Regionalt seminarium 24.9.2008 Stundars Arbetskrafsinvandringen och landsbygden med Närpes som exempel Erland Eklund, Lilian Ivars, Leila Warén-Backström Åbo Akademi Vasa Landsbygdsforskningsenheten 25.9.2008 Åbo Akademi - Strandgatan 2 65101 Vasa 1
Arbetskraftsinvandring och annan invandring begreppslig snårskog (I) Med arbetskraftsinvandring (työperäinen maahanmuutto) avses relativt bestående invandring. Denna utgör endast en mindre del av den totala invandringen. De flesta som flyttar till Finland gör det av andra skäl: äktenskap, återflyttning, ingermanländsk återflyttning m.m. Arbetskraftsinvandringen i denna mening relativt väl beskrivna i statistiken (registrerade i befolknings- och andra register)
Arbetskraftsinvandring och annan invandring begreppslig snårskog (II) Tillfällig arbetskraft i Finland ( keikkatyöläiset) Antalet vuxit mycket snabbt, svårt att statistiskt bestämma storleken Uppenbarligen flera 10 000 tal årligen; ingen har en klar bild. Mycket vanligt inom byggnadsbranschen. Kan t.ex. vara fråga om finländska bolag i utlandet som hyr ut arbetskraft till Finland
Arbetskraftsinvandring och annan invandring begreppslig snårskog (III) Tillfällig arbetskraft i Finland a) av finländska bolag avlönad arbetskraft b) till Finland sänd arbetskraft anställd i utländska bolag. - Pääsääntöisesti lähetettyä työntekijää ei veroteta Suomessa alle kuuden kuukauden komennukista, ellei heidän työnantajallaan ole täällä kiinteää liiketoimintapaikkaa (Lith2007) Olika register registrerar olika delar av fenomenet (ulkomaalakisvirasto, eläketurvakeskus, verohallitus ym) B-status; A-status: arbetsinvandring från icke-eu länder
Arbetskraftsinvandring och annan invandring begreppslig snårskog (IV) Uppskattning att den tillfälliga arbetskraften senaste år uppgick till närmare 20 000 Ulkomaisen tilapäistyövoiman liityviä epäkohtia voitaisiin tehokkaasti ja yksinkertaisesti vähentää siten, että kaikki Suomessa työpalveluja tarjoavat ulkomaiset yritykset ja lähetettyjen työntekijöiden ulkomaisten työnantajien edustaja olisivat ennakkoperinärekisterissä (Lith 2007)
Försörjningskvoten landskapsvis i Finland 2001 och 2006
Utländska medborgare och befolkning med annat språk än finska och svenska, hela landet 1990-2007
Situation landskapsvis år 2007, hela Finland
Absoluta tal %-andel av hela befolkningen landskapsvis i hela landet år 2007
Österbottens landskap 1990-2007
Österbottens landskap, år 2007
Mellersta Österbottens landskap år 2007
