Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.2.2015 COM(2015) 40 final Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan EGF/2014/015 GR/Attica Publishing activities) SV SV

MOTIVERING BAKGRUND TILL FÖRSLAGET 1. De bestämmelser som gäller för ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014 2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 1 (nedan kallad förordningen om fonden). 2. De grekiska myndigheterna lämnade in ansökan EGF/2014/015 GR/Attica Publishing activities om ekonomiskt stöd från EGF efter uppsägningar i den mening som avses i artikel 3 i förordningen om fonden (nedan kallade uppsägningar) i 46 företag verksamma i Nace rev. 2 huvudgrupp 58 (Förlagsverksamhet) 2 i Nuts 2- regionen 3 Attika (EL 30) i Grekland. 3. Efter att ha granskat ansökan har kommissionen i enlighet med alla tillämpliga bestämmelser i förordningen om fonden dragit slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd från fonden är uppfyllda. SAMMANFATTNING AV ANSÖKAN Ansökan om stöd från fonden: Medlemsstat: Grekland Region eller regioner som berörs (Nuts 2) Attika (EL 30) EGF/2014/015 GR/Attica Publishing activities Ansökningsdatum: 4.9.2014 Dag för bekräftande av att ansökan mottagits: 18.9.2014 Dag för begäran om kompletterande upplysningar: Dag för begäran om två extra veckor för att lämna de begärda upplysningarna: Sista inlämningsdag för de kompletterande upplysningarna: 18.9.2014 29.10.2014 13.11.2014 Sista dag för slutförande av bedömningen: 5.2.2015 Interventionskriterium: Näringsgren (huvudgrupp i Nace rev. 2): Referensperiod (nio månader): Artikel 4.1 b i förordningen om fonden Huvudgrupp 58 (Förlagsverksamhet) Från den 12 september 2013 till och med den 12 juni 2014. 1 2 3 EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1). Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34). SV 2 SV

Antal uppsägningar eller verksamheter som upphört under referensperioden: Antal stödberättigade mottagare som förväntas delta i åtgärderna: Antal unga som varken arbetar eller studerar som 0 omfattas av åtgärderna: Budget för de individanpassade tjänsterna (euro): 6 034 500 Budget för genomförande av åtgärderna 4 (euro): 210 000 Total budget (i euro): 6 244 500 Stöd från fonden (60 %) (euro): 3 746 700 705 705 BEDÖMNING AV ANSÖKAN Förfarande 4. Den 4 september 2014 lämnade de grekiska myndigheterna in ansökan EGF/2014/015 GR/Attica Publishing activities, inom tolv veckor räknat från den dag då interventionskriterierna i artikel 4 i förordningen om fonden uppfylldes. Kommissionen bekräftade mottagandet av ansökan den 18 september 2014, inom två veckor efter att den lämnats in. Samma dag begärde kommissionen ytterligare upplysningar från de grekiska myndigheterna. De grekiska myndigheterna lämnade in dem inom åtta veckor efter ansökningsdagen efter att sista inlämningsdag hade flyttats fram två veckor på väl grundad begäran från de grekiska myndigheterna. Tidsfristen på tolv veckor från och med den dag då den fullständiga ansökan har mottagits, inom vilken kommissionen bör ha slutfört sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd, löper ut den 5 februari 2015. Formella krav på ansökan Berörda företag och stödmottagare 5. Ansökan gäller 705 arbetstagare som sagts upp 5 i 46 företag 6 verksamma inom sektorn Nace rev. 2 huvudgrupp 58 (Förlagsverksamhet) i Nuts 2-regionen Attika (EL 30). Insatskriterier 6. De grekiska myndigheterna lämnade in ansökan enligt insatskriteriet i artikel 4.1 b i förordningen om fonden, där det krävs att minst 500 arbetstagare blir uppsagda under en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom samma ekonomiska sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace rev. 2 och är belägna i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå i en medlemsstat. 7. Referensperioden på nio månader löper från den 12 september 2013 till den 12 juni 2014. 4 5 6 I enlighet med artikel 7.4 i förordning (EU) nr 1309/2013. I den mening som avses i artikel 3 a i förordningen om fonden. En förteckning över de berörda företagen och antalet uppsagda arbetstagare i varje företag finns i bilagan. SV 3 SV

