Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion



Relevanta dokument
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

hem- och konsumentkunskap

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Hö stterminsplanering a k 8

Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Dagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Skattningsschema för Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 1-3, 4-6 och fp 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet.

Till$Skolverket$angående$översyn$av$kunskapskrav$och$kursplaner$2015,$för$ ämnet$hema$och$konsumentkunskap$

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Lokal studieplan för träningsskolan i vardagsaktiviteter för åk 1-9

Vid varje terminsslut får eleverna praktiskt delta i städning och vi talar hela tiden om vikten av rengöring och förvaring.

SAMISK MAT OCH MATKULTUR

Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret:

Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga

LÄSÅRSPLANERING I HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Lpo 94

Genom praktisk tillämpning ska undervisningen ge eleverna möjlighet att erfara olika arbetsuppgifter som förekommer inom dagligvaruhandeln.

Beskrivning av kurs ht

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Hem- och konsument- Elevhäfte. kunskap

Kursbeskrivning ht vt 2015 Dnr :819

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Slöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering.

Genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper ska eleverna ges möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter som förekommer inom ämnesområdet.

LIVSMEDELS- OCH NÄRINGSKUNSKAP

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Undervisningen i ämnet matlagningskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Beskrivning av kurs ht 2015

Kommentarmaterial till kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap år 9

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Vad vi gör idag? Avslut lunch åk 4 Start av kostproblem

Statens skolverks författningssamling

MATEN ETT MÅL FÖR LIVET! Ann-Margrethe Svenson & Agneta Nystedt

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation

Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte

lgr 11 LGR 11 Nordanstigs Grundskolor Kursplaner - syfte - centralt innehåll - kunskapskrav

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte

BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

MOBILA ARBETSMASKINER

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Hushållsgöromål (1919)

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Förslag den 25 september Engelska

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Metoder och arbetssätt

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BELÄGGNING. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Kursbeskrivning för kurs inom LLII VT19

LIVSMEDELS- OCH NÄRINGSKUNSKAP

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

ANLÄGGNING. Ämnets syfte

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Transkript:

Remissversion av kursplan i hem- och konsumentkunskap i grundskolan Hem- och konsumentkunskap Syfte Livet i hem och familj har alltid haft en central betydelse för människan. Våra vanor i hushållet påverkar vårt välbefi nnande, samhället och naturen. I dagens hushåll har konsumtionen fått en allt mer framträdande roll. Kunskap om hemmets och hushållets verksamheteraktiviteter ger oss verktyg för att kunna göra medvetna val och på så vis påverka egna och andra människors livsvillkor nu och i framtiden för en hållbar utveckling. Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och förståelse för arbetet i hemmet samt dess villkor och konsekvenser för hälsa, välbefi nnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett kunnande som rör mat och måltider samt andra uppgifter i hushållet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin nyfi kenhet och sin kreativitet. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor och konsekvenser. Genom undervisningen ska eleverna få förutsättningar att ta egna initiativ och lösa de problem som en ung konsument kan ställas inför. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar en förståelse för jämställdhetens, arbetsfördelningens och kommunikationens betydelse för relationerna mellan människor samt för allas möjligheter att delta i hushållet och samhällslivet. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll. Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att - planera och tillaga måltider för olika situationer och sammanhang, - hantera och lösa problem i olika verksamheter i hushållet, samt - värdera och refl ektera över val och handlingar i hemmet och hushållet utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Centralt innehåll Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska behandla följande centrala innehåll I årskurserna 1 3 - Recept med bilder och text. - Redskap vid matlagning. Redskapens namn, funktion och användning. - Hygien och rengöring vid matlagning och måltider. - Behov av måltider under en dag. Olika matmodeller, till exempel tallriksmodellen - Frukost och mellanmål. Hur de kan tillagas och varieras. - Sinnenas betydelse för måltidsupplevelsen. - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion

- Miljömärkningar av produkter, märkningarnas symboler och deras betydelse. - Miljöpåverkan vid produktion, transport och tillagning av olika matvaror. Jämförelse av miljöpåverkan mellan matvaror. - Miljöpåverkan vid produktion av olika saker vi använder i våra liv. - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. - Sortering av matavfall och förpackningar i hemmet. Kompostering. I årskurserna 4 6 - Recept, instruktioner och vanliga begrepp för bakning och matlagning. - Metoder för bakning och matlagning och hur de kan påverka resultatet. - Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt. - Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. - Individuella behov av energi och näring och hur måltider kan komponeras utifrån dem. - Varierade och balanserade måltider. Måltidsfördelning under en dag respektive en vecka. Olika matmodeller som kan användas som planeringsstöd. - Planering och organisering vid tillagning av måltider och av andra uppgifter i hushållet. - Arbetsfördelning i samband med måltider. - Sinnenas betydelse för måltidsupplevelsen. - Egna pengar. Planering, sparande och konsumtion. - Reklam och konsumentinformation och deras påverkan på människors konsumtionsval. - Produktjämförelser utifrån jämförpris, innehåll och smak. Miljö och livsstil,, ekonomi och konsumtion - Energiåtgång och miljöpåverkan vid produktion, transport och tillagning av olika matvaror. Jämförelse av miljö- och klimatpåverkan mellan matvaror. - Val av varor och produkter utifrån säsong, miljömärkning, etisk märkning och närproduktion. - Källsortering. - Egna pengar. Planering, sparande och konsumtion. - Reklam och konsumentinformation och deras påverkan på människors konsumtionsval. - Produktjämförelser utifrån miljö- och klimatpåverkan, jämförpris, innehåll och smak. - Miljöpåverkan vid produktion av kläder, tekniska apparater (dator, tv, mobil etc.), möbler, hygienartiklar, böcker, tidningar, mm. I årskurserna 7 9 - Receptsökning i tryckta och digitala medier samt skapande av egna recept. Receptjämförelser. - Metoder för bakning och matlagning och hur de kan påverka arbetsprocess och resultat.

- Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt. - Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. - Beräkning av mängder och användning av råvaror vid matlagning. - Effektiva tillagningsmetoder utifrån resursanvändning och matkvalitet. - Människors olika närings- och energibehov. Hur varierade och balanserade måltider kan komponeras utifrån dessa aspekter. - Planering och organisering vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hushållet. - Betydelsen av att lyssna på och kommunicera med andra samt att fi nna gemensamma lösningar i samband med måltider och andra uppgifter i hushållet. - Arrangering av måltider. Hur måltiden påverkar upplevelsen av gemenskap och välbefi nnande. - Larmrapporter och aktuella debatter om mat och hälsa i olika medier. - Kroppsideal, dieter och matrelaterade sjukdomar. - Hushållets villkor och förutsättningar: tid, pengar och kunskap. Hur dessa har förändrats över tid. - Planering av hemmets ekonomi i relation till familjemedlemmars behov och önskemål. - Innehåll i livsmedel och andra varor. Hur innehållet anges genom innehållsdeklarationer och annan information, till exempel ursprungs-, hållbarhets- och miljömärkning. - Produktjämförelser utifrån pris, kvalitet, hälsa och miljöpåverkan. - Reklam och mediers påverkan på konsumtion. Individens egen medverkan till spridning av kommersiella budskap. - Konsumentens rättigheter och skyldigheter. Myndigheters stödjande funktion och konsumentinformationens roll. Miljö och livsstil - Resurs- och tidseffektiva rutiner och metoder samt produktval vid matlagning, tvätt och rengöring. - Produktionsmetoder och produktionskedjor för olika råvaror och produkter. Hur olika metoder påverkar klimatet. - Energiåtgång och miljöpåverkan vid produktion, transport och tillagning av olika matvaror. Jämförelse av miljö- och klimatpåverkan mellan matvaror. - Klimat- och miljöpåverkan vid produktion av kläder, tekniska apparater (dator, tv, mobil etc.), möbler, hygienartiklar, böcker, tidningar, mm. - Tillvaratagande och återanvändning av livsmedel och andra produkter i hushållet. Kompostering och annan källsortering. - Kulturella måltidsvariationer och mattraditioners ursprung och betydelse. Hur dessa kan förstås utifrån behov och förutsättningar i dagens hushåll. Kunskapskrav Progressionen i kunskapskraven som gäller förmågan att planera och tillaga måltider för olika situationer och sammanhang ligger i att eleven, med ökande skicklighet, kan välja metoder och hantera livsmedel och redskap för att tillaga och arrangera en planerad måltid. I ökande grad ska eleven kunna refl ektera över måltidens betydelse för social gemenskap och människors välbefi nnande samt hur detta påverkas av olika

