ÅRSÖVERSIKT 2013
Kort om Geveko Verksamheten inleddes 1925 då Gevekos grundare Gunnar Bergendahl introducerade det tyska vägbeläggningsämnet Essenasfalt i Sverige. Gunnar Bergendahl räknas till pionjärerna inom svensk vägbeläggning. Entreprenadverksamhet inom asfaltbeläggning samt tillverkning av ballast och betong utökades under 60-talet med rostskyddsprodukter för fordonsindustrin samt vägmarkeringsmaterial. Under perioden 1998 till 2008 var Geveko ett blandat investmentbolag med verksamhet i Industrirörelse samt förvaltning av en Värdepappersportfölj. Från och med 2008 är Geveko en industrikoncern alltjämt med verksamhet inom väginfrastruktur. Verksamheten är inriktad på produktion och försäljning av vägmarkeringsprodukter och entreprenadtjänster. Geveko erbjuder miljöanpassade produkter av hög kvalitet med målsättningen att skapa en säkrare trafikmiljö och därmed följa Gevekos affärsidé att aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet i Europa. Gevekos B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm AB. 2 3 4 6 Året i sammandrag Koncernchefen har ordet Aktien och aktieägarna Affärsinriktning, strategi och mål 8 Koncernöversikt 10 14 Vägmarkeringsmarknad och trafiksäkerhet En säker trafikmiljö för oskyddade trafikanter 17 Entreprenad 20 Materialförsäljning 22 Produktutveckling 24 Produktion 26 Produkter 28 Medarbetare, hälsa, säkerhet och miljö 31 Bolagsstyrningsrapport 36 37 Styrelsens rapport om intern kontroll Styrelse, utskott och revisor 39 Koncernledning 41 Årsstämma 2014 42 Adresser Finansiella rapporter Finansiella rapporter publiceras på svenska och engelska. Bokslutskommuniké, årsredovisning, halvårsrapport och delårsrapporter finns tillgängliga på Gevekos hemsida vid publiceringstillfället. Geveko trycker och distribuerar endast den lagstadgade delen av Årsredovisningen. Geveko publicerar samtidigt med Årsredovisningen även en Årsöversikt som bland annat omfattar verksamhetsbeskrivning och Bolagsstyrningsrapport. Årsredovisningen och Årsöversikten finns i pdf-format och som webbversion på Gevekos hemsida www.geveko.se. Finansiella rapporter kan beställas per post hos AB Geveko, Box 2137, 403 13 Göteborg, per telefon 031-172945, fax 031-7118866 eller e-post: info@geveko.se. Årsredovisning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncern och Moderbolag Notavsnitt Fem år i sammandrag Årsöversikt VD har ordet Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och Ledning Finansiell rapportering Delårsrapport 3 månader 28 april 2014 Delårsrapport 6 månader 17 juli 2014 Delårsrapport 9 månader 27 oktober 2014 Bokslutskommuniké 2014 24 februari 2015 Årsredovisning 2014 Publiceras april 2015 GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013 Ikort om geveko 1
Året i sammandrag Resultat Kvarvarande verksamhet Nettoomsättningen minskade och uppgick den 31 december 2013 till 875,0 (978,1) mkr. Rörelseresultatet uppgick till -25,0 (-33,8) mkr. Koncernen totalt inklusive verksamheter under avveckling Nettoomsättningen uppgick den 31 december 2013 till 878,9 (1 025,4) mkr. Rörelseresultatet uppgick till -48,5 (-79,6) mkr. Marknad Upphandlingar som genomfördes på de nordiska entreprenadmarknaderna resulterade i stabil utveckling i Sverige och Finland. Konkurrenssituationen i Norge och Danmark innebar färre antal erhållna kontrakt och som en följd svag volymutveckling. Materialförsäljningen uppvisade under maj månad ett av de bästa försäljningsresultaten under en enskild månad. Omsättningen minskade dock jämfört med 2012 på grund av ökad konkurrens och svag efterfrågan på flertalet marknader. Viktiga händelser Förvärv av kinesiskt företag inom vägmarkering Geveko förvärvade den 25 januari 2013 det schweiziska företaget Teleconsa AG. I förvärvet ingår 50% ägande i Teleconsas kinesiska dotterbolag verksamt inom försäljning av vägmarkeringsprodukter. Geveko har under 20 år samarbetat med Teleconsa. Förvärvet är strategiskt betydelsefullt, då Geveko under de senaste åren successivt ökat närvaron på utvalda marknader utanför Europa. Köpeskillingen uppgick till 300 000 euro. Finansieringsavtal Inför entreprenadsäsongen behöver Geveko-koncernen bibehålla och förlänga befintliga krediter samt erhålla utökade säsongsmässiga krediter. I bokslutskommunikén publicerad den 26 februari 2013 meddelade Geveko att en första kredit om 25 mkr garanterats för det säsongsbetingade kreditbehovet. En ökning av säsongskrediten med 25 mkr beviljades därefter. Kreditbeloppet uppgick därmed till 50 mkr. Avyttring av dotterbolaget Geveko Oy Vid extra bolagsstämma den 28 maj beslutades att avyttra dotterbolaget Geveko Oy till närstående enligt styrelsens förslag. Geveko Oy tillverkar främst färg till industri- och konsumentmarknad. Avyttringen av Geveko Oy ökar fokus på kärnverksamheten och minskar koncernens upplåning och behov av rörelsekapital. Köpare är bland andra en person i företagets ledningsgrupp. Köpeskillingen uppgick till 1 euro. Säsongsfinansiering säkrad Gevekos säsongsmässiga verksamhet leder generellt till ett behov av ökat rörelsekapital under första halvåret. Behovet av säsongslikviditet säkrades i maj månad genom lån från kreditgivare samt lån från närstående. De lån som upptogs från närstående var 10 mkr, Hammarplast AB, vars VD David Bergendahl är styrelseledamot i AB Geveko. 1 mkr, Finn Johnsson, styrelseordförande AB Geveko. 0,5 mkr, Göran Eklund, VD AB Geveko samt 0,3 mkr, Stefan Tilk, styrelseledamot AB Geveko. Totalt belopp 11,8 mkr. Lånen återbetalades i augusti 2013. Lönsamhetsprogram och ny organisation Den 9 oktober meddelade styrelsen att beslut tagits att införa en funktionell linjeorganisation som stöd för ett lönsamhetsprogram, Force 50, om minst 50 mkr årligen, med effekt från 2014. Programmet beräknas medföra engångskostnader om 20-25 mkr. Ny organisationsmodell med tydligare ansvarsfördelning samt genomförande av ett lönsamhetsprogram är led i strategin att minska kostnadsstrukturen, uppnå ökad operationell effektivitet och på sikt en förbättrad lönsamhet. Försäljning av dotterbolaget Plastidrum SRL, Rumänien Den 29 november tecknade AB Geveko avtal om försäljning av 89% ägarandel i dotterbolaget Plastidrum SRL. Köpare är rumänske medborgaren Adrian Mugurel Teodorescu. Köpeskillingen uppgick till 1 euro. Avtalet omfattar en garanti om betalning av kundfordringar under två år. Kundfordringar är värderade till 2,5 miljoner euro och betalning är säkrad genom pant i Plastidrums anläggningstillgångar. Nyckeltal Mkr, om ej annat anges 2013 1) 2012 1) 2011 1) 2010 1) 2009 Resultat efter skatt -45,2-71,7-27,0-48,0-57,0 Avkastning eget kapital, % n/a -182,0-14,2-14,9-15,7 Kassaflöde -5,0-13,3 28,3-31,0-66,8 Nettoomsättning 875,0 978,1 1 046,2 1 037,4 1 435,0 Rörelseresultat -25,0-33,8 18,1-0,3-40,0 Rörelsemarginal, % -2,9-3,5 1,7 0,0-2,8 EBITA -23,8-33,8 19,4-0,6-8,4 EBITA, % -2,7-0,3 1,8-3,4-0,6 Avkastning operativt kapital, % -13,5-10,9-5,3-7,8-4,9 Resultat, kr/aktie 2) -2:68-4:25-1:60-3:36-5:55 Kassaflöde, kr per aktie 2) -0:23-0:20 2:70 2:34-6:20 Aktiekurs Geveko B-aktien, kr/aktie 2) 2:10 3:48 5:00 12:80 26:13 Antal aktier 2) 16 878 132 16 878 132 16 878 132 16 878 132 10 717 613 1) 2013, 2012, 2011 och 2010 redovisas för kvarvarande verksamhet 2) Justerat för nyemssion under andra kvartalet 2010. 2 KONCERNCHEFEN HAR ORDET I GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013