%-andel av hela befolkningen i Österbottens landskap 1/2 År Storkyrö Korsnäs Kristinestad Kronoby Laihela Malax Korsholm Närpes Oravais Pedersöre Nykarleby Vörå-Maxmo 1990 0,1 0,9 0,2 0,2 0,1 0,5 0,2 0,6 0,1 0,3 0,5 0,1 1991 0,2 0,7 0,3 0,2 0,1 0,4 0,3 0,5 1,5 0,4 0,5 0,6 1992 0,1 0,7 0,3 0,2 0,2 0,4 0,5 0,8 1,0 0,4 0,7 0,7 1993 0,1 0,3 0,3 0,6 0,1 0,5 0,6 0,9 2,2 0,6 1,1 1,2 1994 0,1 0,5 0,3 0,5 0,1 0,5 0,7 1,1 2,6 0,5 0,8 1,0 1995 0,2 0,5 0,3 0,5 0,1 0,7 0,6 1,4 2,5 0,4 0,9 1,0 1996 0,2 0,7 0,3 0,5 0,1 1,0 0,6 1,6 2,6 0,4 0,7 0,7 1997 0,2 0,7 0,3 0,6 0,1 1,0 0,7 1,7 2,5 0,5 0,9 0,6 1998 0,2 0,5 0,3 0,5 0,2 1,1 0,5 1,7 3,0 0,4 0,8 0,5 1999 0,2 0,6 0,4 0,6 0,2 1,2 0,8 1,7 2,6 0,4 0,7 0,7 2000 0,3 1,0 0,4 0,5 0,1 1,6 0,7 1,7 2,8 0,4 0,8 0,8 2001 0,3 1,1 0,9 0,5 0,2 1,5 0,8 2,0 3,7 0,5 1,0 0,9 2002 0,3 0,9 1,0 0,6 0,2 1,6 0,8 2,1 2,5 0,6 1,0 0,7 2003 0,4 1,0 0,9 0,7 0,2 1,6 0,8 2,2 2,8 0,8 1,1 0,8 2004 0,4 1,4 1,0 0,9 0,3 1,8 0,8 2,3 3,8 0,8 1,4 0,7 2005 0,5 1,8 1,2 1,0 0,3 1,8 0,8 2,9 5,6 0,9 1,5 1,0 2006 0,6 2,3 1,1 1,0 0,4 2,1 0,8 3,6 5,6 0,8 2,0 1,2 2007 0,6 4,7 1,0 1,0 0,5 2,3 0,9 4,7 8,0 0,8 2,1 1,5
%-andel av hela befolkningen, Österbottens landskap 2/2 År Lillkyro Vasa Jakobstad Larsmo Kaskö 1990 0,1 0,4 0,5 0,6 0,5 1991 0,0 0,7 0,6 0,7 0,4 1992 0,1 1,0 0,8 0,7 0,6 1993 0,1 1,2 0,9 0,5 0,6 1994 0,1 1,4 1,2 0,6 0,7 1995 0,1 1,7 1,3 0,3 0,6 1996 0,1 1,8 1,3 0,7 0,6 1997 0,1 2,0 1,4 0,8 0,8 1998 0,1 2,2 1,7 0,7 1,1 1999 0,1 2,4 1,8 0,8 1,0 2000 0,1 2,5 1,8 1,1 1,6 2001 0,1 2,8 2,0 0,8 2,0 2002 0,1 3,0 2,0 0,6 2,1 2003 0,1 3,2 2,1 0,6 2,1 2004 0,3 3,6 2,1 0,6 2,1 2005 0,5 4,0 2,3 0,7 2,2 2006 0,5 4,4 2,6 1,0 2,5 2007 0,4 4,8 2,9 0,9 3,4
Mellersta Österbottens landskap, %-andel av hela befolkningen År Halsua Himanka Kannus Kaustby Karleby Kelviå Lestijärvi Lohtaja Perho Toholampi Ullava Vetil 1990 0,1 0,1 0,0 0,2 0,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 1991 0,1 0,1 0,1 0,2 0,3 0,4 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 1992 0,2 0,2 0,1 0,4 0,4 0,5 0,6 0,1 0,1 0,3 0,0 0,1 1993 0,2 0,2 0,2 0,3 0,6 0,5 0,7 0,1 0,1 0,2 0,0 0,2 1994 0,3 0,3 0,2 0,3 0,7 0,5 1,0 0,1 0,1 0,2 0,0 0,3 1995 0,3 0,3 0,3 0,3 0,7 0,5 1,3 0,1 0,2 0,2 0,0 0,3 1996 0,2 0,4 0,3 0,3 0,8 0,4 1,4 0,1 0,2 0,2 0,0 0,3 1997 0,2 0,4 0,4 0,3 0,8 0,3 1,5 0,1 0,2 0,1 0,0 0,4 1998 0,3 0,4 0,4 0,5 0,8 0,4 1,5 0,1 0,2 0,2 0,0 0,4 1999 0,3 0,5 0,4 0,4 0,9 0,4 1,6 0,2 0,1 0,2 0,1 0,4 2000 0,3 0,3 0,4 0,2 1,0 0,4 1,6 0,2 0,1 0,2 0,2 0,4 2001 0,3 0,4 0,4 0,3 1,1 0,6 1,7 0,2 0,2 0,2 0,2 0,4 2002 0,3 0,5 0,4 0,4 1,0 0,6 1,7 0,2 0,3 0,2 0,2 0,4 2003 0,3 0,5 0,5 0,4 1,1 0,5 1,2 0,2 0,1 0,1 0,2 0,5 2004 0,2 0,6 0,4 0,4 1,1 0,6 1,8 0,3 0,2 0,2 0,3 0,6 2005 0,2 0,6 0,5 0,6 1,3 0,6 2,0 0,2 0,3 0,2 0,1 0,8 2006 0,2 0,7 0,5 0,7 1,4 0,6 2,0 0,3 0,3 0,2 0,1 0,8 2007 0,3 0,8 0,5 0,6 1,7 0,6 2,0 0,4 0,4 0,3 0,1 0,8
Österbottens landskap, landsbygdsorter år 2007
Exemplet Närpes Vilka branscher arbetar invandrarna i? Växthusbranschen Metallbranschen Vårdsektorn 35 nationaliteter -Bosnien, Vietnam, Ryssland, Vitryssland, Estland, Litauen, Polen, Holland m.fl. Ca 1000 personer i Närpes ~ 10% av bef.
