Om varumärket Region Skåne

Om varumärket Region Skåne 1.1 Varumärket Det här är en varumärkesguide för Region Skåne. Den ska hjälpa oss att göra Region Skåne känt, att inge förtroende och skapa engagemang. Vi vill kännetecknas som kompetenta inom våra respektive områden men också som ansvarstagande, engagerade och tillmötesgående. Varumärkesguiden ska stödja arbetet med att ge omvärlden samma uppfattning en vägvisare inte bara för chefer och kommunikatörer utan för alla medarbetare. Vi är alla en del av varumärket Region Skåne. Varumärket Den som har en verksamhet, har ett varumärke. Det kan vara allt från känt till okänt, välkänt till ökänt. Den som är rädd om sitt rykte vårdar sitt varumärke väl. Ett varumärke är inte bara ett namn eller en logotyp. Det vi i verksamheten gör, vilka vi är och hur vi förhåller oss till varandra och våra kunder, styr uppfattningen om oss. Vårt agerande skapar bilden av Region Skåne och det vi lovar skapar förväntningar. På så sätt får omvärlden ett förhållande till allt och alla som bär varumärket med Regions Skånes symboler. Varumärkets starkaste budbärare är alla vi som arbetar i eller på uppdrag av Region Skåne. Det ger oss ett ansvar att känna till och dela verksamhetens mål och värden, och att skaffa oss kunskap om hur vi kommunicerar detta med varandra och omvärlden att bygga varumärket. Varumärkets byggstenar Varumärkets grund är verksamhetens identitet, det vill säga vad vi faktiskt gör, men också vilka vi är, det vill säga i vilken anda vi verkar, i vilken kultur. Omvärldens uppfattning om oss ger Region Skåne dess image och imagen visar vårt varumärkes verkliga värde. Den profil vi formulerar i visioner och symboler uttrycker den bild av verksamheten som vi själva vill förmedla. Ju bättre varumärkets tre byggstenar stämmer överens, desto starkare är varumärket. Varumärkesbyggandet måste alltså börja inifrån med att identifiera vilka vi är, hur vi vill bli uppfattade och hur vi ska kommunicera det med varandra och omvärlden. Kommunikationens verktyg Med utgångspunkt i våra värderingar formulerar vi verktyg som policydokument, riktlinjer och rekommendationer för hur vi vill uttrycka oss. Vi gör dem kända i verksamheten och lätta att använda med hjälp av en varumärkesguide som är gemensam för oss alla. Om vi uppträder enhetligt blir vi tydliga och lätta att kommunicera med möjligheterna att skapa goda relationer ökar. Varumärkesbyggande Det tar tid att bygga varumärken och det krävs uthållighet för att lyckas i synnerhet i en stor och komplex verksamhet som vår. Den kräver att var och en känner till både den del man själv tillhör och helheten, det vill säga den egna rollen

1.2 Varumärket 2009.10.01 såväl som koncernen Region Skåne. Helhetsperspektivet bidrar till insikten om vilken styrka och vilka möjligheter det ligger i att vara del av en organisation med kraft nog att påverka utvecklingen i Skåne. Konkurrensen om det offentliga rummet i olika typer av media ökar. Mediesituationen är, mest på grund av möjligheter som den digitala tekniken skapar, i förändring och styr mot ökade möjligheter för varje individ att själv välja vad den vill ta del av. Det blir allt mer en kommunikation på mottagarens villkor och i kampen om mottagarens uppmärksamhet behöver vi vara offensiva. Bilden av oss skapas i mottagarens medvetande. I vårt professionella förhållningssätt till kommunikation ska vi ta reda på hur målgrupperna nås av våra budskap. Samtidigt ska vi vara tydliga och samstämmiga som avsändare i media, på webben, skyltar, fakturor och i många andra kanaler. Region Skånes uppgift Region Skånes uppgift är att ge god hälso- sjukvård, tandvård och god kollektivtrafik till varje medborgare i Skåne. Region Skåne ansvarar också för utvecklingen i regionen. Det innebär att Region Skåne förutom hälso- och sjukvårdsansvaret, har en roll att stärka näringslivet, infrastrukturen och kulturen i Skåne samt arbeta för ökat samarbete med andra regioner i och utanför Sverige. Region Skåne är: En direktvald politisk organisation där medborgarna har möjlighet att demokratiskt påverka utvecklingen genom allmänna val till regionfullmäktige. Region Skåne är också en av Sydsveriges största arbetsgivare med ca 33 000 anställda. Värdegrund Centralt för arbetet med varumärket Region Skåne är de värderingar och kännetecken som vi valt och som beskrivs i den strategiska plattformen. Enligt den ska vi arbeta för ett»bättre liv i Skåne«och vara en professionell kunskapsorganisation som kännetecknas av: Kundorientering Engagemang Ansvar Kompetens De policydokument, riktlinjer och rekommendationer som finns i denna varumärkesguide vilar alla på Region Skånes värdegrund. Med den som bas ska guidens innehåll stödja vår förmåga att kommunicera med varandra och omvärlden. Region Skåne och omvärlden Region Skåne har låtit SOM-institutet vid Göteborgs universitet göra mätningar för att undersöka skåningarnas medvetande och åsikter kring Region Skåne. En mycket kort sammanfattning av undersökningen visar att i Skåne finns en stark regional identitet som påtagligt stärkts sedan etablerandet av Region Skåne. Förtroendet för olika yrkesgrupper, som är verksamma inom olika serviceområden i regionen, är genomgående högt. Medborgarna har störst förtroende för personalen inom vården, där 75 procent har stort förtroende.

Region Skånes verksamhetsidé Region Skåne ska enligt visionen i utvecklingsprogrammet verka för»ett livskraftigt Skåne«och de långsiktiga utvecklingsmålen Tillväxt, Attraktionskraft, Bärkraft och Balans. Det styrande dokumentet för sjukvården är»skånsk Livskraft vård och hälsa«. Som en ledstång för vårt arbete har vi en strategisk plattform med titeln»bättre liv i Skåne«och med verksamhetsidén: Vi främjar hälsa, utveckling och tillväxt. Vi erbjuder vård, resande och upplevelser av hög klass för alla i Skåne. 1.3 Varumärket Målen är: Nöjda kunder Stolta och motiverade medarbetare Effektiv verksamhet I strategierna poängteras förutom kunden och medarbetaren: Helhetstänkande Resultatfokusering Delarna och helheten Om Region Skånes roll och strävan att i samverkan med det omgivande samhället bidra till Skånes utveckling ska bli känd, uppskattad och leda till ett engagemang hos befolkningen, måste budskapen från verksamheten vara tydliga och samordnade. Både helheten och delarna kunna träda fram. Det finns många anledningar att vända sig till Region Skåne man vill nå sin politiker, när man söker vård, kollektivtrafik, samarbete eller upplevelser. Vilket behovet av kontakt än är, ska det alltid vara enkelt att identifiera Region Skåne och dess delar, och att förstå vart man ska vända sig. Grafisk identitet Den grafiska identiteten, är den främsta symbolen för varumärket och det bästa verktyget för att göra förhållandena tydliga. Den ska vara lätt att förstå och följa. Profilering av samtliga verksamheter och tjänster ska följa Region Skånes regler och riktlinjer för kommunikation. Ansvar Att skapa ett varumärke och göra det känt både i och utanför organisationen är ytterst ett ledningsansvar. I lika hög grad är det upp till varje medarbetare att göra sitt bästa för att verka och agera utifrån varumärkets värden. Denna guide ska underlätta för oss att ta ansvaret. Använd den när den egna förvaltningens, enhetens eller projektets framtid diskuteras, planer upprättas, aktiviteter verkställs och utvärderingar görs, som stöd i rekryteringsarbetet eller när nyanställda introduceras. Det ger oss en gemensam bild av verksamheten och en kunskap om hur vi kommunicerar den. Verksamhetens kommunikatörer står för det professionella stödet.