Koncernchefen har ordet vägar och har även i sig inneburit kostnadssänkningar. Till dags dato är kostnadsbesparingar motsvarande 33 mkr implementerade av vilka cirka 6 mkr avser minskade avskrivningar. Likviditet På grund av säsongsmässigheten i verksamheten har Geveko behov av likviditet under första halvåret för att under andra halvåret, när betalningar för material och utfört arbete faller in, ha ett positivt kassaflöde. Som ett led i diskussionen med bolagets kreditgivare gör Bolaget tillsammans med Gevekos huvudägare en översyn av alternativ för att, på kort och lång sikt, stärka bolagets finansiella ställning. Diskussionerna med Gevekos kreditgivare och styrelsens arbete med att stärka den finansiella ställningen förväntas sammantaget säkerställa fortsatt tillgång till finansiering och likviditet och därmed säkra förutsättningar för fortsatt drift 2014. 2014 I Danmark gör nya anslag till nymarkering att efterfrågan ökar vilket skapar förutsättningar för tillväxt för vår entreprenadverksamhet där under 2014. I Sverige är de flesta upphandlingar genomförda och i och med hittills vunna kontrakt förväntas en bibehållen omsättningsnivå. I Finland hade vi redan vid årets ingång säkrat entreprenadvolymer i nivå med 2013. I Norge är de statliga upphandlingarna slutförda med resultatet att omsättningen för vår entreprenadverksamhet jämfört med 2013 minskar något. Gevekos huvudfokus har under 2013 varit att slutföra koncentrationen till kärnverksamheten och att stärka denna så att förutsättningar för en lönsam framtid skapas. Kärnverksamheten Försäljningen av det rumänska dotterbolaget Plastidrum utgjorde det sista steget i koncentrationen och framåt riktar vi all kraft på att förbättra kärnverksamheten. Det innebär också att från och med 2014 kan vi släppa uppdelningen mellan Kvarvarande verksamheter och Verksamheter under avveckling. Under 2013 belastade verksamheter under avveckling koncernens resultat med ca 21 mkr. Force 50 I oktober 2013 togs beslut om att införa ett lönsamhetsprogram, Force 50, i syfte att förbättra Gevekos lönsamhet med minst 50 mkr årligen. För att stödja de lönsamhetsförbättrande åtgärderna infördes en funktionsindelad linjeorganisation där affärsområdescheferna avskaffades och funktionscheferna rapporterar direkt till mig. Detta har lett till effektivare besluts- För vår materialverksamhet gör ingångna ramavtal samt introduktion av nya produkter att förhoppningar finns att materialförsäljningen återgår till ett läge av tillväxt. Sammantaget är min bedömning att Geveko, genom de åtgärder som genomförts och som vi fortsätter att genomföra, står bättre rustad än tidigare att utvecklas i positiv riktning. Detta kan dock endast genomföras genom hårt arbete och konstant fokus, vilket jag är övertygad om kommer att finnas, då detta är något jag ser hos våra medarbetare varje dag. Avslutningsvis vill jag framföra ett varmt tack till aktieägare och affärspartners och till alla medarbetare som bidragit med stora arbetsinsatser. Göteborg i april 2014 Göran Eklund VD och Koncernchef GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013 I KONCERNCHEFEN HAR ORDET 3
Aktien och aktieägarna Noteringsplats Gevekos B-aktie registrerades 1983 vid Stockholmsbörsen (A-listan). 2000 blev aktien noterad på O-listan. Geveko-aktien är sedan 2006 noterad på Nordiska listan, Small Cap. Gevekos B-aktie har kodbe teckningen GVKO B. Aktiestruktur Vid utgången av 2013 uppgick antalet aktier till 16 878 132, varav 2 880 000 A-aktier och 13 998 132 B-aktier. Varje A-aktie motsvarar 1 röst och varje B-aktie 1/10 röst. Aktieägare Enligt Euroclear Sweden AB:s ägarförteckning uppgick antalet aktieägare den 30 december 2013 till 2 517 (2 882). Större aktieägare är Gunnar och Märtha Bergendahls Stiftelse med 37,8% av rösterna och 9,6% av kapitalet samt Stiftelsen Bergendala med 15,2% av rösterna och 8,6% av kapitalet. Ägare registrerade i utlandet minskade från 11,1% till 6,3% av kapitalet och från 4,4% till 2,5% av rösterna. Avtal mellan A-aktieägare Mellan A-aktieägare som tillsammans förfogar över mer än 50% av röstetalet, finns konsortialavtal. Personaloptionsprogram Det personaloptionsprogram som beslutades att införas på årsstämman 2012 baseras på att aktier för fullgörande av Bolagets leveransskyldighet gentemot deltagarna i programmet anskaffas genom återköp i marknaden. På årsstämman den 25 april 2013 togs beslut om förnyat bemyndigande om återköp av aktier. Personaloptionerna, vilka erhålls vederlagsfritt, tilldelas befattningshavare med nyckelpositioner i Geveko-koncernen och berättigar till att teckna en aktie. Personaloptionerna är inte överlåtbara. Personaloptionsprogrammet omfattar 300 000 optioner. Per 31 december 2013 hade ingen tilldelning genomförts. Kursutveckling Kursen för Geveko-aktien uppgick den 30 december 2013 till 2:10 (3:48) kr. Under året var högsta noterade betalkurs 4:50 (7:80) kr och den lägsta 1:80 (3:25) kr. Utdelningspolicy Gevekos utdelningspolicyn innebär att utdelningen långsiktigt ska uppgå till 50% av årets nettoresultat. Utdelningen anpassas till resultatnivå och finansiell ställning. Utdelning För verksamhetsåret 2012 utgick ingen utdelning. För verksamhetsåret 2013 föreslår styrelsen att ingen utdelning ska utgå. Aktieägarinformation Geveko eftersträvar att löpande lämna utförlig, korrekt och relevant information till aktieägare och aktiemarknad om företagets utveckling och finansiella ställning. Den externa informationsgivningen består fr o m 2014 bland annat av rapportering, dvs bokslutskommuniké, årsredovisning, halvårsrapport, delårsredogörelser samt beslut på årsstämma. Gevekos publicering av rapporter och pressmeddelanden distribueras via företaget Cision Sverige AB och finns tillgängliga på Gevekos hemsida, www.geveko.se vid publiceringstillfället. På Gevekos och Cisions hemsida finns möjlighet för aktieägare och övriga intressenter att prenumerera på information. Analyser av Geveko Geveko har under 2013 följts av det oberoende analysföretaget Redeye och dess aktieanalytiker Henrik Alveskog. Aktieägare i storleksklasser 30 december 2013 Storleksklass Antal ägare Antal A-aktier Antal B-aktier Kapital, % Röster, % 1-500 1 247 1 224 251 823 1,5 0,6 501-1 000 407 240 339 083 2,0 0,8 1 001-5 000 573 4 132 1 443 724 8,6 3,5 5 001-10 000 120 12 950 883 781 5,3 2,4 10 001-15 000 37 14 896 447 458 2,7 1,4 15 001-20 000 33 89 600 521 760 3,6 3,3 20 001-100 2 756 958 10 110 503 76,3 88,0 Totalt 2 517 2 880 000 13 998 132 100,0 100,0 Antal aktier, röster och aktieslag 30 december 2013 Aktieslag Antal aktier % Antal röster % A-aktier 2 880 000 17,1 2 880 000 67,3 B-aktier 13 998 132 82,9 1 399 813,2 32,7 Totalt 16 878 132 100,0 4 279 813,2 100,0 Varje A-aktie motsvarar 1 röst och varje B-aktie 1/10 röst. Ägarkategorier 30 december 2013 Kapital, % Finansiella företag 11,1 Intresseorganisationer, stiftelser och liknande 18,6 Övriga svenska juridiska ägare 12,4 Ej kategoriserde juridiska personer 2,6 Utlandsboende ägare 6,3 Svenska fysiska ägare 49,0 Totalt 100,0 Samtliga tabellunderlag källa: Euroclear Sweden AB, direkt- och förvaltarregistrerade innehav. 4 AKTIEN OCH AKTIEÄGARNA I GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013
