MÖRRUMSÅN 2013. Recipientkontroll i Mörrumsåns avrinningsområde

MÖRRUMSÅN 2013 Recipientkontroll i Mörrumsåns avrinningsområde

Beställare: Mörrumsåns vattenvårdsförbund Konsult: Calluna AB Medverkande personal Calluna:Malin Anderson Olbers är projektledare för recipientkontrollen i Mörrumsåns avrinningsområde. Annika Stål-Delbanco, Malin Anderson Olbers, Elisabeth Lundkvist och Kenneth Johansson, är författare till rapporten. Håkan Sandsten har kvalitetsgranskat resultaten. Fältarbetet och databearbetningen har utförts av Malin Anderson Olbers, Kenneth Johansson, Mattias Stahre, Robert Björklind, Ogun Caglayan Turkay, Joel och Love Askling och Rebecka Le Moine. Rebecka Le Moine och Anna Jangius har gjort kartor. Övriga medverkande: Analys av vattenkemi: Eurofins Environment Sweden AB. Artbestämning och utvärdering av växtplankton: Mats Nebaeus, Pelagia och Peder Larsson på Pelagia Miljökonsult AB. Kontaktuppgifter: malin.olbers@calluna.se, tel. 0727-199011 eller växel 013-122575 Denna handlings datum: 2014-05-02 Intern projektbeteckning: Mörrumsåns vvf 2013, MAN0003 Omslagsbild: Åsnens strand, Julöfjorden. Foto Malin Anderson Olbers Bild baksida: Växjösjöns strand. Foto Malin Anderson Olbers Adress Telefon E-post: info@calluna.se Calluna AB 013-12 25 75 Nätadress: www.calluna.se Linköpings slott Postgiro 638 59 58-1 582 28 Linköping Fax Bankgiro 5969-0826 013-12 65 95 Org. nr. 556575-0675

Sammanfattning 2 Inledning 3 Mörrumsåns vattenvårdsförbund - MVVF! 3 Provtagningsprogrammet! 4 Organisation! 7 Områdets förutsättningar! 7 Provtagnings- och analysmetodik! 8 Resultat 10 Väder och vattenföring! 10 Transporter och förluster! 12 Status för näring! 13 Status för siktdjup, turbiditet och färg! 15 Syretäring och organiskt kol! 17 Syretillstånd! 17 Metaller i rinnande vatten! 19 Försurning! 23 Bottenfauna! 24 Fisk! 27 Växtplankton! 29 Sediment i sjöar! 34 Miljömål 35 Miljökvalitetsmål! 35 Bara naturlig försurning! 35 Ingen övergödning! 36 Referenser 37 Bilaga 1 Föroreningsbelastande verksamheter Bilaga 2 Provtagningspunkter och undersökningsprogram Bilaga 3 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Bilaga 4 Syre- och temperaturprofiler Bilaga 5 Metaller i vatten Bilaga 6 Metaller i sediment Bilaga 7 Växtplankton Bilaga 8 Elfiske Bilaga 9 Bottenfauna Bilaga 10 Analysparametrarnas innebörd Bilaga 1, 2 och 10 återfinns i detta dokument, övriga bilagor finns på bifogad cd. 1

Sammanfattning På uppdrag av Mörrumsåns vattenvårdsförbund har Calluna AB genomfört undersökningar av Mörrumsåns olika vattenförekomster för år 2013. Programmet innehåller undersökningar av vattenkemi, metallhalter i vatten och i sediment, fisk, växtplankton och bottenfauna. År 2013 i Mörrum utmärkte sig som ett torrt år, med lite nederbörd och låga vattenflöden. Ungefär hälften av provpunkterna hade måttlig eller sämre status för näring. Likt förra året rådde dålig status vid 318 Bergunda kanal, 315B Sundet samt 333 Opparydsbäcken vid Jonsgård. Dessutom rådde dålig status vid 329 Obyån uppströms Kottjasjön. Vid fem av provpunkterna rådde hög status, alla dessa låg i norra delen av avrinningsområdet. Liksom föregående år var statusen god i Forsbacka vid Mörrumsåns mynning i havet. Det är ovanligt med god status för näring vid havsmynningar av andra vattendrag i södra Sverige. Åsnen hade tidigare måttlig status för siktdjup, men under både år 2012 och 2013 visade Åsnen Kalviksfjorden på god status, medan Julöfjorden fortfarande visade måttlig status. Varken Örken eller Salen går att bedöma då de saknar uppgift om färg och absorbans. Övriga sjöar hade måttlig till sämre status. Vid samtliga undersökta vattendragspunkter inom Mörrumsåns avrinningsområde är halterna TOC måttligt till mycket höga likt tidigare. Förhållandena för syre var överlag goda eller höga under 2013. I likhet med tidigare år rådde dock syrgasbrist vid botten i 469 Växjösjön i augusti 2013, vilket drog ner statusen till dålig och i juni var syrgashalten låg i Barnsjön (0,3 mg/l), vilket också drog ned statusen till dålig. Otillfredsställande syrestatus rådde i 316 Norra Bergundasjön. Vattendragens syrgashalter klassades med de gamla bedömningsgrunderna och det var svagt syretillstånd likt förra året var det 478 Ramkvillaån nedströms Ramkvillasjön, 438 Kavleån uppströms Helgasjön och 147 Helige å uppströms Salen. Detta tillstånd blev även det rådande i 429 Bergunda kanal, 351 Lekarydsån uppströms Salen och 436 Tävelsåsbäcken St Trängslet. Jämfört med de gamla bedömningsgrunderna är årsmedelhalterna av metaller låga eller mycket låga på alla ordinarie provtagningspunkter, liksom tidigare år (tabell 4). Två nya punkter finns dock med i årets metalluppföljning, 315 Sundet och 318 Bergunda kanal. I Sundet var medelhalten för bly måttligt hög, vilket härrör från en hög halt i januari. Mycket metaller verkar bindas i Norra Bergundasjön då halterna sjunker efter 315 Sundet. Detta kan orsakas av att flödena har varit låga och metallerna helt enkelt inte transporterats vidare i systemet. Alkaliniteten i vattendragen var överlag god eller mycket god i hela området och ph höll sig här mellan nära neutralt och svagt surt. För bottenfauna i rinnande vatten var statusen med avseende på eutrofiering hög på alla lokaler utom i Bergunda kanal, där det fanns tecken på en måttlig belastning. Lokalerna i Bergunda kanal och Forsbacka bedömdes ha allmänna naturvärden. Övriga lokalerna bedömdes ha mycket höga 2

naturvärden, främst till följd av att antalet arter var mycket stort och förekomst av ovanliga arter. Det fanns inga rödlistade arter, men åtta relativt ovanliga arter påträffades. Bottenfaunan i rinnande vatten har inte förändrats nämnvärt de senaste ca 5 åren. Försurningssituationen var dock något bättre än tidigare år, d.v.s. fler arter och individer av försurningskänsliga arter påträffades. Vidare finns en positiv trend med minskad eutrofieringspåverkan för både 318 Bergunda kanal, Dalen och Kråkesjöns utlopp, lokal 143. Bottenfauna i sjöar visade att näringsstatus var dålig i Norra Bergundasjön och syretillgången i bottenvattnet var otillfredsställande. Endast en art som är måttligt känsligt för dåliga syreförhållanden påträffades i proverna. Under åren 1995-2013 har bedömningen av syretillstånd i Norra Bergundasjön växlat mellan syrefattigt och syrerikt. De tre senaste åren har dock syretillgången varit dålig. Elfisket på tre lokaler visade fortsatt riklig förekomst av uppväxande laxfisk vid Åkeholm, längst från Mörrumsåns mynning. Här var också statusen för vattendragsindex fortsatt god. På de andra två lokalerna, Ekeberg och Forsbacka, var dock förekomsten av lax låg, likt tidigare (Calluna 2013). I Ekeberg var dock statusen god, vilket främst beror på att toleranta arter inte hittades i år. I Forsbacka var statusen otillfredsställande likt tidigare. En sammanvägd bedömning av växtplankton visade att Örken (norra och södra), Salen och Åsnen Kalviksfjorden hade god status, medan Åsnen Julöfjorden endast hade måttlig status. Både Norra och Södra Bergundasjön, Trummen och Växjösjön hade otillfredsställande status med en stor andel cyanobakterier (så kallade blågröna alger), vilket visar att sjöarna hade stora övergödningsproblem. Extrem vattenblom rådde i Trummen i augusti, delvis kopplat till lågt vattenstånd, hög värme och låg omsättning. Metallhalterna i sedimentet höll sig på ungefär samma nivå som tidigare. Det var dock endast hög halt av koppar i Växjösjön men hög halt av nickel i båda Bergundasjöarna. Avloppsanläggningar är den vanligaste typen av tillståndspliktig verksamhet med direkta utsläpp till Mörrumsån. Inledning Mörrumsåns vattenvårdsförbund - MVVF Mål De som ansvarar för miljöfarlig verksamhet är enligt miljöbalken skyldiga att utföra kontroll av bland annat avloppsvattenutsläpp och av det vattenområde som utgör recipient. Denna kontroll är samordnad i ett kontrollprogram för hela Mörrumsån. Enligt Naturvårdsverket ska recipientkontrollen 1) åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde; 2) relatera tillstånd och utveck- 3

lingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet; 3) belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen; 4) ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Vattenvårdsförbundets allmänna verksamhetsmål är 1) att följa förändringarna hos vattenkvaliteten inom vattendragssystemet; 2) att medverka till att åtgärder vidtas där så behövs så att inte vattnets användbarhet försämras; 3) att upprätta ett handlingsprogram för den framtida vården av vattenområdena och en plan för hur vattnet lämpligast bör nyttjas. Calluna Calluna har fått i uppdrag av Mörrumsåns vattenvårdsförbund att utföra recipientkontrollen mellan åren 2011 och 2013. Detta uppdrag började i april 2011, den tidigare konsulten Alcontrol tog prover fram tills dess. Provtagningsprogrammet Provtagningsprogrammet består av 52 punkter fördelade i Mörrumsåns huvudfåra och i dess biflöden (Figur 1; Tabell 1; Bilaga 2). Här tas prov för fysikaliska och kemiska data, plankton, bottenfauna, fisk, metaller i sediment och metaller i vatten i den omfattning som framgår av bilaga 2 och tabell 1. Vissa parametrar och provpunkter tas inte varje år, utan vart tredje eller vart sjätte år med år 2011 som startår. Växjö kommun bekostar dessutom utökad provtagning inom Mörrumsåns avrinningsområde under 2013. I fyra av punkterna vid Aggåns nedre delar har provtagningen utökats (varje månad istället för varannan) och fosfatfosfor lagts till basanalyserna och två nya punkter utanför programmet lades till för att hålla koll på fosforförlusterna. I sjöarna kring Växjö utökades provtagningen med baspaket, ammoniumkväve och fosfatfosfor i både yt- och bottenvatten och provtagning i Skirviken och Barnsjön lades till under året, dels med samma paket som i övriga växjösjöar och dels med provtagning av plankton och klorofyll. Vid de sex vattendragspunkerna i Växjö lades analys av ammoniumkväve och fosfatfosfor till och vid två av dessa (315 och 318) även analys av metaller varannan månad. Målsättningen med de fysikalisk-kemiska parametrarna i kontrollprogrammet är att beskriva det kemiska tillståndet och förändringarna i vattenmiljön, samt bedöma påverkan från olika källor. Beskrivningarna ska samtidigt utgöra bakgrundsinformation för bedömningar av biologiska parametrar och underlag för transportberäkningar i vattendraget. De nya bedömningsgrunderna används, förutom för försurning och metaller, där de gamla bedömningsgrunderna används. Även de parametrar som inte är upptagna i de nya bedömningsgrunderna bedöms enligt de gamla bedömningsgrunderna. 4