Beräkning av uppsägningar och verksamheter som upphör 8. Samtliga uppsägningar har beräknats från den dag då anställningsavtalet de facto avslutas eller när det upphör. Berättigade stödmottagare 9. Det totala antalet stödberättigade mottagare är 705. Sambandet mellan uppsägningarna och den globala finansiella och ekonomiska krisen (förordning (EG) nr 546/2009) 10. För att fastställa att det råder ett samband mellan å ena sidan uppsägningarna och å andra sidan den globala ekonomiska och finansiella krisen, enligt förordning (EG) nr 546/2009, hävdar Grekland att landets ekonomi för sjätte året i följd (2008 2013) befinner sig i en djup recession. Enligt den grekiska statistikmyndigheten Elstat har BNP, sedan 2008, krympt med 25,7 procentenheter, den offentliga konsumtionen med 21 procentenheter och den privata konsumtionen med 32,3 procentenheter, medan arbetslösheten ökat med 20,6 procentenheter. Trots att den grekiska ekonomin anses vara på väg att återgå till tillväxt och att prognoserna för vissa av dessa indikatorer redan är positiva för 2014 7 kommer arbetsmarknaden fortsatt att ha svårigheter under den närmaste framtiden. 11. För att klara av återbetalningarna på sin utlandsskuld vidtog grekiska staten under 2008 en rad impopulära åtgärder som att öka skatteuttaget, skära ned de allmänna utgifterna och minska de offentliganställdas löner. Inom den privata sektorn har lönerna också minskat, såsom ett led i strävandena att öka den grekiska ekonomins konkurrenskraft. Sedan 2008 har tusentals företag upphört med sin verksamhet och lagts ned, så att personalen sagts upp, och dessutom har tusentals egenföretagare upphört med sin verksamhet, vilket bidragit till att arbetslösheten markant ökat. En omedelbar effekt av de sänkta inkomsterna har blivit minskad privat konsumtion, särskilt av varor som kan undvaras. 12. Under 2009 fortsatte hushållens konsumtion i Grekland att minska på samma sätt som inom EU-27. Under 2010 och 2011 återhämtade sig hushållens konsumtion inom EU-27, vilket följdes av en minskning under 2012. Men i Grekland har hushållens konsumtion minskat alltsedan början av den finansiella och ekonomiska krisen och siffrorna har försämrats år för år. Hushållens konsumtion (procentuell förändring jämfört med fjolåret) 2008 2009 2010 2011 2012 EU-27 0,44-1,67 1,04 0,26-0,74 Grekland 4,67-1,91-6,39-7,91-9,07 Källa: Eurostat. 13. Enligt Elstats rapport om hushållens inkomster och levnadsförhållanden befann sig 23 % av grekerna under fattigdomströskeln 8 2012. 14. Enligt en färsk undersökning 9 som INE-GSEE 10 offentliggjorde i juli 2014 uppgav tre av fyra arbetstagare eller anställda att deras inkomstnivå har minskat 2014 jämfört 7 8 http://ec.europa.eu/economy_finance/eu/forecasts/2014_autumn_forecast_en.htm I Grekland är fattigdomströskeln 5 708 euro per person och år (för enskilda) och 11 986 euro för hushåll med två vuxna och två barn upp till 14 års ålder. SV 4 SV

med fjolåret på grund av lönesänkningar. Dessutom tror 38 % av dem som medverkade i undersökningen att deras löner kommer att sänkas igen under nästa kvartal. En majoritet av de medverkande har därför minskat sina utgifter, särskilt när det gäller icke-nödvändiga föremål såsom tidskrifter och dagstidningar. 15. Hittills har förlagsverksamhet varit föremål för en annan ansökan 11 till fonden, även den med hänvisning till den globala finansiella och ekonomiska krisen. Händelser som föranlett uppsägningar och upphörande av verksamhet 16. Enligt de grekiska myndigheterna ligger främst två händelser till grund för uppsägningarna, nämligen: 1) att hushållens disponibla inkomster minskat, till följd av att skattetrycket ökat och lönerna minskat (för anställda både inom den privata och inom den offentliga sektorn), vilket tillsammans med att arbetslösheten ökat lett till en kraftigt minskad köpkraft och ett behov av att prioritera inköpen och undvara sådant som inte uppfattas som nödvändigt för vardagslivet, 2) att utlåningen till företag och privatpersoner drastiskt minskat på grund av de grekiska bankernas likviditetskris. Enligt Greklands nationalbank har den årliga ökningen av lån till hushåll och företag (med undantag för finansföretag) varit negativ sedan 2010, till följd av att de grekiska bankerna saknat likviditet 12. 17. Under åren 2009 2012 har massmedieföretag antingen lagt ned sin verksamhet eller sänkt lönen till sina anställda 13. Massmedieföretagens inkomster har krympt, eftersom en av deras viktigaste inkomstkällor, annonsintäkter, har minskat drastiskt: 1,14 miljarder euro spenderades på reklam 2012 mot 2,67 miljarder euro 2008, vilket är en minskning med 57 % 14. 18. Därför började alla typer av massmedieföretag få allvarliga problem med att betala sina skulder. Betalningsbalansen visar att massmedieföretagens samlade skuldbörda uppgick till mer än 3,2 miljarder euro under 2010 och 2011, varvid 50 % av dessa var kortfristiga skulder 15. 19. Förlagen har till följd av detta fått problem med sin bärkraft; deras ekonomiska situation och resultat har försämrats ytterligare under krisperioden. I tabellen nedan visas förlagsbranschens omsättning som belyser den konstant nedåtgående trenden under de senaste åren: omsättningsindex för företag i förlagsbranschen (huvudgrupp 58) har minskat med mer än 40 % under de sista tre åren (2010 2013). Samma nedåtgående trend förutspås för 2014. Tabell 1: Utveckling för omsättningsindex i förlagsbranschen (huvudgrupp 58 NACE rev. 2) i Grekland, 2010-2014 huvudgrupp 58: Förlagsverksamhet (basår:2005=100) 2010 2011 2012 2013 Förändring 2010-13 76,3 55,9 47,8 45,5-40,4 2014 43,8 (uppskattning) 9 10 11 12 13 14 15 http://www.inegsee.gr/wp-content/uploads/2014/07/symperasmata.pdf Den grekiska Landsorganisationens (GSEE) Institut för arbete EGF/2009/024 NL Noord Holland och Zuid Holland, KOM(2010) 532 http://www.bankofgreece.gr/bogekdoseis/summary_annrep2013.pdf http://www.efsyn.gr/?p=5033 http://www.3comma14.gr/pi/?survey=16005 http://www.efsyn.gr/?p=5033 SV 5 SV

20. Nedgången i den grekiska ekonomin ledde till en likviditetsbrist som gjorde det ännu svårare för företagen i förlagsbranschen. 21. Företagen (dagstidningar, tidskrifter etc.) upplevde en minskning i försäljning med 60 % under perioden 2009-2013, orsakad av minskad efterfrågan på deras produkter. Grekiska konsumenters allt mindre inkomster gjorde att de ändrade sina konsumtionsmönster och koncentrerade sig på primära behov. Denna nedåtgående trend är typisk för tidningsföretagen i Attika, vilka tillsammans utgör en stor del av tidningsbranschen som förlorade hälften av sina läsare under krisperioden (se tabell 2). Tabell 2: Utveckling för tidningsutgivningen i Attika, valda typer (2008 2013) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Dagstidningar (söndagsupplaga) 1 130 178 1 115 732 971 287 861 111 730 425 676 537 Dagstidningar (morgonupplaga) 59 581 52 280 41 262 31 686 28 385 6 916 Dagstidningar (kvällsupplaga) 254 694 226 055 203 961 174 804 130 100 101 754 Affärstidningar (veckoutgåva) 43 065 27 621 34 665 20 721 15 206 9 016 TOTALT 1 487 518 1 421 688 1 251 175 1 088 322 904 116 794 223 22. Sysselsättningsnivåerna föll märkbart och under perioden 2010 2013 minskade sysselsättningen i förlagsbranschen (huvudgrupp 58 Nace) med 28,7 procentenheter 16 enligt det grekiska Institutet för arbete. De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala eller nationella ekonomin och sysselsättningen 23. Uppsägningarna får betydande negativa konsekvenser för den lokala, regionala och nationella ekonomin. Antalet arbetslösa i Grekland under perioden 2008 2013 steg fyrfaldigt. 16 http://www.inegsee.gr SV 6 SV

Arbetslöshet Källa: Eurostat 17. 24. Samtidigt var arbetslösheten i regionen Attika under det första kvartalet 2014 28 % (mot genomsnittet i Grekland på 27,8 %) 18. Regionen bidrar med 43 % till Greklands BNP, varför en kris för företag i regionen påverkar hela den grekiska ekonomin. Den har också en större andel arbetslösa än andra regioner i Grekland, vilket innebär att situationen för arbetskraften i Attika påverkas negativt. 25. Det har dessutom visat sig att de flesta av företagen i och kring Aten har liknande lönsamhetsproblem. Det är således uppenbart att uppsägningarna i tidningsbranschen har knäckt en region som redan drabbats hårt av de negativa konsekvenserna av krisen. Berörda stödmottagare och föreslagna åtgärder Berörda stödmottagare 26. Det beräknade antalet stödberättigade arbetstagare som förväntas delta i åtgärderna är 705, dvs. alla de berörda uppsagda arbetstagarna. Fördelningen av dessa arbetstagare efter kön, medborgarskap och åldersgrupp är följande: Kategori Antal stödmottagare Kön: Män: 391 (55,46 %) Kvinnor: 314 (44,54 %) Medborgarskap: EU-medborgare: 693 (98,30 %) Icke EUmedborgare: 12 (1,70 %) Åldersgrupp: 15 24 år 12 (1,70 %) 25-29 år 40 (5,67 %) 30-54 år 576 (81,71 %) 17 18 Kod: tsdec450 Källa: Grekiska statistikmyndigheten, arbetskraftsundersökningar, uppgifter från första kvartalet SV 7 SV

55-64 år 71 (10,07 %) över 64 år 6 (0,85 %) De föreslagna åtgärdernas stödberättigande karaktär 27. De individanpassade tjänsterna för de uppsagda arbetstagarna består av följande åtgärder: Yrkesvägledning: Denna kompletterande åtgärd kommer att erbjudas alla deltagare och består av följande delar: 1. Registrering och undersökning av behoven Denna första åtgärd, som erbjuds alla deltagare, omfattar registrering av uppgifter och behovsprövning på ett personligt, yrkesmässigt och socialt plan samt orientering dels om utbud av stöd och kurser, dels om krav på färdigheter och utbildning. 2. Individuell sysselsättningsplan Denna åtgärd ska hjälpa arbetstagarna att kartlägga vilka färdigheter och möjligheter de har utifrån vad de själva är intresserade av, samt att upprätta en realistisk karriärutvecklingsplan. I kompetensbedömningen ingår intensiv och individanpassad rådgivning som lagts upp i form av olika etapper där arbetstagaren och rådgivaren arbetar tillsammans med någon frågeställning (t.ex. möjligheter, intressen, analys av motivering och förväntningar, hinder etc.). Efter denna bedömning sammanställs ett dokument med uppgifter om person och yrke, där det görs en sammanfattning av deltagarens färdigheter och individuella planer samt en handlingsplan. 3. Individuell utvecklingsstrategi Detta omfattar att 1) sätta upp sysselsättningsmål och söka jobb, 2) hitta och värdera anställningsmöjligheter, 3) titta på olika sätt att ansöka om anställning, 4) skriva ett CV och ett följebrev, 5) förbereda en anställningsintervju, 6) inhämta grundläggande kunskaper om arbetsmarknaden och om samhälls-, arbets-, näringslivs- och rättsfrågor. 4. Genomförande av den individuella handlingsplanen Stödpersonalen kommer att hjälpa arbetstagarna när de genomför sina kursprogram och individuella planer för återinträde på arbetsmarknaden. Deltagare som vill starta ett företag kommer att få övergripande stöd och rådgivning med inriktning på företagande inom ramen för denna yrkesvägledningsåtgärd. 5. Uppföljning Detta innebär en uppföljning av deltagarna under det halvår som följer på åtgärderna. Utbildning. Kurser kommer att erbjudas arbetstagarna i enlighet med de behov som fastställdes under vägledningsfasen och på de områden, i de branscher där goda ekonomiska förutsättningar och erkända anställningsbehov finns. Två typer av utbildning planeras: Allmänna kurser och specialiserade kurser. Stöd till egenföretagare. Arbetstagare som önskar starta eget kommer att få upp till 15 000 euro i bidrag för att täcka startkostnaderna. Finansieringen är en av de stora svårigheterna för personer som vill starta eget i Grekland. Bankerna är finansiellt svaga och ger för det mesta avslag på en låneansökan. Åtgärden syftar därmed till att främja entreprenörskap genom ekonomiskt stöd. SV 8 SV

Arbetssökar- och utbildningsbidrag. För att täcka kostnaderna under yrkesvägledningsåtgärden, kommer varje deltagare att få 50 euro per dag. Ett utbildningsbidrag på 6 euro i timmen kommer vidare att utgå. Flyttbidrag. Arbetstagare som accepterar en anställning på annan ort och måste flytta kommer att få ett engångsbidrag på 2 000 euro för att täcka de nödvändiga utgifterna. 28. De här beskrivna åtgärderna utgör aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är stödberättigande enligt artikel 7 i förordningen om fonden. De ersätter inte passiva socialskyddsåtgärder. 29. De grekiska myndigheterna har lämnat de nödvändiga upplysningarna om åtgärder som är obligatoriska för det berörda företaget enligt nationell rätt eller kollektivavtal. De har bekräftat att ekonomiskt stöd från fonden inte kommer att ersätta sådana åtgärder. Beräknad budget 30. De beräknade totalkostnaderna uppgår till 6 244 500 euro, vilket innefattar utgifter för individanpassade tjänster på 6 034 500 euro och utgifter för förberedande åtgärder, förvaltning, information och marknadsföring samt kontroll och rapportering på 210 000 euro. 31. Det sammanlagda begärda stödet från fonden är 3 746 700 euro (60 % av de totala kostnaderna). Åtgärder Beräknat antal deltagare Beräknad kostnad per deltagare (euro) Individanpassade tjänster (åtgärder enligt artikel 7.1 a och c i förordningen om fonden) Beräknad totalkostnad (euro) Yrkesvägledning 705 1 250 881 250 Utbildning 460 2 400 1 104 000 Specialiserad utbildning 245 4 000 980 000 Stöd till egenföretagare 80 15 000 1 200 000 Delsumma a: Procentandel av paketet med individanpassade tjänster Bidrag och incitament (åtgärder enligt artikel 7.1 b i förordningen om fonden) Arbetssökarbidrag 4 165 250 (69,02 %) 705 1 250 881 250 SV 9 SV

Utbildningsbidrag 460 1 800 828 000 Flyttbidrag 80 2 000 160 000 Delsumma (b): Procentandel av paketet med individanpassade tjänster Åtgärder enligt artikel 7.4 i förordningen om fonden 1 869 250 (30,98 %) 1. Förberedande åtgärder 40 000 2. Förvaltning 40 000 3. Information och marknadsföring 100 000 4. Kontroll och rapportering 30 000 Delsumma c: Procent av totalkostnaden: 210 000 (3,36 %) Totalkostnader (a + b + c): 6 244 500 Stöd från fonden (60 % av de totala kostnaderna) 3 746 700 32. Kostnaderna för de åtgärder som i tabellen angetts som åtgärder enligt artikel 7.1 b i förordningen om fonden överstiger inte 35 % av de sammanlagda kostnaderna för det samordnade paketet av individanpassade tjänster. De grekiska myndigheterna har bekräftat att ett villkor för åtgärderna är att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning. 33. De grekiska myndigheterna har bekräftat att kostnaderna för investeringar för egenföretagare, nya företag och anställdas övertagande av företag inte kommer att överstiga 15 000 euro per stödmottagare. Period under vilken utgifter är stödberättigande 34. De grekiska myndigheterna började tillhandahålla de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna den 28 november 2014. Utgifterna för de åtgärder som avses i punkt 27 ska därför berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 28 november 2014 till och med den 28 november 2016. 35. De grekiska myndigheterna började få administrativa kostnader för genomförandet av fonden den 3 november 2014. Utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning, information och marknadsföring samt kontroll och rapportering kommer därför att berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 3 november 2014 till och med den 28 maj 2017. Komplementaritet med åtgärder som finansieras med nationella medel eller unionsmedel 36. Den nationella förfinansieringen eller samfinansieringen kommer från det grekiska utvecklingsministeriets program för offentliga investeringar. 37. De grekiska myndigheterna har bekräftat att de ovan beskrivna åtgärderna som berättigar till ekonomiskt stöd från fonden inte samtidigt kommer att få ekonomiskt stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument. SV 10 SV

Samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare eller arbetsmarknadens parter samt med lokala och regionala myndigheter 38. De grekiska myndigheterna har uppgett att det samordnade paketet med individanpassade tjänster har tagits fram tillsammans med företrädare för de berörda stödmottagarna (journalistförbundet för dagstidningarna i Aten (ΕΣΗΕΑ), förbundet för de anställda vid dagstidningar i Aten (ΕΠΗΕΑ) och den grekiska Landsorganisationens (GSEE) Institut för arbete). Den 17 juni 2014 skickade de en skrivelse till arbetsmarknadsministern och dennes biträdande minister om den rådande krisen i massmediebranschen som uppstått på grund av den ekonomiska nedgången, varvid de också informerade om det stora antalet massmedieföretag som lade ned sin verksamhet, skar ner personalens löner, avskedade arbetstagare etc. samt bad myndigheterna att undersöka förutsättningarna för en eventuell ansökan om stöd från fonden. Den 27 juni 2014 organiserades ett första möte mellan ledningen för den fondförvaltande myndigheten i Grekland (Eysekt) och företrädarna för ΕΣΗΕΑ, ΕΠΗΕΑ och GSEE:s Institut för arbete. Ett andra möte hölls den 31 juli 2014 med företrädare för Myndigheten för samordning och övervakning av ESF-åtgärder (Eysekt), företrädare för ΕΣΗΕΑ, ΕΠΗΕΑ och GSEE:s Institut för arbete samt företrädare för arbetstagarna. I detta möte gav företrädarna för arbetstagarna information om förutsättningarna och företrädarna för ΕΣΗΕΑ, ΕΠΗΕΑ och GSEE:s Institut för arbete åtog sig att informera alla arbetstagarna om ansökan om stöd från EGF. Därefter diskuterade alla deltagarna utformningen av de föreslagna individanpassade åtgärderna för stödmottagarna. 39. Förslaget från företrädarna för de anställda baserades på deras behov och på synpunkter från arbetsmarknadens parter, vilka beaktade den lokala arbetsmarknadens behov och särdrag. 40. Eysekt samarbetade med alla inblandade parter om utformningen av de föreslagna individanpassade åtgärderna för stödmottagarna. Förvaltnings- och kontrollsystem 41. Ansökan innehåller en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet och av skyldigheterna för de berörda organen. Grekland har meddelat kommissionen att det ekonomiska stödet kommer att förvaltas och kontrolleras av samma organ som förvaltar och kontrollerar stöden från Europeiska socialfonden (ESF) i Grekland. Myndigheten för samordning och övervakning av ESF-åtgärder (Eysekt) kommer att fungera som förvaltande myndighet, kommittén för finanspolitisk revision (Edel) som kontrollmyndighet och den särskilda utbetalande myndighetstjänsten som attesterande myndighet. Den berörda medlemsstatens åtaganden 42. De grekiska myndigheterna har gett alla nödvändiga garantier om att principerna om likabehandling och icke-diskriminering kommer att följas i fråga om vilka som ska få ta del av de föreslagna åtgärderna och genomförandet av dem, att de krav som rör kollektiva uppsägningar i den nationella lagstiftningen och i EU-lagstiftningen är uppfyllda, att de företag som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna och har vidtagit vederbörliga åtgärder med tanke på sina anställda, SV 11 SV