Ägarstruktur största ägare 30 december 2013, röstsorterade Antal A-aktier Antal B-aktier Kapital, % Röster, % Gunnar och Märtha Bergendahls Stiftelse 1 616 319 1 504 9,6 37,8 Stiftelsen Bergendala 560 439 888 800 8,6 15,2 Ergel, Jarl 138 880 167 073 1,8 3,6 Dunberger, Klas 84 400 139 033 1,3 2,3 Dunberger, Marie 83 400 52 537 0,8 2,1 Dunberger, Ulf 84 400-0,5 2,0 Bergendahl, David 74 000 102 361 1,0 2,0 Hellerstedt Kenneth - 843 700 5,0 2,0 Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension - 678 769 4,0 1,6 Lewerth, Lars 38 400 130 124 1,0 1,2 Novitus AB - 460 000 2,7 1,1 Nordnet Pensionsförsäkring AB - 428 488 2,5 1,0 Rapp, Marianne 19 200 231 288 1,5 1,0 Försäkringsbolaget Skandia - 394 465 2,3 0,9 Ergel, Magnus 18 000 157 503 1,0 0,8 Bergendahl, Henrik 30 000-0,2 0,7 Svenska Handelsbanken SA - 318 849 1,9 0,7 Ergel, Gunilla 18 000 88 294 0,6 0,6 Övriga 114 562 8 915 344 53,7 23,4 Totalt 2 880 000 13 998 132 100,0 100,0 Största utländska aktieägarna 30 december 2013 Antal B-aktier Kapital, % Röster, % Liljeström Mikael, Finland 110 000 0,6 0,3 Altraplan Bermuda Ltd 107 841 0,6 0,2 SEB Life Intern Assurance, Irland 100 000 0,6 0,2 Hammargren Leif, Österrike 100 000 0,6 0,2 Handelsbanken fonder, Storbritannien 86 477 0,5 0,2 Netfond ASA, Norge 76 999 0,5 0,2 CMI Insurance Company, Isle of Man 60 000 0,3 0,1 Nordea Bank, Finland 53 000 0,3 0,1 Friends Provident International Ltd, Isle of Man 40 000 0,2 0,1 Six Sis AG, Schweiz 36 000 0,2 0,1 Totalt 770 317 4,4 1,7 Antal aktieägare 30 december 2013 per geografiskt område Antal aktieägare Kapital, % Röster, % Sverige 2 439 94,0 97,5 Övriga Norden 31 2,0 0,8 Övriga Europa (exkl Sverige och övriga Norden) 41 3,0 1,2 Övriga världen 6 1,0 0,5 Totalt 2 517 100,0 100,0 Aktiedata 30 december 2009-2013 2013 2012 2011 2010 2009 Börsvärde, mkr 35 59 84 216 271 Geveko, B, Aktiekurs 30 dec, kr/aktie 1) 2:10 3:48 5:00 12:80 26:13 Högsta/lägsta aktiekurs, kr/aktie 4:50/1:80 7:80/3:25 13:55/3:80 31:80/11:95 31:-/23:00 Resultat per aktie, kr 1) -4:34-6:98 7:17-7:08-5:55 Kassaflöde per aktie, kr 1) -0:33-0:79 2:70 2:34-6:20 Utdelning per aktie, kr 2) 0:- 0:- 0:- 0:- 0:- Antal aktieägare 2 517 2 882 3 141 3 493 3 698 Antal aktier vid årets slut 3) 16 878 132 16 878 132 16 878 132 16 878 132 10 717613 1) Justerat för nyemission under andra kvartalet 2010. 2) Föreslagen utdelning för 2013, 0 kr per aktie. 3) Antalet aktier har justerats för nyemission under andra kvartalet 2010 och uppgick under 2009 till 10 717 613. Fr o m 1 juni 2010 uppgår antalet aktier till 16 878 132. Koncernen har utestående teckningsoptioner. GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013 I AKTIEN OCH AKTIEÄGARNA 5
Affärsinriktning, strategi och mål... mer än operationell effektivitet Gevekos affärsidé är att aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet i Europa genom att erbjuda vägmarkeringsprodukter och entreprenadtjänster och därmed bidra till en säker trafikmiljö. Utveckling av vägmarkeringsprodukter och tjänster bedrivs med fokus på hög kvalitet, funktion och ekonomi för kunderna. Högre förädlingsgrad skapar grund för ökad lönsamhet och stärkt konkurrenskraft. 6 AFFÄRSINRIKTNING, STRATEGI OCH MÅL I GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013
Affärsidé Gevekos affärsidé är att aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet i Europa genom att erbjuda vägmarkeringsprodukter och entreprenadtjänster och därmed bidra till en säker trafikmiljö. Affärsmodell Gevekos affärsmodell bygger på marknadsledande positioner i Norden och på prioriterade marknader i Europa och är inriktad på produktion och försäljning av vägmarkeringsprodukter samt entreprenadverksamhet. Geveko är verksam i hela värdekedjan från utveckling och tillverkning av produkten till applicering hos kund. Nya produkter och tjänster med inriktning mot ökad kvalitet och mervärde för kunden utgör grunden för den organiska tillväxten och bidrar till ökad konkurrens kraft. Målsättningen ska vara att inneha en ledande roll i utvecklingen av vägmarkeringsprodukter och entreprenadtjänster. Verksamhet i geografiskt närliggande områden där kundstruktur och funktionskrav är likartade ger samordningsfördelar och möjliggör såväl operativa som finansiella synergier. Affärsmodellen ska stödja Gevekos affärsidé att aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet i Europa med målsättningen att skapa en säker trafikmiljö. Strategi Tillväxt ska uppnås genom att stärka närvaron på befintliga marknader, bredda produktportföljen, rikta insatser mot nya kundsegment, vidareutveckla entreprenadtjänster samt etablera positioner på nya marknader. En funktionell linjeorganisation som tydliggör fördelning av ansvar och befogenheter samt skapar samordningsfördelar möjliggör ökad effektivitet, förbättrad lönsamhet och kapitalanvändning. Strategiska mål Gevekos mål är att stärka marknadsledarskapet i Norden och öka närvaron på marknader med tillväxtmöjligheter såväl i som utanför Europa. Produkter ska motsvara högt ställda krav i hård konkurrens. Produktutveckling ska bedrivas med målet att uppnå konkurrentförsprång och högre förädlingsvärde. Geveko ska erbjuda anställda utveckling i arbete och utbildning för att säkerställa en hög kompetens nivå. Genom att värdesätta och stimulera medarbetare skapas goda förutsättningar att omsätta kompetens till värden för företaget och dess aktieägare. Finansiella mål Koncernens strategi har fokus på utveckling av nya produkter och tjänster, flexibel och kundanpassad produktion, tillväxt på befintliga marknader och etablering på marknader utanför Europa. För kvarvarande verksamheter ska Gevekos övergripande mål vara att redovisa ett positivt rörelseresultat vid utgången av 2014. Avveckling av förlustbringande entreprenadbolag, införande av funktionell linjeorganisation samt beslutade besparingsåtgärder ska möjliggöra förbättrad lönsamhet och ett långsiktigt värdeskapande. Prognos Verksamheten inom vägmarkeringar är starkt säsongsmässig med tonvikten förlagd till andra och tredje kvartalet. En stor del av volymerna i vägmarkeringsbranschen avgörs genom upphandlingar som äger rum under första halvåret. Det andra och tredje kvartalet motsvarar i genomsnitt 70% av total nettoomsättning. Säsongsmässigheten innebär således att Gevekos huvudsakliga resultat genereras under det andra halvåret. Geveko anger därför ingen prognos för helåret förrän tidigast i samband med andra kvartalets resultatrapportering. GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013 I AFFÄRSINRIKTNING, STRATEGI OCH MÅL 7
