2011-07- U. I MOTALA KOMMUN Biidnmgsnämnden. Remiss REGERINGSKANSLIET 2011-07-13 U2011/4195/G. Utbildningsdepartementet



Relevanta dokument
Till promemorian fogas förordningsförslag.

Svensk författningssamling

Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 (U 2015/500/UH)

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011

Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4)

Remiss av betänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17)

Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51).

Svensk författningssamling

Remiss av Komvuxutredningens slutbetänkande, En andra och en annan chans ett komvux i tiden (2018:71)

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

Förslag om utbildningsgaranti i gymnasieskolan

Remiss - promemoria om Grundskole- och gymnasieutbildning för elever med autism och autismliknande tillstånd vid Dammsdalskolan

Ekonomi/finans Barnomsorg Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Komplettering av bidragsvillkor för fristående verksamheter Reviderad 11 augusti 2010

Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Remiss. 10/ / '..9t7, /} "" 0 al

Remittering av betänkandet Meddelarskyddslagen fler verksamheter med stärkt meddelarskydd (SOU 2017:41)

Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)

Remiss av KLIVA:s delbetänkande På väg mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (U2019/02278/GV)

Svensk författningssamling

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

Betänkandet EU:s dataskyddsförordning och utbildningsväsendet (SOU 2017:49)

Remiss av betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77)

Svensk författningssamling

Internationella skolor

Svensk författningssamling

Betänkandet Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Promemoria om ny modell för statsbidrag till vissa ideella organisationer inom brottsofferområdet

Remiss. Remiss av betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52)

Betänkandet Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104)

Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling (Ds 2017:31)

Svensk författningssamling

8 Regeringskansliet. Betänkandet: En gemensam bild av bostadsbyggnadsbehovet (SOU 2017:73) 1 Justitieombudsmannen 2 Länsstyrelsen i Blekinge län

Remissinstanser. Remiss U2017/00778/UH. Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten

Betänkande från Mottagandeutredningen (SOU 2018:22): Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande

System för redovisning av kostnader för olika program vid kommunala gymnasieskolor

God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39)

Betänkande från Mottagandeutredningen (SOU 2018:22) remiss av den kompletterande promemorian Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande

Remittering av betänkandet En ny kamerabevakningslag (SOU 2017:55)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Offentliga bidrag på lika villkor

Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85)

Yttrande över departementspromemoria U/2015/03607/GV, Förslag om införande av utbildningsgaranti i gymnasieskolan

8 Regeringskansliet. Remittering av betänkandet Att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83) Remiss

16 kap. 52 och 28 kap. 5 2 skollagen (2010:800), 10 kap. 1 och 3 kommunallagen (1991:900)

Bidrag på lika villkor

Regeringskansliet. Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Remissinstanser

REGERINGSKANSLIET S2015/0557O/FS

Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)

Landstingsstyrelsens beslut

Betänkandet Skattelättnad för arbetsresor. En avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor (SOU 2019:36)

Remiss av promemorian Förslag om utbildningsgaranti i gymnasieskolan (U2015/03607/GV)

S2015/04694/FST

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen (Ds 2017:8)

Promemoria Vissa farleds- och hamnfrågor

S2015/2282/FS

Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning

Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning

Ansökan om godkännande som huvudman för särskild. inriktning naturvetenskap och samhälle vid Lars-Erik Larssongymnasiet i Lunds kommun

Yttrande över "Konsumenten 1 centrum - ett framtida konsumentstöd".

Remiss av delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9)

Regeringskansliet S2016/07755/SF

Remiss av Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Remiss. Remiss av betänkande digitalförvaltning.nu (SOU 2017:23)

Arbetsgivarverket. Blekinge tekniska högskola. Brottsförebyggande rådet. Chalmers tekniska högskola AB. Datainspektionen.

SOU 2017:113 Alkoholreklam i sociala medier m.m.

Remiss av promemoria om Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet

Lagrådsremiss. Vissa frågor som rör fristående skolor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Betänkandet Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå (SOU 2017:20)

Remiss. Ds Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården

Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85)

Rapporten Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi

Arbetsmiljöverket. Biobasiq Sverige AB. Blomsterlandet. BoGrönt. Bostadsrätterna. Byggmaterialhandlarna. Båstads kommun

EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

Remiss av betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48)

Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)

SOU 2018:80 Samspel för hälsa

Remittering av betänkandet Ett säkert statligt ID-kort med e-legitimation (SOU 2019:14)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Svensk författningssamling

8 Regeringskansliet. Remiss av betänkandet Moderna tillståndsprocesser för elnät (SOU 2019:30) Remissinstanser

Promemoria om En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik

Stärkt kompetens i vård och omsorg (SOU 2019:20) slutbetänkande från utredningen Reglering av yrket undersköterska

8 Regeringskansliet. Remiss av SOU 2019: 11 Biojet för flyget. Remissinstanser sekretariatet. Arvidsjaurs kommun.

Beslut om bidrag till fristående huvudmän

Regeringens proposition 2001/02:61

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Remiss av departementsskrivelsen Långsiktighet och stadga i arbetet framåt - en myndighet för romska frågor (Ds 2019:15)

Remiss. Remiss av delbetänkandet En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13)

S2015/07820/FS

8 Regeringskansliet. Ds 2017:5 Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan m.m. 1 Riksdagens ombudsmän GO) 2 Hovrätten för Nedre Norrland

Remittering av betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)

Remiss av betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87)

Trafikverkets rapport. Längre lastbilar på det svenska vägnätet för mer hållbara transporter

Lagrådsremiss. Offentliga bidrag på lika villkor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Svensk författningssamling

Betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) samt departementsskrivelsen Stöd till vuxnas lärande (Ds 2002:66)

Remittering av slutbetänkandet Kamerabevakning i kollektivtrafiken ett enklare förfarande (SOU 2019:8)

Remiss av Statens energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft

Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering

Transkript:

Remiss REGERINGSKANSLIET 2011-07-13 U2011/4195/G Utbildningsdepartementet Gymnasieenheten Anna Barklund Telefon 08-405 5264 li Vissa frågor angående bidrag till fristående gymnasieskolor och internationella skolor på gymnasienivå Remissinstanser: 1. Barnombudsmannen 2. Statskontoret 3. Statens skolverk 4. Statens skolinspektion 5. Konkurrensverket 6. Regelrådet (N 2008:05) 7. Arvika kommun 8. Fagersta kommun 9. Grästorps kommun 10. Göteborgs kommun 11. Håbo kommun 12. Hällefors kommun 13. Karlsborgs kommun 14. Karlskrona kommun 15. Laholms kommun 16. Malmö kommun 17. Markaryds kommun 18. Mora kommun 19. Motala kommun 20. Nybro kommun 21. Nyköpings kommun 22. Nynäshamns kommun 23. Orusts kommun 24. Ovanåkers kommun 25. Perstorps kommun 26. Salems kommun 27. Skellefteå kommun 28. Stockholms kommun 29. Säffle kommun I MOTALA KOMMUN Biidnmgsnämnden 2011-07- U Ärande nr. J/dl/JM.. Händ! nr. U. dr?3 nr. Postadress 103 33 Stockholm Telefonväxel 08-405 10 00 E-post: registrator@education.ministry.se Besöksadress Drottninggatan 16 Telefax 08-21 68 13

30. Tranemo kommun 31. Vaggeryds kommun 32. Vännäs kommun 33. Värnamo kommun 34. Åstorps kommun 35. Älvdalens kommun 36. Överkalix kommun 37. Jämtlands läns landsting 38. Jönköpings läns landsting 39. Norrbottens läns landsting 40. Södermanlands läns landsting 41. Västra Götalands län landsting 42. Friskolornas riksförbund 43. Sveriges Kommuner och Landsting Remissvaren ska ha kommit in till Utbildningsdepartementet senast den 31 oktober 2011. Svaren bör lämnas både på papper och per e-post (registrator@education.ministry.se'). I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens publikation Svara pä remiss - hur och varför. Den kan beställas från Regeringskansliet, Information Rosenbad, 103 33 Stockholm eller laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. t.f. expeditions- och rättschef