Tabell 1. Provtagningspunkter och undersökningsprogram i Mörrumsåns avrinningsområde. Bas=fysikaliska och kemiska undersökningar (3, 6 resp. 12 ggr/år). Me=metaller i vatten (6 ggr/år). Bf=bottenfauna (varje resp. vart tredje år). Pl=plankton (1, 2 resp. 3 ggr/år alt. vart tredje år). Sed=sediment (varje, vart tredje resp. vart sjätte år). Elfiske/nätprovfiske (varje alt. vart sjätte år). S-HYPE=vattenföringsdata från SMHI. Startår 2011. Nr Namn X'koord Y'koord 101 Boskvarnasjöns-utlopp 6344840 1459834 Bas-6- S9HYPE 104 Änghultasjöns-utlopp 6334959 1459672 Bas-3 107 Norrsjöns-utlopp 6331518 1459753 Bas-3 110 Madkrokens-utlopp 6328200 1454959 Bas-3 478 Ramkvillaåns-mynning- 6342455 1448357 Bas-6 111 Örken-norra-delen 6336100 1451500 Pl-2 Bf-1/3- Sed-1/6 -Fisk32-1/6 113 Örken-södra-delen 6326800 1453800 Pl-2 Bf-1/3 Sed-1/6 115 Örkens-utlopp 6329213 1451626 Bas-6- Me-6 426 Drättingesjöns-utlopp 6325986 1453638 Bas-3 118 Vartorp-uppströms-dammen 6327694 1446992 Bas-6 120 Övrasjön-mitten 6327000 1445500 Sed-(PCB,-Olja,- Hg)-1/3 125 Sörabysjön-södra-delen 6323000 1444000 Pl-1/3- Bf-1/3 Sed-1/6 175 Sörabysjöns-utlopp 6324980 1443364 Bas-6 427 Skärlen 6339000 1443000 Pl-1/3- Bf-1/3 Sed-1/6-132 Åby 6323169 1437827 Bas-12 S9HYPE 438 Kavleåns-mynning 6321428 1437461 Bas-6 178 Helgasjön-Arabyviken 6309000 1436000 Pl-1/3 Bf-1/3 Sed-1/6 Fisk24-1/6 139 Helgasjöns-utlopp-Bergsnäs 6307067 1435664 Bas-12 S9HYPE 468 Trummen-mitt 6304280 1440340 Pl-6 Bf-1/3- Sed-1/3 429 Trummen-ut 6304497 1439905 Bas-6 469 Växjösjön-mitt 6304450 1439900 Pl-6- Bf-1/3 Sed-1 469 Växjösjön-ut 6304682 1438809 Bas-6- Me-6 313 S-Bergundasjön 6302500 1437600 Pl-6- Bf-1/3 Sed-1 315 Sundet 6303939 1436687 Bas-12 316 N-Bergundasjön 6304679 1436188 Bas-6 Pl-6- Bf-1 Sed-1 318 Bergunda-kanal 6304681 1435205 Bas-12 Bf-1 143 Kråkesjöns-utlopp 6305396 1430799 Bas-12- Me-6 Bf-1 147 Os 630185 142535 Bas-6 Bf-1/3 322 Dansjön-uppströms 6317227 1425146 Bas-6 351 Mynningen-i-Salen 6309000 1424269 Bas-6 327 Mynningen-i-Salen 6307588 1423129 Bas-6 329 Kotjasjöns-inlopp 629530 141880 Bas-6 350 Mynningen-i-Salen 630028 142216 Bas-6 333 Mynningen-i-Salen 6294587 1423561 Bas-6 148 Salen-längst-norrut 6308000 1424000 Sed-1/6 150 Salen-norra-delen 6304900 1423800 Pl-1 Fisk20-1/6 151 Salen-norra-delen 6304517 1423634 Bas-6 152 Salen-södra-delen 6300200 1424100 Sed-1/6 154 Salens-utlopp-Huseby 629528 142563 Bas-6 S9HYPE 432 Rösås 6285619 1434607 Bas-6 400 Näsbykvarn 6316926 1462456 Bas-6 342 Torsjöns-utlopp 629137 144608 Bas-6 343 Nedströms-Ingelstad 6288824 1444533 Bas-6 436 Tävelsåsbäcken-St-Trängsled 6290762 1439724 Bas-6 464 Yttre-kanalen-Södregård 6285260 1442098 Bas-6 344 Aggåns-mynning-i-Åsnen 6280553 1441756 Bas-6- S9HYPE 156 Åsnen-Kalviksfjorden 6281700 1434200 Bas-6.-Vid-skiktning,- bas-2-vid-botten. Pl-1- Fisk20-1/6-(av- Åsnens-FVOF) 157 Åsnen-Julöfjorden 6268900 1435500 Bas-6.-Vid-skiktning,- bas-2-vid-botten. 201 Åsnens-utlopp-Hackekvarn 6268879 1435297 Bas-6 211 Åkeholm 6240950 1434350 Bf-1 Fisk-1 213 Svängsta 6237300 1435900 Bf-1 Fisk-1 219 Forsbacka-(2-km-uppstr.-mynningen) 622765 143445 Bas-12 Me-6 Bf-1 Fisk-1 Pl-1- Undersökningsprogram 5

Figur 1. Mörrumsåns avrinningsområde med provtagningslokaler. Områdets avloppsreningsverk är markerade med stjärnor och tätorter med gula markeringar. 6

Organisation Calluna AB All provtagning och analys samordnades av Calluna AB, med Malin Anderson Olbers som projektledare under andra halva av året. Allt fält- och dataarbete har utförts av personal vid Calluna AB; Kenneth Johansson, Malin Anderson Olbers, Anna Jangius, Mattias Stahre, Robert Björklind, Ogun Caglayan Turkay, Joel och Love Askling och Rebecka Le Moine. Malin Anderson Olbers, Annika Stål-Delbanco, Elisabeth Lundkvist (bottenfauna), och Kenneth Johansson (fisk) har författat rapporten. Anna Jangius har gjort kartor. Adress: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping. Tel: 013-122575, Fax: 013-126595. E-post: info@calluna.se. Eurofins AB All kemisk analys utfördes av Eurofins AB, med Lena Olsson som kvalitetsansvarig. Adress: Eurofins Environment Sweden AB, Box 45184, 104 30 Stockholm. Tel: +46-(0)104908131, Fax: 08-52212452. E-post: LenaOlsson@eurofins.se. Pelagia Miljökonsult Växtplanktonprover är analyserade och sammanställda vid Pelagia Miljökonsult AB, där Mats Nebaeus har analyserat proverna och Peder Larsson har svarat för sammanställningen. Adress: Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 90743 Umeå. Tel: 090-702170, Fax: 090 702179. E-post: info@pelagia.se. Områdets förutsättningar Mörrumsån börjar i Jönköpings län, där sjön Vrången (öster om Lindshammar) betraktas som åns källsjö. Avrinningsområdet omfattar 3 369 km 2, varav 90 % ligger i Kronobergs län, framför allt i Växjö och Alvesta kommuner. Mörrumsån mynnar i Östersjön vid Elleholm i Blekinge län, strax söder om samhället Mörrum. Mörrumsån är 183 km från Vrången ner till mynningen i Östersjön, med en höjdskillnad på 280 m. Åsnen och Helgasjön är de största sjöarna i systemet. De största biflödena är Aggån, Lekarydsån, Änganäsån, Asaån, Obyån och Rottneån. Berggrunden uppströms och omkring Åsnen består av granitoider/vulkaniska bergarter med låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ned i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. En bit nedströms Åsnen blir berggrunden något mer lättvittrad. Jordarterna i området domineras av morän, med inslag av kalt berg/tunt jordtäcke och stråk av isälvssediment. I mynningsregionen finns mer sammanhängande områden med kalt berg/ tunt jordtäcke. Avrinningsområdet består av ca 61 % skog, 8 % åker, 5 % betesmark, 13 % vatten och 14 % övrig mark (SCB 2008). Åkermarken är koncentrerad till trakterna kring Helgasjön, Salen och Åsnen, samt till det kustnära området. Totalt antal djurenheter var år 2005 ca 24 200 st. Befolkningsmäng- 7

den inom avrinningsområdet var år 2005 ca 106 500 st varav ca 19 800 bodde i glesbygd. Av befolkningen som år 2005 var bosatt i småhus och lantbruk var 53 349 kopplade till kommunalt avlopp medan 17 463 hade enskilt avlopp och 324 saknade avlopp. Vidare hade 2 120 fritidsfastigheter enskilt avlopp och 1 511 fritidsfastigheter saknade avlopp år 2005. Provtagnings- och analysmetodik För samtliga fysikaliska och kemiska parametrar användes provtagningsmetod SS-EN ISO 5667-1:2007/ISO 5667-4, utg 1 i sjöar och SS-EN 5667-1:2007/ISO 5667-6:2005 i vattendrag. För metaller i vatten användes provtagningsmetod SS028194, utg 1. Analysmetoderna följde Svensk Standard och specificeras i tabell 2. Parametrarnas innebörd förklaras i bilaga 10. Bottenfauna provtogs med Europastandard SS-EN 27828 i vattendrag och med Svensk standard SS 028190 i sjöarnas profundal. Bottenfauna är analyserad med analysmetod SS-EN 27828. Bestämningslitteratur anges i bilaga 9. Fisk provtogs med elfiske i vattendrag enligt SS-EN 14011, utg 1. Växtplankton provtogs enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Växtplankton i sjöar (utg. 2010-02-18) och siktdjup enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljö, Hav, Siktdjup (utg. 2001-02-20). Växtplankton analyserades enligt metod SS-EN 15204:2006, Naturvårdsverkets handledning och bilaga A till Handbok 2007:4samt HVMFS 2013:19. Klorofyll-a analyserades enligt SS 028146-1 (den traditionellt vanligaste metoden, där aceton används som extraktionsmedel, jämfört med metanol, enligt metod SS 028170). Sediment i sjöar är provtagna enligt SS-EN ISO 5667-19:2005/ISO 5667-12:1995 och analyserade enligt metod angiven i tabell 3. Vid samtliga beräkningar har mindre-än-värden beräknats som halva det angivna värdet (ex. Tot-P <5 µg/l = 2,5 µg/l). Avvikelser: Metaller har inte analyserats i punkt 143 Kråkesjöns utlopp i januari på grund av misstag vid laboratoriet. 8

Tabell 2. Fysikaliska och kemiska parametrar i vatten med respektive analysmetod. Parameter Enhet Metod Vattentemperatur C fd SLV metod 1990-01-01, fältmätning utförd av Calluna Turbiditet (grumlighet) FNU SS-EN ISO 7027:2000 ph SS-EN ISO 10523:2012 Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO 9963-2:1996 Absorbans 420 nm, 5 SS-EN ISO 7887:2012 del C Syrgas mg O2/l och % mättnad SS-EN ISO 5814:2012, fältmätning utförd av Calluna Färg, spektrofotometrisk mg Pt/l SS-EN ISO 7887:2012 del C Totalt organiskt kol mg TOC/l SS-EN 1484:1997 Konduktivitet ms/m SS EN 27888:1994 Totalfosfor µg tot-p/l SS-EN ISO 15681-2 Fosfatfosfor µg/l SS-EN ISO 15681-2:2005 Totalkväve µg tot-n/l SS-EN ISO 11905:1998 Nitrat-nitritkväve µg NO2,3-N/l EN ISO13395:1997 Ammoniumkväve µg/l SS-EN 11732:2005 Aluminium µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Arsenik µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Bly µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Kadmium µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Kobolt µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Koppar µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Krom µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Nickel µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Zink µg/l ISO 17294:2009 ICP-MS Kvicksilver µg/l SS-EN 1483:2007, AFS Tabell 3. Metaller som analyserades i sjösediment, samt analysmetod. Metall Enhet Metod Arsenik mg/kg TS SS028150:1993 ICP-MS Bly mg/kg TS SS028150:1993 ICP-MS Kadmium mg/kg TS SS028150:1993 ICP-MS Koppar mg/kg TS SS028150:1993 ICP-AES Krom mg/kg TS SS028150:1993 ICP-AES Kvicksilver mg/kg TS SS028150:1993 AFS Nickel mg/kg TS SS028150:1993 ICP-AES Zink mg/kg TS SS028150:1993 ICP-AES 9

Resultat Väder och vattenföring Nederbörden under år 2013 var mindre än under ett normalår under största delen av året. Hösten var extremt torr med mycket lågt vattenstånd i både yt- och grundvatten (Thomas Svensson, Vetlanda). I juni och december var dock nederbörden högre än normalt, medan nederbörden i framförallt mars och juli var ovanligt låg (Figur 2). Mest nederbörd kom i december, då 78 mm föll, jämfört med ett normalår på 56 mm. Medeltemperaturen i luften var normal under större delen av året (Figur 3). Maj, juli och december utmärkte sig som något varmare än ett normalår, medan mars var något kallare än normalt (Figur 3). Årsmedeltemperaturen under år 2013 var något högre än medeltemperaturen för perioden 1961-2013 (Figur 5). I Växjö är klimatet varmare efter år 1988 än före, vilket illustreras med glidande medelvärden. År 2013 kom något mer nederbörd än vad det gjorde i medeltal under 1961-90 (Figur 6). Även nederbördsmängderna verkar ha ökat sedan 1988. I bilaga 4 finns resultat från vattenföringen för de provpunkter som transporter beräknas för. I figur 4 visas medelvattenföringen under år 2013, jämfört med perioden 1910-2013, för SMHIs station Mörrum. Sett över hela året var medelvattenföringen 20 m 3 /s, vilket är 7 m 3 /s mindre än medelvattenföringen under denna 100-årsperiod. Det finns dock risk för att medelvattenföringen är felaktig, då Andreas Hedrén (Växjö kommun) har uppmärksammat att SMHI visar för högt flöde för Åsnen (10 m 3 /s mot verklighetens 7 m 3 /s). Vattenföringen var under större delen av året mycket lägre än normalt, med undantag för januari och februari då den var högre än normalt, samt i början av juni, då den var normalstor. Den extrema torkan och låga vattenföringen ledde till stagnation i sjöar och stillastående vatten i framförallt mindre vattendrag (Andreas Hedrén, Växjö kommun). 350 Månadsmedelnederbörd (mm) 300 250 200 150 100 50 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Nederbörd 2013 Normal 1961-90 Max medel 1901-2013 Min medel 1901-2013 Figur 2. Nederbördsmängder vid SMHI s station Växjö under år 2013, jämfört med normalmängder under åren 1961-90 och min- och maxmängder sedan år 1901. 10

Medeltemperatur C 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medeltemp 2013 Normal 1961-90 Max medel 1901-2013 Min medel 1901-2013 Figur 3. Månadsmedeltemperatur år 2013, jämfört med normalmedeltemperatur under åren 1961-90 samt den högsta och lägsta medelvärdestemperaturen sedan år 1901. Från SMHIs väderstation i Växjö. Va#enföring+(m 3 /l)+ 160,0# 140,0# 120,0# 100,0# 80,0# 60,0# 40,0# 20,0# 0,0# jan# feb# mar# apr# maj# jun# jul# aug# sep# okt# nov# dec# 2013# Medel#2010>2013# Min#2010>2013# Max#2010>2013# Figur 4. Dygnsbaserad medelvattenföring under 2013, jämfört med perioden 1910-2013 (medel-, max- och minvärde) för SMHI:s station i Mörrum (86-186). 11

9 Årsmedeltemperatur ( C) 8 7 6 5 4 3 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Årsmedeltemperatur Medelvärde1961-1990 Högsta sedan 1901 Lägsta sedan 1901 3 per. glid. med. (Årsmedeltemperatur) Figur 5. Årsmedeltemperatur 1961-2013, jämfört med medeltemperatur under åren 1961-90 samt den högsta och lägsta årsmedeltemperaturen sedan år 1901. Från SMHIs väderstation i Växjö. 1200 Årsmedelnederbörd (mm) 1000 800 600 400 200 0 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 Årsmedelnederbörd 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Medelvärde1961-1990 2008 2010 2012 Högsta sedan 1901 Lägsta sedan 1901 3 per. glid. med. (Årsmedelnederbörd) Figur 6. Årsnederbörd 1961-2013, jämfört med medelnederbörd under åren 1961-90 samt den högsta och lägsta årsnederbörden sedan år 1901. Från SMHIs väderstation i Växjö. Transporter och förluster Vattenföringsdata är vid rapporttillfället inte tillförlitliga och beräkningar av transporter och förluster av kväve, fosfor, TOC och metaller går därför inte att göra i nuläget. De modeller som används för att beräkna vattenföringen fungerar inte vid så extremt låga flöden som förekom under stora delar av 2013. SMHI ska publicera stationskorrigerade flöden, men från och med 2014 görs det först under september istället för april. Transporter har därför inte kunnat beräknas under författandet av denna rapport utan kommer kompletteras till den elektroniska rapporten under hösten 2014. 12

Status för näring Status för näring redovisas i Figur 7. Rådata återfinns i bilaga 3. I 17 av 37 bedömda provpunkter rådde måttlig eller sämre status. Likt förra året rådde dålig status vid 318 Bergunda kanal, 315B Sundet samt 333 Opparydsbäcken vid Jonsgård. Dessutom rådde år 2013 även dålig status vid 329 Obyån uppströms Kottjasjön. Vid fem av provpunkterna rådde hög status, varav 132 Åby, Tolgsjöns utlopp, är den punkt som är belägen längst söderut. Liksom de senaste åren var statusen god i 219 Forsbacka, vid Mörrumsåns mynning i havet. Det är ovanligt med god status för näring vid havsmynningar för andra vattendrag i södra Sverige. I sjöarna var det endast Åsnen Kalviksfjorden som uppnådde god status med avseende på näring. Åsnen Julöfjorden samt Barnsjön nådde måttlig status, Trummen och Växjösjön otillfredsställande och Norra och Södra Bergundasjön hade dålig status. Referensvärdena för fosfor hämtades från VISS 2014-04-11 och för Skirviken och Barnsjön användes samma referensvärde som för Trummen. För Norra Bergundasjön och Åsnen baseras bedömningen på treårsvärden av fosfor, medan övriga sjöar begränsas till 2013 års värden. Mörrumsån vid Forsbacka. Foto Malin Olbers. 13

Figur 7. Status för näring (fosfor) Mörrumsån. S står för Skirviken och B för Barnsjön. Övriga lokaler är märkta med sitt ID-nr. 14

Status för siktdjup, turbiditet och färg Statusen för siktdjup enligt de nya bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007) i Bergundasjön, Skirviken, Åsnen, Barnsjön, Växjösjön och Trummen är baserat på medel av 2013 års data (minst fyra tillfällen per sjö, bilaga 3), medan medelvärde av 2011-2013 års data har använts för både Örken och Salen. I dessa två sjöar har dessutom absorbansdata från utloppspunkterna använts eftersom dessa parametrar inte har tagits ute i sjöarna. Statusen för siktdjup i Norra Bergundasjön var dålig år 2013 (figur 8), liksom tidigare år och lika dålig status rådde även i Södra Bergundasjön och i Skirviken. Åsnen hade tidigare måttlig status, men under både år 2012 och 2013 visade Åsnen Kalviksfjorden på god status för siktdjup, medan Julöfjorden fortfarande visade måttlig status. Måttlig status rådde även i Växjösjön, Örken Norra och Barnsjön, medan Trummen och Salen Norra uppvisade otillfredsställande status. För vattendragen klassades turbiditet med de gamla bedömningsgrunderna (medelvärde för 2013) och visade starkt grumligt vatten i 8 av provpunkterna (350, 333, 436, 463, 464, 327, 329 och 315B) och betydligt grumligt i 10 punkter (426, 351, 151, 343, 438, 400, 429, 430B, 318 och 344). Övriga 19 provpunkter i vattendragen hade måttligt grumligt vatten. Rådata för turbiditet finns i bilaga 3. Liksom turbiditet påverkar vattenfärg också siktdjupet och i vattendragen klassades endast 4 provpunkter som måttligt färgade (430B, 110, 115 och 318), medan 14 vattendrag klassades som betydligt färgade (154, 201, 219, 118, 175, 143, 147, 322, 132, 139, 315B, 104, 107 och 478) och övriga 19 provpunkter som starkt färgade. Vattenfärg bedömdes enligt de gamla bedömningsgrunderna och baserades på medelvärdet av 2013 års data (bilaga 3). 15

Figur 8. Status för siktdjup. Bedömningarna baseras på olika grunddata, se text ovan. 16

Syretäring och organiskt kol De allra högsta halterna av TOC i Mörrumsån har stigit och före år 1997 förekom knappast halter över 40 mg/l, men därefter har det blivit ganska vanligt med sådana halter. Några sådana extrema halter upptäcktes dock inte år 2013 (bilaga 3). Överlag har de flesta provpunkter haft ökande vattenfärg och TOC under de senaste 15 åren, vilket är en välkänd trend i stora delar av Sverige och tros bero på minskad försurning och förändrat klimat. Även turbiditeten har ökat i Mörrumsån på flera provpunkter, vilket är svårförklarat och vi endast kan spekulera i orsakerna bakom. Det kan ha att göra med ökande planktonblomningar eller att en del av TOC-fraktionerna består av organogent material (detritus). När TOC ökar medför det troligen att turbiditeten också ökar. Vid alla undersökta vattendragspunkter inom Mörrumsåns avrinningsområde är halterna TOC måttligt till mycket höga under 2013 (bilaga 3). Halterna är mycket höga vid hela 11 av de 37 punkterna. Provpunkterna 426, 327, 350, 333, 432, 436, 463, 464, 344, 101 och 329 hade mycket höga halter, medan 151, 342, 343, 343b, 351, 400, 429, 438, 322, 351, 201 och 219 hade höga halter. Resten hade måttligt höga halter enligt de gamla bedömningsgrunderna. Syretillstånd Syretillståndet för sjöar baseras på minimivärden i bottenvattnet under det gångna året. Baserat på mätdata var förhållandena överlag goda eller höga under 2013 (Figur 9), men den värsta värmeböljan varade från början av juli till början av augusti och under denna period gjordes inga mätningar (bilaga 3 och 4). Därmed kan kan anta att de mest kritiska tillstånden avseende bland annat syrebrist inte blev dokumenterat. I likhet med tidigare år rådde dock syrgasbrist vid botten i 469 Växjösjön i augusti 2013, vilket drog ner statusen till dålig och i juni var syrgashalten låg i Barnsjön (0,3 mg/l), vilket också drog ned statusen till dålig. Otillfredsställande syrestatus rådde i 316 Norra Bergundasjön. Detta sammanföll också med höga fosfathalter i både Växjösjön, Södra Bergundasjön och Bergunda kanal, vilket är ett direkt resultat av att fosfor frisläpps från sedimentet vid syrgasbrist. I Växjösjön var det dessutom höga ammoniumhalter i augusti (490 µg/l), vilket också är tätt kopplat till syrgasbrist. I övrigt var ammoniumhalterna generellt höga i Bergunda kanal under större delen av året, vilket beror på påverkan från avloppsreningsverket. Särskilt i augusti utgjorde de höga ammoniumhalterna ett problem då det sammanföll med höga vattentemperaturer, vilket gör att vattenlevande organismer kan ha skadats av ammoniakförgiftning. 17

Figur 9. Status för syretillstånd i sjöar. 18

Vattendragens syrgashalter klassades med de gamla bedömningsgrunderna och baserades därmed på minimivärdet under de senaste tre åren. Totalt sex provpunkter fick den tredje sämsta klassen svagt syretillstånd. Likt förra året var det 478 Ramkvillaån nedströms Ramkvillasjön, 438 Kavleån uppströms Helgasjön och 147 Helige å uppströms Salen. Detta tillstånd blev även det rådande i 429 Bergunda kanal, 351 Lekarydsån uppströms Salen och 436 Tävelsåsbäcken St Trängslet. 22 provpunkter klassades som måttligt syrerika och resterande nio som syrerika (104, 107, 175, 322, 329, 400, 463, 201 och 219). Rådata för syrgashalter återfinns i bilaga 3 och 4. Minimihalterna av syrgas stiger tydligt om man tittar på alla punkter i Mörrumsåns kontrollprogram under en lång tidsserie. För 118 Vartorp, nedströms dammen, och 313, Södra Bergundasjön, var syrgashalterna som allra lägst på 1970-talet och de har förbättrats avsevärt sedan dess, men sedan 10 år finns det en svag tendens till att de åter börjar få lite sämre syrgasförhållanden. Metaller i rinnande vatten Metallhalter i rinnande vatten för år 2013 återfinns i bilaga 5. Jämfört med de gamla bedömningsgrunderna är årsmedelhalterna av metaller låga eller mycket låga på alla ordinarie provtagningspunkter, liksom tidigare år (tabell 4). Två nya punkter finns dock med i årets metalluppföljning, 315 Sundet och 318 Bergunda kanal. I Sundet var medelhalten för bly måttligt hög, vilket härrör från en hög halt i januari (bilaga 5). Lika hög halt erhölls vid omanalys. Med tillkommande provpunkter är det tydligt att sjösystemen vid Växjö ansamlar flera av de undersökta metallerna, då halterna ökar fram till sjöarna för att sedan spädas till lägre halter i huvudfåran (figur 10). Halterna var lägre i 318 Bergunda kanal än i 315 Sundet, vilket kan bero på att flödena har varit låga och att metallerna därmed inte har hunnit transporteras vidare. I 315 Sundet och var kopparhalten måttligt hög i februari, vilket först senare i juni kunde påvisas i Kråkesjöns utlopp (143) och i Forsbacka (219) (bilaga 5). Gränsvärden enligt EGs ramdirektiv för vatten finns för prioriterade och särskilt förorenande ämnen. De som är aktuella i denna undersökning är bly, kadmium, nickel och kvicksilver enligt tabell 5. Metallhalterna var överlag låga, och underskred de gränsvärden som finns. 19

1#000,000# 100,000# Medelhalt(2013((µg/l)( 10,000# 1,000# 0,100# 0,010# 0,001# 0,000# Al# As# Pb# Cd# Co# Cu# Cr# Hg# Ni# Zn# 115#Örkens#utlopp############################################### 430b#Bergunda#kanal,#Växjösjöns#utlopp# 315#Sundet# 318#Bergunda#kanal# 143#Kråkesjöns#utlopp########################################### 219#Forsbacka# Figur 10. Medelhalter av de metaller som mättes i Mörrumsåns kontrollprogram 2013. Punkt 115 ligger längst norrut, 430B bredvid huvudfåran vid Växjö, 315 och 318 före och efter Norra Bergundasjön, 143 i huvudfåran vid Växjö och 219 i huvudfåran längst i söder. Tabell 4. Bedömningar av metallhalter i vatten enligt gamla bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Provpunkt As Pb Cd Cu/ Cr Ni Zn 115 Örkens utlopp Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter Låga'halter Låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter 430b Bergundakanal Växjösjöns Mycket'låga'halter utlopp Låga'halter Låga'halter Låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter 143 Kråkesjöns utlopp Mycket'låga'halter Låga'halter Låga'halter Låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter 219 Forsbacka Mycket'låga'halter Låga'halter Låga'halter Låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter Mycket'låga'halter Tabell 5. Framtagna gränsvärden för prioriterade och särskilt förorenande ämnen enligt EUs ramdirektiv för vatten. AA = årsmedelvärde, MAC=maxkoncentration. Prioriterat ämne Klass AA (µg/l) inlandsvatten AA (µg/l) kustvatten mm MAC (µg/l) inlandsvatten MAC (µg/l) kustvatten mm Högsta uppmätta halt 2013 (µg/l) Bly och blyföreningar 7,2 7,2 - - 4,60 Kadmium och kadmiumföreningar (hårdhetsberoende) Nickel och nickelföreningar Kvicksilver och kvicksilverföreningar klass 2, 40-49 mg CaCO3/ l, mjukt vatten 0,08 0,2 0,45 0,45 0,071 20 20 - - 0,69 0,05 0,05 0,07 0,07 0,004 20

Föroreningsbelastande verksamheter Föroreningsbelastande verksamheter redovisas i bilaga 1 och illustreras i figur 11. Uppgifterna är uppdaterade så långt som möjligt utifrån avloppsreningsverkens miljörapporter eller årsrapporter, utifrån kontakter med företagen och kommunerna. Den vanligaste typen av verksamhet med utsläpp till Mörrumsån är avloppsanläggningar (Figur 11). Störst antal anslutna personekvivalenter och därmed också störst utsläpp hade Växjö avloppsreningsverk (Sundet) följt av Alvesta. En jämförelse mellan mängden utsläppt fosfor och antalet anslutna personekvivalenter (pe) visar att Hemsjö ARV har något större utsläpp per pe än övriga ARV. Detta avloppsreningsverk togs i drift i april 2013 och viss inköring får man alltid räkna med. Utsläppen av kväve från Lindshammars ARV ligger betydligt lägre än övriga i förhållande till antalet anslutna personekvivalenter, medan högst utsläpp av kväve per pe sker vid Mörrums ARV. Jämförelserna är kanske inte helt rättvisa eftersom det kan finnas andra faktorer som påverkar mängderna än enbart antalet personekvivalenter. I Vetlanda pågår inventering av enskilda avlopp och beslut om förbud och åtgärder har under 2013 börjat skickas ut. I förhållande till den totala mängden transporterade ämnen i ån så bidrar avloppsreningsverken med en liten del. Beräkningar av de totala utsläppen från avloppsreningsverken i området blir inte helt korrekta då alla anläggningar inte har rapporterat in utsläppsmängder. För de anläggningar som har rapporterat in utsläppsmängder kan utläsas att de sammantaget släppte ut ca 226 ton kväve år 2013. Motsvarande utsläppsmängd för fosfor var 0,97 ton. 21

Figur 11. Verksamheter som påverkar vattenkvaliteten i Mörrumsåns avrinningsområde (från bilaga 1). 22

Försurning Alkaliniteten i vattendragen var överlag god eller mycket god i hela området och ph höll sig här mellan nära neutralt och svagt surt (figur 13 och bilaga 3). Enligt de gamla bedömningsgrunderna klassades de flesta sjöar till mycket god buffertkapacitet, medan 156 Åsnen Kalviksfjorden, och 157 Åsnen Julöfjorden, klassades till god buffertkapacitet, likt föregående år. Bedömning av alkalinitet och ph baseras på medianvärde för 2013. De sjöar och vattendrag som är försurade ligger i högre terräng än recipientkontrollens provpunkter. Figur 13. Status för alkalinitet år 2013 i Mörrums avrinningsområde. 23

Bottenfauna I november 2013 undersöktes bottenfaunan på fem lokaler i rinnande vatten och i profundalzonen i en sjö, se tabell 6, figur 13 samt bilaga 9. Figur 13. Status för bottenfauna och fisk i Mörrumsåns avrinningsområde. 24

Rinnande vatten Bottenfaunan i alla lokaler i rinnande vatten klassades som opåverkad av försurande ämnen. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög på alla lokaler utom Bergunda kanal, där det fanns tecken på en måttlig belastning. Lokalerna i Bergunda kanal och Forsbacka bedömdes ha allmänna naturvärden. Övriga lokalerna bedömdes ha mycket höga naturvärden, främst till följd av att antalet arter var mycket stort och förekomst av ovanliga arter. Det fanns inga rödlistade arter, men de relativt ovanliga arterna som påträffades var; nattsländorna Brachycentrus subnubilus, Notidobia ciliaris, Psychomyia pusilla och Setodes argentipunctellus, vattenfisen Aphelocheirus aestivalis, bäckbaggen Stenelmis canaliculata, jungfrusländan Calopteryx splendens, samt bäcksländan Perlodes dispar. Flest ovanliga taxa fanns i Åkeholm och Svängsta, två lokaler som ligger nära varandra. Sjöar Näringsstatus var dålig i Norra Bergundasjön och syretillgången i bottenvattnet var otillfredsställande enligt indexet BQI. Endast en art som är måttligt känsligt för dåliga syreförhållanden påträffades i proverna (fjädermyggan Chironomus plumosus). Jämförelse med tidigare undersökningar Bottenfaunan i rinnande vatten har inte förändrats nämnvärt de senaste ca 5 åren. Artantal, index och expertbedömningar är mycket lika de senaste åren. Försurningssituationen var dock något bättre än tidigare år, d.v.s. indexen var lite högre vilket enkelt uttryckt innebär att fler arter och individer av försurningskänsliga arter påträffades. Det finns också en positiv trend i lokal 318 Bergunda kanal, Dalen, där eutrofieringspåverkan har minskat och är mindre än på 1990-talet. I lokal 318 var belastningen måttlig 2013. Faunan var tämligen artfattig men antalet individer högt. Nattsländan Hydropsyche angustipennis dominerade här stort, särskilt på de grundare delarna av botten där vattenhastigheten var som högst. Foto av nattsländan Hydropsyche angustipennis som dominerade stort vid 318 Bergunda kanal. www.euroflyangler.com Även vid Kråkesjöns utlopp, lokal 143, har förhållandena förbättrats något. I slutet av 1990-talet fanns en viss eutrofieringspåverkan på faunan, men år 2013 bedömdes ekologisk status vara hög. Näringstillståndet i Bergundasjön har under perioden 1995-2009 vid flertalet provtagningstillfällen bedömts vara näringsrikt. Under 2011-2013 tycks förhållanden vara något sämre än under 2010, då status bedömdes vara måttlig. Endast ett taxon som är måttligt känsligt för dåliga syreförhållanden påträffades i proverna. Under provtagningsperioden 1995-2013 har bedömningen av syretillstånd växlat mellan syrefattigt och syrerikt. De tre senaste åren har dock syretillgången varit dålig. 25

Tabell 6. Stationer i Mörrumsåns avrinningsområde där bottenfauna undersöktes hösten 2013. Koordinater för varje station framgår i bilaga 9. Lokalernas ordning är från uppströms till nedströms i avrinningsområdet. Nr Lokalnamn Kommun Expertbedömning6 försurning Expertbedömning6or9 ganisk6belastning Expertbedömning6natur9 värde Rinnande 318!Bergunda!kanal,!Dalen Växjö Ingen!försurning Må9lig!belastning Allmänt!naturvärde 143!Kråkesjöns!utlopp Växjö Ingen!försurning Ingen/låg!belastning Mkt!högt!naturvärde 211!Åkeholm Karlshamn Ingen!försurning Ingen/låg!belastning Mkt!högt!naturvärde 213!Svängsta Karlshamn Ingen!försurning Ingen/låg!belastning Mkt!högt!naturvärde 219!Forsbacka Karlshamn Ingen!försurning Ingen/låg!belastning Allmänt!naturvärde Nr Lokalnamn Kommun Expertbedömning6 näringsstatus Sjöar BQI6status 316!Norra!Bergundasjön Växjö Dålig OJllfredsställande SyrefaLgt SyreGllgång6expertbe9 dömning 26

Fisk De nedre delarna av Mörrumsån är tillgängliga för havsvandrande fisk och vattendraget hyser reproduktions- och uppväxtområden för lax och havsöring. Dessa områden är av mycket stor betydelse för förekomsten av vildlax i södra Östersjön. Elprovfisken utfördes på tre lokaler i Mörrumsåns vattensystem i början av september år 2013 (Åkeholm, Ekeberg och Forsbacka). Vid årets provfiske noterades en mycket låg vattenföring som resulterade i att delar av ån var torrlagda. Sannolikt har inte det påverkat fiskfaunan negativt då fisken söker sig till andra områden vid uttorkning. Resultaten redovisas och kommenteras nedan samt i Bilaga 8. Mörrumsån, 211 Åkeholm, Stenbron Lokalen vid Åkeholm är belägen cirka 16 km uppströms Mörrumsåns mynning, drygt fyra km uppströms Svängsta. Denna referenslokal har provfiskats sedan 1985. Vid provfisken 2011 och 2012 var vattenföringen hög till mycket hög vilket gjorde det svårt att fiska på ordinarie sträcka. För att kunna få ett resultat från området flyttades därför sträckan ca 100 m sydöst om ordinarie sträcka. Vid årets provfiske var vattenföringen låg, vilket gjorde möjligt att med god säkerhet genomföra fisket vid ordinarie lokal. Årets undersökning visade på en för området fortsatt riklig förekomst av uppväxande laxfisk. Av de tre provfiskade lokalerna hyser denna flest individer av laxfiskar och liksom vid tidigare års undersökningar dominerades fångsten av årsungar av lax (0+). Årets provfiske visar på att området fortsatt är en mycket bra lek- och uppväxtlokal för lax. Vattendragsindex (VIX) visar att statusen för året var god. Mörrumsån, 213 Ekeberg Lokal 213 Ekeberg är belägen i Svängsta, cirka 13 km uppströms mynningen, längs den västra stranden. Bottensubstratet består här främst av block, sten, grus och sand. Vid låga flöden bedöms lokalen ha goda förutsättningar som lek- och uppväxtplats för laxfisk. Förekomsten av laxfisk är dock låg i området, vilket kan bero på att tillgången på rätt leksubstrat är begränsad. Detta skulle kunna åtgärdas genom tillförsel av leksubstat. Vid årets provfiske var vattenföringen mycket låg, vilket resulterade i att hela den ordinarie sträckan inte kunde fiskas då delar var torrlagda. För att få tillgång till mer yta att fiska förlängdes lokalen in under bron. Årets resultat visade på liknande låga förekomst av lax som noterades 2006-2008 samt för 2011 och 2012. I övrigt noterades endast elritsa, vilket kan förklaras med de ovanliga förhållandena vid lokalen. Vattendragsindex (VIX) har visat att det framför allt har varit måttlig till otillfredsställade status under de flesta år som lokalen har provfiskats. Vid årets provfiske kunde det konstateras att statusen var god vilket framför allt beror på avsaknaden av toleranta arter som ingår i indexet. 27