Koncernöversikt... mer än vägmarkeringsverksamhet Verksamheten är inriktad på produktion och försäljning av vägmarkerings - produkter och entreprenadtjänster och har övergått från affärsområdesindelning till en linjeorganisation, vilken tydliggör ansvar och innebär förbättrad kommunikation och samordning. Linjeorganisationen består av följande enheter: Entreprenad, Materialförsäljning, Produktutveckling, Produktion och Inköp samt Finans och IT. 8 KONCERNÖVERSIKT I GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013
Verksamhet Verksamheten är inriktad på produktion och försäljning av vägmarkeringsprodukter och entreprenadtjänster. Geveko är representerat i Norden och Europa via dotterbolag och försäljningskontor. Geveko har även etablerat försäljningskontor i övriga världen exempelvis Chile, Kina och Ryssland. Beslut togs vid extra bolags stämma den 28 maj att avyttra dotterbolaget Geveko Oy, Finland som tillverkar färg till industri- och konsumentmarknad. Entreprenadverksamheterna i Polen, Storbritannien, Slovakien och Tjeckien avyttrades 2012. Ägarandelen om 89% i entreprenad bolaget i Rumänien avyttrades den 29 november. Intresse andelen om 30% i det turkiska entreprenadbolaget är under avyttring. Organisation Verksamheten har övergått från affärsområdesindelning till en linjeorganisation, vilken tydliggör ansvar och innebär förbättrad kommunikation och samordning. Linjeorganisationen består av föjande enheter: Entreprenad, Materialförsäljning, Produktion, Produktutveckling, Inköp samt Finans och IT. Organisationsmodellen infördes i oktober och är ett led i strategin att minska kostnadsstrukturen i bolaget, uppnå ökad operationell effektivitet och på sikt förbättrad lönsamhet. Entreprenad Geveko bedriver entreprenadverksamhet med helägda bolag i Danmark, Finland, Norge och Sverige samt i intressebolag i Tyskland och Ungern. Entreprenaduppdragen varierar i omfattning från ettårskontrakt till fleråriga funktionsentreprenader. Kunder är främst vägverk, luftfartsverk och kommuner samt större företag inom vägunderhåll. Entreprenadverksamheten som är beroende av väderförhållanden har låg aktivitet i början och slutet av året och uppvisar därför säsongsvariation. Materialförsäljning Försäljning av vägmarkeringsmaterial sker till ett 60-tal länder dvs även till marknader där Geveko inte är etablerad. Geveko erbjuder ett produktsortiment som kan anpassas till kunders individuella krav på respektive marknad beträffande vägstandard, geografiska förhållanden och appliceringsmetoder. Produktion Gevekos produktionsenheter är belägna i Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien och Tyskland. Geveko producerar cirka 60 000 ton vägmarkeringsmaterial per år. Cirka 20 000 ton används inom egen entreprenadverksamhet. Termoplastiskt vägmarkeringsmaterial tillverkas i Norge, Danmark och Sverige. I Sverige tillverkas även vattenburen vägmarkeringsfärg. Prefabricerade termoplastprodukter tillverkas i Danmark. Flerkomponentmaterial produceras i Tyskland. I Storbritannien har Geveko produktion av glaspärlor. Marknaderna Vägmarkeringsmarknaden kännetecknas av ett stort antal aktörer. Flertalet är verksamma endast på en eller ett fåtal marknader. Inom området horisontella vägmarkeringar är Geveko den största aktören på den nordiska vägmarkeringsmarknaden. I Norden och Västeuropa är marknaden för vägmarkeringsprodukter hårt konkurrensutsatt med låg tillväxt främst hänförlig till behovet av vägunderhåll och investeringar i trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Tillväxtfaktorer i övriga Europa är såväl vägunderhåll som nybyggnation av vägar samt åtgärder för ökad trafiksäkerhet. Nettoomsättning och resultat kvarvarande verksamheter Nettoomsättningen minskade jämfört med föregående år och uppgick till 875,0 (978,1) mkr. Rörelseresultatet förbättrades och uppgick till -25,0 (-33,8) mkr med en rörelsemarginal på -2,9 (-3,5)%. Nettoomsättning och resultat inklusive verksamheter under avveckling Nettoomsättningen minskade jämfört med föregående år och uppgick till 878,9 (1 025,4) mkr. Rörelseresultatet förbättrades och uppgick till-48,5 (-79,6) mkr med en rörelsemarginal på -5,5 (-7,7)%. Säsongseffekter Vägmarkeringsverksamheten är starkt säsongsbetonad. Utläggning av vägmarkeringar ska utföras på torrt underlag, vilket gör verksamheten väderberoende. Det andra och tredje kvartalet motsvarar i genomsnitt cirka 70% av total nettoomsättning. Under 2013 uppgick nettoomsättningen under andra och tredje kvartalet, inklusive verksamheter under avveckling, till 659,7 mkr. Säsongsmässigheten inom vägmarkeringssektorn innebär att huvudsakligt resultat genereras under andra halvåret. Framtida investeringar i väginfrastruktur I de nordiska ländernas transportplaner framgår att prognostiserad ökning av såväl persontrafik som godstransporter under kommande tioårsperiod kräver investeringar i förbättrad infrastruktur. I samtliga länder är anslagen väsentligt högre jämfört med tidigare planperioder. I Sveriges nationella plan med startår 2014 har 155 miljarder kr avsatts för drift, underhåll och rekonstruktion av vägar. I planen framhålls också betydelsen av satsningar på cykel- och gångtrafik. I den norska transportplanen 2014-2023 prioriteras utbyggnad av sex Europavägar. Totalt beräknas 177 mdr nkr investeras i riksvägnätet. Under planperioden investeras också 8,2 mdr nkr för att förbättra för gång- och cykeltrafikanter. I Danmark pågår flertalet projekt inom vägsektorn. 17 vägsträckor kommer att färdigställas under 2014. Planen omfattar även stora satsningar på cykelmotorvägar. I Finland har regeringen fastställt riktlinjer för trafikpolitiken för perioden 2012-2022. Årlig investering i vägnätet samt i byggnation av gång- och cykelbanor beräknas uppgå till cirka 25 miljoner euro. I övriga länders transportplaner i Europa och i de transportpolitiska dokument som publiceras inom EU är målet att bygga och underhålla vägar i syfte att öka trafiksäkerheten och därmed nå målet att minska antalet omkomna i trafiken. Planerade investeringar i väginfrastruktur och fokus på trafiksäkerhetsåtgärder i Europa och i de nordiska länderna indikerar en stabil utveckling för vägmarkeringssektorn och ger såväl materialförsäljning som entreprenadverksamhet möjlighet att stärka konkurrensförmåga och närvaro på marknaderna i Norden och Europa. GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013 I KONCERNÖVERSIKT 9
Vägmarkering och trafiksäkerhetsarbete... mer än forskningsprojekt och analyser I Europa finns ett fåtal större företag som delvis är verksamma inom området vägmarkering samt ett stort antal mindre och medelstora nationella, regionala och lokala aktörer. Geveko är det företag bland aktörerna i Europa som koncentrerat verksamheten på horisontella vägmarkeringsprodukter. Övriga företag är i större omfattning även verksamma inom området vertikala skyltar och det trafiktekniska området. 10 VÄGMARKERINGSMARKNAD OCH TRAFIKSÄKERHETSARBETE I GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2013
Trafiksäkerhetsarbete visioner och mål 2020 I EU s fjärde trafiksäkerhetsprogram ska det gemensamma målet för medlemsländerna vara att under perioden 2010-2020 minska antalet omkomna i trafiken med 40% och antalet skadade med 20%. Det betyder att antalet omkomna ska vara högst 15 350 år 2020 i de 27 EU-länderna. 2012 omkom 28 000 människor i trafikolyckor. Det fjärde trafiksäkerhetsprogrammet har bland annat fokus på att att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikantgrupper samt att förändra trafikanters attityder t ex i förhållande till höga hastigheter, alkohol och säkerhetsbältesanvändning. EU-baserade trafiksäkerhetsprojekt SARTRE attityder till risker i trafikmiljö Trafikanters attityder till trafiksäkerhet har sedan länge undersökts i de EU-finansierade SARTRE-projekten Social Attitudes to Road Traffic Risk in Europe. Tidigare SARTRE-projekt har enbart behandlat bilförares uppfattning om risker i trafikmiljö. Det nyligen genomförda projektet, SARTRE 4, omfattar även oskyddade trafikanters åsikter, erfarenheter och behov. I undersökningen, som publicerades 2013, har 21 000 personer intervjuats i 19 länder. Resultatet av projektarbetet ska ge beslutsfattare i t ex vägmyndigheter möjlighet att identifiera åtgärder som kan öka trafiksäkerheten. PROS Prioriteringar för ett trafiksäkert Europa Ett annat EU-baserat projekt inom trafiksäkerhet är PROS Priorities for Road Safety in Europe. Projektet drivs av ett europeiskt nätverk av företag och organisationer engagerade i trafiksäkerhet. Nätverket ska ta beslut om vilka forskningsprojekt inom trafiksäkerhet som ska prioriteras och genomföras fram till år 2020. Forskningen ska ha fokus på såväl individen som fordon och infrastrukturella aspekter och ska bidra till målet att minska antalet omkomna i trafiken. I PROS-projektet deltar 12 företag/organisationer från 7 länder bland andra ERF (European Road Federation), ERT (European Road Transport), Ford, Fiat och Autoliv. Svenska partners i projektet är t ex Volvo, Göteborgs Stad och Trafikverket. RAINVISION vägmarkeringens betydelse för trafiksäkerheten Flertalet forskningsprojekt har genomförts som visar på vägmarkeringens betydelse för trafiksäkerhet, bland annat COST 331 som bekräftade att vägmarkeringens retroreflektion bidrar väsentligt till fordonsförares trygghet. COST (Cooperation in Science and Technology) är ett EU-baserat ramverk för samordning av nationellt finansierad forskning inom vetenskap och teknik. Med utgångspunkt från tidigare undersökningar har ytterligare ett forskningsprojekt, RAINVISION, genomförts. Syftet med projektet har varit att studera hur olika åldersgrupper anpassar sitt körbeteende i förhållande till vägmarkeringens retroreflektion under alla vädersituationer i mörker. En av anledningarna till projektet är att år 2020 beräknas 1/3 av Europas befolkning ha uppnått en ålder av 60. RAINVISONprojektet avslutades 2013. Resultatet av undersökningen kommer att sammanställas i en handbok som riktar sig till myndigheter, företag och organisationer verksamma inom trafiksäkerhet, vägmarkeringssektorn och vägbyggnation. Trafiksäkerhetsarbete i Norden Samtliga nordiska länder har trafiksäkerhetsprogram som innehåller åtgärdsplaner för att minska antalet trafikolyckor och därmed antalet omkomna. I programmen har länderna fastställt mål för hur många människor som högst ska förolyckas i trafiken fram till årtalen 2020, i Sverige och Danmark, i Norge år 2023 samt i Finland år 2025. Mål i de nordiska länderna Högst antal Antal om- Land Period omkomna komna 2013 Danmark 2013-2020 120 192 Finland 2010-2025 100 254 Norge 2014-2023 100 196 Sverige 2010-2020 220 264 Några av de åtgärder som ska bidra till att nå målen är att: utveckla och upprätthålla en säker trafikmiljö genom att höja standarden på väginfrastruktur, öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, förändra trafikanters attityder beträffande t ex höga hastigheter, alkohol och säkerhetsbältesanvändning. Sverige I nollvisionen fastställdes att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv, vilket har accentuerat betydelsen av och sättet att arbeta med trafiksäkerhet. I förslaget till den nationella planen 2014-2025 framgår att trafiksäkerhetsfrågor ska stå i fokus med utgångspunkt från den så kallade nollvisionen. År 2020 ska antal döda i trafikolyckor inte vara fler än 220. 2013 omkom 264 personer i trafiken. I analysrapport om trafiksäkerhetsutvecklingen som genomfördes av Trafikverket år 2012 framgår att etappmålet år 2020 kan anses vara realistiskt och att det är en utmaning till fortsatt utveckling inom trafiksäkerhetsområdet. Etappmålet om högst 220 omkomna ska uppnås genom att investera i trafiksäker infrastruktur och framförallt genom att prioiritera säkerheten för oskyddade trafikanter. Oskyddade trafikanter utgör cirka 75% av de som dör eller skadas i trafiken i tätort. 2013 publicerade därför Trafikverket en handbok Trafiksäkra Staden. Handboken ska vara en vägledning för kommunerna i upprättande av trafiksäkerhetsplaner och ett stöd i arbetet att genomföra trafiksäkerhetshöjande åtgärder för oskyddade trafikanter. Danmark Den danska regeringens handlingsplan 2013-2020 beträffande trafiksäkerhet med visionen att Varje olycka är en för mycket ett delat ansvar vänder sig till såväl statliga som lokala myndigheter och övriga aktörer som arbetar med trafiksäkerhet i Danmark. Trafiksäkerhetsarbetet ska omfatta alla trafikantgrupper och uppnås oavsett ökad trafikintensitet. Planen ska vara ett arbetsverktyg för alla aktiva i trafiksäkerhetsrelaterade frågor. I planen beskrivs tio fokusområden däribland mötesolyckor och oskyddade trafikanter samt trafikanters attityd till höga hastigheter och alkohol. Inom desa områden krävs ytterligare åtgärder för att nå det fastställda målet om högst 120 omkomna år 2020. 2013 omkom 192 människor i trafiken i Danmark. GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2013 I VÄGMARKERINGSMARKNAD OCH TRAFIKSÄKERHETSARBETE 11
I Vejdirektoratets årliga rapport Det statliga vägnätet 2013 redogörs för några av de åtgärder som genomförts under året för att öka trafiksäkerheten. 16 så kallade svarta fläckar, dvs vägsträckor med hög olycksstatistik identifierades för ombyggnation och 63,5 km ny motorväg färdigställdes under 2013, åtgärder som anses ska bidra till att minska förolyckade i trafiken. Norge Den norska riksdagen antog år 2000 en trafiksäkerhetsstrategi för perioden 2002-2011. Enligt uppgift i trafiksäkerhetsplanen har antalet omkomna minskat varje år. 2013 omkom 196 personer i trafiken. I den nationella planen för trafiksäkerhet 2010-2013 som är en tilläggsplan och baserad på den nationella transportplanen 2010-2019 framgår att målet är att minska antalet omkomna och skadade i trafiken med en tredjedel till år 2020. Planen omfattar 152 trafiksäkerhetsåtgärder och har fokus på fyra områden: trafikanters beteenden, förbättrad väginsfrastruktur, bland annat mötesfria vägsträckor samt trafikövervakning. Dessutom har separata mål fastställts för oskyddade trafikanter framförallt i åldern 16-24 samt åldersgruppen över 65 år och de som färdas på motorcykel. 2013 fastställdes ny nationell transportplan 2014-2023 i vilken målet är att högst 100 människor ska omkomma i trafiken år 2023. Finland Finlands regering har upprättat trafiksäkerhetsmål genom beslut 1993, 1997 och 2001. I trafiksäkerhetsplanen år 2001 fastställdes målet att antalet döda i trafiken skulle vara högst 250 år 2010. 2010 omkom 272 personer i vägtrafiken. 2013 var antalet omkomna 254. Antalet dödsfall i trafiken har minskat, men inte tillräckligt för att motsvara beslutat mål från 2010. Målen har reviderats och omfattar nu åren fram till 2025, då antalet omkomna ska var högst 100. En av de faktorer som nämns i statsrådets principbeslut om vägtrafiksäkerheten och som anses kunna påverka olycksstatistiken är trafikanters beteende och attityd till risker i trafiken. För att nå fastställt mål krävs, förutom förändrat trafikbeteende, åtgärder för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Andra åtgärder som nämns är byggnation av mötesfria vägsträckor och investering i ny teknik bland annat trafikövervakning. GEVEKO:s mål i trafiksäkerhetsarbetet Geveko utvecklar och tillverkar traditionella och intelligenta vägmarkeringsprodukter med fokus på ökad säkerhet i trafiken. Målet är att vägmarkeringen ska bidra till en säkrare trafikmiljö. Produkter och system för ökad säkerhet i trafiken De vägmarkeringssystem som Geveko utvecklar bidrar med trafiksäkerhetshöjande effekter genom att framkalla ett ljud när fordonet passerar markeringen. Föraren uppmärksammas därmed på att han eller hon har kommit utanför körfilen eller för nära vägrenen. Markering av trafikinformation i vägplanet ökar säkerheten i trafikmiljön. Geveko tillverkar vägmarkeringssymboler t ex trafiksymboler, bokstäver och siffror som vägleder fotgängare, cyklister och övriga trafikanter. Geveko utvecklar även produkter för att människor med funktionshinder t ex nedsatt synförmåga ska kunna vistas i farliga trafikmiljöer. Produkterna ska varna och leda synskadade t ex vid övergångsställen, busshållplatser och på tågperronger. För ökad synbarhet i t ex mörka vägpartier, farliga kurvor och korsningar samt på vägsträckor med ofta förekommande dålig sikt på grund av dimma har Geveko utvecklat produkten LED- Mark. Produkten appliceras även på cykel- och gångbanor där traditionell belysning saknas. LED-Mark produkten är sensorbaserad och har även funktioner för att varna vid hala vägbanor. Vägmarkeringsmarknaden i Norden och Europa I Europa finns ett fåtal större företag som delvis är verksamma inom området vägmarkering samt ett stort antal mindre och medelstora nationella, regionala och lokala aktörer. Geveko är det företag bland aktörerna i Europa som koncentrerat verksamheten på horisontella vägmarkeringsprodukter. Övriga företag är i större omfattning även verksamma inom området vertikala skyltar och det trafiktekniska området. Vägmarkeringsmarknaden påverkas av olikheter i länders ekonomiska utveckling och de anslag av statliga medel som avsätts för att finansiera vägbyggnation och vägunderhåll. Dessutom kännetecknas marknaden av olikheter i teknikutveckling, miljöoch kvalitetskrav, vägstandard, trafikflöde och trafiksäkerhetsmål. Avgörande för tillväxt är ländernas tillgång till och fördelning av offentliga medel. I Norden och västra Europa finansieras vägbyggnation främst med statliga medel. I övriga Europa är ländernas finansiella resurser oftast otillräckliga. EIB (Europeiska Investeringsbanken), EU:s strukturfonder och EBRD (European Bank of Reconstruction and Development) bidrar med finansiellt stöd för att förverkliga infrastrukturella mål. Tillväxten i Norden och Västeuropa är låg och drivs mer av trafiksäkerhetshöjande åtgärder än av nyproduktion av vägar. Marknaderna är hårt konkurrensutsatta. På de nordiska marknaderna konkurrerar flertalet aktörer inom vägmarkeringsområdet. I Västeruopa uppvisar konkurrenssituationen stora skillnader mellan länderna. Geveko har ledande marknadspositioner inom såväl entreprenadverksamhet som materialförsäljning i Sverige, Danmark och Finland. Drivkrafter för tillväxt i Central- och Östeuropa är ett stort behov att öka trafiksäkerheten i kombination med infrastrukturinvesteringar. Svaga statsfinanser har tvingat länderna till kraftiga besparingar beträffande vägunderhåll och nybyggnation av vägar, vilket medfört mycket svag tillväxt. Konkurrenssituationen är hård. Såväl internationella, nationella som lokala bolag är verksamma på flertalet marknader. Gevekos entreprenadverksamhet har påverkats mycket negativt av avstannad vägbyggnation i dessa länder och därför har entreprenadenheterna i centrala och östra Europa successivt avvecklats. 12 VÄGMARKERINGSMARKNAD OCH TRAFIKSÄKERHETSARBETE I GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013
Faktorer som påverkar vägmarkeringsmarknaden Positiva faktorer Påverkan Trafiksäkerhetsmålen i Europa Forskning/Utveckling Ökade anslag till vägunderhåll EU-finansiering av väginfrastruktur Privatfinansierade upphandlingar, så kallade OPSlösningar används i flera europeiska länder för att finansiera vägbyggnation. Negativa faktorer Svaga statsfinanser Kundberoende Stigande råvarupriser Konkurrens Säsongsmässighet/väder Flertalet länder har trafiksäkerhetsprogram med fastställda mål i likhet med den svenska nollvisionen. Geveko deltar aktivt i trafiksäkerhetsarbetet i Europa med produkter som bidrar till en säkrare trafikmiljö. Gevekos utveckling bedrivs med fokus på ökad trafiksäkerhet och miljöanpassade produkter. Beslut om investeringar i nybyggnation får effekt på vägmarkeringsmarknaden med några års fördröjning, medan ökade anslag till vägunderhåll påverkar marknaden omedelbart. Länders statliga medel är oftast inte tillräckliga. Finansiering med EUmedel gör det möjligt att genomföra större infrastrukturprojekt Samordning av offentlig och privat finansiering/partnerskap innebär stabilare finansieringsvillkor och större förutsättningar för byggnation av planerade transportkorridorer i Norden och Europa. Påverkan Infrastrukturprojekt kan senareläggas, då finansiering i de flesta länder till stor del sker med statliga medel. Anslag till årligt vägunderhåll kan minska, då stater tvingas till besparingar. På flertalet marknader är kunderna få, vilket innebär stort enkundsberoende. Beroende på olika klausuler i entreprenadkontrakt kan detta innebära kostnadsökningar till kund. Vägmarkeringsbranschen är mycket fragmenterad och kännetecknas av stor överkapacitet och hård priskonkurrens. Vägmarkering utförs i huvudsak på torrt underlag. Det innebär att vädersituationen utgör en negativ faktor. Foto: Stephan Berglund GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013 I VÄGMARKERINGSMARKNAD OCH TRAFIKSÄKERHETSARBETE 13