1.4 Varumärket 2009.10.01 Lagar som styr kommunikation Offentlighetsprincipen Alla handlingar som har kommit in till eller upprättats av Region Skåne är allmänna och offentliga med undantag för information som faller under sekretesslagen. http://lagen.nu/1980:100 Meddelarfrihet och efterforskningsförbud, enligt Tryckfrihetsförordningen Även offentliga tjänstemän har, med vissa undantag, rätt att lämna ut information för offentliggörande. En myndighet får inte undersöka vem som frågar efter offentliga uppgifter eller efterforska vem som har lämnat ut information till massmedia. http://lagen.nu/1949:105 Förvaltningslagen Här står bland annat att vi måste ge allmänheten god kunskap om hur Region Skåne styrs och vilka möjligheter som finns att påverka innan beslut fattas. Vi ska upplysa om rättigheter och skyldigheter, om vem som ansvarar för vad och vart man kan vända sig i olika frågor. http://lagen.nu/1986:223 Lex Maria Anmälningar enligt Lex Maria görs för att ytterligare stärka patientsäkerheten och därmed förbättra vården. Det är vårdgivarens skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om en patient i samband med hälso- och sjukvård har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. http://www.socialstyrelsen.se Lex Sarah Den som är anställd inom service och omvårdnad av äldre och funktionshandikappade är skyldiga att anmäla övergrepp, vanvård och liknande missförhållanden till socialnämnden. http://www.socialstyrelsen.se

Kommunikationspolicy för Region Skåne 2.1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är styrande för samtliga policydokument, riktlinjer och rekommendationer för kommunikation i Region Skåne. Några centrala sådana är mediepolicyn, riktlinjer för kriskommunikation, riktlinjer för tillgänglig information, grafisk profil samt språk och bildhantering Varje kommunikationsinsats ska kunna kopplas till detta övergripande dokument. Regionstyrelsen beslutade om denna kommunikationspolicy den 29 mars 2007. Vision, mål och kännetecken Region Skånes verksamhet styrs ytterst av politiska beslut. I utvecklingsprogrammet med visionen»ett livskraftigt Skåne«, som antagits av regionfullmäktige (beslutad 1997, reviderad 1999, 2004), ska vi i samverkan med andra aktörer aktivt arbeta för att nå Skånes långsiktiga mål Tillväxt, Attraktionskraft, Bärkraft och Balans. Det styrande dokumentet för sjukvården är»skånsk livskraft Vård och hälsa«(antaget 2003). Som gemensam utgångspunkt i arbetet för att uppnå de mål som de förtroendevalda sätter, har tjänstemännen i Region Skåne den strategiska plattformen»bättre liv i Skåne«(2005). Enligt den ska Region Skåne vara en professionell kunskapsorganisation som kännetecknas av: Kundorientering Engagemang Ansvar Kompetens Dessa kännetecken beskriver hur vi vill bli uppfattade, och det är därför på dessa vi ska bygga vår profilering. Kommunikation är ett av de verktyg som hjälper oss att bli en del av dessa prioriterade kännetecken. Kommunikationens mål Att vara ett medel för Region Skånes medarbetare och partners att uppnå verksamhetens mål. Att ge medborgarna insyn i verksamheten och möjlighet att engagera sig i den demokratiska dialogen om Skånes framtid. Att ge medborgarna kännedom om och tillgång till den service Region Skåne erbjuder. Att profilera Region Skåne som en samarbetspartner i samhällsutvecklingen. All kommunikation ska vara: Öppen. Offentlighetsprincipen styr vårt agerande, vilket betyder att den som vill ha information ska få den, om det inte finns lagliga begränsningar. Lättillgänglig. Informationen från Region Skåne ska vara lätt att hitta och få tillgång till.

2.2 Kommunikationspolicy Snabb. Så snart som möjligt ska information spridas via kanaler som ger mottagarna möjlighet att ta del av den. Aktiv. Region Skåne ska ta initiativ till information, dialog och debatt om frågor som är angelägna. Beredskapen att snabbt besvara frågor från media och allmänhet ska vara god. Trovärdig. Informationen ska vara korrekt och saklig med en tydlig avsändare via trovärdiga kanaler och enligt den grafiska profilen Begriplig. Kommunikationen ska till språk och form vara tydlig och lätt att förstå. Målgruppsanpassad. Kommunikationen ska vara anpassad till mottagarnas förutsättningar när det gäller utformning, språkbruk och val av kanal. Intern kommunikation ska: stimulera till delaktighet och dialog mellan medarbetare och ledning på alla nivåer i syfte att skapa en effektiv och utvecklande verksamhet med gott arbetsklimat. se till att varje medarbetare har tillgång till den information som är nödvändig för att kunna utföra arbetsuppgifterna på bästa sätt. informera varje medarbetare om verksamhetens mål och värderingar. Det ger varje medarbetare en möjlighet att ta ansvar för sin arbetsinsats som en del i helheten och att vara en god ambassadör för Region Skåne. skapa en värdegrund för och främja kommunikationen med omvärlden. Extern kommunikation ska: stödja och stimulera dialogen mellan medborgarna och Region Skåne och på så sätt bidra till den demokratiska processen i samhället. informera medborgarna om deras rättigheter, skyldigheter och möjligheter att ta del av den samhällsservice som Region Skåne erbjuder. stimulera till fördjupat samarbete och engagemang kring Skånes utveckling. underlätta genomförandet av och skapa förståelse för fattade beslut genom att informera om bakgrund, syfte och innehåll. Strategisk och integrerad Kommunikationen i Region Skåne ska vara strategisk och integrerad. Strategisk betyder att kommunikationen underlättar att uppsatta mål nås och att övergripande strategier säkerställs. Integrerad betyder att kommunikationen bygger på en helhetssyn: kommunikation med flera målgrupper ska ha samstämmiga budskap och ska samordnas när det gäller val av kanal och tid. Planering, uppföljning och utvärdering Kommunikationsinsatser ska planeras och integreras i det dagliga arbetet. Det betyder att kommunikationsplaner ska tas fram för Region Skånes verksamheter och varje nytt projekt. Kommunikationsarbetet ska också följas upp och utvärderas.