Mörrumsån, 219 Forsbacka Lokal 219 Forsbacka är belägen cirka 2 km uppströms Mörrumsåns mynning i Östersjön. Flödet var vid provfisketillfället lågt, vilket gjorde att lokalen kunde fiskas utan problem. Det relativt stora vattendjupet på större delen av lokalen gör ändå lokalen till en olämplig som lek- och uppväxtlokal för laxfisk. Årets undersökning visar på fortsatt låga förekomster av laxfisk, liksom det har varit under hela 2000-talet. Höga förekomster har det inte varit sedan 1990-talet. Orsaken till detta kan vara att lekplatser har reducerats och möjligheten till föryngring i området har minskat. En inventering av området vid låg vattenföring borde kunna visa om så är fallet. Vid årets provfiske noterades gös som inte fångats tidigare vid lokalen. Vattendragsindex (VIX) visar att statusen under åren har varierat mellan måttlig till god i området beroende på hur frekvent laxfisk har varit samt om toleranta arter har noterats vid provfisken. Under åren 2001, 2008 och 2012 var dock statusen i området otillfredsställande, vilket den även var i år. 28

Växtplankton Under 2013 har växtplanktonprovtagning utförts vid 11 lokaler. En utförlig sammanställning av växtplanktonanalyserna för år 2013 återfinns i bilaga 7. Sjöarnas ekologiska status med avseende på växtplankton har bedömts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Bedömningen visar i första hand på effekter av näringspåverkan och görs endast på augustiprovtagningen från tre år i rad (2011-2013). Vi har dock även statusklassat årets värden för att se hur årets värden står sig mot treårsperioden (Figur 14 och Tabell 7). I den sammanvägda bedömningen för perioden 2011-2013 uppnår både Örken (norra och södra), Salen och Åsnen Kalviksfjorden god status med avseende på fytoplankton, medan Norra och Södra Bergundasjön, Trummen och Växjösjön inte ens når upp till måttlig status, utan endast otillfredsställande status (tabell 7). Åsnen Julöfjorden nådde måttlig status i den sammanvägda bedömningen, men endast otillfredsställande för 2013 års data, vilket är en försämring mot bedömningen 2012. För 2013 års data är också bedömningen en klass sämre än föregående år för både Trummen och Örken (både norra och södra), medan Norra Bergundasjön har förbättrats med en klass. För Trummen beror försämringen på massförekomst av cyanbakterier i augusti, vilket ger dålig status. För Norra Örken är dock försämringen marginell, då värdena för de båda bedömningarna ligger nära brytpunkten mellan god och måttlig status. För övriga sjöar var bedömningarna de samma. Samtliga sjöar förutom Örken norra hade endast måttlig eller sämre status för klorofyll. Örken norra hade istället hög status. Statusen för klorofyll baseras på treårsmedel. Tabell 7. Växtplanktonstatus (Nklass) år 2013 (augusti) samt sammanvägd bedömning för 2011-2013 (augusti). Grön färg motsvarar god, gul måttlig, orange otillfredsställande och röd dålig status enligt den femgradiga skalan i Naturvårdsverket (2007). Station Statusbedömning 2013 2011+2013 Norra.Bergundasjön 2,12 1,72 Södra.Bergundasjön 1,2 1,15 Trummen 0,8 1,8 Växjösjön 1,47 1,82 Örken.Norra 1,84 3,01 Örken.Södra 2,98 3,25 Barnsjön 2,95 Skirviken 1,34 Salen 3,44 3,28 Åsnen.Julöfjorden 1,44 2,36 Åsnen.Kalviksfjorden 2,81 3,03 29

Figur 14. Status för växtplankton och klorofyll i Mörrums avrinningsområde under augusti 2013. 30

För samtliga sjöar som inte uppnådde god status (för 2010-2012) utgjorde cyanobakterier ett betydande inslag av fytoplanktonsammansättningen (figur 15) år 2013, likt tidigare år (Alcontrol 2008, 2009, 2010; Calluna 2012, 2013). Biomassan av växtplankton varierade stort mellan sjöarna. Södra Bergundasjön, Skirviken och framförallt Trummen utmärkte sig kraftigt med en biomassa som var flerfaldigt högre än i övriga sjöar och som motsvarade klass 5, mycket stor biomassa, enligt de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999; figur 15). I Trummen var det massförekomst av cyanobakterien Dolichospermum, i Skirviken av Aphanizomenon flos-aquae och i Södra Bergundasjön dominerade Microcystis viridis, Microcystis wesenbergii och Woronichinia naegeliana, alla potentiellt giftiga. Norra Bergundasjön, Växjösjön, Åsnen Julöfjorden samt Norra och Södra Örken hade också stor biomassa i augusti, och i Växjösjön och Åsnen Julöfjorden utgjordes den till största delen av potentiellt toxiska cyanobakterier. I augusti var Barnsjön, Salen och Åsnen Kalviksfjorden de enda sjöarna som uppvisade måttligt stor biomassa enligt de gamla bedömningsgrunderna. I dessa sjöar var det framförallt kiselalger som utgjorde växtplanktonsamhället. Det rådde också skillnader i sammansättning av växtplankton mellan sjöarna över säsongen. På försommaren dominerade rekylalger i Norra Bergundasjön, medan kiselalger och cyanobakterier dominerade i Södra Bergundasjön. Kiselalger utgjorde också en stor del av biomassan i Trummen och Växjösjön i början av sommaren (figur 16). Från juli och ända till oktober dominerade cyanobakterier i både Norra och Södra Bergundasjön, liksom i Växjösjön, och för Trummen dominerade denna alggrupp från augusti och framåt. Södra Bergundasjön hade mycket mer cyanobakterier än Norra Bergundasjön. Båda sjöarna hade extremt höga halter av fosfor, men kvävehalterna skilde sig markant åt, med mycket höga till extremt höga halter i Norra Bergundasjön och måttligt höga till höga halter i Södra Bergundasjön. Med höga kvävehalter vinner cyanobakterier ingen fördel, vilket bör vara en del av förklaringen. 31

Växtplanktonbiomassa% 100$ 10$ Övriga$ mg/l% Chlorophyceae$ Euglenophyceae$ Diatomophyceae$ 1$ Chrysophyceae$ Raphidophyceae$ 0,1$ Norra$Bergundasjön$ Södra$Bergundasjön$ Trummen$ Växjösjön$ Örken$Norra$ Örken$Södra$ Barnsjön$ Skirviken$ Salen$ Åsnen$Julö?orden$ Åsnen$Kalviks?orden$ Dinophyceae$ Cryptophyceae$ Cyanophyceae$ Figur 15. Fördelning av biomassa mellan olika alggrupper i augusti 2013 för de olika sjöarna. Observera att skalan är logaritmisk. De cyanobakterier som dominerade och som vid exponering kan ge toxiska skador på människor och djur är Aphanizomenon flos-aquae, Microcystis aeruginosa, Microcystis viridis, Microcystis wesenbergii, Planktothrix agardhii och Woronichinia naegeliana. I flera av sjöarna (Södra Bergundasjön, Växjösjön, Norra och Södra Örken, Barnsjön, Skirviken, Salen och Åsnen Julöfjorden) fanns det också förekomst av Gonyostemum semen spritt under sommaren. Gonyostemum semen kan orsaka hudirritation vid bad. 32

Norra%Bergundasjön% Södra&Bergundasjön& 100,000$ 100,000$ 10,000$ 10,000$ 1,000$ 1,000$ 0,100$ 130515$ 130604$ 130703$ 130814$ 130903$ 131003$ 0,100$ 130515$ 130604$ 130703$ 130814$ 130903$ 131003$ Cyanophyceae5blågröna$bakterier$ Cryptophyceae5rekylalger$ Cyanophyceae5blågröna$bakterier$ Cryptophyceae5rekylalger$ Dinophyceae5dinoflagellater$ Raphidophyceae$ Dinophyceae5dinoflagellater$ Raphidophyceae$nålflagellater$ Chrysophyceae5guldalger$ Diatomophyceae5kiselalger$ Chrysophyceae5guldalger$ Diatomophyceae5kiselalger$ Tribophyceae5gulgröna$alger$ Euglenophyceae$ögonalger$ Tribophyceae5gulgröna$alger$ Euglenophyceae$ögonalger$ Chlorophyceae5grönalger$ Conjugatophyceae5konjugater$ Chlorophyceae5grönalger$ Conjugatophyceae5konjugater$ Övriga$ Övriga$ Trummen' Växjösjön( 100,000$ 100,000$ 10,000$ 10,000$ 1,000$ 1,000$ 0,100$ 130515$ 130604$ 130703$ 130814$ 130903$ 131002$ 0,100$ 130515$ 130604$ 130704$ 130814$ 130903$ 131002$ Cyanophyceae6blågröna$bakterier$ Cryptophyceae6rekylalger$ Cyanophyceae6blågröna$bakterier$ Cryptophyceae6rekylalger$ Dinophyceae6dinoflagellater$ Raphidophyceae$nålflagellater$ Dinophyceae6dinoflagellater$ Raphidophyceae$ Chrysophyceae6guldalger$ Diatomophyceae6kiselalger$ Chrysophyceae6guldalger$ Diatomophyceae6kiselalger$ Tribophyceae6gulgröna$alger$ Euglenophyceae$ögonalger$ Tribophyceae6gulgröna$alger$ Euglenophyceae$ögonalger$ Chlorophyceae6grönalger$ Conjugatophyceae6konjugater$ Chlorophyceae6grönalger$ Conjugatophyceae6konjugater$ Övriga$ Övriga$ Figur 16. Utveckling av växtplanktonbiomassa fördelat på grupper över tiden i Norra och Södra Bergundasjön, Trummen och Växjösjön. Observera att skalan är logaritmisk. 33

Sediment i sjöar Sedimentprovtagning utfördes i oktober 2013 på tre sjölokaler; 469 Växjösjön, 316 Norra Bergundasjön, samt 313 Södra Bergundasjön. Rådata presenteras i bilaga 6. Enligt de gamla bedömningsgrunderna förekom det mycket låga halter av arsenik, låga halter av bly och mycket låga till låga halter av kadmium i sjöarnas sediment (tabell 8). Övriga metaller förekom i måttligt höga halter (tabell 8). Undantag från detta var kopparhalten som var hög i Växjösjön, liksom nickelhalterna i Bergundasjöarna. I 316 Norra Bergundasjön var det dessutom likt förra året låga halter av kvicksilver. Några resultat utmärkte sig särskilt i jämförelse mellan de olika sjöarna. I likhet med tidigare år så var halterna av koppar och bly högst i Växjösjön, vilket visar påverkan från Växjö samhälle. Likt tidigare var även halterna av nickel i Norra och Södra Bergundasjön högre än de som uppmättes i Växjösjön, vilket kan vara kopplat till ytbehandlingsverksamhet i området. Tabell 8. Halter av metaller i ytskiktet (0-2 cm) av sediment i sjöar 2013, bedömda enligt de gamla bedömningsgrunderna för metaller (Naturvårdsverket 1999). Lokal Nr As Pb Cd Cu Cr Hg mg/kg1ts Växjösjön 469 4 130 0,68 120 28 0,89 Norra1Bergundasjön1 316 3,5 75 1,4 54 33 0,21 Södra1Bergundasjön 313 4,8 75 1,2 62 48 0,54 Ni Zn 17 450 63 450 56 440 Mycket2låga2halter Låga2halter Måttligt2höga2halter Höga2halter Mycket2höga2halter 34

Miljömål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål och sexton miljökvalitetsmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. I miljömålsarbetet har länsstyrelserna en övergripande och samordnande roll som regionala miljömyndigheter. Miljökvalitetsmål Av de 16 miljökvalitetsmålen är det endast två som direkt berör arbetet för Mörrumsån; Bara naturlig försurning och Ingen övergödning (Levande sjöar och vattendrag). I Blekinge bedöms inte dessa vara möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. De bedöms också vara mycket svåra att nå även om ytterligare åtgärder görs i Kronobergs län. Bara naturlig försurning För Blekinge hade man ställt upp följande delmål till år 2010: Högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i länet skulle vara onaturligt försurade. Slutåret för målet är passerat och kunde inte nås inom den utsatta tidsramen. Blekinges större vattendrag uppvisar idag, tack vare kalkningen, god ph-status. Mer än 15 procent av rinnsträckan är påverkad av försurning. De små vattendragen, som oftast inte kalkas, är i mycket hög grad påverkade av omgivande mark. Den minskade markförsurningen kommer på sikt sannolikt att leda till en lägre försurningspåverkan. Den naturliga återhämtningen sker dock mycket långsamt. I många fall krävs kalkning av omgivande våtmarker och fastmarker. Av Blekinges 1 500 sjöar (större än 0,1 hektar) är 900 klassade som försurade. Av dessa påverkas cirka 600 av kalkning, varav 117 är målsjöar där den vattenkemiska målsättningen uppnås. Målet uppnås om ytterligare drygt 200 sjöar antingen räknas som naturligt sura, återhämtar sig eller återställs genom kalkning. För Kronobergs län hade man också satt upp ett delmål för att motverka försurning till år 2010: Högst 15 procent av antalet sjöar i länet, eller högst 5 % av den totala sjöytan, skulle vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen. Kronobergs län är ett av de mest försurningsdrabbade områdena i landet. Framförallt beror detta på ett historiskt stort nedfall av kväve och svavel, samt markförhållanden med begränsad förmåga att neutralisera det sura nedfallet. Många sjöar i länet är försurade och kommer att förbli försurade under överskådlig tid. Målet med högst 15 procent försurade sjöar kommer inte att uppnås till 2010 och sannolikt inte heller till 2020. 35

Ingen övergödning För Blekinge hade följande mål satts upp fram till år 2010: De vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten skulle ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå och målsättningen var att den specifika arealförlusten skulle vara mindre än 0,06 kg fosfor per hektar och år för Blekingekustens avrinningsområde. Vidare skulle de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till Blekinges kustvatten ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå till 1 000 ton per år. Detta innebar för jordbruket en minskning med cirka 200 ton och för kommunala avloppsreningsverk med ca 300 ton per år. Slutligen skulle utsläppen av ammoniak i Blekinge ha minskat med minst 20 procent från 1995 års nivå till 1 000 ton per år. Kronobergs län hade också satt upp delmål avseende halter av fosfor i länets sjöar och vattendrag som gällde fram till 2010: Grupp 1. Näringsfattiga sjöar och vattendrag. Fosforhalterna skall år 2010 inte överstiga nuvarande nivåer (åren kring år 2000), för att ett nära naturgivet tillstånd skall kunna bevaras. Grupp 2. Övriga sjöar och vattendrag som inte kan föras till grupp 1 eller 3. Till år 2010 skall samtliga vatten uppvisa oförändrade eller sjunkande fosforhalter, för att möjliggöra hälsofrämjande och allsidig användning (rekreation, bad, fiske m m) samt utrymme för biologisk mångfald i flora och fauna utifrån varierande halter av närsalter och för att fosforhalterna långsiktigt skall kunna närma sig ett naturgivet tillstånd. Grupp 3. Kraftigt fosforbelastade sjöar och vattendrag. Till 2010 skall fosforhalterna ha minskat väsentligt jämfört med åren kring år 2000, men sjöarna kan fortfarande långsiktigt bedömas hålla höga fosforhalter. Varje vattenområde i denna grupp måste dock bedömas individuellt. Kring år 2000 hade ett tjugotal sjöar i länet höga fosforhalter. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen. Mätningar visar att fosforhalterna har varit låga under 2000-talet i de vatten som har liten belastning från punktutsläpp eller jordbruksmark, det vill säga grupp 1. Inomårsvariationen är mycket stor. Länets referenssjöar visar i de flesta fall att halterna av fosfor minskar. Även för grupp 2 är det allmänna intrycket att fosforhalterna har varit låga under 2000-talet, men det finns exempel på sjöar som visar på motsatsen. En stor utredning 2008 om vattenkvalitet i Åsnen visade att sjön har försämrats ur näringssynpunkt. För kraftigt fosforbelastade vatten, grupp 3, kan man i regel inte urskilja något mönster under 2000-talet. Restaureringseffekter har bidragit till förbättring i flera sjöar. I andra vatten har ingen märkbar förändring skett. Minskning eller icke-ökning av de redan tämligen låga fosforhalterna i länets vatten kanske kan ha en avgörande betydelse för tillståndet i de kustområden där länets åar mynnar. Att påtagligt minska fosfortransporten från de mest förorenade vattnen, grupp 3, skulle antagligen göra en ganska liten eller omätbar skillnad, eftersom denna grupp bara innehåller ett fåtal sjöar. Effekterna av övergödning på mark och vatten kommer att kvarstå länge. 35 procent av de klassade ytvattenförekomsterna i Kronobergs län har idag sämre status än god när det gäller näring. I vattenmiljön kan det ta lång tid innan genomförda åtgärder ger mätbara förbättringar. 36

Referenser Alcontrol 2011. Mörrumsån 2010. Mörrumsåns vattenvårdsförbund. Alcontrol 2010. Mörrumsån 2009. Mörrumsåns vattenvårdsförbund. Alcontrol 2009. Mörrumsån 2008. Mörrumsåns vattenvårdsförbund. Calluna 2013. Mörrumsån 2012. Mörrumsåns vattenvårdsförbund. Calluna 2012. Mörrumsån 2011. Mörrumsåns vattenvårdsförbund. Institutionen för vatten och miljö. Naturvårdsverket 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Stöd till vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av MKN. Rapport 5799. Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913, 4920, 4921. Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav. Rapport 4914. SCB 2008. Statistik för avrinningsområden 2005. Rapport MI11SM0701. SMHI. Vattenweb. Beräknad vattenföring med S-Hype-modellen. http://homer.smhi.se VISS. Vatteninformation Sverige. www.viss.lansstyrelsen.se 37

Bilaga&1 Benämning Verksamhet X Y Närmast Recipient Tot-N NH4-N Tot-P nedstr. (ton/år) (ton/år) (ton/år) provpunkt UPPVIDINGE KOMMUN Lindshammar Avloppsanläggning 6343500 1460120 104 Mörrumsån 0,06 0,001 0,0004 Norrhult/Klavreström Avloppsanläggning 6332600 1461450 107 Norrsjön 3,7 0,349 0,042 Kronobergs lax AB Fiskodling 6334640 1459460 107, 110 Norrsjön, Madkroken AB Lindshammar Glasbr. Glas 6343900 1460050 104 Mörrumsån AB Rosdala Glasbruk Glas 6333200 1461750 107 Mysingabäcken Norrhult Avfallsanläggning 6334110 1460240 107 Norrsjön Lenhovda Avloppsanläggning 6318240 1468150 400 Bykebäcken 6,3 0,288 0,04 Marhult Avloppsanläggning 6321710 1465300 400 Lindbergsbäck 0,074 0,007 0,0040 S.Skogsägarna AB 400 Lindbergsbäck Lenhovda Avfallsanläggning 6317680 1468440 Bostorpsån Elitfönster Träindustri 6318500 1469000 Alex Trä Sågverk 6322100 1465020 Norrhult Stålgjuteri Stål- och metallframställning 6333680 1461650 ProfilGruppen Components Anodisering 6334450 1459050 Klavreströms stålgjuteri Stål- och metallframställning 6334350 1459300 VETLANDA KOMMUN Ramkvilla Avloppsanläggning 6342588 1448312 478 Ramkvillasjön 1,01 0,0150 Bäckaby Avloppsanläggning 6349154 1447313 478 Bäck till Säbysjön 0,07 0,007 VÄXJÖ KOMMUN Braås, Mästreda Avfallsanläggning 6326000 1458000 110 Madkroken Åby byggnadstipp Avfallsanläggning 6322150 1436660 Furuby byggnadstipp Avfallsanläggning 6303730 1453300 Rottne Södra Avfallsanläggning 6324000 1446200 305 Innaren Häringetorp Avfallsanläggning 6303740 1431980 147 Mörrumsån Telestad Avfallsanläggning 6300550 1441450 464 Rinkabysjön Byggnadstipp Torsås 6:1 Avfallsanläggning 6289600 1447600 Norremark Avfallsanläggning Skir Avfallsanläggning Rottne 7:76 Avfallsanläggning Braås/Böksholm Avloppsanläggning 6328700 1452350 118 Mörrumsån 4,66 0,016 Dädesjö Avloppsanläggning 6321020 1457350 426 Dällingen 0,25 0,0006 Lidboholms AB Sågverk 115 Örken Stilpannan AB, Braås Takpannor 115 Örken Volvo BM, Braås 115 Örken AB Braås Spegelind. 115 Örken Rottne Avloppsanläggning 6322500 1444100 175 Sörabysjön 5,55 0,012 Berg Avloppsanläggning 436 Kavleån - - Åby Avloppsanläggning 6321830 1437350 438 Helgasjön 1,1 0,0020 Växjö Avloppsanläggning 6303900 1436200 318 N Bergundasj 123 <39 0,39 Edvald Jonsson (skrot) Skrot 139 Helgasjön Arvidsson bil & skrot AB Skrot 139 Helgasjön Sören Karlsson (skrot) Skrot 139 Helgasjön Krister Bergendorff (skrot) Skrot 139 Helgasjön AB Ello Livs Karpodling 351 Stråken Vederslöv Avloppsanläggning 6295800 1434610 432 Vederslövssjön 0,40 0,0070 Ingelstad Avloppsanläggning 6289650 1445500 343 Skyeån 5,79 0,01 Åryd, Furuby Avloppsanläggning 6300150 1448970 342 Lillån/Kårest.sjö 2,5 0,011 Bramstorp Avloppsanläggning 6299560 1443625 344 - - Dänningelanda Avloppsanläggning 6296650 1437810 436 Tävelåssjön Tävelsås Avloppsanläggning 6293200 1429800 436 Tävelsåsbäcken 0,7 0,0060 Magnus Aronzon Regnbågsodling 343 Årydssjön Smålandskräftan AB, Jät Kräftodling 201 Åsnen Växjö Flygplats Flygplats 6311690 1434850 139 Reppe AB Stärkelse/Stärkelsederivat 6306520 1434850 Aneta Belysning Tillv andr elektr maskin/artik 6306880 1436810 Carrier Refrigeration Sweden Plastindustri AB 6291750 1446190 Sandviksverket Värmeverk 6305000 1441000 ABB Fläkt Industri AB 6305350 1440200 Autoliv Hammarverken Tillv Motor-,Släpfordon mm 6308250 övr 1437170 Volvo Articulated Haulers AB Tillv Motor-,Släpfordon mm 6325700 övr 1452800 Växjö Centrallasarett Sjukhus 6305600 1439300 Wexiödisk Maskintillverkn ej i ann u-avd 6309180 1440350 Getinge Disinfection AB Tillv Instrument, Ur mm 6307470 1436850