En säker trafikmiljö för oskyddade trafikanter... mer än visioner och mål Enligt statistik är det i vägkorsningar som cyklister löper störst risk att förolyckas. Geveko har utvecklat en produkt som kan appliceras i valfri färg, t ex en röd färg och som därmed tydliggör korsande trafik av cyklister och gående. Produkten läggs ut på den del av körbanan som ansluter till gång- och cykelbanan. 14 EN SÄKER TRAFIKMILJÖ FÖR OSKYDDADE TRAFIKANTER I GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2013
Investeringar i gång- och cyklevägsnät Ungefär 70% av befolkningen inom EU bor i stad eller tätort, de flesta med stora trafikproblem. För att förbättra för invånarna krävs förutom åtgärder som minskar föroreningar som följer med fordonstrafiken, framförallt trafiksäkerhetsåtgärder för oskyddade trafikanter för att minska antalet olyckor. I ländernas transportplaner framgår att oskyddade trafikanter bör få större uppmärksamhet bland annat genom att gång- och cykeltrafik utgör en integrerad del i central och lokal transportpolitik och att finansiella incitament införs för att stödja arbetspendling till fots eller med cykel. Satstningar på ett utökat och trafiksäkert gång- och cykelvägsnät innebär att fler väljer att gå och cykla och dessutom får möjlighet att cykla och gå längre sträckor. Inom EU är de flesta invånare ägare av en cykel. Av alla resor som genomförs i EU-länderna, sker 20-40% till fots eller på cykel. Högst antal cyklister finns i Nederländerna, Danmark och Sverige. Fördelar ur hälsosynpunkt och hänsyn till miljön är några faktorer som kan ses som betydelsfulla för de som väljer att färdas till fots eller på cykel. Men det krävs mer för att uppnå målet att fler ska se fördelarna med att välja t ex cykel istället för bil som transportmedel, framförallt en trafiksäker miljö. Under perioden 2007-2013 har EU endast investerat cirka 600 miljoner euro i olika projekt relaterade till cykling. Till del beror detta på att regeringar inom EU inte efterfrågat stöd till utveckling av cykeltrafiken. ECF (European Cyclists Federation) som har medlemmar i 39 länder, har initierat en kampanj 6 miljarder euro till cykling, i vilken EU-länder uppmanas att investera i byggnation av cykelvägar och ökad trafiksäkerhet för cyklister. Förhoppningen är att EU under kommande finansieringsperiod 2014-2020 ska reservera 6 miljarder euro för satsningar på en trafiksäker cykelmiljö med målsättningen att möjliggöra ökad användning av cykeln som färdmedel och att cyklister utgör minst 15% av trafiken år 2020. ECF är också intiativtagare till det europeiska cykelvägnätet EuroVelo. Idén att skapa ett nät av cykelvägar i Europa startades av ECF 1995 tillsammans med organisationer i Danmark och Storbritannien. Planen var att skapa 12 långdistanscykelvägar avsedda såväl för cykelutflykter som för daglig användning t ex arbetspendling. För närvarande finns 45 000 km cykelleder. När byggnation av planerade sträckor är klara kommer EuroVelo att bestå av 70 000 km cykelleder. Nordiska Cykelstäder Nordiska Cykelstäder är ett EU-projekt som startade 2009. Under perioden 2009-2011 deltog totalt 11 kommuner i Sverige, Norge och Danmark. Deltagarnas uppgift var att ta fram en gemensam standard för cykelstrategi, cykelhandlingsplan och cykelbokslut. I fas 2 av Projektet som pågår och som benämns Utan bil till arbetet deltar 3 kommuner i Sverige och Danmark samt 1 kommun i Norge. Kommunerna ska tillsammans med arbetsplatser ta fram åtgärdsplaner med fokus på cykling. Projektet ska resultera i att fler väljer att cykla till arbetet. Deltagande kommuner ska informera om projektets resultat samt inspirera andra kommuner att arbeta mot samma mål. Nationella planer för säkrare gång- och cykelmiljö Danmark I samband med fastställandet 2009 av en grön transportpolitik beslutade den danska regeringen att avsätta 1 miljard dkr i en så kallad Cykelpool för förbättringar i cykeltrafiken fram till och med år 2014. Målet ska vara att öka trafiksäkerheten för cyklister och därmed göra det tryggare att arbetspendla med cykel eller cykla på fritiden. 2012 hade 600 miljoner dkr investerats i cykelvägar. Förutom finansiering via cykelpoolen investeras 189 miljoner dkr i byggnation av ytterligare så kallade cykelmotorvägar i större städer. I Köpenhamn har ett planerat cykelmotorvägsprojekt om 26 nya leder fått internationell uppmärksamhet. 2013 invigdes den första sträckan om 17,5 km. Finland Finska Trafikverket publicerade 2012 en Nationell strategi för gång och cykling 2020 som utarbetats tillsammans med flertalet ministerier, kommuner och privata organisationer. Målet är att gångtrafikanter och cyklister jämfört med år 2005 ska utgöra 20% av trafikens alla färdsätt år 2020. I planen framgår att cykling och promenader ska tilldelas lika stor betydelse i planering av transportsystemet och att infrastruktursatsningarna ska resultera i bättre trafikmiljö för cyklister och gångtrafikanter. I Helsingfors har cykeltrafikplanerare presenterat förslag på tolv nya cykelleder i regionen. Planen beräknas kosta cirka 55 miljoner euro. Om den genomförs skulle det kunna innebära en ökning av cykel som transportmedel med 14%. Norge I Norge sker 4% av alla resor med cykel. I de flesta europeiska länder är andelen cyklister 5-10%. Institutet för Transportekonomi har i en undersökning konstaterat att det finns potential till att öka gång- och cykeltrafiken i Norge med 50% i de städer som har mer än 5 000 invånare. För att nå målet att öka användningen av cykel som transportmedel krävs infrastrukturförbättringar. Cyklister ska kunna färdas i en trafiksäker miljö. I Norges Transportplan 2006-2015 ingår en nationell cykelstrategi, där uppskattningen är att det krävs om- och nybyggnation av cirka 800 km cykelvägar för att fler ska välja att cykla och för att öka säkerheten för cyklister. Kostnaden beräknas uppgå till cirka 8 miljarder nkr. Under planperioden 2006-2015 har 2,6 miljarder nkr budgeterats för byggnation av 300 km gång- och cykelbanor. Sverige I början av 2014 beslutar regeringen om ny transportplan 2014-2025. I förslaget till ny nationell plan föreslås att 1,3 miljarder avsätts för att förbättra för cyklister. Cykelfrämjandet, som arbetar såväl lokalt som på riksnivå, anser att det krävs avsevärt mycket mer för att kunna bygga cykelvägnät som har god framkomlighet och hög säkerhet. Cykelfrämjandet har sammanställt ett elvapunktsprogram för säker cykelmiljö som bland annat betonar att cykeln som transportmedel bör integreras i trafiksystemet och i planeringsprocessen och att cykeltrafiken bör få större resurser till att skapa fler säkra och trygga cykelvägar. GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2013 I EN SÄKER TRAFIKMILJÖ FÖR OSKYDDADE TRAFIKANTER 15