att de föreslagna åtgärderna kommer att bli till stöd för enskilda arbetstagare och inte användas till omstrukturering av företag eller sektorer, att de föreslagna åtgärderna inte kommer att få något ekonomiskt stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument och att all dubbelfinansiering kommer att förhindras, att de föreslagna åtgärderna kommer att komplettera de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna, att det ekonomiska stödet från fonden kommer att vara förenligt med unionens förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd. BUDGETKONSEKVENSER Budgetförslag 43. Det högsta årliga beloppet från fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014 2020 19 inte överskrida 150 miljoner euro (i 2011 års priser). 44. Efter att kommissionen prövat om ansökan uppfyller villkoren i artikel 13.1 i förordningen om fonden och tagit i betraktande antalet berörda stödmottagare, samt de föreslagna åtgärderna och de beräknade kostnaderna, föreslår kommissionen att man med anledning av ansökan ska betala ut ekonomiskt stöd genom att anslå 3 746 700 euro ur fonden, vilket utgör 60 % av de sammanlagda kostnaderna för de föreslagna åtgärderna. 45. Det föreslagna beslutet om att utnyttja fonden kommer att antas av Europaparlamentet och rådet, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 20. Anknytande rättsakter 46. Samtidigt med förslaget till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen att förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om överföring av ett belopp på 3 746 700 euro till den berörda budgetposten. 47. Samtidigt som kommissionen antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen att anta ett beslut om ekonomiskt stöd, i form av en genomförandeakt, som kommer att träda i kraft samma dag som Europaparlamentet och rådet antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden. 19 20 EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. SV 12 SV

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan EGF/2014/015 GR/Attica Publishing activities) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014 2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 21, särskilt artikel 15.4, med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 22, särskilt punkt 13, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och av följande skäl: (1) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden)inrättades för att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda och till egenföretagare vars verksamhet upphört till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen, till följd av en fortsatt global finansiell och ekonomisk kris som behandlas i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 23, eller till följd av en ny global finansiell och ekonomisk kris, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden. (2) Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 24 inte överskrida 150 miljoner euro (i 2011 års priser). (3) Den 4 september 2014 lämnade Grekland in en ansökan om att utnyttja fonden efter uppsägningar 25 i 46 företag verksamma i Nace Rev. 2 huvudgrupp 58 (Förlagsverksamhet) 26 i Nuts 2-regionen Attika (EL 30) i Grekland. Den kompletterades med ytterligare information i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1309/2013. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet från fonden enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 1309/2013. Kommissionen föreslår därför att ett belopp på 3 746 700 euro anslås. 21 22 23 24 25 26 EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. EUT L 167, 29.6.2009, s. 26. Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014 2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884). I den mening som avses i artikel 3 a i förordningen om fonden. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1). SV 13 SV

(4) Fonden bör därför utnyttjas för att ge ekonomiskt stöd med anledning av Greklands ansökan. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Fonden ska belastas med 3 746 700 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för 2015. Artikel 2 Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas. Utfärdat i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar Ordförande På rådets vägnar Ordförande SV 14 SV