Bilaga&1 Benämning Verksamhet X Y Närmast Recipient Tot-N NH4-N Tot-P nedstr. (ton/år) (ton/år) (ton/år) provpunkt ALVESTA KOMMUN Alvesta Avloppsanläggning 6307670 1423430 154 Skaddeån 31 7 0,099 Blädinge Avloppsanläggning 6303370 1421770 Överfört till Alvesta Vida Alvesta AB Träindustri Betongindustri/Avlop 6308316 1422863 154 Salen St Eriks AB psanl 6291625 1419456 Opparydsbäck Moheda Avloppsanläggning 6319500 1425150 351 Mohedaån 6,9-0,02 Moheda Chark AB Livsmedelsindustri 6322250 1425100 Leds till Moheda arv ATA Moheda AB Sågverk 6322120 1425240 351 Mohedaån Jot Components Alvesta Ab Gjuteri 6309300 1424400 351 Lekarydsån Alvesta Avfallsanläggning 6308300 1425800 351 Lekarydsån Sjöatorp Avloppsanläggning 6311370 1415640 Sjöatorpsån Vislanda Avloppsanläggning 6295460 1418650 329 Hönetorpsån 5,5-0,032 Vida Vislanda AB Sågverk 6306630 1417410 350 Kojtasjön Aringsås Alvesta Avfallsanläggning 6308700 1426020 351 Alvesta avloppsrenignsverk Galvaniseringsverkstad Galvanisering 6307750 1423100 327 Skaddeån Abetong, Oby Betongindustri 6295080 1419120 350 Kojtasjön Abetong, Hästhagen Betongindustri 6294210 1418470 350 Kojtasjön Gottåsa Avfallsanläggning 6291400 1419600 Opparydsbäcken Vislanda Avfallsanläggning 6299200 1416120 329 Hönetorpsån Hulevik Avloppsanläggning 6277630 1426970 201 Åsnen - - - Torne Avloppsanläggning 6285270 1426640 201 Åsnen - - - Huseby Bruk, västra & östra Avloppsanläggning 6295160 1425540 201 Mörrumsån (V) samt Torsåsby ARV Avloppsanläggning 6285360 1423950 Spjällsjön - - - Magnus Aaby-Ericsson, Dansjö Jordbruk 6314520 1424790 351 Dansjön/Lekarydsån Gert Componenta Bengtsson, Huseby Jordbruk Stål- och 6295440 1425850 201 Mörrumsån Alvesta/Alvesta gjuteri metallframställning 6309370 1424380 Chemwood Finnveden Powertrain AB Träindustri 6308450 1422380 Moheda Metallindustri 6320600 1425250 Alvesta Fjärrvärmeverk Värmeverk 6308230 1422850 Maskinarbeten Maskintillverkning 6308600 1422710 Huseby Jordbruk 6295500 1425700 Hästhagsmossen Torvindustri 6293150 1418550 Hyltetorps Torv AB Torvindustri Spjutaretorpmossen Torvindustri Röcklamyren Torvindustri Ulvö Torv Torvindustri Södra Skog Timmerlager 6295582 1422853 Salen Vida Skog AB Timmerlager 62950 1423 Salen Vida Skog AB Timmerlager 6297898 1425714 Salen Södra Skog Timmerlager 6287780 1426000 Åsnen TINGSRYDS KOMMUN Urshult Avloppsanläggning 6269000 1436750 201 Åsnen 2,5 2,1 0,07 Källemåla-Jät Avloppsanläggning - C-G Gustavsson Regnbågsodling 201 Åsnen Esselte-Dymo, Urshult 201 Åsnen Swespan AB Avfallsanläggning Ryd Avloppsanläggning 6259500 1432600 219 Mörrumsån 4,9 4,5 0,015 Fridafors Pappersbruk 6252640 1431500 219 Mörrumsån Fridafors Bruk AB Avfallsanläggning 219 Mörrumsån Agrippa Manufactoring AB 6267294 1439208 KARLSHAMNS KOMMUN Mörrum Avloppsanläggning 6229000 1434450 219 Mörrumsån 20-0,15 Vittsjövle gemensamhetsanl. Avloppsanläggning 219 Överfört till annat ARV ABU 219 Mörrumsån Ifö 219 Mörrumsån Halda E22 väg OLOFSTRÖMS KOMMUN Hemsjö Avloppsanläggning 6245480 1431536 219 Mörrumsån 0,24-0,016

Bilaga&1 Benämning Övriga kända Föreskrivna mål Antal Reningstyp utsläpp, anmärkningar anslutna UPPVIDINGE KOMMUN Lindshammar 200 b,k Norrhult/Klavreström 1100 b,k Kronobergs lax AB Högst 1200 kg kväve/år och högst 199 kg fosfor/år enligt tillstånd. AB Lindshammar Glasbr. Pb AB Rosdala Glasbruk fluorid Norrhult trädgårdsavfall Lenhovda 1800 b, k Marhult 70 b.damm S.Skogsägarna AB timmervattn. Lenhovda trädgårdsavfall Provtagning i samband med Lenhovda ARV poleringsdammar Elitfönster Alex Trä Norrhult Stålgjuteri ProfilGruppen Components Klavreströms stålgjuteri VETLANDA KOMMUN Ramkvilla bräddning under 2013 ( inkommande avloppsvatten Ej överstiga 0,5 g Ptot/m3 beräknat som medelvärde för kalenderkvartal. 250 b,k efter rensgaller, vid snösmältning och mycket ovidkommande vatten, februari 2013) Bäckaby 125 markbädd VÄXJÖ KOMMUN Braås, Mästreda bygg- ind.avfall Åby byggnadstipp Furuby byggnadstipp Rottne Södra bygg- ind.avfall Häringetorp hush- ind.avfall Telestad byggavfall Byggnadstipp Torsås 6:1 Norremark Skir Rottne 7:76 Braås/Böksholm Gränsvärde för BOD7 och Tot-P 20 mg/l resp 0,5 mg/l, myndighetskrav 1669 b,k Dädesjö Gränsvärde för BOD7 och Tot-P 15 mg/l resp 0,5 mg/l, myndighetskrav 101 b,k Lidboholms AB Stilpannan AB, Braås (takpannor) Volvo BM, Braås AB Braås Spegelind. Cu, Ag, Sn, Zn Rottne Gränsvärde för BOD7 och Tot-P 15 mg/l resp 0,5 mg/l, myndighetskrav 2450 b,k Berg Nytt 2012. 2 stickprov per år på inkommande resp utgående, ingen flödesmätning. Utgående tot-n 30 mg/l, tot-p 0,13 mg/l 50 infiltration Åby 90 %- rening av BOD7 och Tot-P, myndighetskrav 448 b,k Växjö Gränsvärde för BOD7 och Tot-P 10 mg/l resp 0,2 mg/l, myndighetskrav 58403 b,k,filtrering Edvald Jonsson (skrot) Arvidsson bil & skrot AB Sören Karlsson (skrot) Krister Bergendorff (skrot) AB Ello Livs karpodling Vederslöv Gränsvärde för BOD7 och Tot-P 15 mg/l resp 0,5 mg/l, myndighetskrav 138 b, k Ingelstad Gränsvärde för BOD7 och Tot-P 10 mg/l resp 0,3 mg/l, myndighetskrav 1880 b, k Åryd, Furuby Gränsvärde för BOD7 och Tot-P 15 mg/l resp 0,5 mg/l, myndighetskrav 979 b, k Bramstorp Nytt 2012. 2 stickprov per år på inkommande resp utgående, ingen flödesmätning. Utgående tot-n 37,5 mg/l, tot-p 0,15 mg/l 150 b.damm Dänningelanda Finns ej mer, leds till Vederslövs ARV 63 b.damm, markbädd Tävelsås Gränsvärde för BOD7 och Tot-P 15 mg/l resp 0,5 mg/l, myndighetskrav 188 b,k Magnus Aronzon regnbåge - Smålandskräftan AB, Jät kräftor Växjö Flygplats Reppe AB Aneta Belysning Carrier Refrigeration Sweden AB Sandviksverket ABB Fläkt Industri AB Autoliv Hammarverken Volvo Articulated Haulers AB Växjö Centrallasarett Wexiödisk Getinge Disinfection AB

Bilaga&1 Benämning Övriga kända Föreskrivna mål Pers. Reningstyp ALVESTA KOMMUN utsläpp, anmärkningar Alvesta 60% red ammonium-n, maxutsläpp 10 mg BOD7/l och 0,3 mg tot-p/l 8800 b,k,filtrering Blädinge Vida Alvesta AB timmervattning Vattnet skall efter avskiljning avledas till kommunens spillvattennät. St Eriks AB Verksamheten är avslutad sedan hösten 2009. Betongdeponi som är avslutad och en avloppsanläggning för sanitärt 58 Markbädd Moheda avlopp.mycket små mängder processvatten Villkor enl beslut: maxutsläpp 10 mg BOD7/l och 0,3 mg tot-p/l 2250 b,k Moheda Chark AB ATA Moheda AB (såg) Jot Components Alvesta Ab Alvesta Sjöatorp 70 infiltration Vislanda Villkor enl beslut: maxutsläpp 10 mg BOD7/l och 0,3 mg tot-p/l 2800 b,k Vida Vislanda AB timmervattn. Villkor enl. beslut: recirkulation. Bevattningsanläggningen skall underhållas och drivas sa att riskerna för förorening av grundvatten och bräddning till ytvatten eller mark minimeras. Aringsås hushålls och industriavfall, nerlagd (Lakvatten går f.n. Till Alvest arv). Massor från elnaryd med arsenikhalter upp till 50 mg/kg till Alvesta ARV TS och PAHhalter upp till 100 mg/kg TS används som sluttäckning. Prover tas före deponeringen av massorna och därefter 4 Alvesta ggr/år CN, Cr, på Ni, metaller, Cu, Zn PAH och As. Prover tas även 4 ggr/år Zink på 7 kg/år, lakvatten koppar o ytvatten 3,5 kg/ och år, krom 2 ggr/år (tot) på 3,5 grundvatten kg/år. Cyanidfria genom processer. det Abetong, Galvaniseringsverkst Oby betongavfall, processavl. v. Processvatten infiltrerar i mark. Inga fosfor och kväveutsläpp. sed.damm grv Abetong, Hästhagen Processvatten infiltrerar i mark. Provtagning på processvatten, dike och grundvatten. Inga fosfor och kväveutsläpp Gottåsa Vislanda byggavfall, nerlagd byggavfall, nerlagd ekv. sed.damm grv Hulevik 100 markbädd Torne 250 s,k Huseby Bruk, västra 160 Två markbäddar Torsåsby & östra ARV 150 markbädd Magnus Aaby- kor Gert Ericsson, Bengtsson, Dansjö kor Componenta Huseby Verksamheten är nerlagd, men avvecklingen pågår och sanering är ej utförd ännu. Alvesta/Alvesta Chemwood Tryckimpregnering, förorenad mark Regelbunden provtagning av vatten för kontroll av metaller från sed Finnveden Inga processavlopp. Utsläpp av trikloreten i dike ca 20-45 kg TCE / år Powertrain Alvesta AB Villkor:Suspenderade ämnen som riktvärde 10 mg/l, ph 6,5-10, Maskinarbeten Fjärrvärmeverk 100 temperatur kg P / år, 45 Zink C 5 kg/ år, nickel 2 kg/ år och mineralolja 100 mg/ l. Huseby järngjuteri Obs: samma företag som Componenta/Alvesta gjuteri. byggavfall, nerlagd Obs: ej nerlagd ännu. Hästhagsmossen torvbrytning Provtganing sker 3 ggr/år på ph, alkalinitet, kond., färgtal, COD, susp., Al, sed.dammar ytv Fe Hyltetorps Torv AB torvbrytning provtagning 2ggr/år, ph, alkalinitet, kond., färgtal, susp., TOC sed.dammar ytv Spjutaretorpsmossen torvbrytning Provtganing sker 3 ggr/år på ph, alkalinitet, kond., färgtal, COD, susp., Al, sed.dammar ytv Fe. Färdigskördade ytor är beskogade med tall, lärk, gran och björk. Våtmarker kommer anläggas under 2007 Röcklamyren torvbrytning Provtganing sker 3 ggr/år på ph, alkalinitet, kond., färgtal, COD, susp., Al, Fe Ulvö Torv torvbrytning Provtagning sker 1gång per år, ph, alkalinitet, färg, konduktivitet, susp. Sed.dammar kalk Bergön Timmerbevattning Delvis legat sen 2005, nytt timmer 2007- Lades ner 2009. Ströby Timmerbevattning Legat sen 2005, inget nytt timmer Törnåkravägen Timmerbevattning Legat sen 2005, inget nytt timmer. Avslutades en höst 2010 Huseby Hunna Kittegård Timmerbevattning Påbörjades 2005, tömdes 2007. Avslutad - inget timmer finns kvar. TINGSRYDS KOMMUN Urshult Gränsvärde för BOD 7 och Tot-P 20 mg/l resp 1,0 mg/ 800 b, k Källemåla-Jät 29 markbädd C-G Gustavsson regnbåge, Esselte-Dymo, Urshultolja, Mo, Zn Swespan AB byggavfall Ryd Om-/nybyggnad 2006 Gränsvärde för BOD 7 och Tot-P 12 mg/l resp 0,4 mg/l 1800 b,k Fridafors Verksamheten vid bruket las ner 1999. Fridafors Bruk AB pappersavfall, deponering slutade på 70-talet Agrippa Manufactoring Agrippa AB är fd Esselte KARLSHAMNS KOMMUN Mörrum Ungefär 960 m3 bräddning 2700 b,k,filtrering Vittsjövle gemensamhetsanl. Numera påkopplat på kommunalt reningsverk ABU Ifö Halda E22 OLOFSTRÖMS KOMMUN Hemsjö Nytt reningsverk i drift sedan april 2013 <100 b.k med dammar för breddvattenrening