Närpes: befolkning registrerad som inte svensk eller finsk, procent 1990 0,6 1995 1,4 2000 1,7 2005 2,9 2007 4,7 Slutsats: invandringen obetydlig fram till de allra senaste åren
Stora utmaningar för arbetsgivarna Företagen växer, från familjebruk till småföretag med anställd arbetskraft Krävande ledarskap, arbetstagare från blandade kulturer Kulturkännedom nödvändig Familjer > mera stabila arbetsförhållanden Registrerings- och polisärenden Bostäder, dagis, skola
Krav på samhället Integrationsmodeller Språkundervisning Samhällsinformation Yrkeskomplettering Stöd via projekt
Projekt GIIÖB, En God Integrering av Invandrare i Österbotten Tidningsbilaga 10 ggr/år, samarbete med HSSmedia Utbildning för olika yrkesgrupper som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med invandrare Ömsesidig anpassning av ursprungsbefolkningen och invandrarna till en ny situation
Projekt SHAISYD, Strategier för en Hållbar ArbetsInvandring i SYDösterbotten SAMARBETE MELLAN SYD-ÖSTERBOTTENS ARBETSK.BYRÅ NÄRINGSLIVET KRING REKRYTERING AV ARBETSKRAFT SPRÅK- OCH KOMPLETTERANDE YRKESKUNSKAPER PRAKTISKA STÖDÅTGÄRDER BÅDE FÖR INVANDRARE OCH ARBETSGIVARE
Vad händer om konjunkturerna svänger? B-status (invandrare från icke-eu länder med kortare än 2 års kontrakt) A-status (invandrare med mer än 2 års eller tillsvidare arbetskontrakt) Permanent uppehållstillstånd Europeisk situation konkurrens om arbetskraft
Några slutsatser från gruppdiskussionen (I) Integrationen för invandrare från Europa (inklusive östra Europa) är ofta lättare än för personer från icke-europeiska länder Familjevis invandring att föredra (trots att den är krävande för kommunen) stora grupper unga män utan familj kan leda till bekymmer Stora utmaningar för arbetsgivarna, som har ett stort ansvar Arbetsgivarna bör samarbeta med kommunerna och inte agera utan uppbackning från dessa (bostäder, dagvård, skolor osv.)
Några slutsatser från gruppdiskussionen (II) Närpes och de projekt som igångsatts i Österbotten /södra Kustösterbotten kan ge stora lärdomar för andra rurala regioner som står i beråd att få mera arbetsinvandring Utbildning på alla nivåer (språk-, yrkes- och högre utbildning) oerhört viktigt redan från första dagen! Väl fungerande arbetskraftsinvandring kan utgöra avgörande faktor för positiv landsbygdsutveckling förutsätts att näringslivet är starkt och att arbete finns
Några slutsatser från gruppdiskussionen (III) Ex. på positiva effekter i södra Kustösterbotten: -metallindustrins och växthusnäringens fått arbetskraft för tillväxt -vårdsektorn utbildar invandrare och kan anställa dessa i sektor som behöver arbetskraft Ömsesidigt lärande: vi måste lära om andra kulturer; de som flyttar hit måste lära av oss Deltagande i civilsamhällets föreningar och organisationer inget problem för de som kommer som barn; insats krävs för de vuxna
Immigranter och innovationer Från national innovation systems (NIS) Till diaspora knowledge networks (DKN) eller international knowledge networks (IKN)