Produkter för trafiksäker gång- och cykelmiljö Alla människor som vistas i trafikmiljö utsätts för risken att skadas eller omkomma i trafikolyckor, men det är stora skillnader i antalet döda beroende på trafikantgrupp. Särskilt utsatta i trafiken är barn, fotgängare och de som färdas på tvåhjuliga fordon. Dessa löper större risk att skadas än de som färdas i fordon. I Gevekos trafiksäkerhetsarbete är målet att erbjuda produkter som bidrar till en säker trafikmiljö. För fotgängare och cyklister har Geveko utvecklat produkter som appliceras i gång- och cykelbanor och vägleder i trafiken. För att underlätta för cyklister vid ljussignaler genomförs tester, där cykelsymbolen appliceras ovanpå elektriska slingor installerade i cykelbanan och som är anslutna till trafikljusen. Vid passering över en cykelsymbol aktiveras trafikljuset och växlar från röd ljussignal till grön för cyklisten. Fordonsförare kan härmed lättare uppmärksamma att cyklister och gångtrafikanter passerar i båda riktningarna. Produkten har hittills applicerats i Sverige och Finland. I Danmark har man valt att använda ett produktmaterial som appliceras i en blå färg. Inom området ITS utvecklar Geveko elektroniskt styrda produkter som ska bida till att öka synbarheten i traditionella vägmarkeringar och förstärka trafiksäkerheten för fordon och oskyddade trafikanter, t ex cyklister. En av produkterna är LED-Mark som appliceras på cykelbanor, främst utanför de centrala delarna av städer och tätort där belysning är en kostsam investering och därför ofta saknas. LED-Marksensorn tänds automatiskt vid skymning och cyklister kan färdas tryggt och säkert även vid mörker. Enligt statistik är det i vägkorsningar som cyklister löper störst risk att förolyckas. Geveko har utvecklat en produkt som appliceras i valfri färg, t ex en röd färg och som därmed tydliggör korsande trafik av cyklister och gående. Produkten läggs ut på den del av körbanan som ansluter till gång- och cykelbanan. Cykelorganisationen The Copenhagenized Index Cykelvänliga städer har betygsatt 150 av världens städer när det gäller trafiksäkerhet för cyklister. I publicerat resultat av undersökningen har Amsterdam fått högst betyg. Köpenham hamnar på andra plats och av svenska städer var Malmö den mest cykelvänliga staden. 16 EN SÄKER TRAFIKMILJÖ FÖR OSKYDDADE TRAFIKANTER I GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013
Entreprenad... mer än applicering av vägmarkeringar Geveko bedriver entreprenadverksamhet genom dotterbolag i Danmark, Finland, Norge och Sverige samt genom intressebolag i Tyskland och Ungern. Verksamheterna i Polen, Rumänien, Slovakien, Storbritannien och Tjeckien har avyttrats. Intresseandelen i den turkiska entreprenadrörelsen är under avyttring. Entreprenadrörelsen är verksam under lokala namn i respektive land såsom Cleanosol, Finland, Norge och Sverige, LKF Vejmarkering, Danmark samt Magyar Plastiroute, Ungern. GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013 I entreprenad 17
Organisation Tidigare affärsområdesindelning övergick i oktober 2013 i en linjeorganisation, vilken tydliggör ansvar och befogenheter och innebär förbättrad samordning. I linjeorganisationen är entreprenadrörelsen indelad i funktionsenheterna Danmark, Finland, Norge och Sverige. Upphandlingsformer De största volymerna avseende vägmarkeringsentreprenader upphandlas via ett- eller flerårskontrakt, så kallade underhållskontrakt som vanligtvis är indelade länsvis. Upphandlande part är i sådana fall vägmyndigheter eller kommuner. Upphandling beträffande nybyggnation av vägar och gator sker oftast via privatägda entreprenörer som har fått uppdraget att genomföra byggnation av nya vägar, gator, broar och andra trafikplatser. Kundgrupper Huvudsakliga kundgrupper i Norden utgörs av stat och kommuner tillsammans med privatägda större entreprenadföretag såsom Skanska, NCC, PEAB, Vejdekke och LMKVEJ (Lämminkeinen). Konkurrenter Aktörer inom entreprenadverksamhet i Norden är Svevia, EKC (Saferoad), Visafo och Svalstedt i Sverige, Eurostar (Saferoad) och Visafo i Norge, Tielinja, Skanska Asfaltti Oy och HotMix i Finland samt i Danmark Eurostar (Saferoad), LMKVEJ (Lämminkeinen), Danmarkering och Guidelines. Vägmarkeringsmarknaden i Norden Produktmässigt domineras den nordiska marknaden av termoplastmaterial och vattenburen färg. I Norge har myndigheters krav på vägmarkeringens kvalitet och funktion hög prioritet med regelbunden uppföljning av levererad produkt. Finland har ett IT-baserat uppföljningssystemet via kartografi, vilket skapar överskådlighet för vägmarkeringsuppdrag i hela landet. Danmark Infrastrukturförbättringar i Danmark omfattar såväl större som mindre vägprojekt liksom satsningar på trafiksäkerhetsåtgärder i stadsmiljö t ex byggnation av cykelbanor. Under kommande 10-årsperiod investerar Danmark 340 miljarder dkr i infrastrukturprojekt såsom, järnvägar, vägar och broar m m. Av budgeterade medel beräknas 10 miljarder dkr investeras i vägsektorn bland annat för utbyggnad av motorvägsnätet. Anslag till vägunderhåll i kommunerna förväntas öka under 2014 jämfört med 2013. Kommunerna är ansvariga för en stor andel av det danska vägnätet och en betydelsefull aktör i arbetet att förbättra säkerheten för trafikanter. Den danska entreprenadmarknaden är liksom i Sverige och Norge hårt konkurrensutsatt, vilket innebär stor överkapacitet. Under 2013 var volymutvecklingen på den danska entreprenadmarknaden svag. Med aviserad höjning av statliga och kommunala investeringar inom vägsektorn, som bland annat omfattar nyasfaltering, finns emellertid förutsättningar för entreprenadrörelsen i Danmark att ta del av marknadstillväxt under 2014. Finland Den finska transportplanen fokuserar på investeringar i nybyggnation av vägar bland annat motorvägen Helsingfors- Vaalimaa som är en del av EU:s prioritetsprojekt i den så kallade Nordiska triangeln. Projektet ska vara genomfört senast 2015. Förutom investeringar i nybyggnation av vägar och vägunderhåll fokuserar transportplanen på oskyddade trafikanter och därmed utökade satsningar på gång- och cykelbanor. Under 2013 var utvecklingen för den finska entreprenadverksamheten stabil med ökade volymer jämfört med 2012. Merparten av upphandlingarna i Finland omfattar fleråriga kontrakt. Andelen funktionskontrakt är högre än i övriga Norden. Entreprenadrörelsen i Finland har tecknat två större fleråriga funktionskontrakt i vilka produktmaterialet är vattenburen färg. 18 ENTREPRENAD I GEVEKO ÅRSÖVERSIKT 2013