! Bilaga 2 Provtagningspunkter och undersökningsprogram Provtagningspunkter och undersökningsprogram i Mörrumsåns avrinningsområde. Fyskem = fysikaliska och kemiska undersökningar (3, 6 resp. 12 ggr per år), MIV = metaller i vatten (6 ggr per år), Sed = metaller i sediment, Pl = plankton och klorofyll-a (1, 2 eller 6 ggr per år), Bf = bottenfauna, Fisk = elfiske i rinnande vatten/nätprovfiske i sjöar där antal nätnätter är angett inom parentes. Nr Huvudfåra Mörrumsån; Namn Biflöde; Namn Koordinater X,Y RT90 101 Boskvarnasjöns utlopp 6344840, 1459834 Fyskem 6 104 Änghultasjöns utlopp 6334959, 1459672 Fyskem 3 107 Norrsjöns utlopp 6331518, 1459753 Fyskem 3 110 Madkrokens utlopp 6328200, 1454959 Fyskem 3 478 Ramkvillaån; Ramkvillaåns mynning 6342455, 1448357 Fyskem 6 Undersökningsprogram 111 Örken norra delen 6336100, 1451500 Pl 2, Bf*, Sed**, Fisk(32)** 113 Örken södra delen 6326800, 1453800 Pl 2, Bf*, Sed 115 Örkens utlopp 6329213, 1451626 Fyskem 6, MIV 6 426 Drättingesjöns utlopp i Örken 6325986, 1453638 Fyskem 3 118 Vartorp uppströms dammen 6327694, 1446992 Fyskem 6 120 Övrasjön mitten 6327000, 1445500 Sed (PCB, Olja, Hg)* 125 Sörabysjön södra delen 6323000, 1444000 Pl*, Bf*, Sed** 175 Sörabysjöns utlopp 6324980, 1443364 Fyskem 6 427 Asaån; Skärlen 6339000, 1443000 Pl*, Bf*, Sed** 132 Åby 6323169, 1437827 Fyskem 12 438 Kavleån; Kavleåns mynning 6321428, 1437461 Fyskem 6 305 Rottneån; Innaren 6319500, 1475500 Pl*, Bf*, Sed** 178 Helgasjön Arabyviken 6309000, 1436000 Pl*, Bf*, Sed**, Fisk(24)** 139 Helgasjöns utlopp Bergsnäs 6307067, 1435664 Fyskem 12 468 Bergunda kanal; Trummen mitt 6304280, 1440340 Pl 6, Bf*, Sed* 429 Bergunda kanal; Trummen utlopp 6304497, 1439905 Fyskem 6 469 Bergunda kanal; Växjösjön mitt 6304450, 1439900 Pl 6, Bf*, Sed 1 430 Bergunda kanal; Växjösjön utlopp 6304682, 1438809 Fyskem 6, MIV 6 313 Bergunda kanal; Södra Bergundasjön 6302500, 1437600 PL 6, Bf*, Sed 1 315 Bergunda kanal; Sundet 6303939, 1436687 Fyskem 12 316 Bergunda kanal; Norra Bergundasjön 6304750, 1436150 Fyskem 6, PL 6, Bf 1, Sed 1 318 Bergunda kanal; Bergunda kanal 6304681, 1435205 Fyskem 12, Bf 1 143 Kråkesjöns utlopp 6305396, 1430799 Fyskem 12, MIV 6, Bf 1 147 Os 630185, 142535 Fyskem 6, Bf* 322 Lekarydsån; uppströms Dansjön 6317227, 1425146 Fyskem 6 351 Lekarydsån; mynningen i Salen 6309000, 1424269 Fyskem 6 327 Skaddeån; mynningen i Salen 6307588, 1423129 Fyskem 6

! Bilaga 2 Provtagningspunkter och undersökningsprogram Nr Huvudfåra Mörrumsån; Namn Biflöde; Namn Koordinater X,Y RT90 329 Obyån; Kotjasjöns inlopp 629530, 141880 Fyskem 6 350 Obyån; mynningen i Salen 630028, 142216 Fyskem 6 333 Opparydsbäcken; Mynning i Salen 6294587, 1423561 Fyskem 6 148 Salen längst norrut 6308000, 1424000 Sed** Undersökningsprogram 150 Salen norra delen 6300282, 1422158 Pl 1, Fisk(20)** 151 Salen norra delen utlopp 6304517, 1423634 Fyskem 6 152 Salen södra delen 6300200, 1424100 Sed** 154 Salens utlopp Huseby 629528, 142563 Fyskem 6 432 Vederlövsån; Rösås 6285619, 1434607 Fyskem 6 400 Aggån; Bostorpsån Näsbykvarn 6316926, 1462456 Fyskem 6 342 Aggån; Torsjöns ulopp 629137, 144608 Fyskem 6 343 Aggån; Nedströms Ingelstad 6288824, 1444533 Fyskem 6 436 Aggån; Tävävelsåsbäcken vid St Trängsled 6290762, 1439724 Fyskem 6 464 Aggån; Yttre kanalen Södregård 6285260, 1442098 Fyskem 6 344 Aggån; Aggåns mynning i Åsnen 6280553, 1441756 Fyskem 6 156 Åsnen Kalviksfjorden 6281700, 1434200 Fyskem 6, Pl 1, Fisk(20)** Fyskem 2 vid botten om skiktning 157 Åsnen Julöfjorden 6281780, 1428340 Fyskem 6, Pl 1 Fyskem 2 vid botten om skiktning 201 Åsnens utlopp Hackekvarn 6268879, 1435297 Fyskem 6 211 Åkeholm 6240950, 1434350 Bf 1, Fisk 1 213 Svängsta 6237300, 1435900 Bf 1, FIsk 1 219 Forsbacka 622765, 143445 Fyskem 12, MIV 6, Bf 1, Fisk 1 * Prov tas vart tredje år, med år 2009 som startår. ** Prov tas vart sjätte år, med år 2009 som startår.

! Bilaga 10 Analysparametrarnas innebörd Analysparametrarnas innebörd Vattentemperatur Vattentemperaturen påverkar många andra variabler, och har betydelse för såväl biologisk aktivitet som kemiska processer. Vatten med olika temperatur har olika densitet och det kan skapa tydliga temperaturskiktningar med helt olika kemiska förutsättningar längs en djupgradient. Uttrycks som grader Celcius, C. Grumlighet Grumlighet är synonymt med turbiditet och beror på olösta partiklar. Turbiditet är ett mått på hur dessa partiklar gör så att ljuset sprids och absorberas istället för att passera rakt igen vattnet. Partiklarna kan utgöras av allt från slam och lera, till plankton och dött organiskt material. Turbiditet mäts i FNU (Formazine Nephelometric Unit), där formazin används som referens. ph ph är ett mått på halten vätejoner i ett vatten och ger därmed information om vattnets surhetsgrad. Parametern saknar enhet. Alkalinitet Alkalinitet ger en uppfattning om hur känslig en sjö är för försurning. Det är framförallt vätekarbonat, karbonat- och hydroxidjoner som påverkar alkaliniteten. Ökar dessa ökar också alkaliniteten och de buffrar mot försurning. Alkalinitet mäts i mekv/l. Syrgas Syrgas är ett mått på halten syre som finns tillgänglig i vattnet och mäts i mg/l samt i %. Vattnets syrgas kommer både från luften och från fotosyntesen i vattnet. Syrgas konsumeras både vid kemiska processer och biologisk nedbrytning. Syrgasbrist kan uppkomma då mycket material ska brytas ned eller då omblandningen av vattnet är dålig. Olika organismer är olika känsliga för hur låga syrehalter de tål utan att ta skada. Hur mycket syre som kan lösa sig i vattnet beror på vattentemperaturen. Syrgasmättnad är ett mått i procent på hur mycket syre som finns löst i vattnet jämfört med hur mycket som teoretiskt kan lösa sig vid en viss temperatur.

! Bilaga 10 Analysparametrarnas innebörd Färgtal Järn- och manganföreningar samt lösta humusämnen ger vatten en brun färg. Färgtalet mäts spektrofotometriskt vid 405 nm. Färgvärdet uttrycks som milligram platina per liter, mg Pt/l. Totalt organiskt kol Totalt organiskt kol (TOC) är ett mått på kolinnehållet i det organiska materialet i vattnet. I näringsfattiga sjöar kan det användas som ett mått på humushalten. Uttrycks i milligram kol per liter, mg C/l. Konduktivitet Konduktivitet är ett mått på hur mycket lösta joner som finns i ett vatten. Uttrycks i milli-sievens per meter, ms/m. Totalfosfor Fosfor är nödvändig för energiomsättningen hos alla organismer. I naturvatten förekommer fosfor i både löst och partikulär form som organiskt eller oorganiskt material. Totalfosfor utgör summan av dessa olika former och ses som ett mått på vattnets potentiella näringsinnehåll. Totalfosfor uttrycks i µg P/l. Totalkväve Kväve ingår som en viktig byggsten i alla levande organismer. Totalkväve i naturvatten består främst av nitrat och resterande del utgörs av löst, organiskt bundet kväve, tillsammans med ammonium och nitrit. Uttrycks i mg eller µg N/l. Nitratkväve När organiskt material bryts ned frigörs ammonium, som oxideras till nitrat. Om syrgastillgången är dålig bildas istället nitrit. Primärproducenterna använder nitrat, ammonium och urea som kvävekälla. Höga nitratkoncentrationer kan orsaka kraftig algtillväxt och kan också vara en indikation på avloppsvattenutsläpp. I Mörrumsåns recipientkontroll har summan av nitrat och

! Bilaga 10 Analysparametrarnas innebörd nitrit mäts och enheten uttrycks som milligram eller mikrogram nitrat-nitritkväve per liter, mg eller µg NO 2,3 -N/l. Metaller i rinnande vatten De metaller som står i fokus för Mörrumsåns recipientkontroll är aluminium (Al), arsenik (As), bly (Pb), kadmium (Cd), kobolt (Co), koppar (Cu), krom (Cr), nickel (Ni), zink (Zn) och kvicksilver (Hg). Kvicksilver mäts endast i punkt 219 Forsbacka. Förutom aluminium räknas dessa som tungmetaller, då de har en densitet över 5 gram/cm 3. De flesta tungmetaller förekommer i mycket låga halter i naturen, men eftersom de är oförstörbara kan de cirkulera i miljön i allt högre koncentrationer. Ändrade ph- eller syreförhållanden, liksom omrörning av sediment kan frigöra tidigare bundna metaller. Både zink och koppar är nödvändiga för alla organismers ämnesomsättning, men kan också vara giftigt, redan vid låga halter. Naturvårdsverket har tagit fram (1999) bedömningsgrunder för vissa av metallerna, liksom jämförvärden för naturliga opåverkade vatten och genom EUs ramdirektiv för vatten finns även framtagna gränsvärden för prioriterade och särskilt förorenande ämnen. Halterna uttrycks som mg eller µg/l. Siktdjup Siktdjupet är ett mått på vattnets grumlighet och ger ett mått på hur långt ned i vattnet som solljuset når ned. Vid ett litet siktdjup absorberas eller sprids det nedträngande ljuset kraftigt. Siktdjup mäts i meter. Sura sjöar tenderar att ha ett stort siktdjup, både som ett resultat av minskad biologisk aktivitet och att humusämnena bleknar. Siktdjup anges i meter (m). Klorofyllhalt Mätningar av klorofyllhalten ger ett grovt mått på biomassan av växtplankton i vattnet. Klorofyllhalten mäts i µg/l.

38

Calluna AB Linköpings Slott 582 28 Linköping www.calluna.se, info@calluna.se Telefon: 013-12 25 75. Fax: 013-12 65 95 39