traditioner och värderingar. Progressionen i kunskapskraven som gäller förmågan att hantera och lösa problem i olika verksamheter i hushållet utgår från att eleven i ökande grad kan göra egna bedömningar av hur olika aktiviteter i hemmet kan lösas. I det ingår att eleven också väljer metoder för aktiviteten, motiverar sina val och genomför den målmedvetet och med noggrannhet. Progressionen i kunskapskraven som gäller förmågan att värdera och refl ektera över val och handlingar i hushållet utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö handlar om att eleven med ökande säkerhet kan analysera och motivera arbetsprocesser i hushållet i relation till människors olika behov. På de högre nivåerna ska eleverna identifi era och pröva fl era olika perspektiv på måltiden och andra aktiviteter i hushållet, visa hur de kan samverka med varandra och därigenom kunna förklara hur de kan påverka människors olika livsvillkor. Eleven förväntas på de högre nivåerna kunna identifi era intressekonfl ikter och etiska dilemman som kan uppstå i olika valsituationer, samt kunna ange möjliga lösningar ur olika perspektiv på hälsa, ekonomi och miljö. 5 Remissversion av kursplan i hem- och konsumentkunskap i grundskolan Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 rengöring av arbetsplatsen. Eleven använder redskap och metoder på ett för situationen ändamålsenligt sätt. Eleven ger exempel på livsmedel i måltiden och värderar dem utifrån något av perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Eleven ger exempel på information och reklam. Eleven jämför produkter, livsmedel och måltider utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 rengöring av arbetsplatsen. Vid tillagning av måltider använder eleven metoder, livsmedel och redskap på ett säkert sätt och med god hygien. Eleven värderar måltiden genom att ge exempel på hur den påverkar hälsa, ekonomi och miljö. Eleven beskriver skillnaden mellan information och reklam samt jämför produkter, livsmedel och måltider och ger exempel på hur val och handlingar påverkar hälsa, ekonomi och miljö. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 rengöring av arbetsplatsen. Vid tillagning av måltider planerar eleven arbetet, väljer lämpliga metoder samt använder livsmedel och redskap på ett säkert och resurseffektivt sätt och med god hygien. Eleven beskriver livsmedel, tillagning och servering och värderar måltiden utifrån hälsa, ekonomi och miljö. Eleven förklarar skillnaden mellan information och reklam och använder sig av konsumentinformation för att jämföra produkter, livsmedel och måltider. Genom jämförelserna motiverar eleven val och handlingar utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan följa instruktioner och välja ingredienser för olika givna måltider. Vid tillagning av måltider följer eleven sin planering, använder livsmedel, redskap och teknisk utrustning med tillfredsställande resultat. Eleven ger exempel på betydelsen av god hygien och använder vanliga rengöringsmetoder. Eleven arrangerar givna måltider och kan ge exempel på måltidsupplevelsens betydelse för gemenskap. Eleven känner till några vanliga rättigheter och skyldigheter för en konsument och

kan beskriva hur de kan användas i givna situationer. Eleven beskriver skillnaden mellan information och reklam och kan ge exempel på hur fakta kan påverka beslut samt hur olika val påverkar något av perspektiven ekonomi, miljö och hälsa. Eleven kan beskriva hur hushållets ekonomi påverkar egna behov. 6 Remissversion av kursplan i hem- och konsumentkunskap i grundskolan Eleven ger enkla omdömen om sin arbetsprocess utifrån givna frågeställningar. Eleven kan också beskriva enkla samband mellan måltider och hur de påverkar hälsa, ekonomi och miljö. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven kan planera välja ingredienser och beräkna innehållsmängder för olika bekanta måltider. Vid tillagning av måltider följer eleven sin planering, använder livsmedel, redskap och teknisk utrustning med gott resultat. Eleven förklarar betydelsen av god hygien och använder relevanta rengöringsmetoder. Eleven arrangerar olika måltider och förklarar måltidsupplevelsens betydelse för gemenskap och välbefi nnande. Eleven känner till väsentliga delar av konsumentens rättigheter och skyldigheter och förklarar hur några av dessa kan användas i bekanta situationer. Eleven granskar information och reklam och förklarar hur fakta kan bidra till övervägda beslut samt hur olika val påverkar hushållets ekonomi, miljö och hälsa. Eleven förklarar hur hushållets ekonomi påverkar egna och andra familjemedlemmars behov. Eleven ger omdömen om egna arbetsprocesser och om betydelsen av att hushålla med resurser. Eleven värderar måltider med stöd av fakta och ger exempel på dilemman vid val av livsmedel utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan planera, välja ingredienser och beräkna innehållsmängder i olika nya måltider i relation till närings- och energibehov. Vid tillagning av måltider väljer eleven resurseffektiva metoder, använder livsmedel, redskap och teknisk utrustning med gott resultat och gör förändringar vid behov. Eleven förklarar betydelsen av god hygien och använder relevanta rengöringsmetoder. Eleven arrangerar olika måltider och resonerar omkring måltidsupplevelsen och dess betydelse för gemenskap och välbefi nnande. Eleven känner till omfattande och centrala delar av konsumentens rättigheter och skyldigheter och förklarar hur dessa kan användas i olika nya situationer. Eleven granskar och värderar information och reklam samt förklarar hur relevanta fakta kan bidra till övervägda beslut och hur olika val påverkar hushållets ekonomi samt miljö och hälsa. Eleven resonerar kring hushållets ekonomi i relation till egna och andra familjemedlemmars behov. Eleven ger välutvecklade och nyanserade omdömen om egna och andras arbetsprocesser och om betydelsen av att hushålla med resurser. Eleven värderar måltider med stöd av fakta och resonerar om dilemman vid val av livsmedel utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö.