "ren" så att säga. Olyckor som skulle kunna förekomma skulle inte påverka miljön, processen skulle avbrytas för att något inte går rätt, fusionsprocessen kan inte fortsätta om något går fel. Ena väte isotopen tritium är radioaktiv men väldigt svag, den kan t.ex stoppas av ett papper men kan vara farligt om man får det i kroppen. Därför så har det utförts åtgärder mot detta och ska därför inte påverka miljön. Dessutom används väte isotoperna för att vi har en stor mängd av dessa två, deuterium finns i vatten så det räcker i några miljoner år. Tritium tas fram ur litium som borde räcka i ca 3000 år har de på Forsmarkskolan räknat ut. Det material som blir över alltså det material som är neutronstrålat måste därefter bara lagras i ca 100 år innan återanvändning som är en betydligt mindre tid än vad det skulle kunna bli.
Historik: http://www.dahlstiernska.se/sve_kurser/nka/projekt /07_niklas_landin/Fusion_Landin.htm Miljö och Utvinning: https://www.kth.se/ees/omskolan/organisation/avd elningar/fpp/news/fusion-for-uthalligenergiforsorjning-1.33616 Miljö: https://sites.google.com/a/forsmarksskola.se/fusio ntroll/miljoepaaverkan-och-saekerhet energiomvandling och användning: http://www.miljoportalen.se/energi/framtidensenergi/stjaernornas-energi
Källor Bild 1: http://en.wikipedia.org/wiki/nuclear_power Bild 2: http://www.industrytap.com/fusion-reactionscaptured-on-camera-1-billion-frames-persecond/12708/maxresdefault-2 Bild 3: http://www.skolvision.se/delenergi/nkenergi9n uclear.html Bild 4: http://www.drillingsraum.de/roomforum/printthread.php?tid=4545