Kommunikationens främsta målgrupper: Internt: Medarbetare Förtroendevalda inom Region Skåne Fackliga organisationer 2.3 Kommunikationspolicy Externt: Skånes invånare Kunder, som patienter, resenärer, evenemangsbesökare med flera Andra beslutsfattare och myndigheter Näringsliv, samarbetspartners och andra intressenter Regioner i omvärlden Viktiga kommunikationskanaler Interna: Chefer Det personliga mötet samt arbetsplatsträffar och andra möten Den interna webben och andra elektroniska kanaler Personaltidningar Nyhetsbrev Lönespecifikationer och liknande dokument Externa: Webbplatser och andra elektroniska kanaler Media Trycksaker, tidningar och nyhetsbrev Opinionsbildare Personliga och andra möten, mässor och seminarier Telefonväxel, brevsvar, fakturor och liknande dokument Skyltning och annonsering Ansvar Kommunikation är i grunden ett ledningsansvar. Ledare på alla nivåer i organisationen har ansvar för kommunikationen med medarbetarna och för att skapa ett kommunikativt arbetsklimat. Som medarbetare har man ett eget ansvar att hålla sig så informerad att man är till nytta för verksamheten och så att man kan vara en ambassadör för sin arbetsplats. Varje uppgift eller projekt ska ha en kommunikationsansvarig. Det bör vara den som är närmast ansvarig och/eller mest kunnig på ett område eller den som denne delegerar uppgiften till.

2.4 Kommunikationspolicy Stöd Som stöd finns Region Skånes kommunikatörer. Med hjälp av samordnade och effektiva kommunikationsinsatser ska de i samverkan med kärnverksamheten bidra till att uppfylla verksamhetens mål på det lokala planet och ur ett helhetsperspektiv. Återkopplingen till verksamheten om hur Region Skåne beskrivs i omvärlden via media och andra kanaler är också en viktig uppgift för kommunikatörerna. Mätningar och analyser ska ge underlag till framtida kommunikationsval. Kriskommunikation I händelse av kris eller katastrof är det viktigt hur en verksamhet kommunicerar. I Region Skåne finns en särskild plan och organisation för kriskommunikation. Kommunikationspolicyn är vägledande för dess arbete och som stöd finns särskilda riktlinjer i denna varumärkesguide (se avsnitt 4).

Mediepolicy för Region Skåne 3.1 Mediepolicy Denna policy är ett komplement till kommunikationspolicyn. Den har flera gemensamma nämnare med den överordnade kommunikationspolicyn, men hanteras särskilt eftersom media är en av de viktigaste kanalerna för extern kommunikation i Region Skåne. Regionstyrelsen beslutade om denna mediepolicy den 29 mars 2007. Bakgrund Region Skåne har flera olika sätt att kommunicera med omvärlden. De flesta invånare får merparten av sin information om Region Skåne via redaktionella medier. Information i media är en förutsättning för att Skånes invånare ska kunna tillva rata sina demokratiska rättigheter. Kvalitativ och fortlöpande information ger möjlighet till insyn, delaktighet, samverkan och påverkan i regionens verksamhet. Mål I våra kontakter med media ska vi sträva efter att öka omvärldens kunskap om och intresse för Region Skånes verksamhet. Vi bör aktivt försöka att skapa förtroende för Region Skåne. Enskilda verksamheter inom regionen representerar sig själva, men som en del av helheten Region Skåne. Informationen ska vara: Öppen. Den som vill ha information ska få den, om det inte finns lagliga begränsningar. Lättillgänglig. Media som söker information ska kunna hitta den så enkelt som möjligt. Snabb. I samband med aktuella händelser ska informationen vara tillgänglig för media så snart som möjligt. Aktiv. Varje mediekontakt är en möjlighet att påverka attityden till Region Skåne. Vi ska vara beredda att driva den offentliga debatten i för Region Skåne viktiga frågor. Trovärdig. Saklig information med en tydlig avsändare, enligt den grafiska profilen. Begriplig. Språket ska vara tydligt och lätt att förstå. Målgruppsanpassad. Informationen ska anpassas till målgruppens förutsättningar när det gäller utformning, språkbruk och val av kanal.

3.2 Mediepolicy Förhållningssätt Vi ska underlätta för medierna att på ett sakligt och korrekt sätt kunna bevaka Region Skånes verksamheter. Med öppenhet och en tillmötesgående attityd ska vi skapa trovärdighet för Region Skåne. Med god kunskap om målgrupperna, våra verktyg och om hur media fungerar kan vi kommunicera effektivt. Informationen ska ha koppling till de värden och kännetecken som finns i Region Skånes varumärke. Vi ska hantera kritik på ett konstruktivt sätt. Stöd I enlighet med Region Skånes kommunikationspolicy, denna mediepolicy och den rätt till kritiska uttalanden som medarbetarna har enligt lagstiftningen om yttrandefrihet, ska Region Skånes förhållningssätt gentemot media vara öppen. Det står i princip var och en fritt att kontakta media om allt som inte är sekretessbelagt (meddelarfriheten). Region Skånes kommunikatörer ska vara ett stöd för medarbetarna i deras relationer med media. Att anlita kommunikatörerna kan säkra att informationen går ut i rätt tid, via rätt kanaler och till rätt målgrupper. Med syftet att informera sakligt och korrekt bör den som ska bli intervjuad av en journalist ta kontakt med pressansvarig för att gå igenom huvudbudskap och frågeställningar. En kort budskapsgenomgång före en intervju är ytterligare ett steg mot en tryggare intervjusituation och är nyttig även för den som är erfaren vid att bli intervjuad. Ett verksamt sätt att stödja verksamheten i dess mediekontakter är medieträning. Ansvar När information ges ska det vara tydligt vem som kan kontaktas för ytterligare frågor. Denna person ska vara kunnig i ämnet, vidtalad, förberedd och tillgänglig. Grundregeln är att den som är närmast ansvarig eller mest insatt i ämnet ska svara på frågor. Målgrupper som vi vill nå via media: Skånes invånare Invånare i övriga landet Näringsliv i Skåne och omvärlden Övriga myndigheter och samarbetsorganisationer Prioriterade regioner i omvärlden. Medarbetare Kanaler: Skånes dagstidningar Regional etermedia (radio och tv) Internet/webbmedia Riksmedia Facktidningar och magasin Media internationellt Frilansjournalister Nya media

Verktyg: Personliga kontakter, via besök, telefon och e-post Pressmeddelanden Presskonferenser och medieseminarier Pressrum på internet Debattartiklar Nyhetsbrev Personaltidningar Webbnyheter Event Insändarsvar Expertlistor 3.3 Mediepolicy Krisinformation I händelse av kris eller katastrof är det viktigt hur en verksamhet kommunicerar. I Region Skåne finns en särskild plan och organisation för kriskommunikation. Kommunikationspolicyn är vägledande för dess arbete och som stöd finns särskilda riktlinjer i denna varumärkesguide (se avsnitt 4).

Kriskommunikationsplan för Region Skåne 4.1 Kriskommunikation Denna övergripande kriskommunikationsplan utgår från Krishanteringsplan för Region Skåne och ersätter tidigare utarbetade kriskommunikationsplaner. Planen omfattar all verksamhet inom koncernen Region Skåne, ägs av kommunikationsoch IT-direktören och ska fortlöpande revideras. Syftet med Kriskommunikationsplan för Region Skåne är att inom informationsoch kommunikationsområdet klargöra roller, ansvar och uppgifter inför, vid och efter en allvarlig händelse. Kriskommunikationsarbetet inom Region Skåne ska bedrivas i enlighet med Kriskommunikationsplan för Region Skåne. Planen redovisar hur information och kommunikation samlat ska ske till massmedia och allmänheten, Region Skånes medarbetare, bolag, samarbetspartners, kommuner och myndigheter så att målet om en koncern- och regiongemensam lägesbild kan förmedlas. Kriskommunikationsplanen syftar också till att med tydligt kommunikationsarbete stärka Region Skånes trovärdighet vid kris både ur ett internt och externt perspektiv. Syfte och mål Kriskommunikationsarbetet inom Region Skåne ska bedrivas i enlighet med Kriskommunikationsplan för Region Skåne. Syftet med planen är att inom informationsoch kommunikationsområdet klargöra roller, ansvar och uppgifter inför, vid och efter en allvarlig händelse. Planen redovisar hur information och kommunikation samlat ska ske till massmedia och allmänheten, Region Skånes medarbetare, bolag, personal hos entreprenörer och avtalsparter, kommunerna i Skåne län samt med myndigheter på regional och central nivå, så att målet om en koncern- och regiongemensam lägesbild kan förmedlas. Organisation för krisledning i Region Skåne Region Skånes organisation för krishantering beskrivs i Krishanteringsplan för Region Skåne. Regiondirektören leder och samordnar den övergripande krishanteringen i koncernen Region Skåne. Därutöver ansvarar förvaltningschef eller motsvarande för krishanteringen i sin verksamhet samt för förebyggande krishanteringsåtgärder i form av risk- och sårbarhetsarbete, upprättande av lokala planer, övning, utbildning, utvärdering, osv. enligt kraven i Krishanteringsplan för Region Skåne. I frågor som avser krisledningsnämndens uppgifter är förvaltningschef eller motsvarande underställd regiondirektören i dennes egenskap av koncernchef.

4.2 Regionfullmäktige Kriskommunikation Krisledningsnämnd då händelsen bedömts extraordinär RD Regionstyrelsens ordförande Krisledningsstab KL KL Kärnverksamhet Kärnverksamhet Stödprocesser Stödprocesser Resurser Bolag Skånetrafiken Krisgrupp RMKL Regional medicinsk katastrofledning Övrig verksamhet Kommunikation RF, Tvätt Transport Inköp, Förråd, RSIT Funktioner för MT-säkerhet Medicinsk säkerhet Patientsäkerhet Info-säkerhet Arbetsmiljösäkerhet Miljösäkerhet Övriga förvaltningar/ funktioner/ verksamheter Helägda bolag Entreprenörer Sjukhusen Psykiatri o Laboratorieförv. Primärvården Entreprenörer Privata vårdgivare = linjeorganisation = samarbete = information Organisation för kriskommunikation i Region Skåne Regiondirektören leder och samordnar den övergripande krishanteringen för koncernen Region Skåne samt är ytterst ansvarig för informationen till medborgare, medarbetare och entreprenörer. Kommunikations- och IT-direktören ansvarar för Kriskommunikationsplan för Region Skåne samt revidering av densamma. På regional nivå upprätthålls beredskapen för kriskommunikation av pressjouren. Pressjouren ansvarar för det operativa arbetet med den koncernövergripande kriskommunikationen samt samordnar kommunikationsinsatser och kommunikationsbudskap då flera förvaltningar, aktörer och funktioner är berörda av en allvarlig händelse. Vid allvarlig händelse på lokal nivå ansvarar i första hand berörd förvaltning/ verksamhet/funktion för det lokala kriskommunikationsarbetet. Vid mer omfattande händelser kan pressjouren på uppdrag av kommunikationschefen stödja det lokala kriskommunikationsarbetet. Regiondirektör Kommunikationsoch IT-direktör Kommunikationschef Kommunikationsavdelningen, Koncernkontoret Pressjour

Ansvar för kriskommunikation Enligt den nationella målbild för risk- och sårbarhetsarbetet som Sveriges kommuner och landsting tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten 1 har kommit överens om, ansvarar Region Skåne för att kunna ge invånare och media korrekt information om en allvarlig händelse. Då målet med Region Skånes kriskommunikation är att förmedla en koncernoch regiongemensam lägesbild till medborgare, medarbetare, bolag, samarbetspartners, massmedia, kommuner och myndigheter är det viktigt att tydliggöra alla förvaltningars/funktioners/verksamheters roller och ansvar. I tabellen nedan ingår även länsstyrelsen som ansvarar för den regionala lägesbilden vid en allvarlig och regionomfattande händelse. 4.3 Kriskommunikation 1 Den 1 januari 2009 bildades Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och ersatte då Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar. Ansvarsfördelning Kommunikations- och IT-direktören ansvarar för Kris- kommunikationsplan för Region Skåne samt revidering av densamma. Aktör Länsstyrelsen Region Skåne Regionstyrelsen Regiondirektören Kommunikationsoch ITdirektör Kommunikationsavdelningen vid Ansvar Länsstyrelsen ansvarar för att vid en allvarlig händelse skapa den regionala lägesbilden, stödja och samverka med berörda aktörer och att rapportera händelseutvecklingen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), men Länsstyrelsen kan aldrig överta andra aktörers ansvar för ledning. Region Skåne har ett regionalt sektorsansvar i Skåne för hälso- och sjukvård, smittskydd, kollektivtrafik, kultur och regional utveckling. Regionstyrelsens arbetsutskott utgör vid behov krisledningsnämnd i Region Skåne. Nämnden träder i funktion först efter lägesinformation från regiondirektören och efter beslut av regionstyrelsens ordförande eller vice ordförande. Regionstyrelsen fastställer Kriskommunikationsplanen för Region Skåne. Regiondirektören leder och samordnar enligt Krishanteringsplan för Region Skåne den övergripande krishanteringen för koncernen, samt är ytterst ansvarig för kommunikationen till medborgare, medarbetare och entreprenörer. Kommunikationsavdelningen vid Koncernkontoret organiserar och bemannar kommunikatörsbered skapen Koncernkontoret i pressjouren på uppdrag av kommunikations- och IT-direktören. Vid mer omfattande händelser kan pressjouren på uppdrag av kommunikationschefen stödja det lokala kriskommunikationsarbetet.

4.4 Kriskommunikation Aktör Förvaltningschef/ motsvarande Ansvar Förvaltningschef ansvarar för att det i förvaltningen/ funktionen/verksamheten finns en aktuell, lokal kriskommunikationsplan som utgår från Kriskommnikationsplan för Region Skåne. Förvaltningschefen eller motsvarande ska omedelbart informera regiondirektören då en allvarlig händelse som negativt kan påverka Regions Skånes verksamhet inträffar eller kan förväntas inträffa. Vid allvarliga händelser som berör sjukvården ska RMKL/Tjänsteman i Beredskap (TiB) informeras via SOS Alarm. Operativt kriskommunikationsarbete Vid allvarlig intern händelse på lokal nivå ansvarar berörd förvaltning/funktion/verksamhet för det lokala kriskommunikationsarbetet i enlighet med verksamhetens lokala kriskommunikationsplan. Förvaltningschefen ansvarar för informationen till medarbetarna. Råd och stöd till förvaltningschefen lämnas i första hand av verksamhetens kommunikatör. Pressjouren ska kontaktas för samordning av kriskommunikationsinsatser vid mer omfattande, allvarliga händelser. RMKL Regional Medicinsk Katastrof Ledning (RMKL) är Region Skånes kris- och katastrofledningsorgan för sjukvården, med uppgift att vid större händelser samordna och leda Region Skånes sjukvårdsresurser. I RMKL är alltid minst tre funktioner i beredskap: Tjänsteman i Beredskap (TiB), Regional Läkare i Beredskap (RLB) samt kommunikatör i beredskap (Pressjour). TiB tar emot larm via SOS 112 och bedömer hur ärendet ska hanteras. RLB kan vid särskilda händelser besluta om Region Skånes samtliga hälsooch sjukvårdsresurser. Mandatet övergår till chefen för RMKL när RMKL bildar stab. När RMKL bildar stab ska chefen för RMKL omgående informera regiondirektören. Vid stabsläge går pressjouren in som kommunikatör i RMKL. RMKL ska för funktionen ha en kriskommunikationsplan i samstämmighet med Kriskommunikationsplan för Region Skåne.

Aktör Skånetrafiken Ansvar Skånetrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Region Skåne. Vid allvarliga händelser då Skånetrafikens krisgrupp bildar stab ansvarar trafikdirektören för att regiondirektören omgående informeras samt att kontakt etableras med pressjouren för samordning av kommunikationsinsatser. 4.5 Kriskommunikation RS IT Förvaltningen RS IT är operativt ansvarig för IT och telefoni i Region Skåne. En allvarlig händelse som berör dessa områden kan medföra mycket allvarliga problem för förvaltningar, verksamheter och, i förlängningen, medborgarna. RS IT ska för hela verksamheten ha en aktuell kriskommunikationsplan som är korrelerad till Kriskommunikationsplan för Region Skåne. Förvaltningschefen eller motsvarande ska omedelbart informera regiondirektören då en allvarlig händelse som negativt kan påverka Regions Skånes verksamhet inträffar eller kan förväntas inträffa. Likaså ska kontakt etableras med pressjouren för samordning av kommunikationsinsatser. Kommunikation vid kris Mål för kriskommunikation Det övergripande målet för kriskommunikationen är enligt Krishanteringsplan för Region Skåne att ur såväl ett koncernperspektiv som ett samhällsperspektiv kunna ge tillräcklig och korrekt information internt och externt. Likaså att verka för att ge bästa möjliga förståelse för situationen och dess konsekvenser, så att de som hanterar eller berörs av krisen får bästa möjliga förutsättningar att hantera situationen. Därför ska alla aktörer arbeta utifrån Kriskommunikationsplan för Region Skåne och de framtagna och till denna plan korrelerade lokala kriskommunikationsplaner. I enlighet med Region Skånes kommunikationspolicy 2 ska kriskommunikationen vara: 2 Kommunikationspolicy för Region Skåne beslutades av regionstyrelsen den 29 mars 2007 Öppen Lättillgänglig Snabb Aktiv Trovärdig Begriplig Målgruppsanpassad

4.6 Kriskommunikation Kanaler för kriskommunikation Kanal för informationsspridning väljs utifrån vilken målgrupp kriskommunikationen vänder sig till. För sammanhållen information är det viktigt att kommunikationen följer linjeorganisationen både vad gäller intern och extern kommunikation enligt figur 2.1. Intern spridning av kriskommunikation Region Skånes interna webbplatser E-postlistor, faxlistor och sms-kedjor Möten samt telefon- och videokonferenser Telefonväxel 1177 Extern spridning av kriskommunikation Pressmeddelanden, presskonferenser och andra mediekontakter Region Skånes webbplats (i nödsituation aktiveras kriswebben) Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Informationsmeddelande till allmänheten via Sveriges Radio Möten Telefonväxel 1177 Användning av kriskommunikationsplanen Kriskommunikationsplanen ska var ett stöd före, under och efter en kris då lokala kriskommunikationsplaner ska upprättas. Detta bidrar till att skapa långsiktighet, rutin och trovärdighet för kriskommunikationsarbetet i Region Skåne. Målet är att förmedla en koncern- och regiongemensam lägesbild till medborgare, medarbetare, bolag, samarbetspartners, massmedia, kommuner och myndigheter. Användning i olika faser Arbetet med kriskommunikationsplanen ska ske fortlöpande som en aktiv del av verksamhetens kommunikationsarbete. För att kvalitetssäkra kriskommunikationsarbetet är det därför viktigt att kriskommunikationsplanen används genomgående enligt nedanstående trappmodell. Akutfas Förberedande Återhämtning Förebyggande Utvärdering

Förebyggande fas Innehållet i kriskommunikationsplanen ska beaktas före införande av nya infrastrukturer (t.ex. telefoni), organisationsförändringar och andra förändringar i verksamheten så att roller och ansvar inom kriskommunikationsarbetet säkras i det längre perspektivet. 4.7 Kriskommunikation Förberedande fas Utifrån Kriskommunikationsplan för Region Skåne ska förvaltningar, funktioner och verksamheter ta fram och utveckla sina lokala kriskommunikationsplaner så att Region Skånes mål om koncern- och regiongemensam kriskommunikation uppnås. Akut fas Vid akut fas används Kriskommunikationsplan för Region Skåne samt till denna korrelerade lokala kriskommunikationsplaner som stöd för att hantera krisen och för att uppnå Region Skånes mål om koncern- och regiongemensam kriskommunikation. Återhämtning I denna fas sker en återgång till normalläge och det akuta kriskommunikationsarbetet avvecklas. Utvärdering Enligt Krishanteringsplan för Region Skåne ansvarar regiondirektören och alla berörda förvaltningar/funktioner/verksamheter för att utvärdering utförs efter en allvarlig händelse. Efter analys och utvärdering ska erfarenheter från händelsen omsättas i uppdaterade rutiner och planer. Utbildning och övning Det är av yttersta vikt att den lokala kriskommunikationsplanen förankras och övas i verksamheten så att den är känd när en allvarlig händelse inträffar. Planen ska fastställas av förvaltningschef eller motsvarande. Uppföljning och utvärdering Kriskommunikationsplan för Region Skåne samt de lokalt framtagna kriskommunikationsplanerna ska kontinuerligt revideras och följas upp för att fortlöpande förbättras. Efter en kriskommunikationsinsats är det viktigt att utvärdera planen för att fånga upp erfarenheter och brister, som kan leda till förbättringar i kommande planer.

4.8 Kriskommunikation Definitioner Här nedan definieras vanligt förekommande begrepp inom kriskommunikation. Då definitionerna av en kris kan variera utifrån vem som kommunicerar (myndigheter, organisationer, allmänhet och media) är det viktigt att tydliggöra Region Skånes koncerngemensamma definitioner så att kriskommunikationen blir enhetlig och tydlig. Allvarlig händelse Samlingsterm för händelser som är så omfattande eller allvarliga att resurserna måste organiseras, ledas och användas på ett särskilt sätt. Extraordinär händelse En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller risk för störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av samhället. Katastrof Allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas. Kris Kris kan definieras på många sätt. Här menar vi en händelse som drabbar många människor och stora delar av vårt samhälle. En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjning eller hälsa och fred. Förtroendekris Händelser som äventyrar eller hotar förtroendet för en organisation och de värden som organisationen står för. Förtroendekriser kan komma plötsligt då de utlöses av en separat händelse, men kan också långsamt växa fram till en större kris. Referenser Lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:637) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Regionstyrelsens protokoll 2004-02-05 19 Reglemente för krisledningsnämnd http://www.skane.se/upload/webbplatser/skaneportalenextern/ Organisation/Styrande%20dokument/Förtroendevalda/Krisledn%20nämnd_ reglem.pdf www.msbmyndigheten.se

Språket i Region Skåne 5.1 Språk Språket är grunden för allt arbete i Region Skåne. Att kommunicera på ett sätt som mottagaren förstår är en förutsättning för demokratin och allt det vi som medarbetare gör. Det sätt vi använder språket på avgör hur mottagaren uppfattar vår organisation och verksamhet. Riktlinjerna bygger på de kännetecken som finns i Region Skånes strategiska plattform. Kundorientering Vi anpassar det vi skriver till målgruppen. Även andra personer som är intresserade av ämnet ska kunna förstå texten. Vi skriver kort, kärnfullt och enkelt. Texten har en lättbegriplig sammanfattning, en logisk struktur med det viktigaste först och en tydlig indelning i avsnitt. Engagemang Vi skriver aktivt och intresseväckande, gärna med direkt tilltal. Ett aktivt och engagerande språk gör innehållet tydligt och skapar närhet mellan avsändaren och mottagaren. Ansvar Vi skriver sakligt och korrekt. Vi beskriver ämnet tydligt, förklarar och ger bakgrund oavsett om innehållet är positivt eller negativt. Varje text har en tydlig avsändare. Kompetens Våra texter är välformulerade och genomtänkta. Vi stavar rätt och använder ett korrekt språk. Den sakkunskap som finns i Region Skånes verksamheter fungerar som stöd och faktaunderlag. Vi anpassar språk och disposition till den kanal vi använder.

Bilden av Region Skåne 6.1 Bilder Bilden är ett kraftfullt verktyg. Den säger mer än tusen ord, påstås det. Den ger ett omedelbart intryck som kan påverka hur hela budskapet uppfattas. Den har många uppgifter att berätta en historia eller visa hur någon ser ut, att förmedla en känsla eller göra skrivet material mer tillgängligt. Det går inte att säga vilken bild som är bra eller dålig uppfattningen om det är individuell. Därför innehåller detta avsnitt inga regler. Det pekar ut i vilken riktning vi i Region Skåne valt för vårt arbete med bilder och ger vägledning och inspiration. Riktlinjer Bilder används i många olika sammanhang i Region Skåne. Olika kanaler, målgrupper och andra förutsättningar ställer olika krav på de bilder vi använder. Den som skapar, beställer eller använder bilder ska vara medveten om dessa varierade krav. Mål och medel Bilden bidrar att Region Skåne uppfattas som trovärdig och tydlig. Vi använder bilder som stödjer Region Skånes vision Bättre liv i Skåne samt målen i Skånes utveckling: tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Genomtänkt och kompetent produktion och hantering av bilder stärker varumärket Region Skåne. På följande sidor finns bilder som kan kopplas samman med en rad värdeord som är positiva för vår verksamhet. Låt dem vägleda och inspriera er i ert bildval. Bilden ska vara sann Bilden i Region Skåne är tagen i sin rätta miljö, och människorna är de som de representerar på bilden. Vi arrangerar bilder bara när det är nödvändigt. Vi manipulerar inte bilden. Vi tar inte bort eller lägger till innehåll eller förvanskar bilden jämfört med ursprunget. Om vi i undantagsfall förändrar en bild anger vi detta tydligt i direkt anslutning till bilden. Vi kan med olika verktyg förbättra bildens kvalitet och göra den tydligare. Den som bearbetar bilden använder stor försiktighet och gott omdöme. Bilden ska vara tydlig Bildtext eller annan form av förklarande information anger vem och vad bilden föreställer. Det framgår tydligt vem som tagit bilden. Personer på bilden är tillfrågade och har godkänt medverkan och publicering. Bilden ska vara genomtänkt Bilden är ett har en central roll i all kommunikation. Ensam eller tillsammans med text, andra bilder eller andra element skapar bilden olika effekter. Den som arbetar med bilden är medveten om dessa effekter och hanterar materialet på ett genomtänkt och konsekvent sätt. Bilden ska vara levande Människor har en central roll i bilden. Den skildrar kontakt mellan människor gärna ögonkontakt mellan personer på bilden. Rörelse och spontanitet är bra. Vi strävar efter balans personer och miljöer på bilderna speglar helheten och mångfalden i Skåne.

6.2 Bilder Omtanke Glädje Trygghet Foto: Peer Ericsson

Foto: Lars Strandberg Foto: Kasper Dudzik Foto: Sven Persson 6.3 Bilder

6.4 Bilder Öppen Tydlig Trovärdig Foto: Sven Persson

Foto: Bengt Flemark Foto: Sven Persson 6.5 Bilder Foto: Lars Strandberg Foto: Lars Strandberg

6.6 Bilder Engagemang Kompetens Professionell Foto: Sven Persson Foto: Christian Andersson

Foto: Sven Persson 6.7 Bilder Foto: Sven Persson Foto: Ola Hansson Foto: Skånes dansteater

6.8 Bilder Nytänkande Energi Framåtanda Foto: Bengt Flemark

Foto: Sven Persson Foto: Ewa Levau 6.9 Bilder Foto: Kasper Dudzik Foto: Kasper Dudzik Foto: Christian Andersson Foto: Kasper Dudzik

Grafisk identiet för Region Skåne 7.1 Grafisk identitet En gemensam koncernsymbol När Region Skåne bildades togs en symbol och ett namn fram för organisationen. Det blev ett pilträd som skulle symbolisera många verksamhetsgrenar, stark tillväxt och den typiska skånska silhuetten som präglar det öppna landskapet. Med färgerna rött och gult knöts banden till den skånska flaggan. Pilträdet blev därmed den sammanhållande symbol, som skapar en gemensam identitet för alla verksamheter inom Region Skåne. De verksamheter som har pilträdet kännetecknas av kundorientering, engagemang, ansvar och kompetens, de är offentligt finansierade och kan påverkas genom politiska beslut. Tillsammans med namnet Region Skåne bildar pilträdet Region Skånes logotyp. Kommunikations direktören har ansvaret för Region Skånes grafiska identitet. Logotyper Region Skåne har två varianter av logotyp: Koncernlogotyp: pilträd med namnet Region Skåne Förvaltningslogotyp: pilträd med förvaltningsnamn Logotyperna får inte förändras eller manipuleras. Logotyperna finns som nedladdningsbara filer på www.skane.se under fliken Om Region Skåne och Kommunikationsmaterial. Förvaltningarnas kommunikatörer känner till vilken logotyp som ska användas och på vilket sätt. Vänd dig till dem om du har frågor. Horisonten ett grafiskt formelement Pilträdet har gett upphov till ett grafiskt formelement en horisont av pilträd. Ett gemensamt grafiskt formelement ska förstärka känslan av och tillhörigheten med Region Skåne. Att använda det grafiska formelementet är inget tvång, utan ett erbjudande för de publikationer som produceras i Region Skåne. Horisonten kan användas där den fungerar i kombination med övriga komponenter (bildval, illustrationer, text och form) samt med målgruppen för produktionen. Horisonten är det enda grafiska formelement som får användas på material från Region Skåne. Inga andra formelement får användas. Region Skåne Informationsenheten Kristianstad Region Skåne Informationsenheten Kristianstad Tydlig avsändare På alla trycksaker ska Region Skåne stå som tydlig avsän dare på baksidan. Så långt det är möjligt ska avsändaradressen placeras i det nedre vänstra hörnet och logotypen i den nedre högra hörnet. Tänkt på läsbarheten när adressen placeras på en färgad horisont (se sidan 7.8). Nya grafiska symboler och separat profilering Principen för utveckling av nya grafiska symboler och verksamhetsdelars egen profilering är restriktiv. Det ska finnas ett tydligt samband mellan verksamheterna som stärker helhetsperspektivet. Ansökan om att skapa ett egenprofilerat varumärke eller någon form av tilläggssymboler handläggs av kommunikationsdirektören. Beslut om dessa tas av re giondirektören. När ett eventuellt beslut fattats om egenprofilering är det den egna förvaltningens/bolagets ansvar att registrera och äga symbolen för varumärket.

7.2 Grafisk identitet Varje enskild förvaltning/bolag inom Region Skåne ansvarar för att rätt varumärken är registrerade och skyddade. Kommunikationsdirektören har huvudansvaret för att Region Skånes varumärkesarbete kontinuerligt kontrolleras och utvärderas. Arbetet sker i samverkan med övriga kommunikatörer. Region Skånes juridiska enhet har det yttersta ansvaret för att bevaka och tillvarata Region Skånes rätt i mål och ärenden som rör frågor om intrång i Region Skånes varumärken och att vid behov biträda operativt ansvariga i registreringsfrågor. Lika viktigt som att vårda helhetsperspektivet och tydliggöra koncernen Region Skåne, är att verksamhetsdelarna får en möjlighet att profilera sig som en del av helheten. Detta gäller i synnerhet de delar som ska konkurrera på en marknad. Därför finns följande möjligheter till profilering för helägda bolag och entreprenörer (så kallad pay-off): Pay-off för helägda bolag En del av Region Skåne Pay-off för entreprenörer På uppdrag av Region Skåne Inledning Logotyp för helägda bolag Förutom att konsekvent och långsiktigt nyttja styrkan i en gemensam grafisk profil för vår egen del är det även viktigt att tydligt visa hur vi associerar oss med omvärlden. Vi måste synliggöra vilka verksamheter som bedrivs av Region Skåne. Region Skånes logotyper för helägda bolag bygger på följande principer: En inverterad koncernlogotyp på en platta med utsedda färger. Bolagsnamnet ska alltid bygga på Skåne+ord. Namnet skrivs på minst två, eller max tre rader. Se exemplet nedan. Teckenförklaring till den grafiska manualen Den grafiska identitetens samtliga 22 färger kan användas. Illustrationen visar en felaktig layoutlösning. 100% Anger hur mycket en illustration har förstorats eller förminskats. Materialet är tillgängligt för nerladdning på internet.