Promemoria REGERINGSKANSLIET 2011-07-13 U2011/4195/G Utbildningsdepartementet Gymnasieenheten Ämnesråd Anna Barklund Rättssekretariatet Kansliråd Ulrika Åkerdahl Vissa frågor angående bidrag till fristående gymnasieskolor och internationella skolor på gymnasienivå I denna promemoria lämnas förslag till 1. möjlighet för Statens skolverk att flytta fram tidpunkten för beslut om föreskrifter om riksprislistan för ersättning för elever i fristående gymnasieskolor, och kommunerna att flytta fram tidpunkten för beslut om bidrag som grundar sig på riksprislistan, samt 2. att riksprislistan för ersättning för elever i internationella skolor på gymnasial nivå ska beräknas på samma sätt som riksprislistan för fristående gymnasieskolor. Förslagen under punkt 1 innebär ändringar i gymnasieförordningen (2010:2039). Innan förordningsändringarna beslutas måste de bedömningar som dessa grundas på godkännas av riksdagen. Förslaget under punkt 2 innebär ändringar i förordningen (2011:683) om bidrag till internationella skolor. Till promemorian fogas förordningsförslag. 1. Riksprislistan beslutas senast den 31 januari och kommunerna beslutar om bidrag senast den 15 februari aktuellt budgetår Förslag: Skolverket ges möjlighet att meddela föreskrifter om den s.k. riksprislistan senast den 31 januari under budgetåret. Kommunen får besluta om bidrag som ges enligt riksprislista senast den 15 februari under budgetåret. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas första gången för bidrag för 2013.

2 Skälen för promemorians förslag: För en elev som går en utbildning vid en fristående gymnasieskola ska elevens hemkommun lämna ett bidrag (grundbelopp). För elever med behov av extraordinärt stöd kan även ett tilläggsbelopp ges. För utbildning på sådana nationella program och nationella inriktningar som hemkommunen erbjuder ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet eller den inriktningen. För utbildning på särskilda varianter och för riksrekryterande utbildningar ska hemkommunen betala det grundbelopp som har beslutats i varje särskilt fall av Skolverket (se 16 kap. 52-55 skollagen [2010:800]). Enligt 16 kap. 55 tredje stycket skollagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala om eleven har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder och det inte rör sig om utbildning på särskilda varianter eller riksrekryterande utbildning. Regeringen har bemyndigat Skolverket att meddela sådana föreskrifter i 14 kap. 9 gymnasieförordningen. Enligt bestämmelsen får verket meddela föreskrifter om vilka belopp som en kommun ska betala till en enskild huvudman (riksprislistan). Av 14 kap. 1 samma förordning framgår att bidrag ska beslutas per kalenderår och baseras på kommunens budget för kommande budgetår och beslutas före kalenderårets början. När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan ska berörda kommuners budgeterade bidragsbelopp och berörda landstings budgeterade kostnader för program, och i förekommande fall inriktning, ligga till grund för bidragsbeloppen. Regeln att kommunernas budget ska ligga till grund för riksprislistan infördes från och med budgetåret 2010, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition Offentliga bidrag på lika villkor (prop. 2008/09:171). I propositionen gjorde regeringen bl.a. bedömningen att kommunernas budget för verksamheten det kommande året borde ligga till grund för bestämningen av bidragen och att bidragsbeslutet skulle fattas inför kalenderåret (prop. s. 30 och 46). Tidigare baserades riksprislistan på medelvärdet av kommunernas mediankostnader för de olika programmen under de tre senaste åren uppräknat med det index som anges i förordningen (1993:167) om skolindex (2 kap. 12 förordningen [1996:1206] om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet). Skolverket har i en redovisning av ett regeringsuppdrag (U2010/432/G) föreslagit att verket ges möjlighet att fastställa en riksprislista som gäller under perioden den 1 februari till den 31 januari. Anledningen till Skolverkets förslag är att kommunerna har haft svårigheter att i början av december lämna uppgift om beslutade bidragsbelopp på program och i vissa fall inriktningsnivå för kommande budgetår. Det har medfört att Skolverket inte kunnat fatta beslut om bidragsbelopp före den 31 decem-

3 ber, då underlaget inte hållit tillräcklig kvalitet. Skolverket beslutade därför i december 2010, efter samtal med Sveriges Kommuner och Landsting samt Friskolornas riksförbund, att förlänga insamlingen av uppgifter om kommunernas budget för program i gymnasieskolan. Kommunerna ombads att lämna uppgifter om budget senast den 14 januari 2011, varefter Skolverket fattade beslut om 2011 års riksprislista den 24 januari. Enligt övergångsbestämmelserna (p. 9) till gymnasieförordningen fanns möjlighet för år 2011 att meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan med budgeterade bidragsbelopp för del av året som grund. Bidragsbeslut fick enligt samma bestämmelse för kalenderåret 2011 fattas under året och avse del av detta. Mot denna bakgrund föreslås att gymnasieförordningen ändras så att Skolverket ges möjlighet att meddela föreskrifter om riksprislistan senast den 31 januari under budgetåret. Förslaget syftar till att säkerställa att fastställda belopp i riksprislistan grundas på ett tillräckligt och kvalitetssäkrat underlag. Riksprislistan ska liksom tidigare avse ersättning för det kalenderår som budgetåret avser. Kommuner som ska lämna ersättning till en fristående skola enligt riksprislistan ges möjlighet att fatta beslut om bidrag senast den 15 februari under budgetåret. Mot bakgrund av de bedömningar som regeringen gjorde i den ovan nämnda propositionen krävs riksdagens godkännande innan förordningsändringarna kan göras. Det får till följd att de föreslagna nya reglerna kan träda i kraft först den 1 juli 2012 och tillämpas första gången i fråga om bidrag som lämnas för 2013. 2. Riksprislistan för internationella skolor på gymnasienivå Förslag: Riksprislistan för internationella skolor på gymnasienivå ska beräknas på samma sätt som riksprislistan för fristående gymnasieskolor. Andringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas första gången för bidrag för 2013. Skälen för promemorians förslag: I föregående avsnitt redovisas bestämmelserna om hur riksprislistan för fristående gymnasieskolor beräknas. Dessa skiljer sig från vad som gäller för den riksprislista som ska tillämpas för internationella skolor på gymnasienivå. Enligt förordningen (2011:683) om bidrag till internationella skolor ska Skolverket föreskriva det belopp per elev och program som kommunen ska betala till en internationell skola på gymnasienivå, om kommunen och skolan inte kommer överens om bidragsbeloppet. När Skolverket bestämmer bidragsbeloppets storlek ska medelvärdet av mediankostnaderna för de olika programmen under de tre senaste åren, uppräknat med det index som anges i förordningen (1993:167) om skolindex, ligga till grund för

4 beloppen. När Skolverket bestämmer bidragsbeloppets storlek för utbildning som leder fram till International Baccalaureate ska det belopp som bestämts för naturvetenskapsprogrammet ligga till grund för beloppet. Dagens bestämmelser om fastställande av bidragsbelopp för program vid internationella skolor motsvarar de som tidigare gällde för riksprislistan för ersättning till fristående gymnasieskolor. Att bestämmelserna skiljer sig åt innebär att Skolverket måste samla in dubbla uppgifter från kommunerna, dels budgeterade belopp per program för kommande kalenderår och dels uppgift om kostnader per program för föregående kalenderår. Genom regeringens förslag i propositionen Offentliga bidrag på lika villkor (prop. 2008/09:171) ändrades grunden för beräkning av bidrag till fristående skolor, för att åstadkomma lika villkor när det gäller förutsättningarna för att bedriva utbildning inom skolväsendet för kommunala och fristående huvudmän. Grunden för regeringens förslag var de förslag som lämnades i betänkandet Bidrag på lika villkor (SOU 2008:8). Utredarens förslag omfattade inte de internationella skolorna. Det torde vara ett mycket litet antal elever vid internationella skolor som omfattas av ersättning enligt Skolverkets riksprislista. Det finns inte några skäl till att underlaget för Skolverkets föreskrifter om bidragsbelopp till internationella skolor på gymnasienivå ska vara ett annat än vad som gäller för fristående gymnasieskolor. Regeringen avser att se över bestämmelserna om internationella skolor. Promemorian innehåller därför inte några förslag till ändringar av bestämmelserna om hur bidrag för elever i internationella skolor ska bestämmas. Det föreslås endast att riksprislistan för bidrag till internationella skolor på gymnasienivå ska beräknas på samma sätt som för fristående gymnasieskolor, dvs. så att kommuners budgeterade bidragsbelopp och berörda landstings budgeterade kostnader för program och i förekommande fall inriktning ska ligga till grund för bidragsbeloppen. Avsikten med förslaget är att Skolverket inte ska behöva samla in uppgifter för och meddela föreskrifter om riksprislistor som beräknas på olika sätt. Därigenom kommer också kommunernas uppgiftslämnarbörda att minska.

Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039); utfärdad den xx xxx 2011. Regeringen föreskriver 14 kap. 1 och 9 gymnasieförordningen (2010:2039) ska ha följande lydelse, 14 kap. 1 ' Ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska beslutas per kalenderår. Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande kalenderåret och beslutas före kalenderårets början. I de fall bidraget ska beslutas enligt 16 kap. 55 tredje stycket skollagen (2010:800) får det dock beslutas senast den 15 februari kalenderåret som bidraget avser. För elever som börjar i utbildning under kalenderåret ska hemkommunen besluta bidraget omgående. För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidrag avse tiden från och med den 1 juli samma år. 9 2 Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka belopp som en kommun ska betala till en enskild huvudman per elev, program och inriktning, när det gäller det grundbelopp som avses i 16 kap. 55 tredje stycket (riksprislistan) och 19 kap. 26 tredje stycket samt den ersättning som avses i 17 kap. 35 andra stycket 2 skollagen (2010:800). När det gäller föreskrifter om sådana grundbelopp som avses i 16 kap. 55 tredje stycket skollagen får dessa meddelas senast den 31 januari det kalenderår föreskrifterna gäller för. Skolverket får vidare meddela föreskrifter om skyldighetförkommunerna och landstingen att lämna de uppgifter om verksamheten som behövs för sådana beslut om grundbelopp som avses i första stycket. När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan ska berörda kommuners budgeterade bidragsbelopp och berörda landstings budgeterade kostnader för program och i förekommande fall inriktning ligga till grundförbidragsbeloppen. 1 2 Senaste lydelse 2011:521. Senaste lydelse 2011:521. 1

S F S Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2013. På regeringens vägnar NN NN (Utbildningsdepartementet) 2

Svensk författningssamling SFS Förordning u t k o m f r å n trycket om ändring i förordningen (2011:683) om bidrag till den internationella skolor; utfärdad den xx xx 2011. Regeringen föreskriver att 7 förordningen (2011:683) om bidrag till internationella skolor ska ha följande lydelse. 7 Statens skolverk får meddela föreskrifter om det belopp per elev, program och inriktning som kommunen ska betala till en huvudman för en internationell skola på gymnasienivå i de fall som avses i 24 kap. 6 andra stycket skollagen (2010:800) om kommunen och huvudmannen inte kommer överens om beloppet. Sådana föreskrifter får meddelas senast den 31 januari det kalenderår föreskrifterna gäller för. Skolverket får vidare meddela föreskrifter om skyldighet för kommunerna och landstingen att lämna de uppgifter om verksamheten som behövs för sådana beslut om belopp som avses i första stycket. När Skolverket meddelar föreskrifter om beloppens storlek enligt första stycket ska berörda kommuners budgeterade bidragsbelopp och berörda landstings budgeterade kostnader för program och i förekommande fall inriktning ligga till grund för bidragsbeloppen. När Skolverket bestämmer bidragsbeloppets storlek för utbildning som leder fram till International Baccalaureate ska det belopp som bestämts för naturvetenskapsprogrammet ligga till grund för beloppet. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2013. På regeringens vägnar NN NN (Utbildningsdepartementet) 1