Principer för Region Skånes synlighet Ett varumärke är som sagt inte bara ett namn eller en logotyp. Vårt varumärke är en återspegling av oss alla. Det vi i verksamheten gör, vilka vi är och hur vi förhåller oss till varandra och våra kunder, styr uppfattningen om oss och utgör en central del av vårt varumärke. Vårt agerande skapar bilden av Region Skåne och det vi lovar skapar förväntningar. På så sätt får omvärlden ett förhållande till allt och alla som bär Region Skånes symboler. Vi måste synliggöra vilka verksamheter som bedrivs av, inom eller på uppdrag av Region Skåne. Med anledning av detta har principer för Region Skånes synlighet tagits fram. Regelverket är enkelt, övergripande och möjligt att applicera på hela den bredd av verksamheter som Region Skåne bedriver. När avtal och överenskommelser tecknas bör även kommunikation och synlighet regleras i dessa. 7.3 Grafisk identitet Vad berörs? Allt tryckt och webbaserat material inklusive pressmaterial. Det kan finnas material där flera parters synlighet skapar ett grafiskt rörigt, otydligt eller klumpigt intryck. Dessa fall måste dock utgöra undantag och en bedömning måste ske i dialog mellan berörda parter och ta sin utgångspunkt i föreliggande principer. Hur lyder grundprincipen? Region Skånes logotyp och/eller förklarande text skall alltid finnas med. Om andra parter väljer att inte ha med sin logotyp, gäller detta även Region Skåne. I sådant fall ska dock alltid en förklarande text återges, se nedan under rubriken»vilka förklarande texter ska användas?». I diskussionen kring grafisk profil och logotyp för ett projekt, som drivs av Region Skåne eller i samarbete med andra aktörer, skall kommunikationsavdelningen i berörd förvaltning involveras. För att främja och skydda Region Skånes varumärke ska stor restriktivitet råda när det gäller att ta fram nya grafiska profiler och logotyper. Om denna huvudprincip frångås ska detta tydligt motiveras utifrån projektets målsättning och strategi. Vilka förklarande texter ska användas? Valet av förklarande text ska styras av Region Skånes funktion eller roll: Vid hel- och delfinansiering används: Finansieras av Region Skåne. Här förutsätts att man går in med finansiering utan att aktivt arbeta i verksamheten. I de fall där Region Skåne ansvarar för uppdrag och finansiering men där annan part utför, används: På uppdrag av Region Skåne. I verksamhet där Region Skåne är en av flera aktiva parter med delat ansvar används: I samarbete med Region Skåne. Begreppet»sponsor» ska aldrig användas för att beskriva Region Skånes insats, då det inte på ett rättvisande sätt återspeglar Region Skånes uppdrag och funktion.

7.4 Grafisk identitet Teckenförklaring till den grafiska manualen Den grafiska identitetens samtliga 22 färger kan användas. Illustrationen visar en felaktig layoutlösning. 100% Anger hur mycket en illustration har förstorats eller förminskats. Materialet är tillgängligt för nerladdning på internet.

Designexempel 7.5 Den grafiska identiteten ska vara ett flexibelt verktyg när du jobbar med designlösningar och layout. På de följande sidorna kan du läsa mer om den grafiska identitetens olika beståndsdelar logotyper, färger, typografi, grafiska form- ele ment och hur dessa ska användas och kombineras. Nedan visas exempel på designlösningar som tillämpat den grafiska identiteten på många olika sätt. Grafisk identitet 2/2009 BEHÖVER DU YTTERLIGGARE INFORMATION? HUR MYCKET KOSTAR TANDVÅRDEN? För den nödvändiga tandvården betalas en fast avgift vid varje besök hos tandläkare och tandhygienist. För närvarande gäller följande avgifter: Allmäntandvård Specialisttandvård Tandhygienist/ tandsköterska Region Skåne ansvarar för: Uppsökande verksamhet med bedömning av munhälsa, rådgivning samt munvårdsutbildning till vårdpersonal. Nödvändig tandvård. Den här broschyren beskriver Region Skånes uppsökande tandvårdsverksamhet i enlighet med Tandvårdslagen 8a. För identifiering av personer/grupper tillämpas i regionen anvisningar Avgiften för nödvändig tandvård får enligt beslut av Region Skåne, Tandräknas samman med avgifterna för konst och kultur i skåne Öppna landskapvårdsnämnden. den öppna hälso- och sjukvården och omfattas av högkostnadsskyddet. Det innebär att de sammanlagda avgifterna under en 12-månadersperiod kan bli högst 900 kronor. Ersättningssystemet innebär ett förbättrat ekonomiskt stöd för tandvård till vissa personer/grupper. gram spro kling 16 vec lt ut 09 20 a n 0 io Reg kåne 2 S för Har du frågor som rör uppsökande och nödvändig tandvård kan du i första hand vända dig till din kommun. Du är också välkommen att kontakta Tandvårdsnämndens kansli, tel. 044-309 30 00 eller e-post. tandvardsnamndens.kansli@skane.se 150 kr 300 kr 100 kr kulturpolitiskt program och handlingsplan för skåne Tandvårdsnänmdens kansli 291 33 Kristianstad Tel. 044-309 30 00 www.skane.se/tandvard 2 7 12 14 16 19 20 21 Allt om nya influensan Sköldkörteln påverkar hela kroppen Cancer en folksjukdom Så undviker du infektioner munhälsa och tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Vattenjympa i Bjärnum 8 11 Producerad 2005. Uppdaterad 20091113, Tandvårdsnämndens kansli, Form: Christian Andersson bild: martin lindeborg Hushållstidning Folder : ockholm SkåneSt Broschyr ett magasin om utvecklingen i skåne Ren vård! ljubo mrnjavac om mångfald, entreprenörskap och rollen som affärsängel Riskkapital Rosengård Näringslivstidning, fram- och baksida myc sna ket c myc k. ver ket kst ad. Forskning näringsliv infrastruktur miljö mångfald kultur Besöksnäring skån e män är både nis tank kor. 1/ och. Ör e es 4 av ännu kan ök sven undsre a gion fors en fast tillväxten sk och kn fö da en är sjukh ing, i lu rbindels i en hel nsk Bn norden s P e re därfö us. vi ha nd. vi slå mellan gion. i genere största och r år re ras sver hä invån r skåne både at r samm m an de ige och ste 10,5 r. Öres est tätb är trakt are Da unds är 17 det m iva ef m bå proc est be storstad da unive nmark. iljoner tå bron är olkade st sökt ent fö rsite vi bygg gresen ett lys orstad a tu smiljö dda ts utom ristläne er med sjukhus er ess, ärer öv ande ex sområde er vä ett rik en t i sv lands em erig. De t kultu i lund rldens frä Öresunds pel på med 3,7 e? t är hu m br m rliv oc och m i mån mångf almö sta an on. nu r en krea iljoner h or gfald ald är läggn sn och örd en vi fö ing fö ackar tiv är un r oss en natur st bildar sk r mat vi om rax ika oc ån sjä er h mån lvklarhe inpå kn es unive ialuten gfald t, av. De rsitetssk ger möjl ånes 1, t är kans 2m ighe iljone ke ter. r Region Skånes regler för basal hygien och arbetsklädsel vid patientnära arbete. We Don t DiscUss percentages Roll-up In Region Skåne we are not talking about percentage reductions. We have decided to be 100% free of fossil fuels for all transport and other energy use by 2020. We currently use around 39% renewable fuels. One way of achieving 100% is by using locally produced biogas for both transport and heating. We have already come a long way on biogas and are investing now to increase both production and use in Skåne. Biogas is good for both the climate and our regional development. Skåne is the southernmost region of Sweden. Region Skåne is a regional public body responsible for health, medical and dental services, trade and industry development, the environment, promotion of investment, infrastructure planning, public transport and culture. Roll-up Helsidesannons Platsannons